Vi kommer i detta kapitel att sammanfatta och diskutera resultatet av vår analys i relation till tidigare forskning och studiens teoretiska ramverk - governmentality. Syftet med studien har varit att undersöka diskursiva praktiker rörande begreppet hållbar utveckling i läromedel för samhällskunskap. För att se detta har vi undersökt vilka sammanhang begreppet förekommer i och hur det de nieras i läromedlen. Vi har även undersökt hur problem och lösningar skrivs fram och vilket subjekt som skapas genom detta.
Läromedlen tar upp begreppet hållbar utveckling i era sammanhang. Fyra sammanhang som är återkommande i läromedlen är FN, ekologismen som ideologi, konsumtion och ekonomiska
målkonflikter. När begreppet ska de nieras lyfts brundtlandrapporten vanligtvis fram som
ursprungskällan. De tre dimensionerna, social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet pekas på som dess innehåll. Begreppets betydelse i Agenda 2030 lyfts vanligtvis också fram. Detta sätt att de niera hållbar utveckling, genom kopplingen till FN och Agenda 2030, samt Brundtlandrapporten och de tre dimensionerna är att betrakta som ett gängse sätt att förklara och de niera begreppet. Det används exempelvis i den statliga utredningen Att lära för hållbar
utveckling (SOU 2004:104:32) och används i forskning för att beskriva framväxten och målen med
LHU (Borg 2011:9). FN kan i detta sammanhang förstås som en kunskapsproducerande institution vad gäller hållbar utveckling som har makten att sätta agendan och styra diskursen kring hur begreppet förstås.
Hållbar utveckling kan förstås och ges olika innehåll i läromedlen beroende på sammanhang. Både en ekocentrisk och biocentrisk förståelse av begreppet, vilket Biström och Lundström (2021:287) lyfter fram som motpoler i debatten om hållbar utveckling och LHU, går att se i läromedlen. När begreppet lyfts fram inom ekologismen som ideologi går det exempelvis att se en ekocentrisk tolkning av det. På andra ställen, exempelvis när begreppet tas upp i sammanhangen samhälls- och privatekonomi är det däremot ett antropocentriskt perspektiv som framträder. Kon ikt eller harmoniperspektiven som Öhman och Öhman (2012) skriver om går också båda att se i
läromedlen. Digilärs (Vad är ekonomisk tillväxt 21-05-10) sätt att lyfta fram hållbar utveckling som en lösning på målkon ikten mellan tillväxt och miljöskydd är ett exempel på harmoniperspektivet. Utgångspunkten är att de olika dimensionerna inom begreppet går att förena. I NE.se går det att se ett kon iktperspektiv där det exempelvis påtalas att det är en stor utmaning att förena dimensionerna och att det kan vara svårt att veta hur detta kan gå till (NE.se Hållbar utvecking 2021-05-18)
Att formulera ett problem och utifrån detta utforma lösningar och åtgärder äv en viktig aspekt av styrande enligt Rose och Miller (2010:181). Problemet som är i behov av styrning förstås genom de diskursiva praktiker som används för att skriva och tala om det. De diskursiva praktikerna sätter också ramarna för hur det går att tänka kring lösningar. Ett problem som formuleras kring hållbar utveckling i de undersökta läromedlen är hur det ska gå att jämka ekonomisk tillväxt med bevarande av miljö och klimat. Ett vanligt perspektiv i läromedlen är att att dessa två strävanden går att förena även om det inte är ett helt dominerande sätt att se på saken. I NE.se (Makroekonomi 2021-05-13) ombes exempelvis eleverna att läsa debattartiklar och ta ställning just till detta kärnproblem. Detta problem, som vi skrivit om i termer av målkon ikter tar sig dock olika uttryck i läromedlen. I Arena 123 (Ekonomisk politik 21-05-10) beskrivs detta som en målkon ikt bland andra i ett nationellt ekonomisk-politiskt perspektiv, jämte exempelvis målkon ikten mellan in ation och arbetslöshet. I Digilär (Vad är ekonomisk tillväxt 21-05-10) skrivs hållbar utveckling fram som själva lösningen på denna målkon ikt. Genom att bejaka de tre dimensionerna i begreppet kommer tillväxt och miljöskydd att bli möjligt. I NE.se (Hållbar utveckling 2021-05-10) ses kon ikten nnas inom själva begreppet hållbar utveckling. Målkon ikten ligger mellan målen inom de ekonomiska och ekologiska dimensionerna av hållbar utveckling och diskuteras som en global fråga.
Som vi har visat i denna studie formuleras vanligtvis denna målkon ikt i kapitel om samhälls- och privatekonomi i läromedlen. I Digilär (Vad är ekonomisk tillväxt 21-05-10) och i Arena 123 (Ekonomisk politik 21-05-10) skrivs det fram som en målkon ikt inom den ekonomiska politiken. Hållbar utveckling tas alltså återkommande upp inom ramen för ett ekonomiskt sätt att betrakta världen. Det är med nationalekonomiska termer, begrepp och teorier som problem och lösningar förklaras. I NE.se (Djur, natur och klimat 2021-05-13) används till exempel externa e ekter som ett
sätt att analysera och förstå konsekvenser av miljöförstöring och utsläpp i termer av kostnader och pris. Digilär (Vad är ekonomisk tillväxt 21-05-10) har en uppgift som går ut på att resonera kring hur BNP-måttet kan justeras för att ta till vara på såväl ekonomisk tillväxt som hållbar utveckling. De lösningar som presenteras i Arena 123 (Befolkning, resurser och miljö 2021-05-10) för att bemöta klimatförändringar, såsom utsläppsrätter och skatter på utsläpp diskuteras huvudsakligen utifrån ett ekonomiskt perspektiv och med hänsyn till hur dessa lösningar hade påverkat marknaden. Ekonomi och marknad kan alltså förstås som den rådande diskursiva praktiken inom vilket problem och lösningar kopplat till hållbar utveckling formuleras. En uppenbar förklaring till detta är just sammanhanget det skrivs fram genom i läromedlen, i kapitel som handlar om ekonomi. Ekonomi är också en viktig del av samhällskunskapsämnet och i det centrala innehållet för exempelvis kursen samhällskunskap 1b nns både samhällsekonomiska som privatekonomiska aspekter med (Skolverket 2011:150). Det är kanske därmed inte så oväntat att ekonomiska teorier, metoder och modeller utgör en stor del av en samhällskunskapsbok och att hållbar utveckling på grund av detta behandlas inom dess ram.
Ett tänkbar risk med detta sätt att så tydligt skriva fram målkon ikten mellan tillväxt och miljöskydd som det huvudsakliga problemet kopplat till hållbar utveckling och främst använda en ekonomisk diskursiv praktik är att den sociala dimensionen av begreppet inte blir så tydlig. Läromedlen berör frågor som har med exempelvis mänskliga rättigheter eller migration att göra, men dessa tas inte upp i samband med begreppet hållbar utveckling. Hållbar utveckling som begrepp används aldrig eller ytterst sällan i avsnitt som behandlar denna sorts frågor i läromedlen varför de heller inte har analyserats närmare i denna studie. Följden kan bli att frågor om detta därmed inte förstås i lika stor utsträckning som en aspekt av just hållbar utveckling. Komplexa och mångbottnade problem och motsättningar som kan rymmas i strävan efter hållbar utveckling riskerar att bli förenklade till en tvådimensionell fråga om ekonomisk tillväxt och miljöskydd. Som visat i denna studie är konsumtion ett återkommande tema när hållbar utveckling diskuteras i läromedlen. Konsumtion beskrivs både som ett problem men också som en lösning. Detta dubbla sätt att se på förhållandet mellan konsumtion och hållbar utveckling är exempelvis tydligt i Digilär (Min privata ekonomi 2021-05-11). Det genomgående perspektivet är att den enskilde individen i rollen som konsument har ett ansvar för att hållbar utveckling ska bli möjlig. Uppgifter och frågor
kopplat till detta innehåll uppmanar ofta läsaren att re ektera över sin egen konsumtion och hur denna kan bli mer hållbar. Konkreta tips och direkta uppmaningar på hur läsaren kan bli mer hållbar förekommer också, exempelvis i temaartikeln om Earth Hour från NE.se (2021-05-11). Genom att på detta sätt skriva om hållbar utveckling och den enskilde individens konsumtion konstrueras vissa önskvärda normer, attityder och beteenden vilka utifrån denna studies teoretiska perspektiv, governmentality kan förstås som ett sätt att styra. Genom att direkt eller indirekt uppmana läsaren till att välja rätt, re ektera över sina val och konsumera ansvarsfullt och måttfullt förmås läsaren att inta ett viss subjektsposition, nämligen den som den gode konsumenten. Läsaren förmås att internalisera normerna, attityderna och beteendena och göra dem till sina egna. Vi har i denna studie, med stöd i Ideland och Malmberg (2015) visat hur detta styrande kan förstås operera genom ett antal pastorala styrtekniker. Exempelvis genom att förmå individen att avslöja saker om sig själv och rannsaka detta, genom skuldkänslor eller att förmå individen att känna ansvar inför
ocken.
Genom detta sätt att framställa sambandet mellan konsumtion och hållbar utveckling, som en fråga om konsumentmakt och den enskildes val läggs problemet huvudsakligen hos individen. Det är också individen som är lösningen genom att denne förmås att bli en ansvarstagande, re ekterande och måttfull konsument. Risken med att på detta sätt lägga ansvaret hos den enskilde individen är att det kan skymma andra sätt att formulera problem och lösningar för hållbar utveckling. Komplexa samband och svårigheter för att nå hållbar utveckling behöver kanske i vissa fall diskuteras i termer av gemensamma problem som kan mötas genom kollektiva lösningar. Ideland och Malmberg (2015:181) menar att detta fokus på individen gör att hållbar utveckling avpolitiseras och blir omöjligt att diskutera eller ifrågasätta. Intressekon ikter och olika ideologiska ställningstaganden blir osynliga. Det blir också svårt att kritiskt granska och diskutera de samhällsstrukturer som möjliggör exempelvis en ohållbar konsumtion när problemet formuleras som en fråga om den enskilde individens samvete. Bilden av LHU som präglad av vad Ideland och Malmberg (ibid.) kallar en nyliberal diskurs genomsyrad av konsumism, marknadslösningar och fokus på individen åter nns således även i de läromedel som denna studie undersökt. Denna diskurs är dock inte totalt dominerande. På vissa ställen i läromedlen öppnas det för andra förhållningssätt. I exempelvis Digilär (Min privata ekonomi 2021-05-18) och NE.se (Hållbar
utveckling 2021-05-18) nns uppgifter där eleven uppmanas tänka utifrån ett politiskt eller strukturellt perspektiv. Här öppnas det upp för att problem och lösningar för hållbar utveckling även går att tänka kring i andra termer än individens ansvar. Den tidigare nämnda uppgiften om huruvida ständig ekonomisk tillväxt är möjlig i NE.se (Makroekonomi 2021-05-13) öppnar också för ett kritiskt re ekterande kring strukturer som kan tänkas stå i vägen för en hållbar utveckling. I denna studie har vi undersökt diskursiva praktiker i läromedel med hjälp av governmentality som teoretiskt ramverk. Genom governmentality har vi kunnat se hur aspekter av styrande kan nnas i hur det skrivs om hållbar utveckling. Detta har varit till stöd i vårt arbete och givit oss analytiska verktyg att utgå ifrån. Det teoretiska ramverket har också lämpat sig bra för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Ett teoretiskt ramverk är både ett stöd i en analytiskt process men kan också vara avgränsade. Med ett annat teoretiskt ramverk hade vi kanske sett andra aspekter eller gjort andra tolkningar. Governmentality är ett relativt omfattande teoretiskt ramverk som Foucault utvecklade över en serie föreläsningar och som senare vidareutvecklades av andra (Gordon 1991:1-2) Alla aspekter och sidor av detta teoretiska ramverk har därför inte varit möjligt att få med i denna studie och teorin skulle säkerligen kunna användas på andra sätt för att besvara andra frågeställningar. Vi har valt att lyfta fram och fokusera på de delar som varit bäst lämpade för syfte och frågeställning i just denna studie.
Läromedlet har varit denna studies analysobjekt. Vad som står i ett läromedel och hur innehåll presenteras är dock bara en aspekt av undervisningen. Hur läromedlet konkret används av lärare och möjligheterna till att komplettera med annat material är en avgörande faktor för hur undervisningen tas emot av eleverna. Denna studie har gett oss insikt i hur vi i vår framtida yrkesroll behöver förhålla oss till olika läromedel i vår undervisning. Det har även gett oss en inblick i komplexiteten det innebär att skriva och framställa läromedel. Studien har också gett oss en förståelse för att läromedel ibland inte förmedlar en entydig och komplett bild av ett fenomen i allmänhet och hållbar utveckling i synnerhet. I syfte att avgränsa och sammanfatta måste kanske vissa aspekter av ett fenomen utelämnas eller förenklas. Detta är en viktig aspekt att bära med sig som lärare i samhällskunskap vad gäller val av läromedel och hur dessa tillämpas. Som påtalat i metoddiskussionen kan denna studie inte göra anspråk på att helt förklara och förstå hur hållbar utveckling används och förstås i undervisning. Syftet har varit att undersöka läromedel som enbart
utgör en aspekt av undervisningen. För att få en bättre förståelse av detta skulle andra metoder eller ett annat material kunna användas i framtida forskning. Att jämföra med läromedel som är riktade till andra ämnen skulle exempelvis vara intressant för att se om de diskursiva praktiker och formuleringar kring problem och lösningar vi har kunnat identi era skiljer sig eller åter nns även i dessa. Genom intervjuer eller observationsstudier kan det exempelvis vara möjligt att studera hur läromedlen kommer till användning i den praktiska undervisningen.