Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter och hinder verksamma lärare på grundskolans senare år ser med tematiskt undervisning. Nedan finns de drag som är förekommande i majoriteten av intervjuerna med de verksamma lärarna.
Möjligheter Hinder
Röd tråd Elevernas ambitionsnivå
Sammanhang Organisationen – schematekniska brister
Helhetsbild Tidskrävande
Verklighetsanknytning Svårt att begränsa sig
Inte läromedelsstyrt Inget färdigt material att arbeta efter Förkunskapsorienterat Minskade faktakunskaper
Inspirerande/Kreativitet För fritt arbetssätt för vissa elever Samarbete Samarbetet fungerar inte alltid Språkutvecklande Svårigheter att se vad eleverna lär sig Varierade arbetsformer Flummighetsstämpel – inget ”riktigt” ämne Ökat elevinflytande Temaarbete, istället för tematisk undervisning Utvecklande för elever som tar egna initiativ
Lärarna är överens om att tematisk undervisning innebär att samma område behandlas ur flera olika infallsvinklar och med hjälp av olika arbetssätt och material. De är eniga om att en gynnsam tematisk undervisning ska vara ämnesövergripande men att det på Lövskolan oftast inte blir så.
Vi menar att det som verkar vara avgörande för om läraren är positiv eller negativ till tematisk undervisning har mindre att göra med hur längre denne arbetat och mer att göra med den erfarenhet läraren har av att arbeta tematiskt. Det framgår tydligt av intervjuerna att lärarna på Trädskolan är mer positiva till tematisk undervisning, vilket vi tror är ett resultat av att de har en större vana av att arbeta tematiskt och ämnesövergripande. Av stor betydelse för lärarnas inställning till tematisk undervisning är också den tid som avsätts för gemensam pedagogisk planering.
Rädslan för att inte hinna med ämnets naturliga lärogång och känslan av att inte vara riktigt tillräcklig som lärare, om man inte går igenom rättstavning tolkar vi som bristande kunskap gällande vad tematisk undervisning innebär och en anledning till att den tematiska undervisningen därför känns just ”flummig”. Fungerar dessutom inte kommunikationen mellan de olika lärarna förstår vi att det kan vara svårt se vad eleverna egentligen lär sig, vilket då blir ett hinder.
Undersökningen ger exempel på att den tematiska undervisningen inte är applicerbar på alla elevgrupper i den här studien och att den inte fungerar på alla skolor. En fungerande tematisk undervisning är beroende av att samarbetet mellan kolleger fungerar och att en tillit till kollegerna finns så att man vågar släppa fokuseringen på den skriftliga inlämningen. Ett ökat elevinflytande, en verklighetsförankring, en ökad språkutveckling och en ökad tillgång till material är möjligheter som de intervjuade lärarna lyfter beträffande tematisk undervisning. De svårigheter och hinder som vi står inför med detta arbetssätt är enligt våra informanter en begränsad tid för pedagogisk planering, att finna och sätta ihop eget material och vara tillräckligt tydlig för elever utan att kväva elevernas kreativitet.
Även om en viss skola eller olika lärare på skolan väljer att arbeta ämnesövergripande mer frekvent eller mindre frekvent skall eleverna någon gång under sin skoltid få möjlighet att arbeta ämnesövergripande, vilket tydligt framgår av Lpo 94. Detta är Trädskolan tydligt medveten om detta, men frågan är om Lövskolan är lika medveten. Trots detta har det av intervjuerna tydligt framgått att man även på Lövskolan ibland bedriver tematisk undervisning, men inte i lika hög grad som på Trädskolan. En anledning till detta kan vara att lärarna på Trädskolan har en färskare utbildning och arbetat under en kortare tid, vilket kan påverka att de inte tillägnat sig samma rutiner som mer erfarna lärare möjligen har gjort och därmed gör de lättare för de yngre lärarna att ta till sig nya metoder i undervisningen. En annan anledning kan också vara att lärarna på Trädskolan har ett system för att organisera den tematiska undervisningen med schemalagd planeringstid och en vision som uttryckligen strävar efter tematisk undervisning som Lövskolan saknar.
I intervjuerna med lärarna på Lövskolan lyfts det fram att det är stora elevgrupper som missgynnas, vilket vi upplever att det talas väldigt lite om i litteratur gällande tematisk undervisning. Det finns få undersökningar, lite litteratur och framför allt få examensarbeten som framför kritik mot tematisk undervisning. För att svaga elever skall lyckas i skolan krävs extra insatser. Många svaga elever i samma klass bidrar till att läraren kanske inte kan hjälpa alla de elever som behöver extra stöd och då är det viktigt att det finns speciallärare/resurser att tillgå om den tematiska undervisningen ska bli så gynnsam för alla elever. Dessutom är det viktigt att organisationen och samarbetet kring den tematiska undervisningen fungerar för att det skall vara gynnsamt och detta är något som skulle kunna undersökas i vidare forskning.
I vidare forskning skulle även en större enkätundersökning kunna göras för att se lärares generella tankar ur ett bredare perspektiv. Ett annat alternativ skulle var att följa upp undersökningen med observationer för att koppla ihop lärarnas teori och praktik. Denna undersökning skulle även kunna kompletteras med intervjuer av elever och deras attityder gällande tematisk undervisning.
Referenslista
Skriftliga källor
Arfwedson, Gun, 1983: Fortbildningsnytt. Malmö: Liber Utbildningsförlaget.
Bengtsson & Nilsson, 2001: Samarbete som språngbräda för utveckling : att se och förstå
undervisning : en studie av teoretiska kunskaper i praktiken. Malmö: Lärarutbildningen. Brodow, Bengt & Rininsland Kristina, 2005: Att arbeta med skönlitteratur i skolan : praktik
och teori. Lund: Studentlitteratur.
Burmeister, Sofia & Fjelkner, Karolin, 2008: Tematisk undervisning – Pedagogers syn på
tematiskt arbete i årskurs F-2. C-uppsats. Kristianstad: Lärarutbildningen
Denscombe, Martin, 2009: Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Doverborg, Elisabet & Pramling, Ingrid, 1988: Temaarbete lärarens metodik och barnens
förståelse. Stockholm: Utbildningsförlaget.
Egidius, Henry, 2006: Temalexikon i pedagogik, skola och utbildning. Lund: Studentlitteratur. Holmström, Charlotta & Peiper, Sara, 2006: Lärares attityd till tematisk undervisning. C- uppsats. Malmö: Lärarutbildningen.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov, 2006: Examensarbetet i lärarutbildningen –
Undersökningsmetoder och språklig utformning. 4:e upplagan. Uppsala: Kunskapsföretaget. Krantz, Johan & Persson, Pelle, 2002: Sex, godis & mobiltelefoner – pedagogik underifrån: Lund. Moped.
Kvale, Steinar, 1997: Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlittertur.
Lundgren, P. Ulf, 1996: Pedagogisk uppslagsbok – från A till Ö utan pekpinnar. Stockholm: Informationsförlaget.
Malmgren, Lars-Göran, 1996: Svenskundervisningen i grundskolan. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Malmgren, Lars-Göran & Nilsson, Jan, 1993: Litteraturläsning som lek och allvar om
tematisk litteraturundervisning på mellanstadiet. Lund: Studentlitteratur.
Mogered, Birgitta, 1993: Om skolan i skolan- Tematisk litteraturläsning i årskurs 8. Malmö: Lärarhögskolan i Malmö.
Nilsson, Jan, 1997: Tematisk undervisning. Lund: Studentlitteratur.
Norlander, Charlott, 2006: Ämnesövergripande arbete för grundskolans äldre elever – En
undersökning av lärares syn på arbetssättet. C-uppsats. Malmö: Lärarutbildningen. Perks, Robert & Thomson, Alistair, 1998. The Oral History Reader. London: Routledge. Sundgren, Gunnar, 2005. ”John Dewey – reformpedagog för vår tid” ur Forssell, Anna. Boken
om pedagogerna. 5:e upplagan. Falköping: Elanders Gummessons AB. Trost, Jan, 2005: Kvalitativa intervjuer. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Muntliga källor
Anna, 2009: muntl. Personlig intervju 20090403. Kajsa, 2009: muntl. Personlig intervju 20090331. Linda, 2009: muntl. Personlig intervju 20090414. Lisa, 2009: muntl. Personlig intervju 20090401. Nina, 2009: muntl. Personlig intervju 20090401. Pia, 2009: muntl. Personlig intervju 20090402. Sofia, 2009: muntl. Personlig intervju 20090402. Stina, 2009: muntl. Personlig intervju 20090330.
Internetkällor
Kursplanen för svenskämnet
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=23&skolform=11&i d=3890&extraId=2087 Sökningen gjord 20090517
Kursplanen för svenska som andraspråk
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0607&infotyp=23&skolform=11&i d=3891&extraId=2087 Sökningen är gjord 20090517
Lpo 94 http://www.skolverket.se/sb/d/193/url/0068007400740070003a002f002f00770077007700340 02e0073006b006f006c007600650072006b00650074002e00730065003a00380030003800300 02f00770074007000750062002f00770073002f0073006b006f006c0062006f006b002f007700 7000750062006500780074002f0074007200790063006b00730061006b002f00520065006300 6f00720064003f006b003d0031003000370031/target/Record%3Fk%3D1071 Sökningen gjord 20090517 Vetenskapsrådet www.vr.se http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf Sökningen är gjord 20090517