I detta kapitel kommer jag att analysera de svar intervjuerna har givit och koppla dem till den litteratur som behandlar ämnet AS. Som utgångspunkt används frågeställningarna i intervjuerna. Jag diskuterar och behandlar dessa i samma ordning som i resultatkapitlet.
Av den skolpersonal jag intervjuat och den litteratur jag läst är man ense om att man måste lära känna sin AS-elev väl innan han börjar skolan. Resultatet säger att det är av största vikt att man har en god och tidig relation med eleven innan han skall börja skolan. Hans Östman nämner i sin bok, Hur skolan kan hjälpa elever med Aspergers syndrom (2001), att eleven bör få chansen att besöka skolan innan han börjar där. Detta bör eleven få göra för att förenkla skolstarten. Han skriver vidare att eftersom elever med AS har svårigheter med förändringar och nya intryck, hjälper det dem om de får besöka den nya miljö de skall vistas i. Till sin hjälp i det första mötet bör AS-eleven ha skrivit ner sina funderingar om skolan så att han utan problem kan ställa frågor till personalen. Eleven bör även träffa sin mentor och assistent under introduktionen på skolan. Meningen med denna träff är att mentorn och assistenten tillsammans med föräldrarna och eleven skall ge eleven tillfälle att berätta om sig själv och sin skolsituation (Thimon, 1998). Vidare skriver Thimon att eleven och föräldrarna skall få en möjligt att ge synpunkter och frågor kring studierna och att de tillsammans kan komma fram till en studieplan. Och att de under skoltiden regelbundet skall diskutera de framgångar och eventuella problem som eleven upplever kring sin skolgång.
Resultatet säger att familjen till AS-eleven spelar en stor roll för samarbetet mellan skolan och eleven. Det menar att familjen känner sitt barn allra bäst och från dem kan skolan få den mest relevanta informationen om hur eleven fungerar i olika miljöer. Resurshanteraren menar att eventuella syskon har kännedom som ligger på samma åldersnivå som AS-elevens där inte föräldrarna är. Det är bra om föräldrarna får gå runt och titta på skolan så att de får ett intryck av den (Östman, 2001). Utifrån det kan de lättare förstå sitt barn om det skulle uppstå problem av någon art (Waclaw, (1999). En god relation mellan skola, elev och familj anser både litteraturen och resultatet, är av yttersta vikt för att alla parter skall lyckas i samarbetet.
Hur eleven passar in i skolans lokaler är en annan viktig post att ta hänsyn till. Resultatet säger att även där bör man ha en dialog med eleven och föräldrarna för att finna rätt miljö för eleven. AS-eleven har problem med att sitta vid fönsterplatser för det ödelägger lätt hans koncentration. Man bör därför se till att han får en plats där han har så lite synintryck som möjligt som kan distrahera honom (Östman, 2001). Skolledaren säger att man måste vara aktsam med vilka färger som finns i lokalen. Eleven klarar ofta inte alltför grälla färger utan man bör välja diskreta kulörer. Vidare anser resultatet att AS-eleven bör ha en avskild plats som bara är hans. En del ungdomar med AS behöver ”oaser” eller speciella rum. Ett rum med exempelvis en tom vägg framför sig eller med en hylla att ställa sina böcker på för att orka med sina studier (Thimon, 1998).
Hur man skall ta emot och förbereda för en AS-elev är skolan och litteraturen väl överens. Men praktiska problem kan lätt uppstå då man skall integreras i en vanlig klass. Hur mycket skall man ändra för AS-eleven utan att det inkräktar på de övriga elevernas situation i klassrummet? Man måste beakta denna fråga väl så att det inte skapas konflikter mellan eleverna som är till nackdel för den enskilde AS-eleven och de övriga eleverna. Skolan måste ha en god kommunikation med alla berörda för att minimera att oro skapas.
Av resultatet att döma så är utbildning ett måste. Skicka personal på kurser och konferenser är ett bra sätt att visa att man intresserad av eleven (Östman, 2001). Han skriver även att skolan bör göra studiebesök på skolor där det går elever med AS. Och lämpligt är även att besöka den skola där eleven går för att se vilka rutiner och i vilken miljö han vistas i där. Om skolan inte har vetskap om hur en AS-elev fungerar och är för att vistas i skolans gemenskap måste skolan skaffa sig den kunskapen. Kunskaper om ett funktionshinder och dess speciella pedagogik är ingen värdelös kunskap utan kan med fördel användas i den vardagliga undervisningen.
Resultatet och litteraturen är av samma åsikt att förberedelse är av allra största vikt. Skolledaren säger att eleven bör vara med att planera sin arbetsplats så att han får den som han önskar. Resultatet menar också att det är viktigt att läraren skapar sig en god relation med både eleven och assistenten för att nå ett så gott resultat som möjligt. Thimon (1998) skriver att läraren bör förbereda sig med att göra en noggrann daglig
planering så att eleven vet vad som skall ske i förväg så att denne i lugn och ro kan förbereda sig. Resultatet menar vidare att läraren bör undersöka så tidigt som möjligt vad eleven har för speciella behov för att klara av sin skoldag. Det är av stor vikt anser jag att läraren låter eleven följa med undervisningen under en praktikperiod terminen innan han börjar skolan för att känna av vad han förmår och utav detta kan läraren lättare planera för honom.
Resultatet av undersökningen säger att det inte finns några speciella hjälpmedel att tillgå för att göra den teoretiska undervisningen lättare för AS-eleven. Man bör skaffa sig kunskap om elevens individuella särdrag för att skaffa rätt läromedel. Thimon skriver vidare att inlärningssätten är lika många som det finns elever. Vissa behöver bilder till hjälp, andra behöver datorn. Personer med AS anses vara duktiga med att arbeta med dator, vilket kan vara ett bra alternativ i undervisningen (Thimon, 1998). Ett problem som jag ser är att på yrkesprogrammen finns ingen speciell litteratur utan alla elever får ta del av de få böcker som finns i det specifika ämnet man läser. Det är mycket upp till läraren hur den kan förmedla sin kunskap. Kan läraren förenkla sitt material så att det passar AS-eleven har alla elever i klassen fördel av det.
Resultat säger att det är av vikt att eleven förklarar vilket funktionshinder han har. Det underlättar både för han själv och klassen i övrigt om han säger som det är. AS-eleven skiljer sig inte utseendemässigt utan i sitt sätt vilket kan provocera kamraterna till mobbing (Brattberg, 2000). Resultatet säger även att man skall hålla en fysisk distans till AS-eleven innan man lär känna honom. Brattberg skriver att när hon fick sin första kram var hon i femtonårsåldern, då kändes den som att hon blev våldtagen. Resultatet menar att AS-eleven själv får bestämma när man skall ta den fysiska kontakten och att motparten får känna av honom. Vidare säger resultatet att läraren måste vara tydlig i sin kommunikation och att inte använda liknelser eller ironiska utryck utan vara saklig. Ett enkelt exempel kan vara att läraren säger ”det är som att gå över ån för att hämta vatten!” Ett vanligt ordspråk som AS-eleven kan ha svårt att tolka innebörden i. Det är svårt att tala rätt så att det inte blir missförstånd. Det dagliga språket vi använder oss av innehåller mycket liknelser som kan bli helt fel för en AS-elev.
ett osocialt beteende. Den ”normala” elev som misstycker om AS-elevens kanske ovanliga beteende, kan lätt leda till mobbing. Med ovanligt beteende menas exempelvis att han drar sig undan från de andra eller kan vara lättretad (Steindal, 1997). En person som är lätt att få att brusa upp är ofta ett roligt mobbningsoffer. Då måste vi lärare vara extra observanta för att hindra detta. Men det är inte lätt när det finns många platser på skolan där sådant inte syns. För många kan det anses som förnedrande att tala om att de blir mobbade men oftast kommer förr eller senare i dager. Lärare 1 säger i resultatet att en AS-elev är i grund och botten vilken människa som helst som bara tänker lite annorlunda. Hans Östman (2001) skriver på sid. 33: ”Kom ihåg att vi alltid gör så gott vi kan, glöm inte bort att vi är olika sinsemellan och se alltid personen bakom funktionshindret.”
Skolan skall ställa krav säger resurshanteraren. Ingen vinner på en kravlöshet. För att åstadkomma en prestation bör man ha ett visst krav på sig. Likaså vill AS-eleven enligt resultatet ha en viss ordning kring sig för att känna sig tillfreds. Skulle det vara behov av en tillrättavisning bör man inte tillrättavisa med skäll utan med en lugn tillsägelse (Östman, 2001). AS-eleven har svårt att organisera sin tillvaro vilket är samstämmigt med resultatet. Resultathanteraren menar att det lätt blir rörigt för honom om man byter schema ofta eller lokaler ändras. Min uppfattning är att den vanlige eleven klarar detta bättre att ställa om sig till olika miljöer än AS-eleven. Han kräver även ordning och reda vilket tidvis brister i den vanliga skolan.
Att komma överens med sin assistent är inte alltid lätt. Assistenten vill eleven väl men eleven kan känna att han blir utpekad som en sämre elev bara för att han får extra hjälp. Resultatet säger att eleven vill vara som en av de andra men i grund och botten inser han att behöver hjälp för att klara av sin skoldag. Man bör bemöta eleven med stor respekt och blir det en konflikt måste man lägga stor vikt vid att vara lyhörd på vad som är orsak (Waclaw, 1999). Resultatet säger även det att lyhördhet är viktigt så att assistenten och eleven får ett bra förhållande. Hänsyn och förståelse säger resultatet. Man bör alltid visa sin nästa hänsyn och förståelse oavsett om den har ett funktionshinder eller inte. Litteraturen säger inget om hur klasskamraterna kan göra bara hur skolan skall informera dem. Det jag anser att skolan bör göra är att få klasskamraterna att stödja och hjälpa AS-eleven i sin skolvardag vilket utvecklar alla elever till goda medmänniskor.
Det resultat jag har erhållit i mina intervjuer och litteraturstudier visar att man bör lägga stor vikt vid att vara tydlig i kommunikationen med personer med AS, att man skapar en miljö som passar individen och att man skapar en förståelse för den funktionshindrades förutsättningar och behov. Samtidigt är det av yttersta vikt att man ser den funktionshindrade som en individ i klassen oavsett om individen har en diagnos eller inte. Bara för att eleven har blivit diagnostiserad skall han inte ställas i ett speciellt fack. Han precis som alla andra odiagnostiserade människor skiljer vi oss åt med våra speciella egenheter och skall behandlas därefter. Men forskning visar att det finns en ram att utgå ifrån som stöd i mötet med honom.
Om man backar tillbaka till syftet i undersökningen, hur kommer det att gå för dessa AS-elever i gymnasieskolan? Blir de accepterade? Trivs de och får de den hjälp de behöver för att klara sina studier? Med dessa frågeställningar vore det intressant att göra en framtida undersökning som kanske visar vad som har blivit bra eller gått snett med integreringen av våra AS-elever.
Referenser
Litteratur/Böcker
Brattberg, Gunilla (2000). Guide i helvetet. Stockholm:Värkstaden Gunilla Brattberg AB
Ehlers, Stephan/Gillberg, Christoffer (1999). Aspergers syndrom en översikt. Stockholm:Riksföreningen Autism RFA
Hartman, Jan (2004). Vetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur
Johansson, Bo/Svedner, Per Olov (2004). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB
Lärarförbundet (2004). Lärarens handbok. Stockholm: Lärarförbundet
Segar, Marc (1999). En överlevnadsguide för personer med Aspergers syndrom. Stockholm: Riksföreningen Autism
RFA (2005). Faktablad diagnoser. Stockholm: Riksföreningen Autism
Skolverket (2001). Tre magiska G:n. Alla ska nå målen - Skolans insatser för elever
med funktionshinder. Stockholm: Skolverket Beställn nr 01:658
Svenska språknämnden (2003). Svenska skrivregler. Stockholm: Liber
Steindal, Kari (1997). Aspergers syndrom. Stockholm: Riksföreningen autism
Thimon, Ann-Christine (1998). Bråkiga ungar och snälla barn.
Stockholm: Johansson & Skyttmo Förlag AB
Waclaw, Wanda (1999). Barn med autism och Aspergers syndrom. Linköping: Futurum
Östman, Hans (2001). Hur skolan kan hjälpa elever med Aspergers syndrom. Stockholm: Riksföreningen Autism
Internet
Föreningen Autism i Göteborg (2005) www.goteborg.autism.se (Hämtat 2005-06-30)
LIF (2004) FASS Stockholm: Läkemedelsindustriföreningen
www.fass.se/LIF/home/index.jsp?UserTypeID=2 ( Hämtat 2005-06-30)
Riksförbundet FUB (2005)
http://www.fub.se/pdf/kunskapsmappar/Den%20forsta%20integreringsgenerationen.pdf (Hämtat 2005-06-30)
Riksförbundet Attention (2005) www.attention-riks.se (Hämtat 2005-06-30)
Skolverket (2002). I särskola eller grundskola. http://www.skolverket.se/ (Hämtat 2005-06-26)
Riksföreningen autism RFA (januari 2005)www.autism.se (Hämtat 2005-06-30)
Växjö Stadsbibliotek (2005) www.vaxjo.se /bibliotek/ (Hämtat 2005-06-25)
Växjö universitetsbibliotek (2005) www.bib.vxu.se/ (Hämtat 2005-06-25)
Föreläsning
Tranquist, Helene (2005) RFA Utbildningscenter Autism/Riksföreningen Autism. Föreläsning i Växjö 2005 06 08
Bilagor
Förord till intervju
Intervju
Jag heter Anders Fransson och läser till yrkeslärare på Malmö Högskola.
Jag skall skriva mitt examensarbete och har valt ämnet ”Att möta elever
med Aspergers Syndrom på gymnasieskolans yrkesprogram”.
Det är tänkt att arbetet skall handla om att integrera elever med Aspergers
Syndrom i den ”vanliga” gymnasieskolans yrkesprogram.
De frågeställningar som mina intervjuer är grundade på är följande:
Hur kan skolan möta elever med Aspergers syndrom?
Hur kan läraren gå tillväga i mötet med elever med Aspergers syndrom?
De personer jag intervjuar kommer självklart att förbli anonyma, men
kommer eventuellt att citeras ordagrant i mitt arbete.
Intervjuerna är helt frivilliga och kan avbrytas när helst den intervjuade så
önskar.
Personen som intervjuas har inga som helst skyldigheter gentemot mig .
Växjö 2005-06-21
Intervjufrågor till skolpersonal
1. Hur skall skolan förbereda sig innan elever med Aspergers Syndrom (AS) börjar där?
2. Krävs det någon utbildning av lärarna som skall arbeta med AS-elever? I så fall vilken?
3. Hur kan en lärare förbereda sig innan en elev med AS börjar i en klass?
4. Finns det speciella hjälpmedel att tillgå för att klara av den teoretiska delen av undervisningen?
6. Kan skolan ställa krav på en AS-elev? I så fall vilka?
7. Har AS-elever några svårigheter i den integrerade skolan?
8. Hur upplever AS-eleven sin assistent?
9. Vad kan de övriga eleverna i en klass göra för den eller de AS-elever som ingår där?
Intervjufrågor till ny lärare för Asperger-elever
1. Hur skall skolan förbereda sig innan elever med Aspergers Syndrom (AS) börjar där?
2. Har Du fått någon utbildning av skolan för att arbeta med AS-elever? I så fall vilken?
3. Hur bör Du förbereda Dig innan en elev med AS börjar i Din klass?
4. Finns det speciella hjälpmedel att tillgå för att klara av den teoretiska och praktiska delen av undervisningen?
5. Hur tycker Du att lärare och elever skall förhålla sig på något speciellt sätt till en AS- elev?
6. Kan skolan eller Du ställa krav på en AS-elev? I så fall vilka?
7. Tror Du att AS-elever har några svårigheter i den integrerade skolan?
8. Hur tror Du att AS-eleven upplever sin assistent?
9. Vad kan de övriga eleverna i en klass göra för den eller de AS-elever som ingår där?
10. Hur tycker Du att man skall presentera en elev med AS?
Intervjufrågor till AS-elev
1. Hur känner Du dig inför att börja gymnasiet?
2. Vad tycker Du att skolan bör tänka på innan Du kommer dit?
3. Hur tycker Du att en lärare skall vara mot Dig?
4. Hur tycker Du att de andra eleverna skall vara mot Dig?
6. Om Du ville det, hur vill Du att man skall tala om det? Vill Du själv göra det eller vill Du bara vara med eller vill Du inte alls vara med?
7. Vad tycker Du är svårt med skolan?
8. Hur upplever Du att ha en assistent med Dig?
9. Vad kan de övriga eleverna i klassen göra för Dig för att det skall bli så bra som möjligt?
Intervjufrågor till elever
1. Vet Du vad Aspergers Syndrom är för något?
2. Har Du mött någon människa med funktionshinder?
3. Om Du skulle få en klasskompis med funktionshinder, vad anser du om det?
4. En person med ett funktionshinder kan ha ett annorlunda beteende som t.ex. lätt bli arg eller frustrerad över som Du tycker struntsaker. Tycker Du att det skulle vara konstigt?
6. Tror Du att en funktionshindrad elev kan tillföra klassen något?
7. Om denna elev behöver hjälp, kan Du tänka Dig att hjälpa den då?
8. Om eleven blir mobbad, ställer Du upp och hjälper den då?
9. Vad tycker Du att skolan bör göra när en funktionshindrad elev kommer till klassen?