I detta avsnitt kommer vi redogöra för en diskussion kring resultatet av våra tre frågeställningar. Det kommer även att framföras en slutsats som berör helheten av uppsatsen. Därefter kommer vi ge förslag på vidare forskning.
8:2 Resultatdiskussion
I resultatdiskussionen kommer vi presentera resultatet utifrån analysen. Vi har valt att dela upp resultatet i tre delar som alla är direkt kopplade till våra tre frågeställningar.
8:2:1 Samverkan mellan hem och förskola
Det framkommer i både intervjun med pedagogerna såväl som intervjuerna med vårdnadshavarna att Instagram är ett smidigt tillvägagångsätt i förskolans värld. Pedagogerna kan enkelt visa vad som pågår och vårdnadshavarna kan på ett smidigt sätt ta del av det. Det framgick även att antalet bilder som ska publiceras är omdiskuterat. Vårdnadshavare vill ha flertaliga bilder men tar hänsyn till pedagogernas tid. Pedagogerna publicerar bilder när vardagen tillåter det medan förskolechefen anser att några bilder i veckan är lagom. Alla resonemang är försvarbara eftersom de har olika ingångar till användandet av Instagram. Det vill säga, vårdnadshavarna nämner att de gärna ser bilder på verksamheten och på sina barn under dagen. Pedagogerna vill att Instagram ska vara en lättsam uppgift som ingår i vardagen eftersom det inte ska ta tid från barnen. Likväl vill förskolechefen försäkra att personalen inte tar tid från något annat för att publicera bilder på Instagram. Alla informanter är dock överens om att Instagram är en enkel och smidig applikation som passar förskolans behov och användningsområde.
Det blir tydligt att pedagoger bjuder in vårdnadshavare till diverse projekt genom Instagram och att detta uppskattas av vårdnadshavarna. Vårdnadshavarna förklarar exempelvis på hur de har tagit vidare projekt som publicerats på Instagram i hemmet. Detta visar på att vårdnadshavaren kan vidareutveckla från det som publicerats på Instagram i hemmet. Det går även att utläsa ur materialet att vårdnadshavare kan efterfråga Instagrambilder vilket tyder på en rutin som finns i
33
verksamheten. Att vårdnadshavarna efterfrågar bilder påvisar en positiv stämning kring Instagram. Det vill säga att vårdnadshavarna är nöjda med vad de får se på Instagram.
8:2:2 Skildringen av verksamheten genom bild och text
Utifrån materialet går det att utläsa att samtliga informanter är överens angående hur verksamheten framställs via Instagram. Verksamheten beskrivs som kreativ, rolig och att pedagogerna utgår från barnen. Vårdnadshavarna beskriver hur de ser att publikationerna är genomtänkta och förskolechefen beskriver hur hon kan se att verksamheten är Regio Emilia inspirerat. Det framkommer även att pedagogerna har en möjlighet att välja vilka sidor av förskolan som ska visas, vilket innebär att de kan välja vilka rutiner som ska framkomma på Instagram. Pedagogerna berättar hur de väljer bort det tråkiga, negativa och framför det positiva och roliga. Vi tolkar detta som att pedagogerna vill skydda barnen genom att exempelvis inte publicera bilder på när barnen är i utsatta situationer, såsom bråk eller liknande.
8:2:3 Sekretess, etik och moral
Det finns flera sätt som verksamheten tar hänsyn till sekretess bland annat att de inte publicerar bilder där barnens ansikten finns med, de har ett stängt konto som enbart vårdnadshavare får följa och vårdnadshavarna får under inskolningen skriva under om deras barn får vara med på medier eller inte.
Det framgår dock inte vem som har yttersta ansvaret för bilderna som publicerats. Förskolechefen ansåg att det var pedagogerna på varje hemvist medan pedagogerna tyckte de var oklart, detta kan tyda på att det antingen inte har blivit diskuterats ordentligt eller att det inte finns en ordentlig riktlinje kring det. Det framkommer att barnen inte alltid blir tillfrågade om bilder får tas och publiceras. Pedagogerna problematiserar detta själva genom att särskilja på när det är en bild eller när det är en video, enligt pedagogerna är en video mer personlig eftersom den öppnar upp för att få syn på barnens åsikter, röster och känslor.
34
Det framkommer även att bilder är mer vanligt än video och därför är det även mer vanligt att man inte frågar när man tar en bild men att man alltid frågar vid videotillfällen. Pedagogerna konstaterar att det borde vara så att man alltid frågar men att de faller naturligt att ta en bild, både för barnen och pedagogerna. Detta tydliggör att Instagram är en rutin i förskolan, att bilden i sig är en rutin såväl för barnen som vårdnadshavare som pedagog. Till exempel framkommer det att barnen frågar efter att både få ta bilder själv men även bli fotograferade, vilket tyder på att rutinen har funnits under en längre period.
Det framkom att en bild med att av barnets namn var publicerad, vilket strider mot deras etiska riktlinjer. Detta påvisar hur rutinen genomsyras i relation till Instagram användandet eftersom den har publicerats utan att pedagogerna har redigerat bort namnet. Det vill säga att bilden publicerades utan vidare reflektion.
8:3 Slutsats
Instagram används som ett pedagogiskt verktyg genom att pedagogerna inkluderar barnen i publikationerna på Instagram. Pedagogerna och barnen kan samverka kring Instagram, både genom text men även valet av bild. Barnen kan vara delaktiga i vilka bilder som ska fotograferas och därmed publiceras, vilket gör det till ett pedagogiskt verktyg. Vi tolkar materialet som att pedagogerna inte har sett Instagram som ett pedagogiskt verktyg utan mer som ett verktyg för samverkan mellan hem och förskola. Det vill säga syftet med Instagram är att låta vårdnadshavare få en inblick i barnens vardag. Det diskuteras i intervjun med pedagogerna att Instagram kan utgöra ett antal syften såsom samverkan mellan hem och förskola, förlängning på verksamheten, förskolans uppdrag och positiva bilder. Likväl för vårdnadshavarna är syftet att få en inblick i deras barns vardag.
Verksamheten synliggörs enbart i positiv vinkel, informanterna beskriver hur verksamheten framstår som kreativ, rolig såsom på barnens villkor. Pedagogerna beskriver hur de medvetet framställer verksamheten genom de positiva, de återberättar hur de aldrig skulle lägga ut en bild på när barnen bråkar eller liknande. Det framkommer att Instagram är till för det betydelsefulla
35
och att alla är nöjda över det. Texterna som publiceras under bilderna varierar från läroplansmål till frågor och funderingar.
Pedagogerna förklarar hur de aldrig skulle publicera en bild på Instagram där något ansikte på barnen finns med. Det framkom dock att en bild med att av barnets namn var publicerad, vilket strider mot deras etiska riktlinjer. Detta är en företeelse som inte ska kunna ske med tanke på deras etiska riktlinjer och syn på moral. Det framkommer även att det är viktigt att det enbart är vårdnadshavarna till barnet på hemvisten som får följa kontot och därmed få tillgång till bilderna.
Genom att anonymisera barnen tar pedagogerna hänsyn till sekretessen som råder i förskolans verksamhet. Genom att inte publicera bilder på barnen i utsatta situationer såsom när de är ledsna, upprörda eller arga tar pedagogerna hänsyn till etiska riktlinjer. Det framkommer även att pedagogerna tycker att en film där barnens röster och därmed känslor framkommer är mer personligt än en bild där barnets hand enbart är med. Detta leder till att pedagogerna mer frekvent frågar barnen när de ska filma än när de ska ta en bild. Under diskussionerna framgår det att pedagogerna inte alltid frågar barnen när de ska publicera bilderna på Instagram och inte heller alltid när de ska ta en bild. En av de större anledningarna till varför det verkar vara på detta vis beror på rutinen. Det vill säga, Instagram användandet har blivit en rutin för både pedagoger samt barn och därmed blivit en vana.
Den slutsats vi kan dra är att Instagram användandet har blivit en oreflekterad rutin. Det framkommer tydligt från materialet att Instagram inte är något som verksamheten, vårdnadshavarna eller pedagogerna reflekterar särskilt mycket över, vilket gör det till en rutin. Det framkommer att alla informanter är positivt inställda till Instagram och dess användande, det mest negativa som framkommit är att det publiceras för få bilder. Det tydliggörs att Instagram är ett snabbt verktyg som passar förskolans vardag och att det fungerar för alla inblandade parter. Det har även diskuteras att sekretessen angående sociala medier behöver ses över av såväl pedagoger, vårdnadshavare som förskolechef. Vi hoppas att uppsatsen väcker intresse för hur
36
sociala medier används i förskolans verksamhet samt skapar ett allmänt intresse för att granska den egna förskolan och dess användande av sociala medier.
8:4 Förslag på vidare forskning
Förslag på vidare forskning är kopplat till studiens storlek, det hade varit intressant att vidareutveckla studien genom en större undersökning. Till exempel en jämförelsestudie på Instagram användandet i relation till städer, kommuner och landsbygd. Vi tror att resultatet hade varierat och därmed fått andra slutsatser. Denna studie är kopplad till en specifik förskola och därmed inte självklart applicerbar på alla förskolor, därav hade det varit intressant att utföra en mer generell, större studie kring ämnet. Likväl hade studien kunnat förstoras och inriktas mer på en aspekt av användandet med Instagram och på så sätt skapat en djupare förståelse av en del istället för en övergripande av tre delar.
Denna studie genomfördes när GDPR infördes, vilket innebär att studiens område gällande sekretess hade kunnat vidgas med hjälp av den nya lagen. Det hade då varit intressant att enbart titta på sekretess och olika förskolors användande av Instagram. Det hade även varit intressant att jämföra Instagram med exempelvis Bloggar för att se liknande och skillnader med användandet och publikationer.
37