LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARN–UNGA–SAMHÄLLE
Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och
lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
Den oreflekterade rutinen
En studie om användandet av Instagram i
förskolan
The unreflected routine
A study of the use of Instagram in preschool
Matilda Bredhe
Anna Nilsson
Examen och poäng (Förskollärarexamen 210 hp) Handledare: Ange handledare Datum för slutseminarium (2018-06-04)
Examinator: Erika Lundell Handledare: Jakob Löfgren
2
Förord
Denna uppsats är ett samarbete mellan Matilda Bredhe och Anna Nilsson, likväl ett samarbete mellan oss som skribenter och förskolan såsom ett samarbete mellan oss och handledaren på Malmö Universitet. Under uppsatsens gång har arbetet delats upp på följande vis: intervjufrågorna som ligger till grund för materialet skrevs tillsammans. Vi kontaktade gemensamt förskolechefen och därefter bokades tid för intervju med fokusgrupp samt förskolechef. Sedan kontaktade Matilda vårdnadshavarna som skulle bli intervjuade, med hjälp av pedagogerna.
Vi utförde tre av fyra intervjuer under samma dag, den sista intervjun gjordes dagen efter och alla fyra genomfördes på förskolan. Vi båda deltog i intervjusituationerna, vi utförde varsin intervju med vårdnadshavare och båda deltog i fokusgruppsintervjun samt förskolechefens intervju. Arbetet med transkriberingarna delades upp mellan oss, den stora transkriberingen bestående av fokusgruppsintervjun bearbetades tillsammans. De tre kortare intervjuerna delades upp på ett sådant sätt att Matilda transkriberade den som var någon minut längre och Anna de två lite kortare, således fick vi ungefär samma längd i minuter att transkribera.
Vi har under arbetets gång träffats kontinuerligt, både på Malmö Universitet och hemma hos Matilda. En nära kontakt på Google Docs har fortgått likväl via Facebook. Vår ambition har varit att försöka träffas tre gånger i veckan och som minimum har vi träffats två gånger på en vecka. Vi har försökt att skriva ungefär lika mycket samt hjälpt varandra om någon har haft det svårt i skrivandet. Vi har agerat som stöd gentemot varandra när vi har fastnat och har stöttat varandra i denna stora men spännande uppgift.
Vi vill tacka vår handledare Jakob Löfgren för all hjälp på vägen, vi vill även ge ett stort tack till förskolan för att de gav oss tid och möjlighet att utföra denna studie. Vi vill tacka samtliga som ställde upp på intervjuer för att göra studien möjligt.
3
Abstract
Syftet med denna studie att undersöka användandet av Instagram i förskolan. Instagram i förskolan har blivit ett växande fenomen, vilket har bidragit till en nyfikenhet om en djupare reflektion kring användandet. Vi har utgått ifrån tre frågeställningar som berör samverkan mellan hem och förskola, skildringen av förskolan genom bild och text samt sekretess, etik och moral. Vi har således intervjuat sex pedagoger, två vårdnadshavare och en förskolechef. Empirin samlades in genom kvalitativ metod och kommer analyseras utifrån Ehn och Löfgrens (2001) definition av kulturanalys.
I resultatet framkommer att Instagram som verktyg sker på rutin i förskolan. Resultatet påvisar att Instagram är ett verktyg som används i kommunikationssyfte. Det vill säga, genom Instagram får vårdnadshavare en bred insyn i verksamheten. Vilket främjar förskolan för såväl pedagogerna, vårdnadshavare som förskolechefen. Genom resultatet framkommer även ett kvarstående dilemma gällande sekretess genom sociala medier. Det vill säga, pedagogernas förhållningssätt gentemot sekretess är en påverkande faktor gällande huruvida Instagram kan fungera i förskolans verksamheter.
Nyckelord:
4
Innehållsförteckning
FÖRORD ... 2
ABSTRACT ... 3
1. INLEDNING ... 6
2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 7
3. BAKGRUND ... 8
3:1 SEKRETESS ... 8
4. TIDIGARE FORSKNING ... 10
4:1 SOCIALA MEDIER ... 10
4:2 INTERNATIONELL FORSKNING OM SOCIALA MEDIER ... 11
5. TEORETISK FÖRANKRING ... 12
5:1 KULTURANALYS ... 12
5:2 RUTIN ... 13
5:3 ETIK OCH MORAL ... 14
5:4 DOKUMENTATION ... 15 5:5 SEKRETESS ... 15 6. METOD ... 17 6:1 METODVAL ... 17 6:2 URVAL ... 18 6:3 INTERVJUER ... 19 6:3:1 Fokusgruppintervju ... 19 6:3:2 Vårdnadshavarna ... 20 6:3:3 Förskolechefen ... 20 6:4 ANALYSFÖRFARANDE ... 20 6:5 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 21 7. ANALYS ... 22
7:1 ANVÄNDNINGSOMRÅDEN OCH SYFTET FÖR INSTAGRAM I FÖRSKOLAN ... 22
7:1:1 Samverkan mellan hem och förskola ... 22
7:1:2 Tid och stress ... 23
7:1:3 Meningen med Instagram ... 25
7:2 SKILDRINGEN AV VERKSAMHETEN GENOM BILD OCH TEXT ... 28
8. DISKUSSION OCH SLUTSATS ... 32
8:2 RESULTATDISKUSSION ... 32
8:2:1 Samverkan mellan hem och förskola ... 32
8:2:2 Skildringen av verksamheten genom bild och text ... 33
8:2:3 Sekretess, etik och moral ... 33
8:3 SLUTSATS ... 34
8:4 FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING ... 36
9. REFERENSLISTA ... 37
BILAGA 1 ... 40
5
6
1. Inledning
Enligt Läroplanen för förskolan Lpfö98 (2016) ska arbetslaget använda sig av olika former av dokumentation. Ett dokumentationsverktyg som har blivit allt större i förskolans verksamhet är digitala teknologier. Sociala medier har blivit ett dominerande fenomen för många människor över hela världen (O’Brien, 2013). Instagram är en plattform där vårdnadshavare bjuds in för att få en inblick i deras barns vardag eller för att få reda på viktig information (Stendahl, 2017). Hultén (2015) menar att denna form av dokumentation fångar barnens lärprocesser samt synliggör lärandet för barn, pedagoger samt vårdnadshavare. Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2015) beskriver hur pedagoger med hjälp av olika sorters dokumentationer kan fånga och uppmärksamma barns lärande. Dokumentationer kan bidra både till att verksamheten blir synlig för vårdnadshavare samtidigt som det kan vara underlag för diskussioner om verksamhetens kvalitet (ibid).
Idén till uppsatsen är grundad i föreställningen av att sociala medier är ett vardagligt fenomen. Vi har upplevt att Instagram under de senaste åren har blivit ett växande verktyg i förskolan som kan gynna både pedagoger och vårdnadshavare. Det vill säga, genom publicering av vardagliga bilder kan samverkan mellan hem och förskola bli effektiv och lättillgänglig. Detta för att vårdnadshavare enkelt kan följa barnens vardag på Instagram. Därefter kan samtal kring publikationer inträffa, exempelvis vid hämtning/lämning. Trots detta finns en tanke om djupare reflektion angående användandet av Instagram i förskolans värld.
Det finns således en yrkesrelevans kopplad till det växande användandet av Instagram i förskolan. Vi upplever att detta fenomen behöver belysas och diskuteras ytterligare eftersom det är ett aktuellt ämne. Förskollärare och andra pedagoger har ett stort ansvar gentemot sekretess och moral men även gentemot framställningen av förskolan. Dessa tankar har väckt ett dilemma hos oss angående Instagram som verktyg i förskolan. Vårt intresse är därför att undersöka hur denna dokumentationsmetod fungerar i verksamheten samt hur Instagram får förskolan att framstå.
7
2. Syfte och frågeställningar
Syftet är att undersöka hur Instagram som verktyg används i förskolan. Genom att intervjua pedagoger, förskolechef och vårdnadshavare är syftet att se på hur verksamheten tar hänsyn till lagar, sekretess och etik. Samtidigt vill vi undersöka hur bilder och text påverkar synen på förskolan. Genom kulturanalys kommer det insamlade empiriska materialet att analyseras. Våra frågeställningar är följande:
• Hur används Instagram som ett pedagogiskt verktyg och i vilket syfte?
• Hur framställs verksamheten genom bilderna och texterna som publiceras på sociala medier?
• På vilket sätt tar man hänsyn till sekretess och etiska riktlinjer när man publicerar bilder via sociala medier?
8
3. Bakgrund
I detta kapitel kommer sekretess i relation till förskolans verksamhet att presenteras, vilket är som en form av bakgrund till sekretess delen av vårt arbete.
3:1 Sekretess
Olsson (2001/2016) beskriver hur det inte finns något särskilt regelverk för publicering på internet för förskola och skola. Personuppgiftslagen, även benämnt PUL, innehåller regler som beträffar att skydda människor gentemot att deras personliga integritet kränks vid hantering av personuppgifter (Bengtsson & Svensson, 2009/2011). PUL:s generella regler råder foton där personer kan identifieras ses i normalfall som personuppgifter även om inga namn nämns (Olsson, 2001/2016). Dessutom rekommenderar datainspektionen att skolan ska fråga elever eller deras föräldrar om lov innan man publicerar elevernas personuppgifter, inklusive bilder på eleverna (ibid).
Bengtsson och Svensson (2009/2011) betonar även sekretessen i förskolans verksamhet samt benämner en betydelsefull aspekt gällande sekretessförbindelse i förskolan. ”Det är mycket viktigt att personal informeras om, och har kunskap om, innebörden av sekretessreglerna” (Bengtsson & Svensson, 2009/2011, s. 313). De personer som är bundna av offentlighets – och sekretesslagen (2009:400) i förskolan är de anställda i verksamheten. Olsson (2001/2016) menar att det är en svår gränsdragning mellan offentlighet och sekretess. Den verksamhet som bedrivs inom stat, kommun och landsting ska vara öppen för insyn (ibid). En motsägande aspekt är att när staten, kommunens eller landstinget verksamhet privatiseras leder detta till minskad insyn. Detta beror på att inga allmänna handlingar, med enskilda undantag, förekommer inom särskild verksamhet (ibid).
Olsson (2001/2009) beskriver att diverse tankar om sekretess inom förskola tidigare uppmärksammats och hur dessa tankar uppkom i relation till att tillämpa sekretesslagstiftningen. Olsson (ibid) beskriver ett fall där vårdnadshavare var upprörda över att inte bli tagna på allvar och att känsliga uppgifter om barnen lämnades ut utan vidare reflektion. Detta även utan
9
vårdnadshavares vetskap. Politikerna beslutade i det fallet att all personal i kommunen skulle få en noggrann utbildning beträffande såväl offentlighetsprincipen och yttrandefrihet som tystnadsplikt likväl meddelarfrihet. Den berörda personalen fick tydligare förståelse för skillnaden mellan juridiska gränser samt etiska bedömningar i fråga om tystnadsplikt, förskolepersonalen fick även en ny förståelse angående samtyckeskravet (ibid). Olsson förklarar ”Lagen hindrar bara den som inte förstår de möjligheter lagar faktiskt ger” (2001/2009, s. 243).
10
4. Tidigare forskning
I detta kapitel kommer vi presentera relevant forskning gällande användandet av sociala medier i förskolan. Det vill säga, den tidigare forskningen kommer beröra sociala medier och hur sociala medier har använts i skolväsendet. Vi har valt ut delas som vi finner relevanta till vår studie.
4:1 Sociala medier
O’Brien (2013) beskriver sociala medier som en internetplattform där man kan uttrycka sina tankar såsom professionella mål inför individer som man kanske aldrig hade mött i verkligheten. Det finns ingen universal definition eller överenskommelse berörande sociala medier. Formatet för sociala medier varierar. Till exempel, bloggar, podcasts, bild och videopublicering är olika format för sociala medier. Profilen som skapas kan antingen vara offentlig eller privat, vilket baseras på hemsidan såväl som individens privata inställningar på sidan. Sociala medier förser en plattform för alla som har tillgång till en smarttelefon, dator eller surfplatta (ibid).
Sociala medier började bli ett utvecklande samt växande fenomen i mitten och slutet på 1990-talet (O’Brien, 2013). På 2000-1990-talet var sjutton miljoner datorer kopplade till internet och nästa steg i utvecklingen skulle beröra smarttelefoner och surfplattor. År 2003 lanserades Myspace, vilket blev ett virtuellt online samhälle på sociala medier. Två av världens mest använda sociala medier är Twitter och Facebook. Dessa fenomen tillåter en slags direkt kommunikation till mängder av vänner och följare på hemsidorna. 2004 slog sociala medier med nischer igenom, såsom Instagram där fokus är på bilder eller Twitter där fokus är text. Det vill säga, en mer specifik och begränsad typ av inlägg som kunde publiceras. Sociala medier som är nischat används mycket i dagsläget och är ett populärt fenomen (ibid).
Minor (2013) menar att teknologin som utvecklats har bidragit till att kommunikation har blivit någon slags makt, likväl hur kommunikation drastiskt har förändrats. Det vill säga, människor har lärt sig att använda och uttrycka sig genom sociala medier (ibid). Den direkta kontakten på internet visar gensvar genom exempelvis ”gillningar” på Instagram. Minor förklarar följande
11
”When people communicate through social media, it creates some form of interaction” (2013, s. 174). Gensvaren kan både vara positiva och negativa, beroende på hur människor tolkar och uppfattar publikationerna på plattformarna (Minor, 2013).
4:2 Internationell forskning om sociala medier
Chairatchatakul, Jantaburom och Kanarkard (2012) skriver i sin studie ”Using Social Media to Improve a Parent-School Relationship” om att använda sociala medier för att förbättra kontakten mellan föräldrar och skola. I deras studie är Facebook den plattform som används för att dela information och kommunicera via sociala medier mellan skolan och hemmet. Enligt studien är det inte själva teknologin som gör att samarbetet förbättras utan det är kommunikationen som krävs mellan skolan och hemmet som gör att samarbetet förbättras. Det vill säga, genom att dela med sig och knyta an genom Facebook kan skolan och hemmet få en starkare och bättre relation. Det är således inte själva medlet som är det viktiga utan det samförståndet man får av det. Chairatchatakul m.fl. (2012) beskriver hur det krävs kommunikation för att förmedla fördelarna och användandet med Facebook mellan vårdnadshavarna och pedagogerna. Därmed skapar man en relation över något gemensamt, vilket följaktligen bidrar till att stärka relationen mellan pedagog och vårdnadshavare.
Chairatchatakul m.fl. (2012) beskriver hur sociala medier är designade för att uppmuntra föräldrars involverande i deras barns skolgång. Deras studie är utförd i Kindergarten Demonstration School, Khon Kaen University, Thailand (ibid). Vi har således försökt hitta ytterligare forskning om sociala medier i Sverige. På grund av brist på forskning om detta ämne har ingen relevant forskning för studien hittats. Sociala medier som tidigare forskning riktar sig mycket till digital kompetens och IT-användning, denna del av medier är inte heller av relevans för vår undersökning.
12
5. Teoretisk förankring
I denna del kommer vi presentera begrepp som är relevanta för vår studie. Baserat på det empiriska materialet har dessa begrepp valts ut. Vi kommer att presentera kulturanalys som vårt analysverktyg samt följande begrepp för studien: rutin, etik, moral, dokumentation och sekretess.
5:1 Kulturanalys
I kulturanalys finns det ingen enhetlig metodlära och inga exakta anvisningar, att analysera och tolka utvecklas ständigt samtidigt som det diskuteras och omprövas kontinuerligt (Ehn & Löfgren, 2001). ”I kulturanalys kan nästan vad som helst användas som underlag för tolkningar och resonemang” (Ehn & Löfgren, 2001, s. 150). Detta analysverktyg utgår ifrån centrala teman i en viss föreställningsvärld, vilket grundar sig i att analysera särskilda perspektiv utifrån bestämda kategorier, tankebanor såsom grundläggande värderingar samt förhållningssätt (Ehn & Löfgren, 2001)
Ehn och Löfgren (2001) beskriver att det finns varierande material som kan vara underlag för tolkningar och resonemang i en kulturanalys. Till exempel observationer, fältanteckningar samt intervjuer. Analysen kan kombineras med olika slags material, exempelvis fältanteckningar mot samtalsintervjuer. Sökningen efter empiriskt material blir öppet samt associationsförmågan blir en tillgång. Det vill säga, denna analysmetod kan med hjälp av de olika typerna av material se om materialet stödjer eller motsäger varandra (ibid)
Ehn och Löfgren (2001) förklarar att en viktig del i en kulturanalys är tolkningsprocessen. Tolkningsprocessen består av att låta sig överraskas av materialet, exempelvis hämta kunskap från ovanligt håll. I kulturanalys finns även olika analytiska strategier, att vara flexibel som forskare är en sådan strategi. Det vill säga, genom nyfikenhet samt öppenhet kan forskaren överraskas över materialet för att sedan backa och reflektera samt söka nya perspektiv för djupare reflektion (ibid).
En kulturanalys kan utformas genom tematisering, söklistor samt olika former av problematisering, detta för att som forskare ifrågasätta det självklara (Ehn & Löfgren, 2001).
13
Såsom vardagliga situationer och rutiner. Forskaren ska göra sig främmande för sin vardag för att kunna bearbeta observationsförmågan och således kunna upptäcka nya perspektiv. ”Tolkningar och analytiska resonemang är också påverkade av mer svårfångade faktorer” (Ehn & Löfgren, 2001, s. 152). Det vardagsliv som forskaren valt att studera övergår sedan till kulturanalytiska problem. Forskarens uppgift blir att granska, ifrågasätta och intellektualisera i relation till människors behov av förutsägbarhet. Analysen ska bestå av opersonliga strukturer och processer (Ehn & Löfgren, 2001).
5:2 Rutin
Ehn och Löfgren (2007) beskriver ordet rutin som ett begrepp inom kulturanalys. De menar att rutinens grundformer är periodisering och repetition. Grundformerna förvandlar en handling till en vana efterhand och det är inte alltid medvetet. Denna vana skapas genom upprepning som sedan blir en fast form, handlingarna eller vanan framstår därefter som självklara och reflexmässiga (ibid).
Vana och rutin kan ses som att individen sätts i fokus snarare än kollektivet (Ehn & Löfgren, 2007). Det vill säga, Ehn och Löfgren (2007) menar att rutiner kan ses som personligt och som ett förhållningssätt men kan även vara ett kulturellt fenomen. I kulturanalys är det främst genom kulturellt fenomen forskaren vill studera rutin. Ehn och Löfgren (ibid) diskuterar Pierre Bourdieu och hans omdiskuterade begrepp habitus. Habitus handlar om att vanor ses som kulturell prägling inom en speciell grupp, ett slags sammanhang för att avverka vardagen oföränderligt. Ehn och Löfgren (ibid) påpekar att Bourdieu fått kritik riktad till sig. ”Han har därför blivit kritiserad för att han inte ägnade mer kraft åt att studera hur en habitus skapas och nöts in, bryts ned eller omvandlas” (Ehn & Löfgren, 2007, s. 81).
Ehn och Löfgren beskriver att ”Handlingarna framstår som självklara och reflexmässiga” (2007, s. 79). Ehn och Löfgren (2007) diskuterar sociologen Richard Sennett som har framställt vardagliga rutiner som överlevnadstekniker för att organisera vardagen. Ehn och Löfgren tar upp olika exempel på vardagliga rutiner såsom matlagning och barntillsyn men även kärlekslivet. ”Ja även kärlekslivet rutinerads på gott och ont, blir tryggt eller tråkigt” (Ehn & Löfgren, 2007, s.
14
79). Därav kan det vara betydelsefullt att stanna upp och reflektera kring rutiner som fyller samhällslivet (Ehn & Löfgren, 2007).
Det finns ofta två perspektiv gällande en rutin, det vill säga, tryggt eller något krävande otryggt. Rutinernas styrka kan delas in i två aspekter, instinktiva handlandet samt i det överlagda medvetandet (Ehn & Löfgren, 2007). Rutinen kan ge frihet att ägna sig åt annat genom att underlätta vardagssysslor men det kan också skapa en känsla av tvång. Det vill säga val som förvandlas till rutiner. Ehn och Löfgren förklarar morgonen som en sådan rutin ”Att navigera i badrummet, garderoben eller kylskåpet baseras på invanda ordningar som nästan klaras av med förbundna ögon” (2007, s. 82).
5:3 Etik och moral
Produktionen och flödet av bilder har ökat markant med hjälp av teknikutvecklingen, vilket innebär att diskussionen om etik har blivit mer betydelsefull (Lindgren 2016). I förskolan produceras allt mer bilder samtidigt som de blir mer tillgängliga via digitala teknologier (Lindgren, 2016). ”Samtidigt som det blivit enkelt att publicera bilder på nätet har det aldrig varit så lätt att manipulera bilder” (Lindgren, 2016, s. 21). Till exempel att välja en bild som inte visar sanningen eller sudda detaljer i bilderna. Etik och integritet bör reflekteras och förstås i sammanhanget, det vill säga utifrån digital teknik (Lindgren, 2016).
Etik och moral beskrivs båda ofta som människors handlingar, därför visas en persons eller en grupps moral i både vad de gör och inte gör (Lindgren, 2016). Ett exempel är ”De som videofilmas ska ges stort inflyttande över hur materialet hanteras” (Lindgren, 2016, s. 23). Genom etik och moral går det att få syn på individers handlingar utifrån deras agerande. I en kulturanalys kan moral utgöra ett begrepp som utgår ifrån vad som anses vara rätt och fel, gott och ont (Ehn & Löfgren, 2001). Genom att använda moral som kulturanalytisk ingång kan man titta på hur motsägelser uppenbarar sig och hanteras i diverse moraluppfattningar (ibid). Etik berör integritet och en individ har rätt till integritet, oavsett ålder (Lindgren, 2016).
15 5:4 Dokumentation
Dokumentation i förskolan går att genomföras med flera olika verktyg, det vill säga genom en kamera i mobiltelefonen, kameran i surfplattan, digitala bilder, webbkamera och så vidare (Lindgren 2016). ”Pedagogisk dokumentation är ett oslagbart verktyg” (Åberg & Lenz Taguchi, 2005, s.149). Det vill säga, ett verktyg som kan förstärka, förmedla och bidra till att synliggöra verksamheten. Dokumentationen kan sedan delas enkelt via digitala plattor, smarta telefoner och datorer. Detta medför att både vårdnadshavare, förskollärarna som arbetar med dokumentationen och andra aktörer kan ta del av dokumentationen via olika tekniska verktyg. Genom exempelvis surfplattor blir dokumentationen enklare, det gör det enkelt att snabbt ta ett fotografi eller filma barnen i diverse situationer. Lindgren förklarar innebörden av vad dokumentation är ”Att använda dokumentation för att enbart tala om vad som hänt kallas ett retrospektivt förhållningssätt” (2016, s. 32). Ett retrospektivt förhållningssätt kan vara att publicera bilder från dagen på Instagram eller att publicera bilder på hemvisten.
Via digitala medier kan pedagoger sedan lägga ut material såsom bilder eller videoklipp. Vårdnadshavare kan på så sätt ta del av sina barns vardag samt kommunicera med pedagoger på ett smidigt sätt. Förskolechefen kan även enkelt kvalitetssäkra verksamheten genom att se vilka bilder som publiceras samtidigt som det går att användas som reklam (Lindgren, 2016). Lindgren (2016) påpekar att hon inte upplevt att barnen fått förfrågan om hur de upplever att bli dokumenterade. Holmberg (2015) menar däremot att det finns en stark tanke hos förskollärare att fotografier måste tas och att det ofta lyfts fram att barnen själva ber om att bli dokumenterade eller fotograferade.
5:5 Sekretess
I förskolan gäller den strängare graden av sekretess (Bengtsson & Svensson, 2009/2011). I kapitel 23 tydliggörs vilken sekretess som råder i förskolan. Enligt Offentlighets - och sekretesslagen (2009:400) definieras sekretess som ett förbud för att röja en uppgift, vare sig det sker muntligt eller genom utlämnande av en allmän handling på något annat sätt. Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) innehåller bestämmelser om myndigheter och vissa andra organs
16
handläggning vid utlämning, registrering och behandling av allmänna handlingar. Lagen omfattar även bestämmelser om tystnadsplikt och förbud att lämna ut handlingarna vare sig det sker muntligt eller genom utlämnande på något annat vis.
I kapitel 10 definieras olika sekretessbrytande bestämmelser likväl bestämmelser om undantag från sekretess. Offentlighets- och sekretesslagen förklarar att det finns en bestämmelse som innebär att en sekretessbelagd uppgift får lämnas ut under vissa förutsättningar, vilket benämns sekretessbrytande bestämmelse. Ett exempel kan vara att den enskilde samtycker till att en uppgift lämnas till en annan enskild eller myndighet (1§, 2009:400).
Dataskyddsförordningen (GDPR) som börjar gälla den 25:e maj 2018 har 99 artiklar. I kapitel 2: Artikel 8 i förordningen berör villkor som gäller barns samtycke avseende informationssamhällets tjänster. Vid erbjudande av informationssamhällets tjänster direkt till ett barn ska samtycke ges eller godkännas av den personen som har föräldraansvaret för barnet om barnet är under 16 år. Den som är personuppgiftsansvarige ska göra ansträngningar för att i sådana situationer kontrollera att samtycke ges eller godkänns av den person som har föräldraansvar för barnet, likväl med hänsyn tagen till tillgänglig teknik. Det finns en princip som heter öppenhetsprincipen. Denna princip kräver att all information som riktar sig till de berörande bör vara kortfattad, lättåtkomlig, lättbegriplig samt utformad på ett tydligt sätt. Vid behov ska även visualisering användas.
17
6. Metod
I detta kapitel kommer vi att presentera de metoder som vi har utgått ifrån för att samla in och analysera studiens empiriska material. Likväl en förklaring på hur vårt urval har gjorts såsom vilka forskningsetiska överväganden som genomförts i studien.
6:1 Metodval
Primärdata är det empiriska materialet som skapats för den aktuella studien som genomförs (Alvehus, 2013). Vi har utformat intervjufrågor, genomfört intervjuer samt registrerat svaren genom transkribering, vilket är primärdata. Undersökningen består av en kvalitativ studie med intervjuer som underlag. Syftet med kvalitativa intervjuer var att få en inblick i individernas tankegångar. Intervjuer är en betydelsefull metod i kvalitativ forskning då intervjuer ger tillgång till andras människors synsätt (ibid). Goodwin och Goodwin (2014) beskriver att kvalitativ forskning inte är enkel att klassificera men att det ofta inkluderar studier som utför intervjuer antingen från individer eller från grupper. Resultatet är även presenterat som bland annat berättande beskrivningar och transkriptioner av intervjuer (ibid).
Genom semistrukturerade intervjuer utgår intervjuaren ifrån ett formulär som består av ett fåtal öppna frågor som är centralt för ämnet (Alvehus, 2013). Det ger den intervjuade större möjligheter att påverka intervjuns innehåll. Vi skapade semistrukturerade intervjuer till de tre aktörerna. De tre aktörerna är pedagoger, förskolechef samt vårdnadshavare. Som intervjuare behövde vi vara lyhörda för svaren för att kunna ställa följdfrågor. Alvehus (2013) poängterar att intervjuer inte bör utveckla sig till ett förhör eller som ett slags test. En annan aspekt som intervjuaren bör ha i åtanke är mängden frågor. Om man har för många frågor kan intervjun börja handla om att endast få svar på frågorna än det faktiska innehållet i svaren från respondenten (ibid).
Vi spelade in intervjuerna för att sedan transkribera materialet. En nackdel med att spela in intervjuer kan vara att den intervjuade begränsar sina svar (Alvehus, 2013). Dock fann vi att föra anteckningar under intervjuns gång inte var aktuellt. Risken med att föra anteckningar är att
18
svaren förändras under tiden. Intervjuaren kan missuppfatta det som sägs och riskerar att inte hinna skriva allt som sägs. Vilket bidrar till att intervjuaren kan ha det svårt att vara en god lyssnare. Det är upp till deltagarna i intervjun om hur det som sägs ska registreras (ibid). Innan påbörjad intervju tydliggjorde vi att en inspelning skulle ske och att deltagandet var frivilligt.
6:2 Urval
Alvehus (2013) förklarar att urval i någon form förekommer i alla undersökningar. I denna studie har intervjuer genomförts. Vi valde att ha en fokusgruppintervju, en intervju med förskolechefen samt intervju med vårdnadshavare. Detta var ett urvalsstrategiskt val då vi ville undersöka tre aktörers perspektiv på användandet av Instagram, nämligen aktörer med olika erfarenheter för ett vidgat empiriskt material.
Att känna till den miljön som ska studeras är ett annat strategiskt urval (Alvehus, 2013). I detta fall var en av oss bekanta med förskolan, vilket bidrog med att vi hade förkunskaper om pedagogers tillgång till Instagram i verksamheten. På så sätt påverkas resultatet i undersökningen genom att pedagogerna har erfarenheter av användandet av Instagram. Om vi valt en förskola där Instagram inte används, hade vi inte haft fungerande empiriskt material till studien.
En annan aspekt kring urvalet var val av intervjupersoner. Vi hade förkunskaper gällande vissa pedagogernas tankar kring Instagram. Vi valde därför att specifikt efterfråga de pedagoger som vi visste var intresserade av Instagram samt lämna förfrågan öppen till andra pedagoger. Det vill säga, det var ett strategiskt urval med att intervjua pedagoger från olika avdelningar med olika erfarenheter för en nyanserad och utförlig intervju.
Vi ville även få tillgång till en av avdelningarnas Instagramkonto för att få en inblick i hur bilderna såg ut som publicerades. Samtyckesblanketterna delades ut till alla vårdnadshavare som följer kontot och där behövde vi godkännande från alla vårdnadshavare, som vi dessvärre inte fick tillgång till. Detta bidrog till att vi inte kunde se några bilder från Instagramkontot.
19 6:3 Intervjuer
Informanterna som har blivit intervjuade i vår studie är sex pedagoger, en förskolechef och två vårdnadshavare. Vi delade ut samtyckesblanketter tillsammans med förfrågan (Se bilagor 1–3) om att delta till alla aktörer. Vetenskapsrådets etiska riktlinjer blev beskrivna i samtyckesblanketterna samt en allmän förklaring om vad intervjuerna skulle användas till fanns med. I samtyckesblanketten fanns även en kort beskrivning om ämnet som intervjuerna skulle handla om.
6:3:1 Fokusgruppintervju
Pedagogerna fick möjlighet att delta i en fokusgruppsintervju. En fokusgruppsintervju består i allmänhet av sex till tio intervjupersoner (Kvale & Brinkmann, 2009). Vår fokusgruppsintervju bestod av sex pedagoger från olika avdelningar på förskolan. Målet med en fokusgrupp enligt Kvale och Brinkmann (2009) är varken att finna lösningar på ett problem eller att hitta samförstånd i en fråga utan det är att lyfta olika uppfattningar om ett ämne. Vårt mål med fokusgruppsintervjun var att få fram olika åsikter och uppfattningar om ämnet Instagram i förskolan från pedagogerna som arbetar på förskolan. Intervjun varade i lite under 46 minuter där alla sex pedagoger fick möjligheten att lyfta sina åsikter, tankar och uppfattningar om olika infallsvinklar gällande Instagram i förskolan.
Under fokusgruppsintervjun visade ett flertal pedagoger bilder från vardera Instagramkonto för varandra samt förklarade för varandra hur vissa bilder såg ut, vilket gjorde att vi också kunde få en inblick i hur bilderna publiceras. Under intervjuns gång tog pedagogerna upp exempel från vardagen där de använde fiktiva namn på barn. Vi valde därför att exakt citera eftersom barnens namn redan är avkodade. Vi har även fått ta del av den samtyckesblankett som vårdnadshavare får gällande publicering på medier. Vi har valt att inte inkludera en bilaga på samtyckesblanketten på grund av att vi vill avidentifiera förskolan. I analysen kommer vi att benämna pedagogerna utifrån hur de satt runt bordet på intervjun. Det vill säga, pedagog (1), pedagog (2), pedagog (3) och så vidare.
20
6:3:2 Vårdnadshavarna
Vi har genomfört två intervjuer med vårdnadshavare. Vi gav förfrågan till ett tjugotal vårdnadshavare varav två ville delta och bli intervjuade. Vårdnadshavarna var kvinnor samt jobbade inom utbildningsväsendet. Vi beskrev de etiska riktlinjerna vi skulle följa samt att alla frågor var frivilliga. Vi hade förberett fem öppna frågor för att intervjun skulle vara öppen för möjlighet till fördjupning. Eftersom deras svar styrde följdfrågorna bidrog detta till att de två vårdnadshavarna inte fick identiska intervjuer och därmed inte identiska frågor i slutändan. Dock förblev de fem original frågorna detsamma i båda intervjuerna. Detta bidrog även till att intervjuerna varade i sex minuter kontra tio minuter. I resultat samt analysdelen kommer vårdnadshavarna inte urskiljas eftersom vi inte finner att det är relevant för vår studie. I resultat samt analysdelen kommer vårdnadshavarna benämnas utifrån vårdnadshavare (1) och vårdnadshavare (2), varav vårdnadshavare (1) är den som blev intervjuad först.
6:3:3 Förskolechefen
Vi fick även möjlighet till att intervjua förskolechefen. Vi hade förberett fem frågor men under intervjuns gång framkom följdfrågor beroende på hennes svar. Intervjun varade i ungefär 14 minuter och vi hann ställa ett flertal följdfrågor. Dock var förskolechefen koncist i svaren och det kan ha resulterat att intervjun varade i 14 minuter. Innan intervjun påbörjades beskrev vi för förskolechefen de etiska riktlinjerna vi skulle följa samt att alla frågor som skulle ställas var frivilliga att svara på.
6:4 Analysförfarande
Transkribering kan ses som den första delen i analysen (Alvehus, 2013). Det finns olika sätt att transkribera (ibid). Vi transkribera alla fyra intervjuer som genomfördes ordagrant, vilket benämns som konversationsanalys (ibid). Vi uteslöt däremot att skriva ner pauser i form av betänketid eftersom det inte var relevant för vår studie. Vi läste igenom materialet noggrant samt ett flertal gånger för att få en bred inblick om informationen som samlats in. Vi diskuterade materialet och hittade olika mönster som gick att analysera. Sedan påbörjades analysdelen av
21
arbetet genom att vi kopierade in delar av materialet i ett nytt dokument. Detta för att få en tydligare anblick på det som ansågs betydelsefullt för vår studie.
6:5 Forskningsetiska överväganden
I denna studie har vi utgått ifrån de forskningsetiska principerna inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 2002). De fyra grundläggande huvudkraven som berör individskyddskravet är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Informationskravet innebär att forskaren informerar studiens syfte för deltagarna, i vårt fall beskrevs syftet i samband med samtyckesblanketter samt en påminnelses gjorde inför alla intervjuerna. Samtyckeskravet betyder att deltagarna själva har rätt att bestämma om de vill delta eller inte i studien. Även detta fanns med på samtyckesblanketterna där de fick valet att svara ja eller nej. Vi förtydligade detta inför intervjun och påminde även deltagarna om att de fick avbryta när de ville samt att de inte behövde svara på alla frågor om de inte ville. Konfidentialitetskravet innebär att personer som deltar i studien ska förbli anonyma, personuppgifter ska inte presenteras utan förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Vi har således inte nämnt några namn i arbetet, vi har inte heller nämnt kommunen var förskolan ligger eller förskolans namn. Nyttjandekravet innebär att materialet som blivit insamlat inte kommer användas i något annat syfte än till studien.
22
7. Analys
I detta kapitel kommer vi presentera vårt material och analysera det med hjälp av kulturanalys som vårt analysverktyg. Vi kommer använda oss av rutin och moral som är två kulturanalytiska begrepp. Ytterligare tre relevanta begrepp som också ligger till grund för analysen är etik, dokumentation samt sekretess. Vi har valt att dela upp analysen i tre avsnitt som bygger på våra frågeställningar. Delar av det insamlade materialet kommer att redovisas utifrån citat och återberättande från intervjuerna.
7:1 Användningsområden och syftet för Instagram i förskolan
I detta avsnitt kommer vi redogöra för det material som berör användandet av Instagram i verksamheten likväl för hur syftet framställs. I relation till resultatet kommer vi att analysera materialet som framkommit.
7:1:1 Samverkan mellan hem och förskola
Lindgren (2016) beskriver hur vårdnadshavare kan ta del av sitt barns vardag på ett smidigt sätt via digitala teknologier. Via exempelvis surfplattor kan pedagoger smidigt både ta bilder och publicera dem snabbt och enkelt. Genom sociala medier såsom Instagram kan vårdnadshavarna enkelt få syn på vad barnet har upplevt under dagen (ibid). Detta medför att vårdnadshavarna både kan ställa frågor till pedagogerna om publikationerna samt arbeta vidare med projekten hemma.
I fokusgruppsintervjun beskriver en av pedagogerna bland annat att hon ser Instagram som ett sätt att bjuda in vårdnadshavarna till de projekt som pågår i verksamheten. Detta för att vårdnadshavarna ska fortsätta med förskolans pågående projekt i hemmen. Till exempel beskriver hon det som “en förlängning på de vi gör här” (pedagog 6) och “för då blir de ju en fortsatt process” (pedagog 6). I intervjun med en av vårdnadshavare (1) framkommer det att hon vid flertaliga tillfällen har sett något på Instagram som hon har tagit med sig hem och arbetat vidare med. Hon säger bland annat att ”har de gjort ett experiment här kan vi mycket väl tänkas göra det hemma också” men även att ”då är de bra om jag har fått info på, via Instagram då för då vet jag vad de har gjort och så kan jag dessutom ställa rätt följdfrågor till honom”. Detta visar
23
på att vårdnadshavaren kan vidareutveckla från det som publicerats på Instagram i hemmet. Både genom en fortsatt process där de vidareutvecklat händelser men även i form av upprepningar av experiment eller diskussioner kring det som publicerats.
Chairatchatakul m.fl. (2012) förklarar att sociala medier kan vara ett sätt för förskolan att samverka med hemmet. Utifrån svaren genom intervjuerna tolkar vi att en samverkan genom Instagram existerar. Detta för att vårdnadshavare (1) med hjälp av Instagram har inspirerats av såväl bilder som text. Det blir därför tydligt att ett av användningsområdena för Instagram är att ge vårdnadshavarna en enkel och smidig väg in till förskolans värld. Pedagogerna kan visa vad som pågår och vårdnadshavarna kan på ett smidigt sätt ta del av det. Pedagogerna nämner att de vid ett flertal tillfällen har skrivit under en bild ”fråga gärna era barn” för att skapa en dialog. Vårdnadshavare (1) påpekar att hon använder sig av bilderna för att kunna föra en dialog om dagen med sina barn, hon säger ”det är inte alltid de berättar vad de har gjort och vet man då lite grann så kan man ju inleda ett samtal så”.
Ehn och Löfgren (2007) beskriver hur rutinens grundformer är periodisering och repetition. ”När och hur det gick till har vi ofta vaga begrepp om” (Ehn & Löfgren, 2007, s. 79). Genom att en handling förvandlas till en vana och vanan blir till en fast form skapar man en rutin. Rutinen framstår sedan som självklar. Pedagogerna beskriver hur vårdnadshavarna kan fråga efter Instagrambilder om de inte har publicerat några just den dagen. Detta påvisar ett tecken på en rutin, det vill säga att personalen använder Instagram kontinuerligt i förskolan. Pedagogerna nämner också att vårdnadshavare kan reagera på att vissa avdelningar publicerar fler bilder än andra. Detta är något som pedagogerna har förståelse för, bland annat tar en pedagog upp ett exempel genom att säga “samtidigt så kan jag förstå, har man två syskon och man vill prata lika mycket med båda och den ena har inte så mycket att prata om för där är kanske inga bilder och den andra har många” (pedagog 6).
7:1:2 Tid och stress
Tid är något som vårdnadshavarna påpekar i sina intervjuer. Vårdnadshavare (2) påpekar bland annat att “jag tänker också på pedagogernas tid”. Likväl att hon finner Instagram vara ett
24
tidseffektivt arbetssätt. Förskolechefen påpekar detta i sin intervju genom att säga ”jag kan ju tycka egentligen att man inte behöver göra inlägg varje dag” hon fortsätter genom att påpeka ”det kanske hade räckt med ett par tre gånger i veckan”. Vi tolkar dessa exempel som att tidsaspekten är betydelsefull för vårdnadshavarna samt förskolechefen. Det vill säga, Instagram ska inte vara tidskrävande för pedagogerna. Bland annat säger en pedagog ”men man får ju vara tydlig med förståelse för föräldrarna där att vi gör det inte på bekostnad av barnens tid.” (pedagog 4). Pedagogerna är enade om att användandet av Instagram inte ska ske på bekostnad av barnens tid. Det vill säga, att pedagogerna vill kunna vara tillgängliga för barnen och inte bli distraherade av Instagram och dess användande. Pedagogerna diskuterar att uppdateringar på Instagram varierar beroende på vilka förutsättningar personalen har den veckan. “Vissa veckor gör man kanske jättemycket som kommer ut, och vissa veckor kanske det inte blir. Det får de ju ta det. För det blir olika” (pedagog 5) säger bland annat en pedagog.
Pedagogerna har även kommit på diverse knep för att möta vårdnadshavarnas förväntningar, de berättar bland annat att “ibland när vi inte har hunnit så har det blivit ett samlat på fredagen med lite strö bilder som de kan bläddra i” (pedagog 4) men under denna diskussionen uppkommer ett dilemma angående relevans. Bland annat säger en pedagog (6) att om bilden inte publiceras samma dag känns det inte nödvändigt att publicera bilden i efterhand. Pedagogerna har delade meningen i denna punkt eftersom vissa finner att det kan bero på vad det är för typ av bild. Det sägs bland annat “vissa saker är väl kul för dem att se” (pedagog 5), oavsett när bilden är tagen och blir publicerad.
Vi tolkar att vårdnadshavarna upplever att Instagram är en del av vardagsrutinen. Bland annat säger vårdnadshavare (2) ”jag tycker det är roligt att få en inblick och det är roligt att se sina barn när man är ifrån dem så många timmar.” Ehn och Löfgren (2007) beskriver hur de finns en trygghet i rutiner, eftersom man vet vad som känner ske. Det kan tolkas som att vårdnadshavare känner en trygghet kring att få tillgång till deras barns vardag genom Instagram. Vårdnadshavare (1) benämner också detta genom att säga ”fördelen är att jag som vårdnadshavare får en insyn i verksamheten på ett väldigt bra sätt via Instagram”. Utifrån vårdnadshavarnas kommentarer får vi en inblick i hur Instagram kan bidra som verktyg för att nå ut till vårdnadshavarna.
25
Pedagogerna diskuterar vidare om det borde finnas en riktlinje för hur många bilder i veckan eller månaden de ska publicera bilder. Majoriteten av pedagogerna tycker inte att det ska finnas ett tvång. Ett exempel är att pedagogerna inte vill ha riktlinjer i hur många bilder som ska läggas ut per vecka. Detta beror på att det kan bli stressigt. Det lyser igenom i diskussionerna att stressen skulle ta överhand om tvånget hade funnits där. I dagsläget lägger pedagogerna ut bilder när tid finns och när de känns naturligt i vardagen. Även detta påvisar att det är en del av vardagens rutin att publicera bilder, publikationerna sker reflexmässigt när det passar i verksamheten. Vilket är något som Ehn och Löfgren påpekar ”handlingarna framstår som självklara och reflexmässiga” (2007, s. 79).
Ämnet stress är något som återkommer vid flertal tillfällen, bland annat påpekar en av pedagogerna att hon kan känna stress om hon glömt ta en bild på något som hade blivit en bra Instagram-bild. Pedagogen säger ”ibland så känner jag att, åh nu har vi gjort detta bra och så glömde vi fota.” (pedagog 2). Samtliga pedagoger instämmer till detta. Det kan även vara en stress när pedagogerna kommer på att de var längesen de publicerade något. En pedagog säger ”men det kan vara en stress kan jag känna. Ibland kan jag känna, åh det var nog länge sen vi la ut något på Instagram” (pedagog 4). Ehn och Löfgren (2007) påpekar hur rutin kan skapa frihet genom att underlätta vardagssysslor men även hur det kan skapa en känsla av tvång. Detta kan innebära att när vardagen inte räcker till och bilden inte bli publicerad eller bilden inte hinns med att tas kan tvånget ta överhand. Det vill säga att rutinen som ska underlätta istället blir ett tvång och en stress. Pedagogerna påpekar vid flertal tillfällen att Instagram användandet sker som en del av vardagen och att det gör om tid finnes men samtidigt kan de känna en stress kring att de måste publicera bilder. Detta tyder på att Instagram användandet är en rutin och ett reflexmässigt beteende inom verksamheten.
7:1:3 Meningen med Instagram
I en diskussion om Instagrams syfte fortgår olika tankar och perspektiv på användandet. En av pedagogerna säger att det är för att visa verksamheten för vårdnadshavarna (pedagog 5). En annan förklarar att det är för att kunna få igång en dialog mellan hem och förskola (pedagog 3). Vid detta tillfälle kan det tolkas att användningsområdet samt syftet står i relation till varandra.
26
Vårdnadshavare (1) poängterar även att genom text kan man förstå syftet för bilden. Vårdnadshavaren säger bland annat att hon tycker om att personalen ibland kopplar bild och text till läroplanen. Därav kan hon förstå och se syftet, vilket är uppskattat. Dock poängterar hon även att “sen är det inte alltid att det finns ett syfte och de är ju lika bra det ju”.
Pedagogerna cirkulerar tillbaka till syftet ett antal gånger och diskuterar om syftet på så sätt i många av de andra intervjufrågorna. Bland annat ställer en pedagog följande fråga “syftet är väl inte att om Kalle och Stina bråkar för fullt ska vi fota det och skriva detta hände idag?” (pedagog 2). Ett perspektiv som framkommer gällande rutin är vad som inte ska publiceras på Instagram. Pedagogerna är överens om att det är etiskt fel att publicera bilder på när barn exempelvis bråkar och att sådana händelser tas direkt med vårdnadshavarna. Däremot menar pedagogerna på att man kan använda händelser som sådana för att få möjlighet att prata om diverse saker. I detta fall hade pedagogerna ett exempel på att de hade pratat om konflikter och hur man kan arbeta för att förebygga konflikter. Därefter publicerat en bild på Instagram för att dela med sig till vårdnadshavarna om samtalet som pågått på avdelningen. Pedagogerna menar att det har kommit något positivt ur något negativt och att pedagogerna då valt att framhäva det istället.
Pedagogerna beskriver att de ibland publicerat en bild endast för att ha fått det gjort. Bland annat säger en pedagog ”sen kan jag även ta en bild ibland och bara liksom ja om något kul så. Ett hopp, när de leker så shof” (pedagog 5). Det vill säga, att det blivit som en vana. Genom kulturanalys kan vi tolka detta som att pedagogerna upplever Instagram som en vana eller en rutin. Ehn och Löfgren (2007) beskriver hur rutiner är oreflekterade och att olika aspekter av rutinen blir osynlig. En annan pedagog förklarar att texten till bilden inte alltid är så genomtänkt när hon snabbt ska publicera något. Pedagogen säger ”lite grann, tycker jag att om man tar en bild och man lägger ut den, så den texten man skriver, den är ju inte alltid så genomtänk som den borde vara, iallafall inte när ja om jag snabbt ska lägga ut någonting då blir det inte några läroplansmål” (pedagog 6). Därav ser vi rutinen lysa igenom utifrån pedagogernas beskrivningar av att publicera bilder utan en större tanke bakom.
Pedagogerna diskuterar även skillnaden på när texten är syftet och när bilden är syftet. Bland annat säger en pedagog ”men ibland för mig är det texten som jag vill förmedla, men så lägger
27
jag en bild bara för att” (pedagog 3). Pedagogerna diskuterar även hur de upplevt att vårdnadshavarna tappat intresset om texten var för lång och krånglig. En av pedagogerna säger ”då skrev vi väldigt mycket och så kunde man få in läroplansmål och så och då märkte vi ett tag att intresset, att de blev lite så, de ville ha något snabbare” (pedagog 5). Även här kan det tolkas som att rutinen genomsyras, eftersom pedagogerna kan lägga ut bild och text utan vidare reflektion. Utifrån citaten tolkar vi det som att vårdnadshavarnas intressen är en avgörande faktor.
En av pedagogerna (pedagog 5) beskriver hur hon försöker ta frågeställningar kring reflektioner med barnen som text till bilderna. Hon vill på så sätt förmedla vad pedagogerna och barnen har reflekterat kring till vårdnadshavarna för att de ska ha möjlighet att fortsätta på de diskussionerna hemma senare. En annan pedagog påpekar att de gör ungefär likadant och då brukar avsluta med att skriva “fråga gärna era barn” (pedagog 2). Det verkar även betydelsefullt för pedagogerna att de ska bli en förtydling och en förlängning av verksamheten, eftersom det upprepas vid flertal tillfällen.
Pedagogerna påpekar att det ibland endast blir rent informativt och att syftet i så fall är att informera och påminna vårdnadshavarna om lappar eller liknande. Pedagogerna är däremot inte överens om det ultimata användningsområdet för Instagram, vissa pedagoger menar på att det skulle vara bra att bara använda till det trevliga och roliga. Pedagogerna menar på att texten och bilderna kan komplettera varandra. Genom texten kan de få en dialog med vårdnadshavarna. En pedagog förklarar följande “i hemmet är bilden viktig för barnet medan där är texten viktig för föräldern för dialogen.” (pedagog 4). En av pedagogerna (3) instämmer och förklarar att hon finner texten som en fördjupning för personalen samt förtydligar syftet för vårdnadshavaren. Detta tolkar vi som en rutin eftersom användningsområdet kan ses som ett sätt att uppmärksamma vårdnadshavarna genom exempelvis påminnelser om diverse lappar. Även vårdnadshavarna instämmer angående användningsområdet, vårdnadshavare (1) säger ”jag tycker att Instagram är ett fantastiskt verktyg att faktiskt förmedla information på”.
Pedagogerna beskriver en händelse där barnen får vara med och formulera fram vad som ska skrivas under en film som ska publiceras på Instagram. Pedagogerna förklarar att de tar upp
28
filmen på storskärm genom projektor och låter barnen delta. En av pedagogerna säger sedan “på så sätt blir det ett pedagogiskt verktyg också” (pedagog 3) Detta är något som pedagogerna verkar diskutera fram och är därmed inte självklart. Dock är detta det enda exemplet på när pedagogerna nämner Instagram som ett pedagogiskt verktyg. Ett exempel på ett pedagogiskt verktyg är dokumentation (Åberg & Lenz Taguchi, 2005).
7:2 Skildringen av verksamheten genom bild och text
I detta avsnitt kommer vi att redogöra för det resultat som framkommit gällande hur verksamheten framställs genom bild och text. I relation till resultatet kommer vi att analysera materialet som framkommit.
I intervjuerna med vårdnadshavarna beskriver de båda att genom bilderna som publiceras på Instagram ser de en verksamhet som är kreativ och positiv. Vårdnadshavarna upplever att verksamheten utgår ifrån barnen och att publikationerna är genomtänkta. Vårdnadshavare (2) förklarar att det betydelsefulla för henne är att barnet har det bra och inte att pedagogerna måste nämna läroplanen. I fokusgruppsintervjun diskuteras det att pedagogerna har möjlighet att välja vad som publiceras. En aspekt som pedagogerna lyfter fram är att de framställer verksamheten som bättre än verkligheten. Ett tydligt exempel är när en pedagog säger “vi visar ju inte de dåliga sidorna, vi visar ju de positiva” (pedagog 5).
Lindgren (2016) beskriver hur människors handlingar både i grupp och individuellt visar på moral och etik, det vill säga vad de gör och inte gör. Genom att pedagogerna aktivt framställer verksamheten ur en positiv synvinkel kan två aspekter framgå. Den ena aspekten är att barnens integritet bevaras. Det vill säga, barnen framställs inte genom negativa publikationer. Som tidigare nämnt är bildernas syfte att visa på görandet i verksamheten och inte på barnens känslor. Lindgren (2016) benämner att etiken berör integritet och alla individer oavsett ålder har rätt till integritet.
En pedagog framför ett annat perspektiv gällande framställningen av verksamheten på Instagram. Hon (pedagog 5) poängterar att barnen på eget initiativ ber om att pedagogerna ska fotografera
29
sitt bygge, vilket resulterar i en annan skildring. Samma pedagog påpekar att barnen är väldigt medvetna om att de kan visa sina föräldrar vad de gjort under dagen, via Instagram (pedagog 5). Holmberg (2015) lyfter att barnen vill bli fotograferade och dokumenterade. Detta resulterar i att bilderna är tagna utifrån vad barnen vill visa sina vårdnadshavare. I intervjun med fokusgruppen framförs detta perspektiv, ”Ja de är väldigt medvetna att de kan visa sina föräldrar saker, vad vi har gjort här genom detta, kan du fota detta och lägga de på Instagram så vi jag kan visa de för min mamma och pappa” (pedagog 5). Instagram som dokumentation kan i relation till barnens vardag ses som en rutin för barnen, på grund av barnens medvetenhet och delaktighet. Lindgren (2016) beskriver att det produceras allt mer bilder i förskolan och att det är viktigt att reflektera kring detta. Vi uppmärksammar under intervjun med pedagogerna att mycket av Instagram användandet sker på rutin. Det produceras många bilder och barnen är medvetna om att bilderna finns på Instagram.
Pedagogerna har en möjlighet att välja vilka rutiner de ska visa på Instagram. De väljer då bort de negativa och framför det positiva, vilket verkar uppskattas av både vårdnadshavare och förskolechef. Förskolechefen uttrycker att avdelningarnas Instagram är utforskande och att det syns att pedagogerna arbetar utifrån barnens intressen. Hon säger att bilderna framställer att förskolan arbetar Reggio Emilia inspirerat. Engdahl & Ärlemalm-Hagsér (2015) förklarar att Reggio Emilias är en pedagogisk filosofi som utgår ifrån att pedagogen ser sig själv som medforskare i barnens vardag. Även detta är något som förskolechefen benämner, det vill säga att bilderna framställer pedagogerna som medforskare. Engdahl & Ärlemalm-Hagsér (2015) beskriver även att dokumentation, skapande och observation är en stor del av Reggio Emilia filosofin.
7:3 Sekretess, etik och moral
I detta avsnitt kommer vi redogöra för det har framkommit gällande hur förskolan förhåller sig till sekretess, etik och moral. I relation till resultatet kommer vi att analysera materialet som framkommit.
Pedagogerna diskuterar hur de ska hantera sekretessen när man publicerar bilder. De berättar att vårdnadshavarna har fått acceptera om deras barn får finnas med på medier under en kolumn på
30
ett kontaktkort som skrivs på under inskolningen. Pedagog (2) blir förvånad över att Instagram inte specifikt stod med i dokumentet och pedagogen förklarar att hon tagit det för givet. Ehn och Löfgren (2007) skriver om hur rutiner ofta är oreflekterade, vilket framgår i detta sammanhang eftersom pedagogen inte har ifrågasatt samtyckeskravet. Detta påvisar att ingen har lyft upp frågan till diskussion. Vi frågade vårdnadshavarna hur de fått förfrågan om samtycke gällande publikationer på deras barn via Instagram. Vårdnadshavarna bekräftar att de gett samtycke men båda fick tänka efter hur de gett sitt godkännande. Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) fastställer att en sekretessbelagd uppgift får lämnas ut om samtycke från vårdnadshavare ges. Dock framgår det att vårdnadshavare inte reflekterat över hur det givit sitt samtycke under intervjun, vilket påvisar en slags rutin utifrån vårdnadshavarnas perspektiv.
Det råder delade meningar om barnen ska bli tillfrågade varje gång en bild tas. Bland annat säger en av pedagogerna att hon inte alltid frågar barnen när det handlar om ett fotografi eftersom bilder är mer av en vardagshändelse (pedagog 6). Pedagogerna diskuterar kring hur riktlinjer borde utformas för att följa sekretess. Bland annat tas skillnaden på film och fotografi upp. Det framgår att pedagogerna tycker att en film är mer privat eftersom barnens känslor, tankar och ord framkommer mer tydligt i en video än i en bild. Det framkommer även att bilder är mer förekommande än video och det kan tolkas som att en bild är mer av en rutinmässig handling. Precis som Ehn och Löfgren (2007) beskriver blir handlingen eller vanan reflexmässig och under denna diskussionen framkommer det att en bild är en sådan vana eller handling för pedagogerna. Som tidigare nämnt är publikationer på Instagram en vana för barnen likväl vårdnadshavare. Ett dilemma som uppstod under Intervju med vårdnadshavare (2) var när hon berättade följande: Jag skratta lite igår för [sitt barns namn] hade en tröja med sitt namn på, på ryggen och då vet jag, då blir de fotograferade bakifrån och det är så anonymt, men så sticker han ut med sitt namn och det tyckte jag var rätt roligt (vårdnadshavare 2).
Detta citat påvisar en motsägelse gentemot pedagogernas förhållningssätt om att avidentifiera barnen på Instagram. Under intervjuerna framkommer det att alla informanter är införstådda om en muntlig överenskommelse angående sekretessen gällande Instagram. Det vill säga, pedagogerna fotograferar inte barnens ansikten utan endast deras ryggar eller händer. Dock verkar inte vårdnadshavaren negativt berörd av bilden utan snarare positivt överraskad över
31
publikationen. Vårdnadshavare (2) säger ”jag tyckte bara det var roligt”. Vilket visar på att ingen skada är skedd utan det enbart var ett oavsiktligt fel.
Olsson (2001/2016) beskriver hur datainspektionen rekommenderar att skolan ska fråga elever eller deras föräldrar om lov innan man publicerar bilder på eleverna. I detta fall har vårdnadshavarna skrivit under om deras barn får vara med på medier eller inte. Däremot diskuterar pedagogerna huruvida de kan vara säkra på att enbart barnen som har samtycke kommer med eller inte eftersom förskolan är relativt stor. Detta är såklart ett problematiskt dilemma eftersom som det handlar om etik och moral. O’Brien (2013) skriver om hur en profil kan vara antingen offentlig eller privat och att detta styrs av både hemsidan och individens privata inställningar på sidan. Samtliga Instagramkonto som är kopplade till hemvisterna på förskolan är privata, vilket innebär att om en person vill följa kontot måste hen skicka en förfrågan om detta. Vårdnadshavare (2) bekräftar att hon är medveten om att Instagram kontona på förskolan är privata då hon säger ”jag vet att de har sån princip att man måste vara godkänd som medlem, att det är ett stängt konto”.
Pedagogerna diskuterar även vem som har huvudansvaret för bilderna som publiceras, vilket inte är självklart. De funderar kring om det är personen som publicerat bilden, om det är förskolechefen eller om det är någon huvudman inom kommunen. En pedagog säger ”är de inte den som lägger upp dem kan jag tycka” (pedagog 1). Förskolechefen framför att hon litar på pedagogerna och vad de publicerar och därför är det varje hemvist som har ansvaret. Detta är något som inte verkar vara diskuterat på förskolan utan något som samtliga verkar ha tagit för givet. Ehn och Löfgren (2007) beskriver hur något kan bli osynligt när de går på rutin, information om vem som har det yttersta ansvaret är en sådan aspekt. Genom att inte reflektera över ansvaret sker en outtalad riktlinje. Denna typ av riktlinje blir osynlig för alla inblandade, det vill säga vårdnadshavare, barn, pedagoger samt förskolechef.
32
8. Diskussion och slutsats
I detta avsnitt kommer vi redogöra för en diskussion kring resultatet av våra tre frågeställningar. Det kommer även att framföras en slutsats som berör helheten av uppsatsen. Därefter kommer vi ge förslag på vidare forskning.
8:2 Resultatdiskussion
I resultatdiskussionen kommer vi presentera resultatet utifrån analysen. Vi har valt att dela upp resultatet i tre delar som alla är direkt kopplade till våra tre frågeställningar.
8:2:1 Samverkan mellan hem och förskola
Det framkommer i både intervjun med pedagogerna såväl som intervjuerna med vårdnadshavarna att Instagram är ett smidigt tillvägagångsätt i förskolans värld. Pedagogerna kan enkelt visa vad som pågår och vårdnadshavarna kan på ett smidigt sätt ta del av det. Det framgick även att antalet bilder som ska publiceras är omdiskuterat. Vårdnadshavare vill ha flertaliga bilder men tar hänsyn till pedagogernas tid. Pedagogerna publicerar bilder när vardagen tillåter det medan förskolechefen anser att några bilder i veckan är lagom. Alla resonemang är försvarbara eftersom de har olika ingångar till användandet av Instagram. Det vill säga, vårdnadshavarna nämner att de gärna ser bilder på verksamheten och på sina barn under dagen. Pedagogerna vill att Instagram ska vara en lättsam uppgift som ingår i vardagen eftersom det inte ska ta tid från barnen. Likväl vill förskolechefen försäkra att personalen inte tar tid från något annat för att publicera bilder på Instagram. Alla informanter är dock överens om att Instagram är en enkel och smidig applikation som passar förskolans behov och användningsområde.
Det blir tydligt att pedagoger bjuder in vårdnadshavare till diverse projekt genom Instagram och att detta uppskattas av vårdnadshavarna. Vårdnadshavarna förklarar exempelvis på hur de har tagit vidare projekt som publicerats på Instagram i hemmet. Detta visar på att vårdnadshavaren kan vidareutveckla från det som publicerats på Instagram i hemmet. Det går även att utläsa ur materialet att vårdnadshavare kan efterfråga Instagrambilder vilket tyder på en rutin som finns i
33
verksamheten. Att vårdnadshavarna efterfrågar bilder påvisar en positiv stämning kring Instagram. Det vill säga att vårdnadshavarna är nöjda med vad de får se på Instagram.
8:2:2 Skildringen av verksamheten genom bild och text
Utifrån materialet går det att utläsa att samtliga informanter är överens angående hur verksamheten framställs via Instagram. Verksamheten beskrivs som kreativ, rolig och att pedagogerna utgår från barnen. Vårdnadshavarna beskriver hur de ser att publikationerna är genomtänkta och förskolechefen beskriver hur hon kan se att verksamheten är Regio Emilia inspirerat. Det framkommer även att pedagogerna har en möjlighet att välja vilka sidor av förskolan som ska visas, vilket innebär att de kan välja vilka rutiner som ska framkomma på Instagram. Pedagogerna berättar hur de väljer bort det tråkiga, negativa och framför det positiva och roliga. Vi tolkar detta som att pedagogerna vill skydda barnen genom att exempelvis inte publicera bilder på när barnen är i utsatta situationer, såsom bråk eller liknande.
8:2:3 Sekretess, etik och moral
Det finns flera sätt som verksamheten tar hänsyn till sekretess bland annat att de inte publicerar bilder där barnens ansikten finns med, de har ett stängt konto som enbart vårdnadshavare får följa och vårdnadshavarna får under inskolningen skriva under om deras barn får vara med på medier eller inte.
Det framgår dock inte vem som har yttersta ansvaret för bilderna som publicerats. Förskolechefen ansåg att det var pedagogerna på varje hemvist medan pedagogerna tyckte de var oklart, detta kan tyda på att det antingen inte har blivit diskuterats ordentligt eller att det inte finns en ordentlig riktlinje kring det. Det framkommer att barnen inte alltid blir tillfrågade om bilder får tas och publiceras. Pedagogerna problematiserar detta själva genom att särskilja på när det är en bild eller när det är en video, enligt pedagogerna är en video mer personlig eftersom den öppnar upp för att få syn på barnens åsikter, röster och känslor.
34
Det framkommer även att bilder är mer vanligt än video och därför är det även mer vanligt att man inte frågar när man tar en bild men att man alltid frågar vid videotillfällen. Pedagogerna konstaterar att det borde vara så att man alltid frågar men att de faller naturligt att ta en bild, både för barnen och pedagogerna. Detta tydliggör att Instagram är en rutin i förskolan, att bilden i sig är en rutin såväl för barnen som vårdnadshavare som pedagog. Till exempel framkommer det att barnen frågar efter att både få ta bilder själv men även bli fotograferade, vilket tyder på att rutinen har funnits under en längre period.
Det framkom att en bild med att av barnets namn var publicerad, vilket strider mot deras etiska riktlinjer. Detta påvisar hur rutinen genomsyras i relation till Instagram användandet eftersom den har publicerats utan att pedagogerna har redigerat bort namnet. Det vill säga att bilden publicerades utan vidare reflektion.
8:3 Slutsats
Instagram används som ett pedagogiskt verktyg genom att pedagogerna inkluderar barnen i publikationerna på Instagram. Pedagogerna och barnen kan samverka kring Instagram, både genom text men även valet av bild. Barnen kan vara delaktiga i vilka bilder som ska fotograferas och därmed publiceras, vilket gör det till ett pedagogiskt verktyg. Vi tolkar materialet som att pedagogerna inte har sett Instagram som ett pedagogiskt verktyg utan mer som ett verktyg för samverkan mellan hem och förskola. Det vill säga syftet med Instagram är att låta vårdnadshavare få en inblick i barnens vardag. Det diskuteras i intervjun med pedagogerna att Instagram kan utgöra ett antal syften såsom samverkan mellan hem och förskola, förlängning på verksamheten, förskolans uppdrag och positiva bilder. Likväl för vårdnadshavarna är syftet att få en inblick i deras barns vardag.
Verksamheten synliggörs enbart i positiv vinkel, informanterna beskriver hur verksamheten framstår som kreativ, rolig såsom på barnens villkor. Pedagogerna beskriver hur de medvetet framställer verksamheten genom de positiva, de återberättar hur de aldrig skulle lägga ut en bild på när barnen bråkar eller liknande. Det framkommer att Instagram är till för det betydelsefulla
