Syftet med detta examensarbete har varit att försöka blottlägga eventuella sociala
konstruktioner i bildmaterial för läroböcker i relation till religionen kristendom. Anledningen till varför vi ville göra detta var för att undersöka om kristendomen presenteras som en slags norm eftersom att kristendomen har fått en slags särställning i läroplanen från 2011. Vår primära frågeställning syftar till att undersöka om kristendomen är problematiserad i bildmaterialet i kapitlet för kristendom i läroböcker. För att göra det måste vi först svara på vår ena delfråga som berör just vad det är för slags sociala konstruktioner (eller normer) som återfinns i bildmaterialet i kapitlet för kristendom. Den tidigare forskningen och resultatet från denna undersökning pekar alla åt samma håll; den “vita” mannen är ett återkommande tema i bildmaterialet och skulle således kunna ses som en slags norm. Denna är inte heller någon direkt problematisering av det som är “normen” (Martinsson & Reimer 2008, Hirdman 2003, Raudvere 2002, Sky 2009, Månsson 2010, Said 1978, Hall 1992 & SOU 2005:41).
Slutsatsen på den primära frågeställningen vilar dock på slutsatsen av våra två delfrågor vars syfte var att undersöka de genuskonstruktioner och eventuell exotifiering som var
återkommande i bildmaterialet. Både resultatet från vår bildanalys och den tidigare forskningen visar på att bildmaterialet i sig har en tendens att spegla en “västerländsk” kristendom där de “vita” får privilegiet att vara representant (Fahlén, 2010 a, Fahlén, 2014 b & SOU 2005:41). Dessutom kan man resonera att den yttre kontexten i samband med bildmaterialet har en tendens att förstärka det “normativa” och där igenom bidra till en slags exotifiering av det som inte innefattas av normen (Martinsson & Reimer 2008, Härenstams 2000 & Löfstedt 2011). Den tidigare forskningen och bildanalysen speglar att den
underliggande sociala konstruktionen i bildmaterialet är just det biologiska könet man och personer som är “vita” vilket är enligt “normen”(Hirdman 2003, Raudvere 2002, Sky 2009, Månsson 2010, Said 1978, Hall 1992 & SOU 2005:41). Således kan vi dra slutsatsen att även om det finns undantag med vissa inslag av problematisering av normen, så är det ändå
normen som är framträdande.
Vi kan således konstatera att resultatet av den tidigare forskningen till stor del återfanns i bildanalysen. Frågan är om detta bildmaterial är en del av återskapandet av den “vita” mannen som norm, eller om det enbart är en återgivning av den faktiska omvärlden.
Samtidigt menar socialkonstruktivismen att de båda går in i vart annat.
Socialkonstruktivismen som teori blottlägger endast de sociala konstruktionerna genom ett kritiskt förhållningssätt till dem (Berger & Luckmann 1991, Burr 2003). Vidare menar socialkonstruktivismen att vi enbart upplever saker och ting i det sammanhang de uppstår i, således går det inte att göra den skillnaden mellan om det är bildmaterialet som är
återskaparen eller verkligheten; den är både och (Brinkkjaer & Høyen 2013).
Frågan är snarare om den sociala konstruktion/konstruktioner som vi funnit i arbetet är den rådande i samhället eller om den enbart är rådande i vår egna (skribenternas) omvärld? Är det så att detta arbete speglar vår personliga sociala omgivning, är det så att vi personligen är en del av en större social omgivning och att alla dessa går ihop? Berger & Luckmann (1991) menar att den enes verklighet inte är verklighet för den andre. Samtidigt ser vi att tidigare forskning och resultatet för denna undersökning pekar på samma håll. Vilket får oss att resonera att vår subjektiva uppfattning inte är den styrande i undersökningen. Däremot väcks frågan om det skulle se annorlunda ut om vi sett till en annan världsdel och den sociala omgivning/konstruktion som finns där? Hade vi använt en annan teori eller metod för undersökningen hade kanske resultatet också sett annorlunda ut.
För att undersöka vad som är den styrande sociala konstruktionen som ligger bakom
böckerna behöver vi dock gå till skaparna av materialet för att se till de yttre faktorerna som har påverkat skapandet och urvalet av läroböckerna, vilket inte är målet med denna
undersökning. Det behöver dock inte innebära att metoden för detta arbete har varit felaktig eftersom att en del inom den semiotiska bildanalysen går ut på att undersöka både mottagaren och sändarens kontexter (Nordströms, 1986). Vi valde dock att inte fokusera på detta i någon större utsträckning i denna undersökning på grund av arbetets begränsning. Hade vi gjort det hade kanske resultatet fått ett annorlunda utslag. Samtidigt visar vår tidigare forskning på att vår undersökning styrker deras resultat snarare än går emot den, vilket visar på att resultatet av vår undersökning inte är så kallat “godtyckligt” (Bryman, 2011). Att lägga mer vikt på de bakomliggande faktorerna är dock något som skulle kunna vara av intresse för kommande studier.
Som vi nämner i metodkapitlet har vi inte haft möjlighet att låta någon annan tolka bilderna åt oss. På så sätt skulle man kunna tala om en slags subjektiv inverkan på undersökningen. Med tanke på att vi har varit transparenta i vår undersökning och att vi utgått ifrån tydliga teorier i
analysen, samt att vår undersökning visar på liknande resultat som hos tidigare studier, finner vi att våra slutsatser kan anses vara giltiga. Det hade dock varit av intresse för kommande forskning att låta elever tolka bilderna och sedan se hur dessa tolkningar stämmer överens med tidigare forskning.
Denna undersökning anser vi kunna utgöra ett bidrag i detta enligt oss bristfälliga
forskningsområdet samt fungera som en uppmaning till andra lärare som använder läroböcker i sin undervisning. Vi har kunnat konstatera att alla lärare bör lägga vikt vid att granska de läroböcker som kommer att finnas till hands och vilken norm det är som presenteras där i, innan de bestämmer sig för att nyttja dessa i religionsundervisningen. På detta sätt kan vi jobba mot att blottlägga de sociala konstruktioner som finns i vårt samhälle och på så sätt även kunna arbeta för ett normkritiskt förhållningssätt.