Examensarbete i Religion och lärande
15 högskolepoäng, avancerad nivåPorträtteringen av kristendom i
bildmaterialet i läroböcker
The portrayal of Christianity in the image material in textbooks
Ann Gustavsson
Johan Andersson
Ämneslärarexamen med inriktning mot
gymnasieskolan, 300 högskolepoäng Handledare: Ange handledare
Datum för slutseminarium: 2016-06-02
Examinator: Bodil Liljefors-Persson Handledare: Johan Cato
Institution: Individ och samhälle
Förord
Som blivande ämneslärare anser vi att detta examensarbete har bidragit med en mer
fördjupad förståelse för betydelsen av att vara normkritisk till de läromedel som vi kommer att möta i vår framtida yrkesprofession. Arbetet hade varit svårt att genomför utan stödet från våra klasskamrater. Vi skulle även vilja tacka vår handledare Johan Cato som har varit ett stort stöd i arbetsprocessen som bollplank i tankeverksamheten.
Vi som är författare för detta examensarbete har genomfört och skrivit alla delarna av arbetet tillsammans.
Malmö 2016-05-18
Sammandrag
Syftet med detta examensarbete är att försöka blottlägga eventuella sociala konstruktioner (normer) i relation till religionen kristendom som återfinns i bildmaterialet för läroböcker i religionskunskap för gymnasieskolan. Anledningen till att vi undersöker detta är på grund av den särställning som kristendomen fått i den senaste läroplanen från 2011. Vi vill undersöka om detta har härlett till att kristendom inte problematiseras i läroböckerna.
För att göra detta har vi använt oss av en semiotisk bildanalys på tre läroböcker i
religionskunskap för gymnasiet. Det vill säga att vi har sett på bilder och dess innehåll som ett sätt att förmedla genom symboler, sammanhang och associationer. Tillsammans bildar dessa ett meddelande. På den semiotiska bildanalysen har vi applicerat ett
socialkonstruktivistiskt perspektiv. Det vill säga att de meddelandena vi funnit i bildmaterialet har vi sett ur ett perspektiv där dessa meddelanden speglar olika sociala konstruktioner i samhället, som i sin tur skulle kunna bilda en slags norm. Detta har vi sedan jämfört med det som tidigare forskning syftar på är norm. På så sätt har vi kunnat se om denna är problematiserad eller enbart följer “normen”.
Vårt resultat visade att det fanns vissa återkommande teman i bildmaterialet som är i enlighet med det som vår tidigare forskning och teori menar är “normen”. Även om det fanns inslag av problematiserade inslag i bildmaterialet menar vi fortfarande att normen kan anses vara utgångspunkten.
Nyckelord: bildanalys, bildmaterial, exotifiering, genus, läroböcker, läroplan, kristendom, norm, normkritik, religionsdidaktik, religionskunskap, semiotik, socialkonstruktivism
Innehållsförteckning
1. INLEDNING... 1
1.1SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING...2
1.2KRISTENDOMEN I LÄROPLANEN...2 1.3BEGREPPSDEFINITIONER...3 1.3.1LÄROMEDEL...3 1.3.2 Genus...4 1.3.3 Exotifiering...4 1.3.4 Norm...4 1.3.5 Denotation...4 1.3.5 Konnotation...5 1.3.6 Sociala konstruktioner...5
2. TIDIGARE FORSKNING OCH TEORI...6
2.1TIDIGARE FORSKNING...6
2.1.1 Studier om kristna bilder...6
2.1.2 Studier om exotifiering i svenska läroböcker...7
2.1.3 Examensarbete...8 2.2TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER...8 2.2.1 Socialkonstruktivism...8 2.2.2 Genus...10 2.2.3 Exotifiering...11 2.2.4 Norm...12 3. METOD... 15
3.1KVALITATIV FORSKNING OCH SUBJEKTIVITET...15
3.2BILDER SOM KOMMUNIKATIONSMEDEL...17
3.3SEMIOTISK BILDANALYS...18
3.3.1 Semiotik...18
3.3.2 Konnotation och Denotation...19
3.3.3 Mall för bildanalys Genomförande...20
3.3.4 Genomförande...21
3.4URVAL...22
3.4.2 Läroböckerna...22
3.4.3 Bilderna...23
4. RESULTAT OCH ANALYS...25
4.1BOK 1:RELIGION - HELT ENKELT...25
4.1.1 Bild 1.1 (sida 78)...25 4.1.2 Bild 1.2 (sida 89)...26 4.1.3 Bild 1.3 (sida 107)...27 4.1.4 Reflektion bok 1...27 4.2BOK 2:RELIEF LIVSVÄGAR...28 4.2.1 Bild 2.1 (sida 47)...28 4.2.2 Bild 2.2 (sida 68)...29
4.2.3 Bild 2.3 (sida 82)...30
4.2.4 Reflektion bok 2...31
4.3BOK 3:UNDER SAMMA HIMMEL...32
4.3.1 Bild 3.1 (sida 152)...32 4.3.2 Bild 3.2 (sida 155)...32 4.3.3 Bild 3. (sid 178)...33 4.3.4 Bild 3.4 (sida 210)...33 4.3.5 Reflektion bok 3...34 4.4SAMMANFATTANDE JÄMFÖRELSE...36
5. DISKUSSION OCH SLUTSATS...40
6. REFERENSLISTA... 43 6.1LITTERATUR...43 6.2WEBBASERADE KÄLLOR...44 6.3PRIMÄRMATERIAL...46 6.3.1 Läroböckerna...46 6.3.2 Bilderna...46
1. Inledning
Det finns ett problem i att kalla dagens Sverige för sekulariserat menar David Thurfjell, som är professor i religionsvetenskap (2015, 37). Han menar att det finns en del motsättningar på huruvida Sverige är att betrakta som ett sekulariserat samhälle eller inte. Som
ämneslärarstudenter i religionsvetenskap på Malmö Högskola (och därmed framtida lärare i skolämnet religionskunskap) reflekterar vi över detta bland annat i relation till den diskussion som förs kring den nya läroplanen. Man kan argumentera för att kristendomen har fått en slags särställning i den nya läroplanen för gymnasieskolan 2011, i jämförelse med andra trosuppfattningar Samtidigt visar läroboksförfattaren Tom Wikman (2004, 144) i sin
avhandling På spaning efter den goda läroboken: om pedagogiska texters lärande potential att läroboken som läromedel fortfarande innehar en viktig position i skolan i dagens samhälle trots den tekniska utvecklingen samt teknikens många fördelar över den traditionella
läroboken. Niklas Ammert som är docent i historia (2011, 283-284), bekräftar detta i sin studie Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik där han menar att den vanligaste användningen av läroböcker är som grund för den primära inlärningen hos eleverna.
Med detta i åtanke väcks frågan hur kristendomen egentligen presenteras i läroböcker. Blir kristendomen problematiserad i läroböckerna? Eller blir den enbart glorifierad och icke problematiserad? Man skulle kunna anta att kristendomen framstår som en slags norm för Sverige eftersom att den ändå lyfts fram i läroplanen. Detta är vad vi vill undersöka i detta examensarbete.
En bild säger mer än tusen ord sägs det. Professorn i bildpedagogik Gert Z. Nordström (1986, 7) menar i sin studie Påverkan genom bilder - En studie av olika bildtypers
påverkningseffekter, att bilder har en större dragningskraft än text då bilder ställer väldigt lite
krav på betraktaren i jämförelse med text. Vi resonerar om att det skulle kunna innebära att bilderna i läroböckerna förmedlar mer om kristendomen än vad som sägs i texten eftersom att bilderna är lättare att dras till vid ett första möte. Vem har dessutom inte suttit och bläddrat i sin lärobok och tittat på bilderna istället för att läsa läxan utan att direkt ta någon notis om vad som egentligen försiggår i bilderna?
1.1 Syfte och frågeställning
Syfte med detta examensarbete är att försöka blottlägga vilka sociala konstruktioner (företeelser) som är återkommande i bildmaterialet i läroböcker i relation till kristendom. Detta vill vi göra genom att använda en kvalitativ studie där vi analyserar hur kristendomen porträtteras med hjälp av bildmaterial i tre svenska läroböcker i religionskunskap för gymnasieskolan. Studiens primära frågeställning är följande;
Hur problematiseras kristendomen i bildmaterialet i kapitlet om kristendom i läroböcker för religionskunskap för gymnasiet?
För att svara på denna fråga kommer vi även att se till dessa delfrågor;
Vilka sociala konstruktioner kan man urskilja i bildmaterialet i kapitlet om
kristendom i läroböcker för gymnasiet?
Hur skiljer det sig mellan tre olika läroböcker?
När vi undersöker dessa frågor kommer vi att använda oss av tre teoretiska perspektiv; genus, exotifiering och norm. Dessa kommer vi att förklara i kapitel 2.
Anledningen till att vi har valt att använda oss av en bildanalys för detta examensarbete framför en textanalys eller intervjuer är därför att vi under vår utbildning har fått komma i kontakt med bildmaterial i samband med undervisningssituationer. Detta bildmaterial har varit av olika kvalitet. Vissa typer av detta bildmaterial har varit problematiska i sitt utförande och istället för att användas för att ge ansikte åt en religion har det kommit att få effekten att elevernas redan inneboende fördomar har kommit att förstärkas istället för att problematiseras.
1.2 Kristendomen i läroplanen
Det kan diskuteras om Kristendomen har en särställning i läroplanen för gymnasieskolan 2011 i förhållande till andra religioner och livsåskådningar. Religionskunskap som ämne ska enligt läroplanen för gymnasieskolan 2011 “(...) ta sin utgångspunkt i en samhällssyn som präglas av öppenhet i fråga om livsstilar, livshållningar och människors olikheter samt ge
eleverna möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald.” (Skolverket 2011, 137). Tidigare i samma stycke beskrivs dock att kristendomen som religion har särskild betydelse i undervisningen då religionen, dess etik samt dess tradition har förvaltat den värdegrund som återfinns i det svenska samhället idag (a.a.). Detta kan anses vara problematiskt och motsägelsefullt då läroplanen först menar att särskilja kristendomen från andra religioner/livsåskådningar för att sedan fortsätta med att tala för en öppenhet och tolerans i undervisningen. Samtidigt kan vi läsa i ovanstående citat att
läroplanen talar för att belysa människors olikheter, i relation till religion/livsåskådning, men inte människors likheter. Med det sagt belyser läroplanen att människors olikheter skall präglas av ett öppet synsätt. Vår fundering är om detta tenderar att föda en öppenhet eller om det i slutändan endast föder fördomar. Tanken med detta examensarbete är att pröva just denna diskurs genom att se till hur läroböckerna genom bilder porträtterar kristendomen.
1.3 Begreppsdefinitioner
Nedan kommer vi att lyfta fram och definiera begrepp som är centrala för detta arbete. Det kan vara så att i vissa fall är begreppen mer komplexa och kommer att problematiseras mer i en senare del av arbetet. Vid sådana begrepp kommer detta att tydliggöras.
1.3.1 Läromedel
Begreppet läromedel definieras av Skolverkets som ”alla de resurser som kan användas i en undervisningssituation.” (Sandström 2015). Läromedelsbegreppet har förändrats under åren och har gått från att innefatta läroböcker och Bibeln för att nu även innefatta digitala medier så som dator och tv (Sandström 2015). Läromedelsbegreppet är således problematiskt att definiera då det kan innefatta i princip vad som helst. Däremot menar Ammert (2011, 17) att
läroböcker har varit och fortfarande är en central del i läromedelsbegreppet trots den spretiga
definitionen. Fokus på läroböcker i detta examensarbete kan således anses vara berättigat. Begreppet läroböcker i detta examensarbete kommer syfta till böcker som är framtagna explicit för undervisning och som är framtagna av läromedelsförlag.
1.3.2 Genus
Begreppet genus idag bör användas och förstås som ett verktyg som hjälper oss att se hur människor formar och formas i relation till föreställningar om man och kvinna. Begreppet står i motsatts till det som är biologiskt kön (Hirdman 2003, 11-12). Detta begrepp kommer att beröras närmre i 2.2.2.
1.3.3 Exotifiering
Begreppet är vårt samlingsbegrepp som dels baseras på ett förhållningssätt till något som inte är europeiskt eller västerländskt och som har sin grund i en ojämn maktrelation historiskt sett mellan “västerlandet” och resten av världen. Det innebär att rent idémässigt dela in världen i “vi” och “dem”. En sådan uppdelning är endast en generalisering vars syfte är att framhäva meningen i uppdelningen mellan människor som “olika” (Said 1978, 63-67). Detta begrepp kommer att beröras närmre i 2.2.3.
1.3.4 Norm
Begreppet är ett verktyg för att möjliggöra ett maktförhållande och skapar en över- och underordning baserat på vår förut förstådda förståelse av omvärlden. Det skapar en
förväntning på hur vi människor “bör” vara, agera och leva eftersom att genom att peka ut “normen” så pekar man indirekt ut vad som inte är normen. Samtidigt är “normen” inte statisk utan relativ beroende på situation, sammanhang och tidpunkt. Normen blir dock representativt för hur saker och ting ”bör” vara (Reimer & Martinsson 2008, 8-10). Detta begrepp kommer att beröras närmre i 2.2.4.
1.3.5 Denotation
Begreppet syftar på bilders egentliga betydelse utan några kulturella värderingar, även kallat kärn- eller grundbetydelse (Borgensen & Ellingsen 1994, 167-168). Detta begrepp kommer att beröras närmre i 3.3.2.
1.3.5 Konnotation
Begreppet syftar till en bilds med betydelse eller associationer som man gör med en bild. Denna association är inte alltid tydlig och är ofta kulturellt betingat (Borgensen & Ellingsen 1994, 167-168). Detta begrepp kommer att beröras närmre i 3.3.2.
1.3.6 Sociala konstruktioner
Begreppet är en av ett antal vetenskapsteoretiska inriktningar med samma utgångspunkt; vår förståelse av världen baseras på en konstruktion. Denna konstruktion är något som återskapas genom bland annat sociala interaktioner och som kan påverka handlingsmöjligheter
2. Tidigare forskning och teori
2.1 Tidigare forskning
Nedan kommer vi att presentera relevant tidigare forskning inom området. Forskningsläget i området är med ett ord; bristfälligt. De bildanalyser som gjorts på läroböcker för religion är i mångt och mycket begränsade till hinduismen, buddhismen och islam och således inte av direkt intresse för detta examensarbete. De studier som har gjorts angående bilder inom kristendomen är inte gjorda i samband med läroböcker. Dessa studier är fokuserade på bilder med kristna motiv och dess betydelse, användning och innebörd. Därför har vi valt att presentera dels forskning som berör bilder med kristna motiv i allmänhet, dels studier om läroböckers betydelse.
2.1.1 Studier om kristna bilder
Studier om bilder med kristna motiv i Sverige är även de bristfälliga. Marie Fahlén (filosofie doktor i religionsvetenskap samt filosofie magister i konst- och bildvetenskap) har dock publicerat två arbeten som berör bilder med kristna motiv (en doktorsavhandling och en antologi). Även om det återfinns en didaktisk koppling till hennes resonemang, är inget av hennes arbeten fokuserade på bilder i läroböcker.
I antologin Bildens kraft från 2014 (40) tar Fahlén upp hur den kristna bildtraditionen har utvecklat en viss förväntning på hur Jesus ska porträtteras. Det som står utanför denna föreställning om Jesus anses vara blasfemi och hädelse (bland annat genom att porträttera Jesus i en norm-utmanande gestaltning). Fahlén tar upp exempel på sådana porträtteringar (bland annat ett fall med bildserien Ecce Homo från 1998 i Göteborg) där framställningen av Jesus som homosexuell bemötts av protester från kristna grupper. Vilka kristna grupper nämner inte författaren. Fahlén för en diskussion kring detta och HBT-personers
inkluderande/exkluderande samt yttrandefrihetens komplex inom den kristna sfären (a.a, 13-16).
I sin doktorsavhandling Jesusbilden i samtiden: Ungdomars receptioner av nio samtida
Kristusbilder (2010), undersöker Fahlén ungdomars subjektiva tolkande av Kristusbilder i
kontrast till kristen teologi. Studien visade på att ungdomar i sin reflektion sällan refererade till Kristusbilder i undervisningen utan snarare refererade till bilder som de mött utanför skolan (bland annat i populärkulturen)(a.a. 126-128). Slutligen visar studien på att beroende på elevens religiösa bakgrund stämmer elevens tolkning mer eller mindre med en kristen teologisk tolkning (a.a, 132). Vilken denna kristna teologiska tolkning specifikt är nämner inte författaren.
Vi kan baserat på ovanstående forskning reflektera över att vår analys kan komma att visa på att böckerna förmedlar en slags normativ kristendom (sett ur ett västeuropeiskt perspektiv). Det skulle kunna innebära att kristendom som religion snarare förstärks i sin normativitet snarare än problematiseras.
2.1.2 Studier om exotifiering i svenska läroböcker
Kjell Härenstam professor emeritus i religionsvetenskap (2000, 124-126) belyser i sin studie
Kan du höra vindhästen? religionsdidaktik: om konsten att välja kunskap, att användandet av
begrepp som betecknar avvikande och/eller annorlunda beteenden hos människor med en annorlunda och/eller annan religion och/eller kultur än den som elever kommer ifrån, föder ett “vi och dem”-tänk hos eleverna. Härenstam (a.a) menar även att detta användande av begrepp också ger eleverna ett synsätt på människor från andra kulturer och/eller religioner som just avvikande och/eller annorlunda.
Malin Löfstedt (2011, 60) som är lektor i religionsdidaktik och etik, presenterar en liknande uppfattning i antologin Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan gällande lärobokstexters påverkan på elevernas uppfattningar. Hon menar, i likhet med Härenstam, att genom att just betona det som skiljer religionerna och/eller kulturerna åt istället för att betona det som är likartat så kan lärobokstexter bidra till ett exotifierande. Härenstam (2000, 147) menar utöver detta även att ett sådant synsätt kan påverka elevernas moraluppfattning och/eller människosyn vid studier och jämförelse mellan olika religioner och/eller kulturer.
Härenstams (2000) och Löfstedts (2011) forskning konstaterar således att språkbruket och begrepps-valen i läroböcker kan ha en tendens till ett exotifierande i samband med
religionskunskapen. Då fokus på detta examensarbete ligger i en analys av bilderna och bildspråket, kommer språkvalet inte vara en del av den primära undersökningen. Vår åsikt är dock att exotifiering inte behöver vara begränsat till språkval utan kan även appliceras på bilder. Vi kan således reflektera över att det finns en möjlighet att vår analys kan komma att visa på en exotiferande tendens i bilderna.
2.1.3 Examensarbete
Studier om bilder med kristna motiv i Sverige är som sagt bristfälliga. Genom en enklare sökning på Google Scholar fann vi dock ett tidigare examensarbete från 2007 av Sara Wiberg och Veronika Yngve. Deras examensarbete innehöll en bildanalys av några bilder i relation till kristendom och islam (a.a, 6). Porträtteringen av kristendomen är därför inte det enskilt specifika fokuset vilket resulterar snarare i en jämförande analys än en djupanalys av kristendomen i sig; vilket är vad vi vill göra med vårt arbete. Eftersom att arbetet är ett examensarbete finner vi dessutom lite vetenskaplig tyngd för att kunna förlita oss enbart på deras resultat varpå vi har valt att utgå ifrån annan forskning.
2.2 Teoretiska utgångspunkter
Vi kommer i detta examensarbete att utgå från antagandet att verkligheten är en konstruktion som skapas och återskapas av aktörer vilket är i likhet med vad som visats i den tidigare forskningen. Vi kommer även titta på tre olika perspektiv på sociala konstruktioner för att ge vår undersökning ett djup samt för att underlätta själva bildanalysen genom konkreta
perspektiv. Dessa teoretiska perspektiv är genus, exotifiering och norm. Detta kommer vi att beröra närmare nedan.
2.2.1 Socialkonstruktivism
Som teoretisk förståelseram för detta examensarbete kommer vi att utgå från antagandet att vår förståelse av världen i grunden baseras på en konstruktion; det vill säga något skapat av
människan. För att förklara detta ser vi till dels ett verk av Alan Bryman (som är emeritus professor i organisations och social forskning), dels ett verk av Ullf Brinkkjaer och Marianne Høyen som är pedagogikforskare, men även de internationella forskarna Peter L. Berger och Thomas Luckmann (som båda är emeritus professor i sociologi) samt Vivien Burr som är professor i psykologi.
Brinkkjaer och Høyen (2013, 93-95) skriver om den konstruktivistiska förståelseramen i sitt verk Vetenskapsteori för lärarstudenter. Författarna lyfter upp socialkonstruktivism som en av ett antal vetenskapsteoretiska inriktningar med samma utgångspunkt; vår förståelse av världen baseras på en konstruktion. Socialkonstruktivismen som vetenskapsteoretisk
inriktning är en förlängning av diskursteorin. Med diskursteori menar författarna en teoretisk utgångspunkt som fokuserar på språket och hur det används för att skapa, återskapa och upprätthålla en socialordning. Socialkonstruktivismen utgår från samma antagande men skiljer sig från diskursteorin enligt Brinkkjaer och Høyen genom att “(...)utgångspunkt i tanken att människan inte erfar ting direkt, utan bara genom de sammanhang vi deltar i.”(Brinkkjaer & Høyen 2013, 95). Således är vår förståelse av verkligheten beroende av vår kulturella kontext. Socialkonstruktivismen fokuserar därför på varför och hur vi som
människor förstår, erfar och beskriver vår uppfattning av världen kring oss.
Bryman (2011, 36-37) skriver om konstruktionism vilken han definierar som en teoretisk utgångspunkt som antar ansatsen att organisationer så som kultur inte är någon yttre
verklighet som hindrar människor. Konstruktionismen menar snarare att kulturen kan ses som en ständigt blivande och återskapande framtid som rekonstrueras av oss människor.
Detsamma gäller konstruktionen av vår kunskap om den sociala verkligheten. Således liknar Brymans (a.a) definition av konstruktionism den definition som Brinkkjaer och Høyen (2013) lyfter fram om socialkonstruktivism.
Burr (2003, 2-4) menar att det inte finns en enskild definition av socialkonstruktivism. Hon menar att eftersom det används inom olika praktiker inom forskningen och således ligger tyngdpunkten på olika delar av den. Samtidigt sammanfattar hon vad som generellt brukar anses vara grunden inom socialkonstruktivism där tyngdpunkten ligger i det kritiska förhållningssättet forskare bör ha mot förgivet tagna förståelser av omvärlden. Det innebär även de givna kategorier som vi delar in världen i och som ska vara någon slags verklighet; till exempel vår syn på kön som alltmer har blivit flexibelt i sin definition. Burr menar att
detta sätt att se på världen är historiskt och kulturellt betingat samt att det upprätthålls av sociala processer.
Berger och Luckmann (1991, 13-15) menar i likhet med ovan nämnda forskare att verkligheten är socialt konstruerad. De för en diskussion, liksom Burr, om vad som är
verklighet och vad som är kunskap där de kommer fram till att innebörden av dessa är relativ till det sociala sammanhang de uppstår i. Det vill säga att det som är verklighet för en person är inte verklighet för en annan person.
Som nämnt innan i detta kapitel är lärobok som läromedel fortfarande en högst närvarande del av elevers vardag. På så sätt skulle man kunna tolka att det läroböckerna presenterar är en konstruktion av uppfattningar av ämnet som presenteras i läroboken. Således anser vi att socialkonstruktivism som teoretisk utgångspunkt är applicerbart på detta examensarbete. Eftersom diskursteorier framförallt lägger fokus på språket som grundbult så ligger socialkonstruktivismen närmre till hands för vårt examensarbete. Även om
socialkonstruktivismen (som nämnt ovan) lägger viss vikt vid beskrivningar av verkligheten, så tolkar vi detta som applicerbart även på vårt examensarbete då bilderna och kontexten tillsammans bildar en slags återgivning av en verklighet.
2.2.2 Genus
Professor i historia Yvonne Hirdman (2003, 11-12) framför i sin studie Genus - om det
stabilas föränderliga form, den historiska bakgrunden till begreppet genus. Hirdman framför
att genus kommer ifrån latin och betyder kön, slag, släkte och sort men har använts inom språkläran i Sverige för att beteckna substantiv (han, hon, den och det) fram till och med 1980-talet. Hirdman menar dock att begreppet genus idag bör användas och förstås som ett verktyg som hjälper oss att se hur människor formar och formas i relation till föreställningar om man och kvinna. Men även för att se hur formandet av man och kvinna lämnar en samhällelig prägel inom de bärande ramarna för kultur, politik och ekonomin.
Religionshistorikern professor Catharina Raudveres (2002, 11) visar i studien Stigma, Status
och Strategier - Genusperspektiv i religionsvetenskapen, på en liknande tolkning av
genusteorierna har resulterat till en ökad komplexitet av det som vi förstår som manligt och kvinnligt ur ett socialt perspektiv. Begreppet blir en motsats till begreppet kön där genus syftar till det sociala medan kön syftar till det biologiska.
Religionshistorikern Jeanette Sky (2009, 20) fortsätter på samma spår i sin definition av Genus i sitt verk Genus och religion. Sky lägger liksom Raudvere (2002) vikt vid
distinktionen mellan kön och genus. Liksom Raudvere (2002) och Hirdman (2003) menar Sky att det ovanpå den biologiska betydelsen av kön har tillkommit uppfattningar av könens innehåll och skillnader som både skapas och upprätthålls av kulturen; genus.
2.2.3 Exotifiering
Det finns flera ord/begrepp som används för att beskriva processer och underliggande
konstruktioner i samhället som innebär ett vi och dem skapande. Litteraturvetaren Edward W. Said har länge setts och ses fortfarande som en av de största forskarna inom ämnet med sin bok Orientalism från 1978. Said (a.a, 63-67) definition av begreppet orientalism syftar till ett förhållningssätt till Orienten som har sin grund i en ojämn maktrelation mellan Orienten och “västerlandet”1. Det är västerlandets sätt att utöva makt över Orienten där dessa blir varandras polariserade bilder. Said (a.a, 119-120) menar att det blir en negativ följd att rent idémässigt dela in världen i olika delar i “vi” och “dem”. Den negativa följden blir enligt Said en fientlighet människor emellan då en sådan uppdelning endast är en generalisering vars syfte är att framhäva meningen i uppdelningen mellan människor som “olika”.
Niclas Månsson är professor i pedagogik och har skrivit om ämnet i sin bok Varför finns det
främlingar? - den sociala konstruktionen av oönskade människor från 2010. Han skriver
bland annat om föreställda gemenskaper (“vi”) så som nation, klass, religion och etnicitet som delare i samhället, vilket kan tolkas bygga vidare på Saids (1978) tankar kring
orientalism. Månsson resonerar att relationen mellan “vi” och “dem” grundas i en okunskap om varandra; desto mindre kunskap en har som någon som inte innefattas av “vi”, desto mer annorlunda och främmande blir denne i förhållande till “vi”. I sådana situationer är det lätt för
1 “västerlandet, Occidenten, benämning på Europa och västra halvklotet, särskilt i kulturellt avseende.”
människan att ta till kategorier som är “fasta” för att definiera vad som är “vi” och vad som inte är “vi” (“dem”); etnicitet, religion och nationalitet. “Dem” blir negativt laddat och får en underordnad position till “vi”. Detta kategoriserande av “dem” skapar i gengäld ett “inte vi” och på så sätt befästs vad som är “vi” och vad som är “dem”(Månsson 2010, 54-56, 136).
Som vi ser finns det många olika uttryck som kan ses som synonymer till det vi vill kalla exotifiering; andrefiering, främmandegöra, orientalism etc. Vi har valt att använda oss av begreppet exotifiering i detta examensarbete som refererar till ordet exotiskt som enligt svenska akademiens ordlista betyder något/någon främmande från ett fjärran område (Svenska Akademien 2016).
2.2.4 Norm
Pedagogikprofessorn Eva Reimer och Lena Martinsson (2008, 8-10) som är docent inom genusvetenskap menar att begreppet norm är ett verktyg för att möjliggöra ett
maktförhållande. Även om det är ett vardagligt begrepp så visar det på vår förståelse och kunskap om omvärlden där våra föreställningar och förutfattade meningar om världen kontinuerligt skapar en över- och underordning. Det skapar en förväntning på hur vi
människor “bör” vara, agera och leva eftersom att genom att peka ut “normen” så pekar man indirekt ut vad som inte är normen. Samtidigt är “normen” inte statisk utan är relativ
beroende på situation, sammanhang och tidpunkt. Således finns det inte en “norm” utan många. Martinsson och Reimer (a.a, 9) lyfter upp en av dessa normkategorier som gäller kön och genus som exempel. De menar att den heterosexuella normen skapar en förväntning på hur människors sexualitet bör se ut och således även skapar ett exkluderande av andra sexuella läggningar och gör dessa annorlunda.
Hirdman (2003, 59) menar att den måttstock som används i jämförelsen mellan könen är en slags mall i manlig form. Det är utefter mannen som kvinnan sedan mäts. Således blir
mannen normen för människan. Hirdman (a.a, 81-82) fortsätter med att resonera om grunden till denna föreställning om mannen som norm och normativ. Hon menar att den uppkommer i en segregerande tolkning av de “biologiska rollerna” och kvinnans lott att föda barn och mannens lott att skydda kvinnan. Här i ligger en hierarkisk obalans där mannen ses som överordnad kvinnan.
Raudvere (2002, 10) liksom Hirdman (2003, 85-86), menar att föreställningen om det
normativa idealet för beteendemönster för könen har framförts delvis genom religionerna och deras skapelsemyter och legender. Raudvere (2002, 12) för ett resonemang om religionen fortfarande är ansvarig för ojämlikheter mellan könen idag eller ej. Hon kommer fram till att det inte finns ett svar på detta utan att det finns exempel på både och. Sky (2009, 55-56) beskriver liknande tankar om mäns och kvinnors plats i religioner. Sky syftar på den relation som finns mellan människan och Gud som porträtteras som en relation mellan fader och son. Således är det manliga könet det som blir framträdande i religionen samtidigt framstår kvinnan som synderska och fresterska (a.a, 58-59).
Said (1978, 119-120) menar att “västerlandet” ses som överordnat i maktrelationen till Orienten och kan således tolkas som att “västerlandet” blir den måttstock som resten mäts efter. Månsson (2010, 54-56, 136) ger aldrig en närmre definition om vad som är “vi” eller “dem” mer än att det är en relation mellan människor. Rent geografiskt sett kan man anse att Sverige tillhör det som många vill kalla västerlandet vilket sätts i en dominerande
maktposition i relation till det som inte anses vara västerlandet. Eftersom att vi utgår i från svenska läroböcker kan man därför resonera att Sverige och svenska företeelser blir “vi” och allt som inte faller innan för denna ram blir således “inte vi” utan “dem”. På så sätt tolkar vi att det som inte ses som svenska företeelser kan ses som ickenormativa och i förlängningen blir svenska företeelser normen. Här i ligger en problematik i vad som egentligen är
“svenskt” och vad som inte är det. Månsson (2010, 34-35) menar att det inte finns ett enkelt svar på detta utan att det ligger i betraktarens ögon. Han för dock ett resonemang kring att den som lever i Sverige men inte anser sig höra hemma i Sverige (eller ser sig som svensk) blir en främling ur sitt eget perspektiv och således även andras perspektiv. Samtidigt menar Månsson (a.a, 54-55) att en gemenskap byggd på etnicitet, religion och ideologi inte behöver vara en föreställd gemenskap utan kan vara en konkret sådan.
Kulturteoretikern och sociologen Stuart Hall skriver i sitt kapitel The west and the rest (1992, 308) om stereotypisk dualism och representation. I grund och botten handlar det om
stereotypisering där många olika karakteristiska drag sammanställs i en och samma stereotyp. Denna stereotyp blir sedan det representativa för essensen av människor från samma
geografiska region. Eller människor med härkomst från en geografisk region. I detta fall handlar det om ”väst” och alla andra. Världen blir således delad i vi och dem, bra och dålig,
civiliserad och ociviliserad; väst och resten. De två olika delarna av världen blir varandras spegelbilder; resten blir allt som väst inte är och resten blir uteslutande de/det andra. På så sätt blir det representativa synonymt med normen.
En rapport från SOU2 (2005:41, 36-37) skriver om strukturell diskriminering i Sverige idag. Den menar att diskriminering baserat på den historiskt betingade tanken om de “vitas” privilegiesystem är något som dagligen återskapas i dagens samhälle genom både sociala praktiker men även inom institutioner, så som skolan. Det vill säga att det förekommer systematisk diskriminering baserat på ursprung där ”vita” hamnar högre i hierarkin än ”icke vita”. Detta görs både medvetet och omedvetet och delvis genom noteringar av hudfärg där skalan går från “vit” till “icke vit”. Man kan således resonera att “vita” blir representanter för normen i det svenska samhället idag, och som i sin tur skulle kunna reproducera den
omedvetna bilden av det “vita privilegiet”.
Vi intresserar oss för vad som presenteras som normen i bildmaterialet i läroböckerna och för att kunna blottlägga detta kommer vi att notera de yttre attributen hos personerna i bilderna. Anledningen till detta är inte för att tillskriva personerna någon nationalitet, etnicitet eller genus utan endast för att blottlägga vilken “norm” det är som återfinns i böckerna. Vi vill således inte diskriminera eller kränka någon.
2 ”Statens offentliga utredningar, SOU, en serie tryckta publikationer som har getts ut löpande sedan 1922. I
SOU offentliggörs huvudsakligen betänkanden och andra arbetsprodukter från det statliga kommittéväsendet.” (Nationalencyklopedin b)
3. Metod
I följande kapitel kommer vi att gå igenom hur vi kommer att utföra vår studie för detta examensarbete. Vi kommer att presentera vårt val av bildanalys som metod samt hur vi kommer att använda bildanalysen i själva genomförandet av studien för detta examensarbete. Vi kommer även att presentera de läroböcker vi har valt att analysera samt diskutera
kvalitativ forskning.
3.1 Kvalitativ forskning och subjektivitet
Universitetslektorn i service management och tjänstevetenskap Johan Alvehus (2013, 21) menar att ett fokus på kvalitativ forskning nästan alltid innebär en nedtoning på det
kvantitativa. Han menar dock inte att det innebär en total uteslutning av kvantitativa inslag. Bryman (2011, 39-40) definierar kvalitativ forskning på liknande sätt. Bryman menar
dessutom att skillnaderna mellan kvantitativ och kvalitativ forskning kan ses som en “gråzon” där de både kan innefatta och utesluta varandra.
Brinkkjaer och Høyen (2013, 106) menar att kvantitet i samband med forskning ofta förstås som någonting man kan mäta och räkna. Kvalitativ forskning förstås snarare i samband med att särskilja kvaliteter som en företeelse eller ett föremål har och kvalitetet som detta/dessa tillskrivs; “(...) en önskan om att kunna skilja mellan till exempel ett vitt föremål och själva vitheten, alltså föremålets egenskap.” (a.a, 106).
Alvehus (2013, 22-24) menar att kvalitativ forskning är en tolkande forskning. Han menar att det dock inte innebär att forskningen är godtycklig på grund av detta. Målet med tolkningen ligger inte i en subjektiv tolkning om hur man själv uppfattar företeelser/fenomen utan snarare att man som forskare ska bidra till en större förståelse till dessa företeelser/fenomen. Det blir således skillnad på att tolka och att tolka. Tolkningen inom den kvalitativa
forskningen knyts till teorin man använder och det problem man utgår ifrån och igenom detta bildas också ramar för hur man ska tolka företeelserna/fenomenen. Detta innebär också att tolkningens kvalitet kommer att ha något att utvärderas utefter.
Bryman (2011, 351-352) för en diskussion om validiteten i kvalitativ forskning. Han menar att validitet definitionsmässigt relaterar till något som kan mätas, vilket inte är fokus för den kvalitativa forskningen. Bryman lyfter upp att det bland kvalitativa forskare förs en
diskussion kring relevansen av användandet av validitet som kriterier i samband med
kvalitativ forskning. Han lyfter dock upp perspektiv på hur man kan förhålla sig till kriteriet i kvalitativ forskning. Grunden för ett av dessa perspektiv handlar om huruvida forskaren undersöker det som forskaren utger sig för att undersöka.
Gällande objektiviteten i kvalitativ forskning resonerar Bryman (2011, 354-356) kring vad han syftar till en möjlighet att styrka och konfirmera. Det innebär att forskaren/forskarna utgår ifrån insikten att det inte går att nå någon fullständig objektivitet i samhällelig
forskning. Utifrån denna insikt ska forskaren/forskarna försöka säkerställa att hen/dem agerar i god tro, det vill säga att det ska vara uppenbart att forskaren/forskarna inte medvetet har låtit sina subjektiva värderingar påverka undersökningen.
Vi utgår i detta examensarbete ifrån den insikt att det inte går att uppnå en fullständig objektivitet i denna studie och att vi som personer kommer att ha en viss inverkan på vår undersökning, eftersom att det vi undersöker baseras på tolkningar. Vi agerar dock i god tro och förlitar oss på vår metod och teori för att säkerställa en så god objektivitet som möjligt. För att vara transparenta i vår undersökning vill vi dock klargöra att vi båda författare för detta examensarbete är så kallat etniska svenskar och där den ena utav oss är bekännande kristen och den andre är agnostiker. Detta är något som vi själva är medvetna om som kan komma att påverka vår undersökning, men genom att vara medvetna om det kan vi därför motarbeta subjektiv påverkan på undersökningen.
Vi är medvetna om att det återfinns en viss subjektiv inverkan på vår undersökning i den mening att det är vi själva som har valt bilderna och att det är vi själva som tolkar dessa. Anledningen till att det har blivit så är dels på grund av arbetets begränsningar i omfång och tid. En annan aspekt är det faktum att vi inte funnit några lämpliga kandidater som hade kunnat tolka bilderna åt oss.
För att motarbeta denna subjektiva inverkan har vi varit tydliga i vår eventuella inverkan och bakgrund. Vi är även tydliga i vår metod, teori och vårt genomförande. På så sätt är vår
subjektivitet inverka på resultatet. På så sätt utgår vi ifrån Brymans (2011, 354-356) tankar om hur man i en kvalitativ undersökning kan hålla sig objektiv.
3.2 Bilder som kommunikationsmedel
Eftersom att syftet med detta examensarbete är att se hur kristendomen porträtteras genom bilder i läroböcker, finner vi det naturligt att använda oss av en bildanalys för att kunna svara på våra frågor. Vi utgår således från förståelsen att bilder fungerar som ett
kommunikationsmedel där bilder likställs med ett slags språk.
En vanlig uppfattning är att bilder är ett platt medium i den bemärkelsen att det är begränsat i precisionen i kommunikationen i jämförelse med det skrivna ordet. Men om man ser bilder som en samling av flertalet visuella tecken och symboler finner vi att kommunikationen genom bilder helt plötsligt går att jämföra med den kommunikation som förs genom det skrivna ordet. Jämförelsen går att göra eftersom att det skrivna ordet är uppbyggt på en rad tecken (bokstäver) som innehåller en bakomliggande mening i kombination med andra tecken, och på liknande sätt kan vi jämföra de visuella tecknen inuti bilderna. Ett exempel skulle kunna vara en vägskylt där pilar, streck och avbildningar (tecken) förmedlar sitt budskap till trafikanterna (Nordström 1986, 11).
Kommunikation kan ses som en process med tre delmoment; framställning av ett budskap, överförandet av ett budskap och mottagandet av ett budskap. Här ska budskap förstås i en vid mening som något som är uttänkt, har avsikt/avsikter, behov och känslor (a.a, 15).
Denna kommunikation genom bilder kan vara både enkelriktad och växelriktad. Här ska växelriktad kommunikation förstås som en kommunikation som förmedlar och mottager ett budskap mellan två eller fler parter där parterna byter växelvis ut rollen som skapare av budskapet och mottagare av budskapet. I en enkelriktad kommunikation däremot är rollerna som budskapare och mottagare fasta och oföränderliga (a.a, 15).
Bilden som kommunikationsmedel förmedlar alltså budskap mellan den som skapar budskapet och den som mottager budskapet. Det är dock inte alltid denna kommunikation förs öppet och medvetet utan kan även förmedla budskap dolt och undermedvetet. Exempel
på dessa omedvetna och dolda budskap kan vara företeelser av ideologiska och
djuppsykologisk natur. Oavsett om bilderna förmedlar sitt budskap öppet eller dolt, behövs det koder, eller regler om man så vill, för att kunna tolka budskapet i bilden. Alla bildanalyser som görs går således ut på att ställa det som ska analyseras i relation till ett regelverk för att tolka budskapet i bilden som betraktas (a.a, 130).
3.3 Semiotisk bildanalys
I denna del kommer vi att diskutera för och nackdelar med bildanalyser ur ett semiotiskt perspektiv samt skriva ut de punkter vi kommer att utgå ifrån i genomförandet av vårt examensarbete.
3.3.1 Semiotik
Bryman (2011, 506-507) definierar semiotik som läran genom tecken vilket passar in på den beskrivning vi gjort ovan om bilder som kommunikationsmedel. Det är ett perspektiv på studier som analyserar symboler i vardagen. Det är även en typ av analys som kan appliceras på en större variation av data än enbart dokument. Enda kravet är att det man analyserar ska kunna tolkas (i vid mening) som text. Som vi nämner i delkapitel 3.1 är just bilder och deras budskap att kunna jämföras med det skrivna ordet (text). Terje Borgensen som är professor i konst och medievetenskap, och lärarutbildaren Hein Ellingsen, skriver i sitt verk Bildanalys från 1994 (166-167) en liknande definition som Bryman. Författarna vill påpeka att semiotik inte är en bildanalytisk modell utan snarare ett perspektiv på bildanalyser som i grunden kommer ifrån språkvetenskapen. Samtidigt förmedlar författarna en uppfattning av att semiotik används inom bildanalyser, vilket i sig innebär att det är en befäst idé inom bildanalyser. Nordström (1986, 131) nämner dock semiotik som en befintlig typ av bildanalys, som visserligen utvecklats från en annan gren inom vetenskapen.
Bryman (2011, 506-507) menar att nackdelen med en semiotisk analys är att resultatet kan ge en känsla av godtycklighet. Bryman fortsätter dock med att avskriva denna nackdel då han menar att denna godtycklighet inte är större inom semiotiken än någon annan form av kvalitativ studie. Bryman menar dessutom att semiotikens stora fördel ligger i att blottlägga
kristendomen porträtteras, finner vi en semiotisk bildanalys som passande metod eftersom att den ger oss möjlighet att undersöka vad som egentligen förmedlas snarare än det som kan tyckas vara uppenbart och oproblematiskt.
3.3.2 Konnotation och Denotation
Begreppen konnotation och denotation är grundläggande vid en semiotisk bildanalys. Borgensen och Ellingsen (1994, 167-168) menar att eftersom bilden (som är objektet för analysen) tolkas som ett bildspråkligt meddelande ligger fokus på meddelandet i bilden. För att kunna se det dolda meddelandet skiljer man det från det tydliga meddelandet. Denotation syftar i detta sammanhang på bildens egentliga betydelse (även kärn- eller grundbetydelse) medan konnotation syftar till bildens medbetydelse. Författarna ger även ett exempel på detta; en bilds grundbetydelse (eller tecken) kan vara en man och en cigarrett medan konnotationen av denna bild är lungcancer. Anledningen till att en sådan association är möjlig eftersom att dessa tecken har en kulturellt betingad association. Denna kulturella association ska vara etablerad inom ramarna av en (kulturell) gemenskap. På så sätt skiljer sig konnotation från privata associationer eftersom att den sistnämnda inte behöver vara kulturell betingad medan den förstnämnda är det. Eftersom att vi (som vi klargör i teorikapitlet) utgår från ett
socialkonstruktivistiskt perspektiv, är just konnotationerna av intresse för detta examensarbete.
Nordström (1986, 113-114) för en tankebana kring budskaparens styrning av
konnotationerna. Han menar att den som skapar bilden också skapar och styr den eventuella konnotationen i större eller mindre utsträckning. Vid val av bland annat utformning kan skaparen välja i vilken utsträckning denne vill styra associationerna (konnotationerna) av bilden. Eftersom att analysobjekten för detta examensarbete är bilder om kristendom i
läromedel, utgår vi ifrån att den grundläggande meningen med bilderna är att upplysa om och inge empati för kristendomen och dess troslära. Detta antagande innebär dock inte att andra influenser och styrningar av bilderna inte förekommer. Vi är medvetna om att det återfinns en problematik i detta, vilket skulle vara intressant att undersöka. Det är dock inte vårt primära fokus för detta examensarbete och kommer således inte att beröras i undersökningen.
3.3.3 Mall för bildanalys Genomförande
För att underlätta bildanalysen av de aktuella bilderna för detta examensarbete kommer vi att utgå från Nordströms (1986, 131-132) fyra frågeställningarna inom semiotiska analyser;
1. Vilken språklig funktion har bilden? Är den emotiv, informativ, konativ eller poetisk? Sändarens betoning av komponent (-er) i
kommunikationsprocessen ger svaret på den frågan.
2. Hur förhåller sig bilden till sina kontexter? (Sändarkontext och mottagarkontext).
3. Vilka tecken (delbetydelser) är väsentliga och dominerande i bilden? (Gäller såväl denotations- som konnotationsnivå)
4. Vilken retorik använder sändaren sig av i bilden? (Nordström 1986, 131-132)
Den första frågan är relativt rättfram; vad är meningen med bilden? Eftersom alla bilderna vi kommer att analysera i detta examensarbete är från läroböcker är mest troligen alla
informativa. Det vill säga att meningen med bilden är att upplysa mottagaren (eleven) om en/ett faktum, realitet och/eller omständighet. Informativa bilder kan även ha funktionen att referera till någonting (a.a, 18). Eftersom att alla bilderna vi ska analysera (mest troligt) är av denna natur (som är vanlig i läromedel) kommer denna fråga inte vara det primära för vår analys.
Den andra frågan är lika rättfram som den föregående. Här kommer vi att fokusera på mottagarens kontext. Det vill säga att undersöka hur bilden förhåller sig till mottagarens yttresammanhang som påverkar denne vid tolkning av bilden (a.a, 144). Detta innebär dock inte att vi kommer att intervjua eventuella mottagare för att svara på denna fråga. Vi kommer att utgå ifrån att den tilltänkta mottagaren faller inom ramen för att vara; ungdom i svensk gymnasieskolan i dagens samhälle. Vi har inte funnit kandidater (elever i religionskunskap i svenska gymnasieskolor) som kunnat tolkar bilderna utan det är vi själva som författare som kommer att tolka bilderna. Den eventuellt subjektiva påverkan detta skulle kunna ha på arbetet berör vi närmre ovan i 3.1.
Den tredje frågan är den mest aktuella vid analysen där vi kommer att undersöka olika tecken (symboler och symbolik i bilderna som tillsammans skapar ett budskap) som finns samt föra ett resonemang kring hur dessa tolkas (konnotation). Dessa tecken innehåller alla två
Den sista och fjärde frågan är av intresse för analysen där fokus ligger i sändarens sätt att koppla till den tilltänkte mottagarens konnotation (kulturella associationer) för att förmedla sitt budskap (a.a, 145).
3.3.4 Genomförande
Nordström (1986, 132) ger en beskrivning av arbetsgången vid användandet av en semiotisk modell i korta drag. Vi kommer att använda oss utav denna med vissa anpassningar. Vi kommer tillexempel att fokusera enbart på planen delbetydelser3 samt helbetydelser4 och inte
fokusera på planet grundelement5 då vi anser att detta inte är det primära intresset för vår
analys.
Arbetsgången som Nordström (a.a) beskriver den är uppdelad i tre faser:
I den första fasen delas bilden in i delbetydelser (deltecken) som tillskrivs sina egna (tillfälliga) tecken. Samtidigt som den yttre kontexten noteras. Med yttre kontexten syftas till (i vårt fall) texten som bilden står i relation till. Dessa två (bild och text) utgör tillsammans budskapet (a.a, 127).
I den andra fasen beskrivs delbetydelserna från första fasen på denotations nivå och bildar denotativa tecken. I denna fas konstateras distinktiva drag hos delbetydelserna både innehållsmässigt och uttrycksmässigt, så kallat pertinens6.
I den sista fasen sammanbinds de denotativa tecknen i så kallade visuella syntagmer7. Dessa kopplas sedan samman med den yttre kontexten. Därefter tolkas resultatet av sammankopplingen av de visuella syntagmerna och den yttre kontexten på
konnotationsnivå. Först nu kan analysen ge svar på fråga fyra (vilken retorik som
3 “Delbetydelse. Förekommer i ikoniska (analoga) meddelanden. Om bilden på en häst är helbetydelse är
exempelvis huvud, mank, svans, ben etc. delbetydelser.” (Nordström 1986, 140)
4“Helbetydelse. Det ikoniska tecken jag utsätter för tolkning. En helbetydelse består av grundelement och
delbetydelser. (...) I helbetydelsen “landskap” kan vara “skog” vara en delbetydelse. Men “skogen” kan å andra sidan vara en helbetydelse med “träd” som delbetydelser. Och träd kan vara en helbetydelse med stam och grenar som delbetydelser.” (Nordström 1986, 142)
5“Grundelement. Bildens icke-betydelser, dvs punkter, linjer, fläckar, färger etc. (...)” (Nordström 1986, 141) 6“Pertinens. Det är nödvändigt i innehållet för att uttrycket ska kunna tolkas. Omvänt: det som är nödvändigt i
uttrycket för att innehållet ska kunna uppfattas.(...)” (Nordström 1986, 145).
7Syntagm = delar som är beroende av varandra och i förhållandet till varandra utgör en helhet/betydelse.
används av sändaren) samt ge en redogörelse för helhetsbetydelsens egentliga innehåll.
Denna arbetsgång anser vi att man kan komprimera till två steg eftersom att det andra steget går in i det första och tredje steget;
Steg 1: Denotativ nivån där vi beskriver hur bildens olika deltecken ser ut utan att lägga några värderingar i vad det innebär. Det vill säga att vi beskriver hur de olika delarna i bilden ser ut utan att tolka dessa. Vi noterar även vad texten bredvid bilden beskriver.
Steg 2: Konnotativ nivå där vi beskriver de associationer som bildas vid studiet av bilden och deltecknen; vad är centralt i bilden och vilket meddelande är det som förmedlas?
3.4 Urval
I denna del kommer vi att presentera vårt urval och våra tankar kring det. Dels kommer vi att presentera de läroböcker som vi kommer att använda i detta examensarbete. Vi kommer även förklara varför vi valt att utgå från just dessa läroböcker och de allmänna kriterierna för vilka läroböcker som vi har valt. Vidare kommer vi även att förklara hur vi har tänkt angående vår urvalsprocess av bildmaterialet som ska analyseras.
3.4.2 Läroböckerna
Vi har valt att utgå ifrån tre olika läroböcker som berör Religionskunskap 1. Anledningen till att vi använder oss utav just tre läroböcker är på grund av arbetets begränsning i tid och omfång. Läroböckerna ska även vara gjorda efter den nya läroplanen för gymnasieskolan 2011 eftersom att vi vill att läroböckerna ska vara aktuella. Läroböckerna ska även vara från olika förlag och med olika författare. Detta har vi valt eftersom vi vill få en större bredd i jämförelsen mellan läroböckerna.
Läroböckerna som vi har valt att undersöka i detta examensarbete är läroböcker som vi själva har stött på i samband med VFU8 och/eller lärarvikariat. På så sätt har läroböckerna som vi använder i detta examensarbete en personlig koppling till vår egen erfarenhet som
lärarstudenter/lärare. Böckerna är således delvis valda på grund av bekvämlighetsfaktorn eftersom att de var nära till hands. Alvehus (2013, 68-69) menar att det kan vara ett problem med att helt utgå från bekvämlighets faktorer. Vi resonerar dock att bekvämlighetsfaktorns påverkan på vårt urval är en marginell inverkan på undersökningen. Dessa läroböcker är läroböcker som kan komma att vara aktuella för oss i vår framtida lärarprofession och därför av intresse att undersöka.
Läroböckerna som vi har valt att undersöka är:
1. Religion-helt enkelt från Liber förlag. Författare är Börje Ring. Utgiven år 2012. Boken utger sig för att vara lättbegriplig och enkelt skriven med koppling till det mångkulturella Sverige (a.a, 5). Bokens kristendomskapitel är 41 sidor långt.
2. Relief Livsvägar andra upplagan från Gleerups förlag. Författare är Nils-Åke Tidman
och Kerstin Wallin. Utgiven år 2012. Boken utger sig för att ha som mål att inte exotifiera eller främmandegöra religioner och där många av bilderna, exemplen och resonemangen ska representera religionerna i Sverige idag (a.a, 3). Boken är
ursprungligen skriven för den tidigare läroplanen (lpf94) men har blivit reviderad efter den nya läroplanen. Bokens kristendomskapitel är 39 sidor långt.
3. Under samma himmel från Sanoma förlag. Författare är Olja Björlin och Ulf Jämterud. Utgiven år 2015. Boken utger sig för att fokusera på att presentera mångfalden inom livsåskådningarna samtidigt som boken har ett fokus på det religiösa landskapet i Sverige idag (a.a, 7-8). Bokens kristendomskapitel är 65 sidor långt.
3.4.3 Bilderna
I undersökningen har vi fått göra urval bland det bildmaterial som finns i läroböckerna. Om vi skulle ha analyserat alla bilder i dessa tre läroböcker, skulle det totala antalet av bilder att
analysera vara 110 stycken. Det är en orimlig mängd bilder att analysera i relation till arbetets begränsningar och vi har således varit tvungna att göra ett urval.
Vi har valt att begränsa analysen till tre bilder från Religion-helt enkelt (2012) och Relief
Livsvägar (2012). Ur Under samma himmel (2015) har vi dock valt fyra bilder att analysera.
Anledningen till detta är därför att Under samma himmel är en bok med ett mycket större antal sidor (se 3.3.2). Detta måste inte per definition innebära att mängden bildmaterial är större i bok 3 än i de andra böckerna. I detta fallet är det dock så att kristendomskapitlet innehar en större mängd bildmaterial i bok 3 än i de andra böckerna. Förutom detta anser vi att dessa fyra bilderna är centrala i representationen för boken och hur boken porträtterar kristendom. Alla fyra bilderna är dessutom centrala i diskussionen som följer analysen och därför anser vi det viktigt att analysera alla fyra.
Bilderna vi har valt att analysera är de bilder som vi anser vara representativa för bokens sätt att porträttera kristendomen. Vi är medvetna om att detta urval kan anses vara av subjektiv natur, men eftersom (som vi nämnde i 2.2.2) vi är medvetna om detta samt att vi fortfarande utgår från våra ramar som är uppsatta för examensarbetet anser vi att vi behåller en viss objektivitet i undersökningen.
Utöver de 10 specifika bildanalyserna som vi kommer att presentera i resultatet, kommer vi dessutom att föra en enklare reflektion kring hur varje bok allmänt porträtterar de sociala förhållandena i kristendomskapitlet.
4. Resultat och analys
I detta kapitel kommer vi att presentera vårt resultat av bildanalysen där vi har försök att svara på vår frågeställning; Hur problematiseras kristendomen i bildmaterialet i kapitlet om
kristendom i läroböcker för religionskunskap för gymnasiet? För att göra detta kommer vi
först att presentera resultatet från varje bok där vi undersöker vår delfråga; Vilka sociala
konstruktioner kan man skönja i bildmaterialet i kapitlet om kristendom i läroböcker för gymnasiet? I analysen kommer vi först att presentera varje bild för sig där vi analyserar bok
för bok. Efter det kommer vi att föra en övergripande diskussion om varje boks bildmaterial i kapitlet om kristendomen. Efter att vi har presenterat resultatet från varje bok var för sig kommer vi att göra en jämförelse mellan böckerna för att svara på vår andra delfråga; Skiljer
det sig mellan tre olika läroböcker?
Vi har tyvärr inga rättigheter att inkludera de faktiska bilderna i detta examensarbete eftersom att bilderna är rättighetsskyddade. Vi kommer dock att göra en tydlig beskrivning av bilderna vilket är steg 1 i själva bildanalysen. Vi kommer även att tydligt angiva vart man kan finna bilderna om så önskas.
Vi vill återigen poängtera att vi i denna bildanalys inte är ute efter att kränka någon genom att tillskriva etnicitet eller genus. Vi kommer enbart att kommentera de yttre attributen för att blottlägga de eventuella normer som återkommer i bildmaterialet för att svara på våra frågeställningar.
4.1 Bok 1: Religion - helt enkelt
4.1.1 Bild 1.1 (sida 78)
Steg 1. Vi noterar att texten bredvid bilden handlar om grunderna inom kristendom. Bildens separata deltecken som går att skönja är två leende äldre kvinnor som står, en leende äldre kvinna som sitter samt ett kors på en dörr bakom kvinnorna. Alla kvinnorna är “vita” och har (vad vi kan urskilja) vitt hår. Kvinnorna bär alla likadana svarta huvuddukar och gråa
till största delen, rött hus. Listerna på huset är vita och huset är vad man kan urskilja gjort i trä.
Steg 2. Det centrala i bilden är kvinnorna. Kvinnornas samstämmiga klädsel och korset konnoterar att de är nunnor. Baserat på husets färg och utseende konnoterar det enligt oss att huset är beläget snarare på landet än inne i staden samt att huset är av äldre modell. Den samlade konnotationen blir enligt oss att nunnor är äldre, “vita” kvinnor som bor utanför staden.
4.1.2 Bild 1.2 (sida 89)
Steg 1. Vi noterar att den yttre kontexten handlar om Jesus som person och liknelser för Jesus. Bildtexten nämner även att bilden är tagen i en kyrka i Malmö. Bilden är indelad i två separata deltecken; i fokus finner vi ett runt kyrkofönster sett inifrån kyrkan som föreställer en man, nedanför kyrkofönstret ser vi en grupp av män och kvinnor som står med ryggen vänd till kyrkofönstret. Gruppen i förgrunden är alla vuxna människor (vad man kan se) “vita”. Mannen i fönstermålningen är klädd i en vit skrud med en ljusröd rock över axlarna. Mannen har en gloria runt huvudet och är målad som ”vit” med ljusbrunt hår och skägg
Steg 2. Det centrala i bilden är fönstermålningen eftersom att den är i fokus medan gruppen av människor inte är i fokus. Fönstermålningen är dessutom höjd ovanför gruppen. Klädseln mannen är målad i konnoterar i en förståelse av att han är viktig och ren. Vi anser att detta konnoterar till att mannen som är målad i fönstret är av högre betydelse än gruppen nedanför samt att denne “skyddar” gruppen nedan. Med detta i åtanke samt i relation till den yttre kontexten anser vi att detta konnoterar att mannen i fönstermålningen ska föreställa Jesus och att gruppen nedan är en kristen församling. Eftersom att målningen av Jesus presenterar Jesus som “vit” och med ljus hårfärg, menar vi att detta konnoterar i en förståelse av Jesus som “västerländsk” (se 1.3.3 exotifiering). Med detta i åtanke och i samband med den yttre
kontexten samt gruppens ljusare hudfärg, anser vi att detta kan konnotera en förståelse av vad en “normal svensk kyrka” definieras som; vilket i detta fall skulle innefatta “vita” människor och en “vit” Jesus.
4.1.3 Bild 1.3 (sida 107)
Steg 1. Bildtexten informerar om att bilden ska föreställa ett nattvardsfirande i en katolsk kyrka i Södertälje. De separata deltecknen i bilden är en man som matar en kvinna med någonting och en kvinna som står bredvid mannen och håller i en ljusstake med tänt ljus. Mannen är klädd i en vit klädnad med hög krage och en vit rock över axlarna samt en röd halsduk. Kvinnan som står bredvid mannen är klädd i en vit skrud med en bred röd krage ovanför. Bilden är tagen lite nedifrån vilket får båda kvinnorna att se ut att antingen vara kortare än mannen eller att de står lägre ned än mannen. Alla personerna i bilden har mörkt hår och är ”icke vita”.
Steg 2. Enligt oss är det centrala i bilden det som händer mellan mannen i den vita skruden och kvinnan med öppen mun. Tillsammans med den yttre kontexten i åtanke konnoterar bilden i att den vitklädde mannen är en präst som ger nattvarden till den ena kvinnan. Den andra kvinnans funktion är oklar men sammanhanget och hennes klädsel konnoterar i att hon är en del av själva nattvardsfirandet och inte är där som deltagare. Den övergripande
konnotationen i händelsen i bilden är mannens välsignande över kvinnorna där han har en höjd position över dem. Att alla personerna i bilden har ungefär samma hudton och hårfärg konnoterar i en samstämmighet av den etniska bakgrunden av de som är med i katolska kyrkan.
4.1.4 Reflektion bok 1
I en övergripande reflektion över bokens bildmaterial ser vi att “vita” är överrepresenterade. Även om det finns inslag i bildmaterialet av “icke vita” så är de fortfarande en minoritet jämfört med den stora massan. Den enda tydliga bild som tydligt visar en präst är dock en ”icke vit” man. Detta skulle kunna innebära en upprätthållning av en social konstruktion som är samstämmig med den som presenteras av Said (1978), Månsson (2010), Hall (1992) och rapporten från SOU (2005:41); det “vita privilegiet”. Om detta är ett medvetet eller
omedvetet återskapande av detta kan inte vi dock inte uttyda. Även om inslaget av “icke vita” i bild 1.3 skulle kunna ses som ett inslag för inkludering av ett bredare spektrum av etnicitet finner vi det vara litet i jämförelse mot det “vita privilegiet”. Det faktum att Jesus porträtteras
som “vit” anser vi bidrar till detta eftersom att Jesus trots allt är den centrala figuren och levnadssnöret i religionen.
Den enda gången som kvinnor är överrepresenterade i bildmaterialet är i relation till nunnor och munkar. Det finns totalt fyra bilder som har bilder där nunnor är med i motivet, det finns dock ingen bild som föreställer någon munk. Vi resonerar att denna manliga
överrepresentation (bland annat av viktiga personer i den kyrkliga verksamheten) i
bildmaterialet också kan ses som ett sätt att upprätthålla en manlig dominans könen emellan. Detta skulle kunna ses som ett upprätthållande och återskapande av den sociala konstruktion som Hirdman (2003), Raudvere (2002) och Sky (2009) nämner där de menar att mannen sätts som norm gentemot kvinnan. Detta menar vi återspeglas i kapitlet om kristendomen i boken på ett flertal ställen. Bland annat genom bild 1.3 då det är den enda bild som visar en präst och denne är en man.
En annan notering som är värd att nämna är att det återfinns två kartor i bildmaterialet för kristendomskapitlet. Båda kartorna står i förhållande till en yttre kontext som berör historiska skeenden. Den ena kartan föreställer Palestina medan den andra föreställer ett område runt medelhavet. Andra världsdelar återfinns inte i bildmaterialet. Således skulle man kunna resonera att bildmaterialet ställer religionen i förhållande till dessa specifika geografiska platser. Om detta är fel eller är går inte att säga. Å ena sidan berör den yttre kontexten dessa platser, var vid man kan resonera att det är befogat att använda sig av kartor av specifikt dessa platser. Å andra sidan menar Said (1978, 119-120) att det enbart medföljer negativa konsekvenser av att rent idémässigt dela upp världen då det enbart görs på generaliseringar. Samtidigt är det oklart om konnotationen blir ett uppdelande av världen baserat på religionen i detta sammanhang.
4.2 Bok 2: Relief Livsvägar
4.2.1 Bild 2.1 (sida 47)
Steg 1. I bildtexten står det “Kristendomens utbredning” (Tidman & Wallin 2012, 47). En annan del av bildtexten är delad i tre; Protestantiska kyrkor och står bredvid en grön färg,
färg. Bilden föreställer en världskarta där Europa är i centrum. De separata deltecknen i bilden är; en grön färg som sträcker sig över stora delar av Nordamerika, norra delarna av Europa, Sydafrika och större delen av Australien. Bilden visar också en röd-orange färg som sträcker sig över hela Sydamerika, Centralamerika, de sydliga delarna av Nordamerika samt central- och Sydeuropa samt små fläckar över olika delar av kartan. Bilden visar även en gul-orange färg som sträcker sig över östra Europa och hela Ryssland.
Steg 2. Det centrala i bilden är fördelningen av färgerna som konnoterar i en klar geografisk gränsdragning av tre kristna uppfattningar. Detta konnoterar enligt oss en uppfattning av att de geografiska delar som är av en färg endast innefattar den kristna tron och ingen annan kristen tro. Det resulterar också i en konnotation av Sverige som ett enbart protestantiskt kristet land.
4.2.2 Bild 2.2 (sida 68)
Steg 1. Bildtexten berättar för oss att påven Benediktus XVI är på besök i en ort i norra Italien och att han vinkar mot folkmassan. De separata deltecknen är ett stort antal vuxna män som står på en vit upphöjning klädd i vita blommor, en man som går på en röd matta
nedanför upphöjningen och några män som går bakom honom. Männen är klädda i vita skrudar och vissa av männen har små detaljer i rött på sig. Mannen som går på mattan är äldre och är klädd i ljusa klädnader med en hög huvudbonad i samma färg. Han bär på en stav i ena handen och den andra handen är höjd mot något/någon som inte är synligt i bilden. Mannen går på en röd matta som är utlagd ovanpå ett stenbelagt underlag. Bakom dessa män ser vi skymten av två människor i svart kostym. Alla människor på bilden (vad man kan se) är ”vita”. Vad man kan se är alla människorna på bilden även män. Personerna på bilden ses i halvprofil.
Steg 2. Den yttre kontexten i samband med mannen på den röda mattan med huvudbonaden och staven, konnoterar en uppfattning att han mest troligen är påven. De andra vitklädda männens klädnader konnoterar en uppfattning att de är involverade i kyrkan. De ljusa (vita) klädnaderna och den vita omgivningen konnoterar en känsla av renhet och att dessa män är viktiga i sammanhanget. Det konnoterar också indirekt att just män är viktiga i detta
för bilden ligger på påven. Relationen mellan påven och de andra männen i bilden konnoterar i en känsla av vördnad mot påven samtidigt som det konnoterar en barmhärtighet eller
ödmjukhet hos påven mot de andra i bilden eftersom att de andra männen står högre upp än påven. Samtidigt konnoterar det faktum att påven går på en röd matta och att han är i fokus i bilden, i att han är den/det viktigaste i sammanhanget. Avslutningsvis konnoterar det faktum att alla männen är ”vita” i en känsla av att människor inom katolska kyrkan har ett liknande etniskt ursprung (väst).
4.2.3 Bild 2.3 (sida 82)
Innan vi går in på bildanalysen på denna bilden vill vi först klargöra att just denna bilden är återkommande inom alla kapitel för kristendom, judendom, islam, hinduism och buddhism. Skillnaden mellan kapitlen ligger i vilket av deltecknen som är i skarpast färg jämfört med de andra.
Steg 1. Rubriken i samband med bilden heter brännpunkt kristendom. De separata deltecknen som går att finna i bilden är (från vänster till höger) ett kors, ett snirkligt tecken, en månskära med en liten stjärna bredvid, en stjärna med sex ändar och en cirkel med fyra genomgående streck. Korset är i en stark orangefärg. De andra deltecknen är i en mer transparent orangefärg jämfört med korset. De separata deltecknen är uppställda i en slags oregerlig linjär formation från vänster till höger och uppifrån och ned. Deltecknen överlappar varandra även till viss del.
Steg 2. Sammanhanget konnoterar i en förståelse för att varje deltecken är en religiös symbol för en utav “de fem stora världsreligionerna”. Det centrala i bilden är korset som är i starkare färg än de andra. Med detta i åtanke samt det faktum att korset är satt högst upp till vänster och de andra tecknen till höger, vilket är det traditionella sättet att läsa från i Sverige, konnoterar en känsla av att korset är viktigare än de andra tecknen (och således även kristendomen över de andra religionerna?). Samtidigt återfinns en konnotation av en slags samhörighet mellan tecknen (och religionerna i förlängning) eftersom att de går in i varandra och överlappar varandra. Dock återstår det faktum att korset är placerat högst upp till vänster vilket också konnoterar i en slags ordning där korset kommer först. Detta förstärks av att korset är tydligast i färgen. Det är dock något som varierar beroende på vilket kapitel det är i
