Utifrån studieresultatet framgår ett spektrum faktorer som inverkar på vuxna elevers hälsa och motivation.
6.1. Resultatdiskussion
Samtliga respondenter menar att hälsa består av flera delar och spelar en viktig roll för deras motivation för skolarbetet. Övervägande delen av respondenterna upplevde sin hälsosituation som god till väldigt god och här betonas framför allt den fysiska aktiviteten som de utövar. Detta finner stöd i FHI:s rapporter (www.fhi.se), där sunda levnadsvanor som kost och fysisk aktivitet bidrar till att motverka somatiska sjukdomar i olika organsystem i kroppen (bl a hjärt- och kärlsjukdomar), men också psykisk ohälsa. Den sociala dimensionen beskriver endast ett fåtal av respondenterna, där de lägger stor vikt vid att umgås med familj och vänner. Detta menar de är av stor vikt för att återhämta sig/”ladda batterierna” och känna hälsa. Detta bekräftas i det Axelsson (2012) och Naidoo (2007) skriver om att vårt sociala nätverk ses som en psykosocial skyddsfaktor.
De respondenter som i första hand upplever ohälsa, mår inte bra pga psykosociala påfrestningar. Detta menar Bjärås (2009) är sjukdomar/symtom som ökar i vårt samhälle idag. Faktorer som gemenskap, relationer mellan elever och elever och lärare, utbildningens upplägg mm ligger här till grund för denna ohälsa hos respondenterna. Här ser vi att den psykiska skolmiljön utgör en mycket stor del och har stor inverkan på elevens motivation. De respondenter vars hälsosituation var god upplevde heller inte några bekymmer i den psykiska skolmiljön. De beskriver skolmiljön främst med orden: positiv stämning med trevliga studiekamrater, kompetenta och positiva lärare och ett bra studietempo. De elever som upplever flera komponenter i begreppet Kasam mår bättre trots påfrestningar från omvärlden t ex respondent F och G. Hos dessa påverkas motivationen i mindre grad därför att vi tror att de upplever en hög känsla av sammanhang i sin utbildning och i livet självt. De ser att de själva kan påverka sin situation och har resurser att göra det. Dessa elever har dessutom eller kanske därför, tyngdpunkten på en inre drivkraft i skolarbetet.
mål med utbildningen är nyfikenheten att lära sig, kunskapshungern att kunna mer. Detta är m a o karakteristiker för inre motivation. De som drivs av inre motivation får en bättre hälsa, ökat lärande och ökad kreativitet påstår Ahl (2004). Med detta anser hon vidare att den inre motivationen är att föredra därför att den leder till bättre progressivitet ur den enskilde individens perspektiv. Han betonar med nödvändighet relevansen av att tillvarata den inre motivationen.
Ahl (2004) refererar till Húsen, som menar att den snabba förändringstakten i samhället har gett upphov till att vuxna elever anstränger sig hårdare för att lära sig. Hos några tycks det ha tvingande egenskaper på yttre belöningar i form av ekonomisk stabilitet/trygghet, gemenskap och konsekvensundvikanden. Det kan vara konsekvenser som avslag på utbetalning av aktivitetsstöd och härmed förlorad livsstatus vilket leder till ekonomiska och psykiska bekymmer.
Att lärostoffet och upplägget samt målbeskrivningen är viktigt skriver Sjöberg (2012) och även Húsen (Ahl, 2004). Med det menar han att om de ovan nämnda är rätt förankrade ökar chansen för att eleverna ska uppleva utbildningen/målet som eftersträvansvärt, intressant och värdefullt. I motsatta fall föreligger stor risk att utbildningen betraktas som ointressant och tråkig vilket i sin tur leder till tappad/försvagad motivation. Anmärkningsvärt nog svarade en av respondenterna (G) att motivationen steg istället för sjönk, när det blev oroligheter i klassen (pga flera lärarbyten). Detta kopplar vi till en känsla av meningsfullhet som denne har.
Det är sådana ovan nämnda faktorer som är bevekelsegrunden till att somliga lider av emotionell instabilitet. Allt eftersom olika situationer uppstår där eleverna är utan bostad, utan arbete och utan stabila hemförhållanden leder det till ett tillstånd av låg självkänsla och depression. Vissa vuxna elever med sådana psykosociala problem har ibland lidit i åratal i tysthet. Deras skuld eller skamkänslor är oftast för stora för att de ska våga öppna sig för andra personer i brist på tillgänglig kurator eller annan lämplig hjälp från skolhälsovården. Känslomässiga problem hämmar koncentrationen vilket gör att man tappar fokus och självförtroendet.
I vår undersökning har vi inte specifik ställt frågor utifrån alla de faktorer som ligger till grund för de tre begreppen bakom Kasam och kan därför bara i denna uppsats anta en mer eller mindre känsla av sammanhang hos eleverna. De frågor vi ställt är också
högst personliga och känsliga. Detta gör att man kanske inte heller som elev, med en lärare som intervjuare, svarar helt ärligt på dessa. Vi hade t. ex väntat oss fler som svarade och berättade om sin ekonomiska situation som en stor del av den upplevda ohälsan.
6.2. Slutsats
Utifrån vår genomförda undersökning om det ovan nämnda kan vi konstatera att det är olika faktorer som ruinerar eleverna hälsomässigt. Detta leder till att motivationen försvagas avsevärt eller i vissa fall hos vissa får en dräpande utgång. Motivationen är en av de viktigaste källorna för att eleverna ska trivas, fullfölja utbildningen och uppnå ett godkänt resultat. Efter den gjorda analysen på den psykiska hälsans problematik kan vi konkludera att implementeringen av målet för de elever som präglas av psykisk ohälsa blir i princip i de flesta fall svåråtkomlig. Därav kan vi med säkerhet dra slutsatsen att en upplevd god hälsa utgör en bra förutsättning för ökad lust att lära. Dock är den i vissa fall ej avgörande vad det gäller vuxna elevers motivation. Vår konklusion om detta baseras på den intervjuundersökning vi gjorde på både elever med stabilt hälsotillstånd och de som är omringade av diverse bekymmer. Härvidlag kunde vi konkludera att den inre motivationen förblir oberörd, medan den yttre är känsligare och löper stor risk att påverkas vid ohälsa.
För de elever som inte ser någon lämplig lösning på problemet, eller som pessimistiskt resignerar genom att lämna sig i ödets händer, återstår ett alternativ - att ge upp. Detta är ett misslyckande för de drabbade och vi hoppas med vår undersökning kunna underlätta för skolledningen och samhället att uppmärksamma det. Det är även en förhoppning att de ovan nämnda institutionerna förmår reagera, fungera preparerande för eventuella framtida fall och värna om dem på ett betryggande sätt. På detta sätt skapas en god skolmiljö med goda förutsättningar för en stabil emotionell balans. Detta är en av de viktigaste faktorerna för hälsa i vuxna elevers tillvaro och därmed även för motivationen.
6.3. Förslag till fortsatt forskning
kvalitativa intervjuer. Här skulle man också kunna undersöka vad lärare tror skapar en hälsofrämjande skola och jämföra svaren. Detta skulle bli ett stöd för vårt forskningsarbete och skulle kunna stå väl till grund för att samhället och skolledningen ska kunna samla erforderliga verktyg för att verka värnande då det gäller vuxna elever.