I studiens avslutande kapitel besvaras studiens syfte om varför icke revisionspliktiga mindre bolag väljer att anlita en redovisningskonsult samt hur dessa mindre bolag upplever att redovisningskonsulten genererar värde för organisationen. Avslutningsvis diskuteras studiens kunskapsbidrag och förslag till fortsatt forskning.
8.1 Diskussion
I studiens inledande kapitel gavs en bakgrund om avskaffandet av revisionsplikten för mindre bolag och de karriärmöjligheter som nu följde professionen redovisningskonsulter. Med detta som grund byggdes en problematisering upp som belyser behovet av extern ekonomisk rådgivning hos de bolag som nu, enligt lag, inte längre behöver anlita en auktoriserad revisor. Utifrån studiens syfte togs två frågeställningar fram som berör frågorna varför en redovisningskonsult anlitas samt vilket upplevt värde denna genererar för bolaget.
Samtliga mindre bolag i studien menar att intern kunskap saknas för att själva sköta bolagets ekonomi utan extern rådgivning. Kunskapen visade sig vara varierande mellan de olika bolagen, där redovisningskonsulten sköter en varierande stor del av bolagens ekonomiska moment. En gemensam nämnare för samtliga bolag i studien är att redovisningskonsulten fungerar som ett bollplank där ekonomiska frågor diskuteras. Det ses även att ett eget intresse av att sköta bolagets ekonomi återspeglas i den grad en redovisningskonsult anlitas. I yngre bolag med en företagsledare som är intresserad av ekonomi sköts en större andel uppgifter inom bolaget, medans betydligt äldre bolag utan ett eget intresse överlämnar en betydligt större del till redovisningskonsulten. Samtliga företagsledare i studien uttryckte dock att det är viktigt att ha koll på bolagets ekonomi, men det blir tydligt att det egna intresset styr i vilken omfattning detta sker.
40
Vid valet av redovisningskonsult visade det sig att relationen mellan bolaget och redovisningskonsulten är mycket viktig enligt samtliga mindre bolaget i studien. En relation med öppen kommunikation värdesätts av de mindre bolagen, där snabba och raka svar efterfrågas. Det visade sig även vara viktigt att känna en stor trygghet till redovisningskonsulten, en trygghet om att ekonomin sköttes korrekt, där samtliga lagar och normer efterlevs. Majoriteten av de intervjuade hade inte vetskap om deras redovisningskonsult var auktoriserad av FAR eller Srf konsulterna vilket torde betyda att den auktorisation som ska förmedla kunskap och seriositet inte spelat in för en majoritet av studiens studerade företagsledare. Vid valet av redovisningskonsult blir istället upplevd kunskap tillsammans med en relation viktigare än en eventuell auktorisation.
Värdet av att anlita en redovisningskonsult beskrivs som en tidsbesparing där bolagets kärnverksamhet kan prioriteras. Det handlar om en kostnadsbesparing, där det blir dyrare att skaffa och underhålla den kunskap som krävs för att internt sköta bolagets ekonomi utan extern rådgivning. I några av de utforskade bolagen nämndes redovisningskonsulten som en kostnad för bolaget, medans det i de övriga endast nämndes som en tillgång. Genom att studiens utforskade mindre bolag idag anlitar en redovisningskonsult överstiger värdet kostanden i samtliga fall. Ett värde som genom studien överlag kan ses som stort då ingen av studiens respondenter idag funderar på att sköta en större del av bolagets ekonomi internt, eller att säga upp redovisningskonsultens tjänster. Vidare är värdet individuell, vilket skapar en variation av upplevt värde. Det är dock inte enbart en kostnadsbesparing som ligger till grund för varför en redovisningskonsult anlitas. Att inge seriositet, skapa trovärdighet samt att kunna visa upp en välskött ekonomi är även detta viktigt för de mindre bolagen. Även trygghet är ett återkommande nyckelord vid samtliga intervjuer, där företagsledaren vill känna trygghet för egen del, men även för de eventuellt anställda i bolaget. Att anlita en redovisningskonsult är helt frivilligt och det är upp till det enskilda bolaget att besluta om en sådan ska anlitas, varför det i samtliga fall måste finna ett värde för bolaget i att göra detta.
Vidare framkommer att studiens två frågeställningarna tenderar att ofta beröra varandra. Värdet som upplevs av bolagets redovisningskonsult är ofta en anledning till varför en redovisningskonsult anlitas, samtidigt som en redovisningskonsult anlitas för att denna genererar ett värde för bolaget.
8.2 Slutsats
Studiens syfte var att utforska varför icke revisionspliktiga mindre bolag väljer att anlita en redovisningskonsult samt hur dessa mindre bolag upplever att redovisningskonsulten genererar värde till organisationen. Slutsatsen av studien blev att detta görs för att mindre bolag ofta saknar den kunskap och intresse som krävs för att internt sköta bolagets ekonomi. Genom redovisningskonsulten sparas även tid och indirekt pengar, vilket gör att kärnverksamheten kan prioriteras. Vidare förmedlar bolaget en ökad trovärdighet och seriositet när en redovisningskonsult anlitas, detta när en väl skött ekonomi där lagar och normer efterlevs kan visas upp för bolagets intressenter. Det beskrivs även som en trygghet, både för företagsledarens egen del, men även för de eventuellt anställda inom det mindre bolaget.
Vi har medvetet valt att inte forma en slutsats där anledningar till varför en redovisningskonsult anlitas och vilket upplevt värde denna genererar är separerade från varandra då svaren ofta tenderar att beröra varandra.
8.3 Kunskapsbidrag
Tidigare forskning har fokus legat vid att utforska värdet ett bolag upplever av att anlita en revisor för granskning av bolaget (e.g. Svanström, 2008; Marteng, 2014). Då tillgången till studier som utforskar varför en redovisningskonsult väljs av mindre bolag samt vilket upplevt värde denna genererar för organisationen är mer begränsad blir studiens teoretiska bidrag och ökade förståelse viktig. Vidare kan vi genom resursberoendeteorin konstatera att mindre bolag är beroende av externa resurser, i detta fall redovisningskonsulter, vilket utgör ett teoretiskt bidrag.
Studiens empiriska bidrag utgörs av en ökad förståelse för varför mindre bolag, med ofta begränsade resurser (Johannisson & Lindmark, 1996), väljer att anlita en redovisningskonsult samt vilket värde de upplever att denna genererar för organisationen. I studien framkommer det att mindre bolag inte har tillräckligt med kunskap, intresse och tid för att själva sköta bolagets ekonomi. Då valet att anlita en redovisningskonsult idag är frivilligt blir studien extra viktig. Mindre bolag som idag inte anlitar en
42
upplevt värde denna genererar. Studien kan således resultera i att flera bolag ökar sin förståelse för detta, vilket skulle kunna medföra en ökad efterfrågan på redovisningskonsultens tjänster.
8.4 Fortsatt forskning
Studien har utforskat varför icke revisionspliktiga mindre bolag väljer att anlita en redovisningskonsult samt hur de upplever att denna genererar värde till organisationen. Då resultatet visar att detta till stor del görs då kunskap att internt sköta bolagets ekonomi saknas skulle det bli intressant att utforska hur ett lagkrav på att anlita en redovisningskonsult, eller liknande, skulle kunna se ut för att minska felaktigheter och förebygga ekonomisk brottslighet. För att bygga på detta ytterligare skulle det även vara intressant att utforska hur en förenklad revision skulle kunna utformats och vilka följder det skulle få för de bolag som idag undantas kravet på revision och dess intressenter. Då redovisningskonsulter idag auktoriseras av två branschorganisationer, vilket i studien visat sig inte spela in när en redovisningskonsult väljs, skulle det även vara intressant att utforska hur redovisningskonsulters auktorisation skulle kunna centraliseras likt revisorers. Är kanske detta något som skulle kunna ge professionen en mer påtaglig kvalitetsstämpel? Med detta sagt skulle det även vara intressant att på ett djupare plan undersöka hur denna auktorisation värderas hos de bolag som anlitar en redovisningskonsult. Avslutningsvis skulle en jämförande studie mellan mindre bolag som anlitar en redovisningskonsult och mindre bolag som inte gör det vara intressant, där kunskapen kan utökas om varför denna skillnad finns och vad den beror på. Har bolag som inte anlitar en redovisningskonsult större kunskap, intresse och mer tillgänglig tid, eller beror det på något helt annat?
9 Referenser
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber AB
Anderson, A. W. (2012). What brings value to the audit? Hämtad april 20, 2018 från ANDERSON´S AUDIT EXPRESS, https://www.kscpa.org/writable/files/Self- Study/AAE/11._self-study.pdf
Belcourt, M. (2006). Outsourcing–The benefits and the risks. Human Resource Management Review, vol. 16 (2), ss. 269-279
Bolagsverket. (2018). Revisionsberättelse – aktiebolag. Hämtat april 12, 2018, från Bolagsverket,
http://bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/arsredovisning/revisionsberattelse /berattelse-1.3313
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, vol. 3 (2), ss. 77-101
Bryman, A., & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber
Bryman, A., & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber
Brännström, D. (2016 a). Inte ens vartannat bolag har revisor. Hämtad april 4, 2018, från FAR, http://danbrannstrom.se/inte-ens-vartannat-bolag-har-revisor
Brännström, D. (2016 b). Nu måste vi hjälpa EBM. Hämtad maj 7, 2018, från FAR, http://danbrannstrom.se/nu-maste-vi-hjalpa-ebm
Collis, J., Jarvis, R., & Skerratt, L. (2004). The demand for the audit in small companies in the UK. Accounting and Business Research, vol. 34 (2), ss. 87-100
44
Ekobrottsmyndigheten. (2016). Effekter på den ekonomiska brottsligheten efter avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag. Stockholm:
Ekobrottsmyndigheten (EBM A-2016/0375)
Everaert, P., Sarens, G., & Rommel, J. (2010). Using Transaction Cost Economics to explain outsourcing of accounting. Small Business Economics, vol. 35 (1), ss. 93-112
FAR. (u.å a). Auktorisation och utbildning. Hämtad april 13, 2018, från FAR, https://www.far.se/medlemskategorier/redovisningskonsult/auktorisation-och- utbildning/
FAR. (u.å. b). Var gör en redovisningskonsult? Hämtad april 4, 2018, från FAR, https://www.far.se/medlemskategorier/redovisningskonsult/vad-gor-en-auktoriserad- redovisningskonsult/
FAR. (u.å. c). Vad gör en revisor? Hämtat april 12, 2012 från FAR, https://www.far.se/medlemskategorier/revisor/vad-gor-en-revisor/
Fontaine, R., Letaifa, S. B., & Herda, D. (2013). An interview study to understand the reasons clients change audit firms and the client's perceived value of the audit service. Current Issues in Auditing, vol. 7 (1), ss. A1-A14
Freeman, R.E. (2010) Strategic Management: A Stakeholder Approach. Cambridge: Cambridge University Press
Föreningen Svenskt Näringsliv. (2005). Begäran om översyn om revisionsplikten. Hämtad april 3, 2018, från Föreningen Svenskt Näringsliv,
https://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmateria l/begaran-om-utredning-av-
revisionsplikten_527393.html/BINARY/Beg%C3%A4ran%20om%20utredning%20 av%20revisionsplikten
Gibb, A. (1997). Small Firms ́ Training and Competitveness. Building Upon the Small business as a Learning Organization. International Small Business Journal, vol. 15 (3), ss. 13-29
Gooderham, P., Tobiassen, A., Døving, E., & Nordhaug, O. (2004). Accountants as Sources of Business Advice for Small Firms. International Small Business Journal, vol. 22 (1), ss. 5-22. DOI: 0.1177/0266242604039478
Grönroos, C. (1997). Value-driven relational marketing: From products to resources and competencies. Journal of Marketing Management, vol. 13 (5), ss. 407-419
Höglund, H., & Sundvik, D. (2015). Financial reporting quality and outsourcing of accounting tasks: Evidence from small private firms. Vasa: Hanken School of Economics
Johannisson, B. & Lindmark, L. (1996). Företag, Företagare, Företagsamhet. Lund: Studentlitteratur.
Justitiedepartementet. (2010). En frivillig revision. Hämtad april 3, 2018, från Regeringskansliet,
http://www.regeringen.se/rattsdokument/proposition/2010/04/prop.-200910204/
Lennartsson, R. (2010). Hon lyfter redovisningskonsulten. Balans, nr. 11, ss. 22-23
Marténg, C. (2014). Hälften av företagen utan revisor - oroande utveckling enligt UC. Balans. Hämtad april 4, 2018, från https://www.tidningenbalans.se/nyheter/halften- av-foretagen-utan-revisor-oroande-utveckling-enligt-uc/
Mattebo, U. (2015). Det som är bra för ägarledda bolag är bra för Sverige. Hämtad maj 7, 2018, från ÄgarLedare, http://agarledare.se/det-som-ar-bra-agarledda-bolag- ar-bra-sverige/
Mitchell, K., Agle, R., & Wood, Donna, J. (1997). Toward a theory of stakeholder identification and salience: defining the principle of who and what really counts. Academy of Management Review, vol. 22 (4), ss. 853-886
Niemi, L., Kinnunen, J., Ojala, H., & Troberg, P. (2012). Drivers of voluntary audit in Finland: to be or not to be audited? Accounting and Business Research, vol. 42 (2), ss. 169-196. DOI: 10.1080/00014788.2012.653742
46
Niklasson, H., & Rosdal, L. (2017). Revisionens nytta och värde från företagsledares perspektiv. Linköping universitet. Institutionen för ekonomisk och industriell
utveckling/Civilekonomprogrammet (SRN-nummer: LIU-IEI-FIL-A--17/02510--SE)
Norberg, H. (2014). Rådgivning - en växande gren. Balans, Hämtad april 13, 2018, från https://www.tidningenbalans.se/nyheter/radgivning-en-vaxande-gren/
Pfeffer, J. & Salancik, G. (2003). The External Control of Organizations: A Resource Dependence Perspective. Stanford: Stanford University Press
Ratliff, R. L., & Brackner, J. W. (1998). Relationships: Measuring the bonds of business. Internal Auditor, vol. 55 (1), ss. 37-43
Revisorsinspektionen (u.å.) Tillsyn. Hämtad april 12, 2018, från Revisorinspektionen, https://www.revisorsinspektionen.se/tillsyn/
Senkow, D. W., Rennie, M. D., Rennie, R. D., & Wong, J. W. (2001). The Audit Retention Decision in the Face of Deregulation: Evidence from Large Private
Canadian Corporations. AUDITING: A Journal of Practice & Theory, vol. 20 (2), ss. 101-113
SFS 1995:1554. Årsredovisningslag. Stockholm: Justitiedepartementet
SFS 1999:1079. Revisionslag. Stockholm: Justitiedepartementet
SFS 2005:551. Aktiebolagslag. Stockholm: Justitiedepartementet
Sigbladh, R., & Carlson, M. (2017). Sverige behöver fler redovisningskonsulter. Revisionsvärlden. Hämtad april 4, 2018, från
https://revisionsvarlden.se/matchningsproblematiken-ar-ett-faktum-sverige-behover- fler-redovisningskonsulter/
SOU 2008:32. Till stadsrådet och chefen för Justitiedepartementet. Stockholm: Justitiedepartementet
Srf konsulterna. (u.å. a). Srf konsulterna – Sveriges ledande branschorganisation inom redovisning och lön. Hämtad april 4, 2018, från https://www.srfkonsult.se/om-srf/
Srf konsulterna. (u.å. b). Kvalitetsuppföljning. Hämtad april 12, 2018, från
https://www.srfkonsult.se/redovisning/for-branschen/auktorisation/kvalitetskontroll/
Srf konsulterna. (u.å. c). Redovisningskonsult – Ett framtidsyrke. Hämtad april 27, 2018, från https://www.srfkonsult.se/studerande/redovisning/redovisningskonsult-ett- framtidsyrke/
Stanworth, M.J. & Gray, C. (1991). Bolton 20 years on–The small firms in the 1990s. London: Paul Chapman.
Svanström, T. (2008). Revision och rådgivning – Efterfrågan, kvalitet och oberoende. Diss. Umeå: Umeå School of Business, Umeå University. (Studies in Business Administration, Series B, No.64)
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet (ISBN:91-7307-008-4) Vikström, L. (2008). Revisorsbasen ska skingra orosmolnen. Affärsvärlden. Hämtad
april 4, 2018, från https://www.affarsvarlden.se/bors-ekonominyheter/revisorsbasen- ska-skingra-orosmolnen-6699732
Öhman, P., & Wallerstedt, E. (2012). Revisorsprofessionens framväxt i Sverige. Centrum för forskning om ekonomiska relationer. (2012:6)
Özcelik, F. (2015). Revisor – vad gör en revisor? Företagarbloggen. [Blogg]. 9 februari. Tillgänglig: https://blogg.pwc.se/foretagarbloggen/vad-gor-en-revisor [2018-04-12]
Bilagor
Bilaga 1 – intervjuguide
Allmänt om bolaget- Vilken typ av verksamhet bedriver bolaget?
- Hur länge har du varit verksam inom aktiebolag som inte omfattas av kravet på revision?
- Vad har du för kunskaper, erfarenhet och eventuell utbildning inom ekonomi? o Om utbildning, vilken högst avslutad?
Varför redovisningskonsult i bolaget?
- Varför har du valt att anlita en redovisningskonsult? - Vad hjälper redovisningskonsulten er med?
- Är er redovisningskonsult auktoriserad av FAR eller Srf konsulterna? - Har ni i bolaget tidigare haft en revisor?
Upplevt värde av bolagets redovisningskonsult
- Har ni kunskap inom bolaget för att tillhandahålla de tjänster er redovisningskonsult bistår bolaget med?
- Vilket värde upplever du att er redovisningskonsult bidrar med inom företaget? o Om möjligt, ge gärna exempel
- Vilket värde upplever du att er redovisningskonsult bidrar med gentemot utomstående parter?
o Om möjligt, ge gärna exempel. T.ex. beviljats lån av banken. - Ser du redovisningskonsulten som enbart en kostnad, ett onödigt ont, eller som
en tillgång för bolaget?
o T.ex. genom att bidra med kunskap och agera som ett bollplank för att utveckla bolaget?