Från icke revisionspliktiga bolagsledares perspektiv : Från icke revisionspliktiga bolagsledares perspektiv

Linköpings universitet Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp | Företagsekonomi 3 - Redovisning Vårterminen 2018 | ISRN-nummer: LIU-IEI-FIL-G--18/01872--SE

Upplevt värde av

redovisningskonsulter

Från icke revisionspliktiga bolagsledares

perspektiv

August Fagerberg

Jacob Sennhed

Förord

Vi vill börja med att rikta ett särskilt stort tack till samtliga företagsledare vid de mindre bolagen som vi fick möjlighet att intervjua. Vi vill naturligtvis även tacka Linus Axén för värdefull handledning och för stor tillgänglighet under arbetets gång. Vidare vill vi tacka Johanna Sylvander samt de studiekamrater som har givit oss värdefulla åsikter och idéer kring hur uppsatsen kan förbättras. Avslutningsvis vill vi tacka varandra för ett hårt arbete och ett väldigt gott samarbete under hela arbetets gång.

August Fagerberg Jacob Sennhed

Sammanfattning

Titel Upplevt värde av redovisningskonsulter – Från icke revisionspliktiga bolagsledares perspektiv

Datum 2018-06-07

Nivå Kandidatuppsats

Författare August Fagerberg och Jacob Sennhed Handledare Linus Axén

Nyckelord Revisionspliktens avskaffande, redovisningskonsulter, mindre bolag, upplevt värde, seriositet, trovärdighet, trygghet Bakgrund När revisionsplikten avskaffades för mindre bolag under år 2010 gjordes detta med argument om att revisionen var en stor kostnad för de mindre bolagen, som ofta har mindre resurser. Efter avskaffandet gavs mindre bolag möjligheten att själva bestämma vilka ekonomiska tjänster som skulle köpas in. Något som beskrevs som en strukturell förändring inom branschen och som medförde ett ökat ansvar och ökade karriärmöjligheter inom professionen redovisningskonsulter. Men vad är anledningen till att redovisningskonsulter idag anlitas vid mindre bolag, som idag har valt bort revisorn? Syfte Syftet med studien är att utforska varför icke revisionspliktiga

mindre bolag väljer att anlita en redovisningskonsult samt hur dessa mindre bolag upplever att redovisningskonsulten genererar värde till organisationen.

Metod Studien har utförts genom en kvalitativ metod med ett deduktivt synsätt. Samtliga empiriska data utgörs av primärdata och har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer.

Slutsats Mindre bolag saknar ofta den kunskap och tid som krävs för att internt sköta bolagets ekonomi. Genom redovisningskonsulten sparas även tid och indirekt pengar, vilket gör att kärnverksamheten kan prioriteras. Vidare framkommer att det upplevda värdet är: förmedlad seriositet, trovärdighet och upplevd trygghet, vilka alla genereras av bolagets redovisningskonsult.

Abstract

Title Perceived Value of Accountant Consultants – A Small Firm Perspective

Date 2018-06-07

Grade Bachelor thesis

Authors August Fagerberg and Jacob Sennhed Supervisor Linus Axén

Key Words Abolition of Mandatory Audit, Accountant Consultants, Smaller Firms, Perceived Value, Seriousness, Credibility, Safeness

Introduction In 2010 the mandatory audit was abolished for smaller firms in Sweden with arguments that audit was a big expense for smaller firms, which often have less resources. After the abolition, smaller firms were given the opportunity to decide which financial services to hire. Something that was described as a structural change, which led to increased responsibility and career opportunities within the accountant consultants’ profession. But what is the reason why accounting consultants are hired by smaller firms who are exempt from mandatory audit?

Purpose The purpose with this thesis is to explore why smaller firms, exempted from mandatory audit, choose to hire an accountant consultant and what value these smaller firms perceive that the accountant consultant brings to the organization.

Method The study has been conducted through a qualitative method with a deductive approach. All empirical data consist of primary data obtained through semi-structured interviews. Conclusion Smaller firms often lack the knowledge and time required to

internally manage the company´s finances. The accountant consultants also save time and indirect money for the smaller firms, which means that their core business can be prioritized. Furthermore, the following keyword appears: mediated seriousness, credibility and perceived safeness, all of which are generated by the company´s accountant consultant.

Innehållsförteckning

2.3 GRÄNSVÄRDEN FÖR ATT OMFATTAS AV KRAVET PÅ REVISION ...6

3 VETENSKAPLIG METOD ...7 3.1 FORSKNINGSANSATS ...7 3.2 VAL AV REFERENSRAM ...7 4 REFERENSRAM ...9 4.1 RESURSBEROENDETEORIN ...9 4.2 VARFÖR REDOVISNINGSKONSULT? ...10 4.3 INTRESSENTTEORIN ...11

4.4 BOLAGETS UPPLEVDA VÄRDE ...12

5 EMPIRISK METOD ...15 5.1 URVAL ...15 5.2 INTERVJUER ...16 5.3 INTERVJUGUIDE ...16 5.4 GENOMFÖRANDE ...17 5.5 BEARBETNING ...18 5.6 ETIK ...18 6 EMPIRI ...21 6.1 SAMMANFATTANDE EMPIRITABELL ...21 6.2 LOUISE ...22 6.3 OSCAR ...23 6.4 JOHANNA ...24 6.5 CARL ...26 6.6 RASMUS ...27 6.7 SANDRA ...28 7 ANALYS ...31

7.1 KUNSKAP OCH INTRESSE ...31

7.2 KOSTNAD OCH TID ...32

7.3 INTRESSENTER OCH RELATIONER ...34

8 DISKUSSION OCH SLUTSATS ...39 8.1 DISKUSSION ...39 8.2 SLUTSATS ...41 8.3 KUNSKAPSBIDRAG ...41 8.4 FORTSATT FORSKNING ...42 9 REFERENSER ...43

Figurförteckning

Figur 4.1 – Intressentteorin

Figur 6.1 – Sammanfattande empiritabell Figur 7.1 – Sammanfattande analysmodell

1 Inledning

I studiens inledande kapitel ges en bakgrund om avskaffandet av revisionsplikten och den möjlighet som nu finns för mindre bolag att endast anlita en redovisningskonsult. Problematiseringen belyser sedan det problem som studien ämnar utforska, varpå två frågeställningar ställs upp efter att studiens syfte formats.

1.1 Bakgrund

Kravet på kvalificerad revision, revisionsplikt, infördes i aktiebolagslagen år 1983 med syftet att öka ägarnas uppmärksamhet på ekonomiska problem samt att minska den ekonomiska brottsligheten (Föreningen Svenskt Näringsliv, 2005). Samtliga aktiebolag skulle enligt den nya lagen utse minst en auktoriserad revisor, något som bidrog till en kraftig expansion inom revisionsbranschen (Öhman och Wallerstedt, 2012). Revisionskravet för aktiebolag skulle senare att komma att ifrågasättas, varför staten tillsatte en utredning som presenterades i SOU 2008:32. Utredningen resulterade senare i att revisionsplikten under år 2010 avskaffades för mindre aktiebolag, som tidigare omfattats av kravet på revision (Justitiedepartementet, 2010). De mindre bolagen skulle nu själva få välja vilka ekonomiska tjänster och kontrollerande funktioner de väljer att använda (Justitiedepartementet, 2010). Samtidigt som utredningen tillsattes införde även branschorganisationen Srf konsulterna möjligheten för redovisningskonsulter att bli auktoriserade (Srf konsulterna, u.å. a), något som även Föreningen Auktoriserade Revisorer, hädanefter FAR, gjorde (FAR, u.å. a). Målet var att skapa status för yrket, där de seriösa redovisningskonsulterna skulle lyftas fram (Srf konsulterna, u.å. a).

För att undantas revisionsplikt i enlighet med aktiebolagslagen får inte fler än ett av följande gränsvärden överstigas under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren (SFS 2005:551), medelantalet anställda i bolaget har uppgått till mer än tre, bolaget redovisade balansomslutning har uppgått till mer än 1,5 miljoner kronor och bolagets redovisade nettoomsättning har uppgått till mer än tre miljoner kronor (SFS 2005:551). Dock har alla aktiebolag oavsett storlek en skyldighet att enligt lag upprätta en årsredovisning till Bolagsverket (SFS 1995:1554). Bolag som inte omfattas av revisionsplikten kommer i studien benämns som mindre bolag och avskaffandet av revisionsplikten kommer att

2

1.2 Problematisering

Svanström (2008) menade innan avskaffandet att den stora anledningen till varför revisionskravet borde avskaffas var för att minska de mindre bolagens kostnader. Mindre bolag ser ofta revisorn som enbart en kostnad istället för att värdesätta de tjänster revisorn kan bidra med (Marténg, 2014). Redan innan avskaffandet uppskattades att de mindre bolagen skulle göra besparingar om 5,8 miljarder svenska kronor om revisionskravet togs bort (SOU 2008:32). De mindre bolagen skulle efter avskaffandet själva få välja vilka rådgivande och kontrollerande tjänster de väljer att använda (Justitiedepartementet, 2010). Kostnadsbesparingen väntades även öka konkurrensen mellan de mindre bolagen, vilket skulle stärka ekonomin i sin helhet (SOU 2008:32).

Avskaffandet har dock medfört en tydlig nedgång i kvalitet hos de mindre bolagens finansiella rapporter när den löpande ekonomiska granskningen nu kan väljas bort (Marténg, 2014). Avskaffandet har även resulterat i att hela 75% av de bolag som var registrerade innan år 2010 valt bort revisor, något som kan jämföras med en andel om 84% för bolag registrerade efter år 2010 (Brännström, 2016 a). Vidare har även antal anmälda bokföringsbrott ökat sedan avskaffandet (Ekobrottsmyndigheten, 2016). Avskaffandet av revisionsplikten kom även att medföra stora karriärmöjligheter för redovisningskonsulter hos mindre bolag (FAR, u.å. b). Enligt Lennartsson (2010) skulle avskaffandet av revisionskravet resultera i att redovisningskonsulter skulle få ett ökat ansvar och med detta ökade krav och karriärmöjligheter inom professionen.

Redovisningskonsulternas nya möjligheter är något som diskuteras på flera håll där även Helena Viberg, tidigare verkställande direktör vid KPMG, uttalade sig innan avskaffandet och sa att hon inte trodde att det skulle påverka KPMG:s omsättning negativt (Vikström, 2008). Istället menade hon att en omfördelning mellan företagets revision och rådgivningstjänster skulle ske, något som tydde på en framtida strukturell förändring inom branschen (Vikström, 2008). Vidare menar även Sigbladh och Carlson (2017) att denna förändring är den stora anledningen till varför revisionsbolagens rådgivningstjänster skulle möta en ökad efterfråga. I ett öppet brev publicerat av Srf konsulterna under år 2017 framgår det att rekryteringsbehovet av redovisningskonsulter är stort och att marknaden för dessa ser ljus ut (Sigbladh & Carlson, 2017). Med denna

bakgrund ämnar vi utforska hur de mindre bolagen, som nu anlitar en redovisningskonsult upplever värdet denna ger företaget.

Redan innan avskaffandet efterfrågades vissa tjänster som redovisningskonsulter idag erbjuder, även om de då ofta tillhandahölls av företagets revisor som erbjöd tjänster utöver de typiska revisionsuppdragen (Svanström, 2008). Det finns flera studier som visar på att bolag utvecklas positivt, erhåller den kunskap som krävs för att utvecklas och stärker bolagets överlevnad på långs sikt när de löpande använder extern ekonomisk rådgivning. Höglund och Sundvik (2015) menar att mindre bolag i Finland som frivilligt anlitar externa redovisnings- och rådgivningstjänster erhåller en högre kvalitet på de finansiella rapporteringarna än de som endast använder sig av intern kunskap. Mindre bolag som anlitar extern rådgivning, och får högre kvalitet på sina ekonomiska rapporter, anses ha en bättre trovärdighet över tid och inger med det ett ökat förtroende (Marténg, 2014).

Enligt Gooderham et al. (2004) finns det två huvudsakliga anledningar till att mindre bolag ska välja att anlita extern hjälp i form av en redovisningskonsult. Den första är att redovisningskonsulten ska anses bidra med hög kvalitet på utfört arbete för det mindre bolaget (Gooderham et al., 2004). Den andra anledningen är att det mindre bolaget är mottagligt för redovisningskonsultens tjänster för att utveckla bolaget (Gooderham et al., 2004). Redovisningskonsulter, som anlitas externt av mindre bolag, har ofta en mer relevant utbildning och är betydligt mer uppdaterade angående förändringar i redovisningens lagar och normer än de internt anställda i bolagen (Höglund & Sundvik, 2015). Ofta saknas det även interna resurser i bolagen för att kunna klara av den ökade komplexiteten i regelverken och för att kunna effektivisera sin verksamhet framåt (Norberg, 2014). Det visar sig framförallt i mindre bolag, med begränsad kompetens inom redovisning och andra ekonomiska områden, som i större utsträckning anlitar extern hjälp från redovisningskonsulter (Niemi et al., 2012). Höglund och Sundvik (2015) menar även att det finns ett samband mellan bolag som genom extern redovisningshjälp erhållit en hög kvalitet på bolagets finansiella rapporter och tidslängden för outsourcingen av ekonomiska tjänster. Bolagen tenderar alltså att behålla den externa redovisningshjälpen om den har resulterat i en högre kvalité på de finansiella rapporterna (Höglund & Sundvik, 2015).

4

Svanström (2008) har tidigare studerat det val mindre företag nu gör, där de själva väljer om de vill anlita en revisor eller inte. Samtidigt hittar vi inte studier som utforskar varför vissa mindre bolag i Sverige väljer att anlita en redovisningskonsult. Vidare menar Niklasson och Rosdal (2017) att revisionens viktigaste del, enligt företagsledare, är att stärka den interna nyttan i bolaget samtidigt som Svanström (2008) ser ett samband mellan efterfrågad revision och upplevd nytta i bolaget. Vi har svårigheter att hitta studier som undersöker det upplevda värdet som enbart redovisningskonsulterna ger svenska mindre bolag, varför vi finner det viktigt att utöka denna kunskap.

1.3 Syfte

Syftet med studien är att utforska varför icke revisionspliktiga mindre bolag väljer att anlita en redovisningskonsult samt hur dessa mindre bolag upplever att redovisningskonsulten genererar värde för organisationen.

1.4 Frågeställningar

Utifrån studiens syfte har vi tagit fram följande två frågeställningar:

- Varför väljer mindre bolag att anlita en redovisningskonsult?

2 Institutionalia

Här ges en tydligare och mer ingående definition av vad en revisor respektive redovisningskonsult gör. Även de största skillnader och likheter dem mellan presenteras för att ge läsaren en tydlig bild av respektive profession för vidare läsning. Avslutningsvis presenteras de gränsvärden som inte får överskridas för att undantas kravet på revision.

2.1 Revisor

Revisionsyrket finns reglerat i revisionslagen (SFS 1999:1079), varför arbetet är mycket styrt. Vidare står Revisorsinspektionen för löpande tillsyn och kontroll av revisorer inom professionen (Revisorsinspektionen, u.å.). Revisorns huvuduppgifter är att granska och kontrollera bolagets årsredovisning, bokföring samt verkställande direktörens och styrelsens förvaltning, men även att verka kvalitetssäkrande för att skapa trovärdighet hos företagets intressenter (Özcelik, 2015). Vidare skriver revisorn varje räkenskapsår en revisionsberättelse där det som uppkommit under granskningen redovisas (Bolagsverket, 2018). Som revisor finns även möjligheten att bli auktoriserad redovisningskonsult och därmed besitta två titlar för att öka sina yrkesmöjligheter (FAR, u.å. c).

2.2 Redovisningskonsult

En redovisningskonsult är specialiserad på ekonomi, administration och affärsutveckling inom företag (FAR, u.å. b). Redovisningskonsulten verkar alltså som ett bollplank åt bolaget där frågor, små som stora, kan diskuteras med en extern part. Det krävs en mycket bred kompetens inom området redovisning där även kunskaper om skattelagstiftning spelar en viktig roll (FAR, u.å. b). Vidare är arbetet som redovisningskonsult inte reglerat i lag, vilket inte heller tillsynen är (FAR, u.å. b). Auktorisation och kontroll sker istället genom branschorganisationerna FAR (FAR, u.å. b) och Srf konsulterna (Srf, u.å. b), vilka båda ses som kvalitetssäkringar inom professionen. Titeln redovisningskonsult är idag inte skyddad och det är upp till redovisningskonsulten att besluta om eventuell auktorisation hos någon av professionens branschorganisationer.

6

2.3 Gränsvärden för att omfattas av kravet på revision

För att som aktiebolag, enligt lag, inte omfattas av kravet på revision krävs att företaget inte överstiger fler än ett av följande gränsvärden under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren:

- Medelantalet anställda i bolaget har uppgått till mer än tre,

- Bolaget redovisade balansomslutning har uppgått till mer än 1,5 miljoner kronor, - Bolagets redovisade nettoomsättning har uppgått till mer än tre miljoner kronor

3 Vetenskaplig metod

Här presenteras den forskningsmetod som i studien tillämpats samt hur studiens empiri inhämtats tillsammans med argument som styrker tillvägagångssättet. Under avsnittet val av referensram ges en överblick av studiens tillämpade teorier.

3.1 Forskningsansats

För att fullgöra syftet med studien har en kvalitativ metod valts för att genom intervjuer erhålla en mer informationsrik data jämfört med den data som skulle erhållits vid samma studie genomförd med kvantitativ metod (Bryman & Bell, 2005; Alvehus, 2013). Tillämpad metod ger en mer djupgående studie, där de kvalitativa intervjuerna spelar en stor roll och kan förse studien med tillräcklig information (Bryman & Bell, 2005). Studien har genomförts med ett deduktivt synsätt där tillämpad teori och tidigare forskning kopplas till den empiri som samlats in genom intervjuer (Bryman & Bell, 2005), detta för att kunna besvara studiens två frågeställningar samt för att uppfylla syftet. Vidare redovisas och presenteras samtliga delar i studiens process, utan att undanhålla för studien viktig och avgörande information, vilket medför att reliabiliteten ökar (Bryman & Bell, 2005).

3.2 Val av referensram

Studiens teoretiska utgångspunkt är resursberoendeteorin (Pfeffer & Salancik, 2003) och intressentteorin (Freeman, 2010). Resursberoendeteorin blir för studien relevant då organisationer är starkt beroende av externa resurser för att öka chanserna att överleva på lång sikt (Pfeffer & Salancik, 2003). Mindre bolag har ofta mindre interna resurser (Johannisson & Lindmark, 1996) och har inte tillräckligt med kunskap inom området ekonomi (Stanworth & Gray, 1991), varför de ofta blir beroende av extern rådgivning. Studien ämnar utforska varför redovisningskonsulter väljs bland mindre bolag och de utgör enligt Srf konsultera (u.å. b) en extern resurs för bolaget.

8

Intressentteorin blir relevant då organisationer har en rad olika intressenter i sin omgivning att anpassa sig till (Freeman, 2010). Genom detta kan slutsatsen dras att redovisningskonsulten utgör en intressent för det mindre bolaget, där ett ömsesidigt intresse finns. Vidare måste den relation som finns mellan bolaget och redovisningskonsulten, enligt Ratliff & Brackner (1998), bringa båda parter fördelar och vara ömsesidigt behaglig.

För att komplettera resurs- och intressentteorin tillämpas även tidigare studier och forskning för att ge en bredare bild med ytterligare perspektiv. Vidare utgör studiens referensram en grund för intervjuguiden.

4 Referensram

Här presenteras den referensram som tillsammans med empirin används för att fullgöra studiens syfte och besvara studiens två frågeställningar. Vidare har referensramen delats upp under fyra underrubriker.

4.1 Resursberoendeteorin

Resursberoendeteorin utvecklades under 70-talet av Pfeffer och Salancik (2003) varpå den publicerades år 1978. Enligt teorin är organisationer mycket starkt beroende av externa resurser för att producera varor och tjänster (Pfeffer & Salancik, 2003). Ett exempel på en sådan resurs är de tjänster en redovisningskonsult erbjuder. Pfeffer och Salancik (2003) menar att dessa resurser är helt avgörande för att säkra organisationens framtida överlevnad på lång sikt. Vidare är långt ifrån alla resurser som organisationer är beroende av kontrollerade av bolaget själva (Pfeffer & Salancik, 2003). De flesta återfinns i bolagets omgivning och kontrolleras således inte av bolaget själva (Pfeffer & Salancik, 2003). Det samlade budskapet är således att organisationer har ett starkt behov av externa aktörer samt de resurser som de tillhandahåller, detta främst för att organisationen ska öka chanserna att överleva på lång sikt (Pfeffer & Salancik, 2003).

Genom resursberoendeteorin kan vi styrka att mindre bolag till stor del är beroende av externa resurser som finns utanför bolaget. I gruppen externa resurser som inte kontrolleras av bolagen själva återfinns redovisningskonsulter (Srf konsulterna, u.å. c). Enligt Mitchell, Agle & Wood (1997) är organisationer vinstmaximerande, varför en resurs som bidrar med kunskap som inte finns inom bolaget bör bli viktigt. Enligt Gooderham et al. (2004) framgår även att bolag som vill utvecklas positivt och vill undvika onödiga ekonomiska problem, till följd av kunskapsbrist, värdesätter extern ekonomisk rådgivning.

Vidare har bolag som inte omfattas av kravet på revision ofta mindre resurser och andra interna tillgångar än större bolag, varför de har ett större behov av extern rådgivning (Johannisson & Lindmark, 1996). Även Norberg (2014) belyser detta och menar att mindre bolag ofta helt saknar interna resurser för att möta den ökade komplexiteten i

10

resurser räcker alltså inte alltid till, eller saknas helt, för att internt tillhandahålla de resurser och tjänster som en redovisningskonsult erbjuder. Enligt Gibb (1997) är det ofta antalet anställda och deras kunskap som är de resurser som saknas för att producera tjänsterna internt i bolaget, varför ett behov av externa resurser finns. Genom detta torde ett värde genereras för det mindre bolaget när de externt inhämtar ekonomiskt rådgivning.

4.2 Varför Redovisningskonsult?

Kunskap inom området ekonomi och redovisning saknas ofta i mindre bolag (Stanworth & Gray, 1991), varför ett val mellan att anlita extern rådgivning eller att hämta kunskap för att internt producera tjänsterna måste göras. Enligt Belcourt (2006) är den främsta anledningen till att externa tjänster köps in en fråga om kostnadsbesparingar för bolaget. När tjänsterna kan köpas in externt till ett lägre pris än vad de internt kan produceras för blir detta ett lockande alternativ, där fokus kan läggas på kärnverksamheten (Belcourt, 2006). Everaert et al. (2010) menar dock att resonemanget kring kostnadsbesparing i många fall inte gäller, häribland vid redovisningsfrågor. I de fall den externa expertis som bolaget erhåller genom tjänsterna värderas högt, handlar det inte längre om kostnadsbesparingar (Everaert et al. 2010). Det kan alltså finnas andra motiv än kostnadsbesparingar när ett mindre bolag beslutar att anlita en redovisningskonsult för ekonomisk rådgivning, detta i form av att signalera seriositet, spara tid samt att intresset av att internt sköta ekonomin inte finns.

Vidare menar Marténg (2014) att mindre bolag som anlitar extern rådgivning har en bättre trovärdighet över tid och inger ett ökat förtroende, något som också kan tänkas spela in vid valet att anlita extern ekonomisk rådgivning. Duganier (2005) menar även att bolag som anlitar en redovisningskonsult erhåller en ökning av kontroll och styrning i bolaget när både regelefterlevnad och dokumentation blir bättre. Det bör här finnas ett värde bortom kostnadsbesparingar, där den expertis, trovärdighet och förtroende som redovisningskonsulten ger det mindre bolaget kan stärka relationen med övriga intressenter.

4.3 Intressentteorin

Intressentteorin är en teori som menar att samtliga bolag har en rad olika intressenter att anpassa sig till i sin omgivning (Freeman, 2010). Detta kan förhålla sig på två sätt, det första där det finns ett utomstående intresse i bolagets verksamhet och det andra där bolaget har ett intresse i utomstående verksamhet (Freeman, 2010). Vidare utvecklar Freeman (2010) detta och menar att intressenter kan delas upp i två grupper, interna och externa. Interna intressenter utgörs främst av anställda inom bolaget, samtidigt som externa intressenter utgörs av kunder, myndigheter, leverantörer, med flera (Freeman, 2010). Intressentteorin är alltså en teori som utöver att visa att intressenter finns, även beskriver de olika relationerna som uppkommer mellan bolaget och dess intressenter (Freeman, 2010). Utifrån intressentteorin kan vi konstatera att redovisningskonsulter är en intressent för de mindre bolagen, vilket illustreras i figur 4.1. Det mindre bolaget har ett intresse i redovisningskonsulten i form av erbjudna tjänster samtidigt som redovisningskonsulten har ett intresse i bolaget i form av sålda tjänster. Vissa mindre bolag, utan fullständig intern kunskap, blir alltså i varierande grad beroende av en redovisningskonsult när bolagets ekonomi ska skötas.

Figur 4.1 Intressentteorin, egen bearbetning (2018).

Teorin belyser också fenomenet att ledningen även verkar för att vinstmaximera sin egen verksamhet (Mitchell, Agle & Wood 1997). Ett viktigt steg blir därför att tydligt definierar sina intressenter för att underlätta samarbetet och relationerna mellan dem (Freeman, 2010). Enligt Freeman (2010) resulterar en tydlig definition av bolagets intressenter att de kan rangordnas och därefter prioriteras efter vilka som kan ge bolaget störst ekonomiskt värde.

12

Intressentteorin bygger alltså på relationer mellan bolag och externa intressenter. Andersson (2012) menar vidare att de bästa relationerna mellan bolag och externa intressenter uppnås genom en långvarig relation som underhålls. För att en affärsrelation ska vara framgångsrik över en längre tid måste, enligt Ratliff och Brackner (1998), ytterligare två kriterier vara uppfyllda. Det första kriteriet är att alla parter måste få någon typ av fördel av relationen och det andra att relationen måste vara ömsesidigt behaglig för parterna (Ratliff & Brackner, 1998).

4.4 Bolagets upplevda värde

Ett viktigt krav vid extern ekonomisk rådgivning är att marginalkostnaden inte får överstiga de fördelar som upplevs av användaren på lång sikt (Senkow et al., 2001). Enligt Svanström (2008) är det upplevda värdet helt individuellt, varför det tenderar att variera mellan olika bolag. Vissa upplever ett större värde av rådgivningen samtidigt som andra upplever ett mindre. Då valet att anlita extern ekonomisk rådgivning genom en redovisningskonsult är helt frivilligt (Brännström, 2016 b), blir dessa resonemang för studien relevanta. En avvägning mellan kostnad och upplevt värde för redovisningskonsultens tjänster torde därför göras inom bolagen, där sedan ett val om vilka tjänster ska köpas in görs. Fontaine et al. (2013) menar även att tillit och öppen kommunikation bidrar till att det upplevda värdet i bolaget ökar.

Enligt Höglund och Sundvik (2015) finns även en gräns för när kvalitén på till exempel bolagets finansiella rapporter inte blir högre. Det borde därför finnas en gräns för när värdet en redovisningskonsult skapar hos de mindre bolag som väljer att anlita extern ekonomisk rådgivning inte längre överstiger kostnaden. Höglund och Sundvik (2015) ser dock en skillnad i vilka tjänster som efterfrågas, där värdet av rådgivning vid löneutbetalningar inte påverkar värdet som upplevs vid upprättandet av bolagets årsredovisning. Samtidigt menar även Collis et al. (2004) att efterfrågan av extern rådgivning bör återspeglas i upplevt värde. Detta betyder att när kostnaderna överstiger det upplevda värdet av extern rådgivning efterfrågas inte längre tjänsterna av bolagen (Collis et al., 2004).

Enligt Grönroos (1997) kan det upplevda värdet av varor och tjänster delas upp i kärnvärde och mervärde, värden som skapas av producenten och upplevs av konsumenten. Enligt Fontaine et al. (2013) kan dessa begrepp kopplas till ekonomisk rådgivning där en revisor kan bidra med kärnvärde genom dess kontrollerande funktion och mervärde genom ytterligare råd, tips och kunskaper. Genom att koppla detta till redovisningskonsulter som även de kan tillföra kärnvärde och mervärde genom råd och hjälp blir det relevant när det upplevda värdet inom de mindre bolagen undersöks.

5 Empirisk metod

Här beskrivs hur studiens urval, intervjuer, bearbetning och etik utformats. Urvalet av respondenter sker vid mindre bolag som idag inte omfattas av kravet på revision varpå semi-strukturerade intervjuer ställts upp. Detta följs av en presentation av studiens intervjuguide, genomförandet samt hur empirin bearbetats. Avslutningsvis diskuteras studiens etiska aspekter.

5.1 Urval

Studiens urval av respondenter begränsas till mindre bolag som i enlighet med aktiebolagslagen inte omfattas av kravet på revision och som idag anlitar en redovisningskonsult. Vikt läggs vid om bolaget i fråga idag anlitar en redovisningskonsult och således inte vid om bolaget grundades innan eller efter avskaffandet av revisionsplikten. Företagsledare har valts då de ofta är ägare och nyckelpersoner med mycket god insyn i bolaget (Mattebo, 2015) och de bör således kunna bistå med den information och kunskap studien kräver.

Urvalet av respondenter har gjorts genom ett så kallat bekvämlighetsurval där vi själva valt ut respondenter bland de tillgängliga företagsledare vi har anträffat (Alvehus, 2013). Valet görs till stor del med hänsyn till den tid som studien skulle genomföras på, där vi omgående behövde komma i kontakt med företagsledare vid mindre bolag. Ett slumpmässigt urval där bolag som passar studien tas fram (Bryman & Bell, 2005) har diskuterats, men då vi behövde komma i kontakt med intresserade företagsledare omgående valdes inte denna urvalsmetod. Urvalet har geografiskt begränsats till Östergötlands län, Linköpings kommun för att underlätta utförandet då vi har närhet till och kännedom inom området.

16

5.2 Intervjuer

För att kunna leva upp till studiens syfte inhämtades empiriskt material genom kvalitativa intervjuer där fylliga och detaljrika svar erhölls (Alvehus, 2013; Bryman & Bell, 2005). Intresset låg på den intervjuades åsikter och möjlighet fanns att styra intervjun i olika riktningar beroende på vad respondenten fann betydelsefullt och viktigt, varför vi inte valde sekundärdata eller enkätstudier (Bryman & Bell, 2005). Vidare genomfördes intervjuerna utifrån ett semi-strukturerat tillvägagångssätt med ett mindre antal öppna frågor (Alvehus, 2013). Här gavs respondenten möjlighet att styra innehållet och eventuellt uppkomna följdfrågor gavs möjlighet att bli besvarade (Alvehus, 2013). Vid samtliga intervjuer användes en så kallad intervjuguide, som är kopplad till referensramen, där öppna frågor ställts upp och där respondenten kunde svara fritt (Bryman & Bell, 2005). Samtliga intervjuer kunde alltså styras mer fritt, även om intervjuguiden höll dem inom ramen för studiens ämne.

5.3 Intervjuguide

Intervjuguiden har delats upp i tre delar vilka ses i bilaga 1. Inledningsvis ställs allmänna frågor om vilken typ av verksamhet respondenten bedriver, hur länge verksamheten bedrivits samt om tidigare erfarenhet eller utbildning finns för att ge en övergripande bild.

Den andra delen berör frågor kring varför en redovisningskonsult valts av det mindre bolaget. I referensramen presenteras flera teorier kring varför extern rådgivning anlitas, vilket kopplas till frågorna om varför en redovisningskonsult anlitas samt vad denna hjälper det mindre bolaget med. För att i analysen ge ytterligare klarhet i vad som spelar in vid valet av redovisningskonsult ställs frågan om bolagets redovisningskonsult är auktoriserad samt om bolaget tidigare anlitat en revisor.

Den sista delen berör det värde som upplevs genom att anlita en redovisningskonsult. Här ställs frågor om eventuell kunskap finns inom bolaget för att sköta ekonomin, vilka värden som upplevs internt och externt samt om redovisningskonsulten ses som en kostnad eller tillgång. Dessa frågor ställs för att kunna analysera om bolaget är beroende av en redovisningskonsult, eller om kunskap finns inom bolaget för att internt sköta bolagets ekonomi. Genom dessa frågor kan vi analysera om bolaget tenderar att se redovisningskonsulten som en tillgång eller kostnad. Den sista frågan berör relationer där klarhet bringas i om relationen mellan det mindre bolaget och dess redovisningskonsult ses som viktig för respondenten.

5.4 Genomförande

Intervjuer har genomförts med sex företagsledare vid mindre bolag i Östergötland, Linköpings kommun. Bedömningen har gjorts att dessa sex personer gav en rättvisande bild och att de tillsammans mättat studien teoretiskt. Vi är dock medvetna om att tillförlitligheten hade kunnat stärkas ytterligare med ett större antal respondenter vid ytterligare branscher samt att avgränsa studien till ett större geografiskt område.

Samtliga respondenter lämnade sitt medgivande till att deras intervju spelades in och inga tekniska problem förekom, varför inte i något fall anteckningar fördes under pågående intervju. Genom detta distraherades vi inte av behovet att föra anteckningar över det som sades under intervjun och vi kunde i efterhand noggrant analysera det som sagts (Bryman & Bell, 2005). Vi var dock medvetna om att inspelningsutrustningen eventuellt kunde oroa och påverka respondentens svar (Bryman & Bell, 2005), men detta var inget problem vi upplevde. I studien spelades samtliga intervjuer in då fördelarna i form av ökad närvaro och att i efterhand ges möjlighet att noggrant analysera det som sagts vägde tyngre än nackdelarna.

I samtliga fall visades transkriberingen upp för respondenten innan vi påbörjade en analys av materialet, något som stärkte validiteten. Detta gjordes för att säkerställa att informationen hade tolkats korrekt och för att ge en möjlighet för respondenterna att ändra eller lägga till något som inte framkommit tillräckligt tydligt. Vidare valde ingen av studiens respondenter att ändra eller lägga till något ytterligare.

18

5.5 Bearbetning

Behandling av samtliga empiriska data har skett utifrån en tematisk analysmetod där data som framkommit under intervjuerna sammanställts och ordnats under olika teman som är kopplade till studiens frågeställningar (Bryman & Bell, 2013). Vid tillämpning av tematisk analysmetod finns risken att teman tvingas på data istället för att låta olika teman framträda naturligt (Braun & Clarke, 2006). Metoden har dock tillämpats då olika teman har framkommit tydligt genom empirin och ingen data har tvingats på ett tema.

Företagsledare som passade för studiens urval kontaktades via telefon där studien presenterades kort. Därefter bokades en tid för intervju med de respondenter som visade intresse och som hade tid att medverka. Vidare har samtliga intervjuer som genomförts transkriberats straxt efter genomförd intervju för att undvika att sitta med en stor mängd data som kräver behandling. Transkriberingen delades upp, varför vi sedan tillsammans läste igenom transkriberingarna flera gånger innan vi tillsammans ordnade all data under olika teman som sedan kodats under avsnittet empiri.

Kodningen har genomförts genom att presentera studiens sex respondenter var för sig för att ge en helhetsbild för läsaren där jämförelser och skillnader mellan respondenterna utan svårighet kan urskiljas. För att inte missa viktiga data under kodningen jämfördes transkriberingen mot kodningen flera gånger.

5.6 Etik

Vid genomförandet av studien togs hänsyn till de etiska regler Vetenskapsrådet (2002) benämner som informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet vilka alla ska tas hänsyn till. Informationskravet ställer krav på att samtliga deltagare informeras om vilken roll de spelar för studien samt vad syftet med deras medverkan är (Vetenskapsrådet, 2002). Genom att samtliga deltagare informerades att deras medverkan var högst frivillig och att de när som helst kunde avbryta sin medverkan, uppfyllde studien samtyckeskravet (Vetenskapsrådet, 2002). Konfidentialitetskravet och anonymitetskravet ställer krav på att känslig information om enskilda personer och deras åsikter behandlas med största möjliga sekretess (Vetenskapsrådet, 2002). Inom studien hade vi i förväg beslutat att samtliga

respondenters svar skulle komma att behandlas konfidentiellt för att öka personernas vilja att svara ärligt och att inte tveka vid en eventuell medverkan. All inhämtad data brukades endast för studiens syfte och därmed inte för kommersiellt eller icke-vetenskapligt bruk, något som betyder att studien även lever upp till nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).

6 Empiri

Här presenteras den empiriska data som inhämtats genom intervjuer. Kapitlet börjar med en översikt varpå samtliga respondenters svar presenteras separat för att ge en enkel överblick för läsaren. Studiens respondenter presenteras anonymt där samtliga namn är fiktiva.

6.1 Sammanfattande empiritabell

Figur 6.1 Sammanfattande empiritabell, egen bearbetning (2018) Respondent Verksamhet År som

verksam Ekonomisk utbildning Ekonomisk erfarenhet /kunskap Auktoriserad redovisnings- konsult Tid med nuvarande redovisnings- konsult Tidigare revisor

Louise Frisör med

egen salong 33 år bokföringskurser Två kunskap om hur Har delvis ekonomin ska skötas, men inget intresse finns Nej 2 år Nej Oscar Uthyrning av

ljud och ljus 12 år Ingen kunskap genom Har byggt upp tidigare handelsbolag och gör mycket själv Ja 2 år Nej Johanna Skönhets-

salong 17 år Ingen kunskap då Har delvis bolaget bedrivits

länge samt eget intresse

Ja 12 år Ja

Carl Försäljning av

kaffemaskiner 20 år bokföringskurser Fåtalet Saknar både kunskap och intresse

Nej 1 år Nej

Rasmus Event 2 år Ingen Saknar kunskap

och är inte den i bolaget som

sköter ekonomin.

Ja 2 år Nej

Sandra Frisör 2 år Ingen Viss kunskap

genom det enskilda bolaget, men beskrivs som mycket begränsade Ja 1 år Nej

22

6.2 Louise

Louise startade sitt aktiebolag för cirka tre år sedan och bedrev innan dess verksamhet genom en enskild firma. Louise har läst två bokföringskurser genom medborgarskolan, men har trots detta aldrig skött ekonomin på egen hand.

Louise berättar att en redovisningskonsult anlitas då både kunskap och intresse saknas för att internt sköta bolagets ekonomi. Redovisningskonsulten sköter således allt, från att betala ut löner, amortera på lånet och betala leverantörsfakturor. Louise framhäver dock att hon vill ha koll på bolagets ekonomi och kontrollerar därför alltid att fakturornas belopp stämmer samt lämnar välskrivna underlag till redovisningskonsulten. Louise uttrycker ”[...] jag gör ganska fint och lämnar tydliga underlag, jag gillar att ha koll”. Flera gånger under intervjun framkommer det att Louise vill ägna sig åt sin kärnverksamhet och överlåter därför de ekonomiska frågorna till någon som är bra på det.

Under intervjun framkommer det att bolaget internt troligtvis skulle klara av att sköta de ekonomiska delarna själva, men Louise ser inget värde i att göra det inom bolaget. På följdfrågan om hur efterlevnaden av lagar och normer då skulle se ut svarar hon att de troligtvis skulle leva upp till dem, men hänvisar återigen till att inget värde ses i att själva sköta ekonomin. Det internt upplevda värde som Louise lyfter fram är trygghet, både för Louise som ägare och bolagets anställda. Vid ett uttalande eller fråga från personalen som rör ekonomin rådgör nästan alltid Louise med redovisningskonsulten innan svar ges för att själv känna trygghet. Louise säger ”jag säger inget om jag inte har kollat det med honom först”. När vi pratar om upplevt värde gentemot utomstående lyfter Louise fram ett specifikt tillfälle. Vid tillfället skulle Louise teckna ett avtal med en ny hyresvärd, varför hyresvärden ville ha information om verksamheten och vad den skulle komma att generera. Här menar Louise att redovisningskonsulten genom sin medverkan var en stor tyngd och signalerade seriositet. Louise uttrycker under intervjun att bolaget ser redovisningskonsulten som en tillgång och att redovisningskonsult därmed ”[...] är värd varenda krona”, detta trots att tjänsterna kostade mer än bolaget först räknat med. Värdet av att ha ett ekonomiskt bollplank för rådgivning och hjälp beskrivs som mycket stort.

Vidare tycker Louise att det är viktigt att med en bra relation till redovisningskonsulten, på vilken en tillit kan byggas dem mellan. Hon vill även ha en redovisningskonsult som är lika driven som henne själv och som kommer med förslag och idéer på hur verksamheten kan utvecklas och skötas bättre. Hon gillar även att bli pushad att göra till exempel en inventering själv och att inte ta in hjälp. Dessa egenskaper saknades enligt Louise hos den tidigare redovisningskonsulten som skötte ekonomin hos den enskilda firman, varför hon bytte till sin nuvarande när aktiebolaget bildades.

Bolaget har tidigare inte haft en revisor och redovisningskonsulten är inte auktoriserad av FAR eller Srf konsulterna, men har tidigare verkat som auktoriserad revisor.

6.3 Oscar

Oscar har länge varit verksam inom flera handelsbolag, men startade sitt första aktiebolag för cirka två år sedan. Han är självlärd, utan utbildningar inom ekonomi, men säger sig ha koll på vad som får och ska göras. I och med detta sköter Oscar bolagets löpande bokföring själv, dock med hjälp av bolagets redovisningskonsult. När det kommer till årsbokslutet är det redovisningskonsulten som upprättar detta i sin helhet.

Den stora anledningen till att bolaget idag anlitar en redovisningskonsult är avsaknaden av kunskap inom bolaget. Det som nämns som svårt är bokslut, fonderingar, avskrivningar och skatter. Oscar fortsätter och menar att de skulle kunna klara sig mer själva, men att det skulle ta betydligt längre tid. Oscar utrycker ”räknar jag timkostnaden så går det aldrig att räkna hem”, det skulle kosta bolaget mer pengar än vad redovisningskonsulten idag gör.

Det upplevda värde som redovisningskonsulten genererar inom bolaget beskrivs som sparad tid samt en trygghet att allt görs på rätt sätt. Oscar menar vidare att de inom bolaget ofta kämpar mot klockan och att den nu sparade tiden blir högt värderad i bolaget. När frågan ställs om vilket värde Oscar upplever gentemot utomstående parter ser han till en början inget värde, men konstaterar snart att ett värde visst finns i att kunna visa upp en välskött ekonomi. Oscar säger att de flera gånger har lämnat ifrån sig resultatrapport och balansräkning, i vilka redovisningskonsulten haft stor medverkan.

24

Inom bolaget ses redovisningskonsulten som en högt värderad tillgång som det skulle bli kämpigt utan. Oscar menar att de vid bolagsbildandet till och med kändes skönt att betala fakturan från redovisningskonsulten, det hade tagit lång tid att reda ut på egen hand och dessutom kostade det mindre än vad som var beräknat. Vidare har Oscar vid ett fåtal tillfällen tyckt att vissa fakturor kommit med lite stora belopp men samtidigt insett att de skulle bli betydligt dyrare att sköta det internt, varför tjänsterna fortsatt köps in. Oscar ges även kunskap genom redovisningskonsulten som han annars skulle behöva läsa sig till. När en transaktion som Oscar inte själv kan behandla rådfrågas redovisningskonsulten, varför en kunskap byggs upp och allt mindre frågor ställs till redovisningskonsulten.

Bolagets relation till redovisningskonsulten beskrivs som bra, utan konstigheter. Enligt Oscar är redovisningskonsulten lätt att nå, ger raka och snabba svar samt agerar professionellt. Oscar uttrycker ”[...] mail får jag svar på efter en timme eller två”, något som är viktigt för honom. Vidare har bolaget har haft samma redovisningskonsult sedan de startade och har inga funderingar på att byta. Redovisningskonsulten är auktoriserad av FAR och bolaget har inte tidigare haft en revisor.

6.4 Johanna

Johanna har bedrivit aktiebolag i 17 år och har således drivit aktiebolag innan respektive efter avskaffandet av revisionsplikten. Hon hade före år 2010 en revisor, men ”[...] sen tyckte min revisor att papperna alltid var i ordning och att de som hjälpte mig skötte sig så bra”, vilket resulterade i att endast en redovisningskonsult nu anlitas. Johannas utbildning består endast av en gymnasieutbildning, där vissa mycket grundläggande ekonomikurser ingick. Dock finns ett eget intresse att ha koll på bolagets ekonomi.

Enligt Johanna anlitar bolaget en redovisningskonsult då de interna kunskaperna inte räcker till. Det krävs att någon med god insyn i lagar och normer ser till att de efterföljs menar hon. Johanna betonar även vikten av att ha en bra relation, där det går att lita på vad redovisningskonsulten säger och att den genomför uppdraget korrekt. Att sköta ekonomin inom bolaget har aldrig varit något som lockat och Johanna ägnar hellre sin tid åt kärnverksamheten och utvecklar denna. Som det ser ut idag sköter redovisningskonsulten allt, från den löpande bokföringen, till löner och kontakten med

skatteverket. Johanna gillar dock att ka koll och lämnar löpande underlag till redovisningskonsulten.

Det värde som redovisningskonsulten genererar inom bolaget beskrivs främst som en trygghet för både henne själv och bolagets anställda. För Johanna är det viktigt att ekonomin sköts korrekt och uttrycker ”[...] skulle inte den biten fungera så skulle inte mitt bolag fungera”. Vidare menar Johanna att om bolaget inte haft några anställda kanske ekonomin skulle sköttas av henne själv, dock till en början med mycket hjälp. Samtidigt betonas att hon hellre ägnar sin tid åt kärnverksamheten för att på så sätt ha råd att anlita extern rådgivning. Återkommande är även att Johanna inte känner till särskilt många lagar och normer som behandlar bolagets ekonomi och än mindre de ändringar som löpande sker. Det värde som redovisningskonsulten bidrar med gentemot utomstående beskrivs som att en god ekonomi signalerar seriositet samt trovärdighet. Det har aldrig varit några problem med till exempel banken eller hyresvärden och Johanna tror att det beror på att ekonomin alltid varit i bra ordning, något som enligt henne till mycket stor del beror på bolagets redovisningskonsult.

Inom bolaget ses redovisningskonsulten som en tillgång framför en kostnad, där Johanna uttrycker ”Jag betalar fakturan gladeligen”. Redovisningskonsulten gör det snabbare än vad hon själv skulle göra det och det skulle ta dyrbar tid från bolagets kärnverksamhet. Johanna förklarar vidare att den indirekta kostnaden av att bolaget själv skulle sköta ekonomin skulle vara större än beloppet på fakturan.

Vidare beskriver Johanna relationen till redovisningskonsulten som mycket god och menar att en god relation är avgörande. Johanna vill att arbetet ska vara ordentligt gjort med raka svar från redovisningskonsulten vid eventuella frågor. Hon tycker att hennes redovisningskonsult är lätt att nå vid eventuella frågor, något som är viktigt för Johanna. Även tillit nämns som en avgörande och mycket viktig faktor. Vidare har bolaget anlitat denna redovisningskonsult i cirka tolv år och har inga planer på att byta. Redovisningskonsulten är auktoriserad av Srf konsulterna.

26

6.5 Carl

Carl har varit aktiv till och från vid flera olika aktiebolag under en längre tid, men startade det senaste bolaget under januari 2018. Han läste för 15 till 20 år sedan in flertalet kurser inom bokföring, vilka idag hjälper honom att förstå grunderna inom bokföring. Kurserna gavs inte av en högskola eller ett universitet och någon sådan utbildning inom ekonomi finns inte.

Den största anledningen till att bolaget anlitar en redovisningskonsult är för att ”[...] få en extra koll och trygghet [...]”. Här spelar även, enligt Carl, kunskap en stor och viktig roll där bolaget själva inte skulle klara av att sköta ekonomin utan att lägga extremt mycket tid, som idag inte finns, på att lära sig. Carl beskriver det även som en vana från tidigare bolagsengagemang och nämner samtidigt att bolaget överväger att även frivilligt anlita en revisor för att granska bokslutet. Anledningen till detta är att öka tryggheten för eventuella framtida investerare som Carl hoppas på att få in, men också för ökad egen trygghet. Redovisningskonsulten sköter idag allt, även bolagets löpande bokföring. Carl säger sig vilja ha koll på vad som görs och lämnar alltid underlag till redovisningskonsulten samt läser igenom de månadsrapporter som redovisningskonsulten lämnar.

Enligt Carl är det oklart om de själva skulle klara av att internt inom bolaget producera de tjänster som redovisningskonsulten idag tillhandahåller. Han konstaterar dock att tid är en bristvara inom bolaget och att det skull ta för mycket tid i anspråk av bolaget. Carl menar vidare att ekonomin ska skötas av någon som är proffs på det och som ägnar sig åt dessa arbetsuppgifter varje dag. Det största värdet som redovisningskonsulten, enligt Carl, ger bolaget är dess kunskap samt att det sparar tid för bolaget. Han menar även att det signalerar en seriositet och att det skapar en trygghet. Bolaget ska under en snar framtid släppa ifrån sig ett antal aktier och enigt Carl vill ingen gå in i ett nystartat bolag om inte allt sköts klanderfritt.

På frågan om redovisningskonsulten ses som en tillgång eller kostnad är han kluven. Redovisningskonsulten är nyttig och attributen bolaget får i sambandet är bra men enligt honom finns det en baksida. Vid flera tillfällen har Carl upplevt att bolaget betalar för mycket pengar till redovisningskonsulten och uttrycker ”Jag tror man betalar lite för mycket”. Dock överstiger inte kostanden det bolaget idag får, varför bolag inte funderar på att avsluta samarbetet.

Då Carl känner redovisningskonsulten privat, beskrivs relationen som mycket bra, vilket är en av anledningarna till att denna redovisningskonsult valdes. Vidare är redovisningskonsulten inte auktoriserad av FAR eller Srf konsulterna och bolaget har tidigare inte anlitat en revisor, detta är dock något bolaget överväger att skaffa för granskning av bolagets bokslut.

6.6 Rasmus

Rasmus driver ett aktiebolag tillsammans med en kompanjon sedan två år tillbaka. Han har tidigare varit anställd vid ett större aktiebolag, varför inga tidigare erfarenheter inom egenföretagande finns. Vid frågan om ekonomiska kunskaper beskrivs de som mycket begränsade, med avsaknad av utbildning. Samtidigt framhäver Rasmus att de tjänster som idag köps in troligtvis skulle kunna tillhandahållas av hans kompanjon som besitter en större ekonomisk kunskap än honom själv, men att varken tid, intresse eller tillräcklig kunskap finns för att göra detta.

Bolaget har sedan starten anlitat en redovisningskonsult och Rasmus menar att en av den största anledningen till att detta gjorts är bristen på kunskap. Det finns dock en del ekonomisk kunskap inom bolaget, men inte tillräcklig för att idag klara allt själva. Det finns inte heller något intresse i att själva sköta de uppgifter redovisningskonsulten idag gör då Rasmus hellre prioriterar bolagets kärnverksamhet. En kunskap har dock växt fram den senaste tiden, varför bolaget internt behandlar löpande transaktioner och enkla konteringar. Rasmus påpekar dock att de inte skulle klara sig utan sin redovisningskonsult när frågor dyker upp, skatten ska betalas eller årsbokslutet upprättas. Redovisningskonsulten säkerställer även att alla lagar och normer uppfylls, något som beskrivs som en trygghet.

28

Överlag upplever Rasmus ett positivt värde av redovisningskonsulten tjänster. I bolaget är det Rasmus kompanjon som sköter den löpande bokföringen och med redovisningskonsulten kan värdefull tid friläggas. Tid som istället kan läggas på bolagets kärnverksamhet. Tidsbesparingen och att allt blir rätt gjort är således de som genererar störst värde inom bolaget enligt Rasmus. Det värde som redovisningskonsulten genererar gentemot utomstående beskrivs av Rasmus som indirekt. Bolaget har, bland annat vid kreditköp, lämnat ifrån sig ekonomiska rapporter som upprättats delvis med hjälp av redovisningskonsulten. Vidare tycker Rasmus ibland att redovisningskonsulten kostar ”[...] onödiga pengar ibland”, men uttrycker vidare att ”[...] det är ju inte det egentligen”. Genom detta slutar Rasmus argumentering vid att bolaget erhåller ett större värde än vad de betalar för tjänsterna.

En bra relation och att känna tillit till sin redovisningskonsult är för Rasmus mycket viktigt. Bolaget har, sedan de startade aktiebolaget, anlitat samma redovisningskonsult och har inga funderingar på att byta. Kontakten beskrivs som personlig och det är lätt för Rasmus att komma i kontakt med redovisningskonsulten, han säger att”[...] vi kan ringa dem när vi vill”. Vidare har bolaget tidigare inte haft en revisor och redovisningskonsulten är auktoriserad av FAR.

6.7 Sandra

Sandra bildade sitt aktiebolag under år 2017, vilket är hennes första. Innan dess bedrevs verksamheten en kortare tid inom ramen för en enskild firma, men för att separera den privata ekonomin från bolagets bildades aktiebolaget. Sandra har ingen utbildning inom ekonomi men skötte under den första tiden med enskild firma delvis bokföringen själv, varför en viss kunskap byggts upp. Sandra påpekar dock att hon inte skulle klara av att sköta aktiebolagets ekonomi helt själv och att redovisningskonsulten därför sköter allt. Den största anledningen till att en redovisningskonsult idag anlitas är därför bristen på kunskap inom bolaget, men även den tid redovisningskonsulten sparar bolaget, tid som istället kan ägnas kärnverksamheten.

Sandra upplever att redovisningskonsulten bidrar med positivt värde till bolaget. Kunskap finns idag inte inom bolaget för att internt sköta det som redovisningskonsulten idag gör, varför resursen är efterfrågad. Sandra uppger dock att hon har ett bra bokföringsprogram som hon, med lite övning och rådfrågning, troligtvis skulle kunna sköta den löpande bokföringen med. Samtidigt känner hon att de ständigt uppdaterade lagarna och intresset att gör det själv idag inte finns. Hon säger också att det aldrig uppkommit något allvarligt fel och att det skänker henne en stor trygghet att kunna överlämna bolagets ekonomiska delar. Gentemot utomstående parter nämner Sandra ett tillfälle vid vilket hon skulle ta ett privat lån för att köpa ett hus. Redovisningskonsulten hjälpte henne då att skicka in alla papper banken ville ha från bolaget och hon upplevde att en seriositet förmedlades till banken genom bolaget anlitar en redovisningskonsult.

Vid frågan om redovisningskonsulten ses som en kostnad eller tillgång är Sandra kluven. Till en början argumenterar hon för tillgång, men slutar med att hon faktiskt tycker att det ofta är ganska dyrt. Hon uttrycker dock att hon är väldigt nöjd och att det aldrig blivit något allvarligt fel, vilka är anledningarna till att hon fortfarande anlitar redovisningskonsulten för att sköta hela bolagets ekonomi. Vidare beskrivs relationen till redovisningskonsulten beskrivs som bra, något som Sandra beskriver som viktigt. Hon beskriver även att tillit och trygghet är viktigt för henne ”[...] då det handlar om pengar”. Vidare är redovisningskonsulten auktoriserad av FAR och bolaget har inte tidigare anlitat en revisor.

7 Analys

Här presenteras den analys som kopplar ihop studiens referensram och empiri. Analysen delas upp under fyra olika teman, vilka följs av en sammanfattande analysmodell.

7.1 Kunskap och intresse

Enligt Stanworth & Gray (1991) saknas ofta kunskap inom området ekonomi och redovisning i mindre bolag, vilket kan medföra problem om bolaget väljer att helt själva sköta ekonomin. Genom empirin ses att samtliga respondenter saknar högre utbildning inom ekonomi och att endast enstaka kurser inom ekonomi förekommer. Det framkommer ingen tydlig relation mellan egen kunskap inom ekonomi och antal år som bolaget bedrivits, istället tenderar ett eget intresse samt viljan att ha koll på bolagets ekonomi att spela in på nivån av egen kunskap. Flera respondenter som bedrivit bolag under en lång tid tar genom redovisningskonsulten hjälp med bolagets samtliga ekonomiska moment, medans respondenter som bedrivit bolag under en betydligt kortare period sköter stora delar själva. Den gemensamma nämnaren är att samtliga bolag anlitar en redovisningskonsult, även om utsträckningen detta görs i är olika.

En teori som beskriver fenomenet att organisationer är beroende av olika typer av externa resurser i sin verksamhet är resursberoendeteorin (Pfeffer & Salancik, 2003). Enligt Pfeffer och Salancik (2003) är dessa resurser avgörande för att säkerställa organisationens framtida överlevnad på lång sikt. Genom empirin ses att kunskap och intresse ofta saknas inom bolaget för att internt sköta ekonomin, vilket betyder att bolaget i varierande grad blir beroende av extern ekonomisk rådgivning. I vissa fall hjälper redovisningskonsulten bolaget med samtliga ekonomiska moment, medans bolaget själva gör en stor del i andra.

Tydligt i empirin är att alla på något sätt behöver hjälp med att sköta bolagets ekonomi även om den interna kunskapen och resurserna varierar mellan bolagen. Enligt Johannisson & Lindmark (1996) har mindre bolag ofta mindre resurser, varför de borde ha ett större behov av extern rådgivning. Vid frågan om kunskap finns inom bolaget för att helt själva sköta ekonomin uttrycker Rasmus ”Delvis, men inte för att ta det hela vägen”, vidare uttrycker Louise vid samma fråga ”Nej, jag känner att jag inte har det”.

32

bolagets ekonomi i sin helhet utan någon extern rådgivning. Norberg (2014) menar vidare att resurser i mindre bolag inte alltid räcker till eller saknas helt för att internt möta komplexiteten i de ekonomiska regelverken samt för att effektivisera sin verksamhet. Resursen som enligt Gibb (1997) ofta saknas är antalet anställda samt deras kunskap. Flera respondenter uttrycker att de inte själva skulle kunna garantera att bolaget följer gällande lagar och normer om de själva skulle sköta bolagets ekonomi. Detta torde vara en fråga om att resurser inte finns för att själva inhämta denna kunskap, där även eget intresse av att göra detta spelar in.

Vidare menar Gooderham et al. (2004) att ett bolag som vill utvecklas positivt och undvika problem till följd av kunskapsbrist värdesätter extern ekonomisk rådgivning. När ett bolag bestämmer sig för att anlita en redovisningskonsult visar det sig dock att auktorisation inte spelar in vid valet. En auktorisation som torde signalera att den kunskap som bolaget söker finns hos redovisningskonsulten. Vid frågan om bolagets redovisningskonsult var auktoriserad kunde ingen respondent svara direkt, istället fick detta kollas upp i efterhand, vilket visade på att en eventuell auktorisation inte hade spelat in vid valet. Istället visar sig redovisningskonsultens upplevda kunskap samt relation med bolaget vara viktigare.

7.2 Kostnad och tid

Belcourt (2006) beskriver att den främsta anledningen till att externa tjänster köps in är en fråga om kostnadsbesparing för bolaget. Det mindre bolaget sparar indirekt pengar då tid inte finns för att sköta bolagets ekonomi när kärnverksamheten prioriteras. I flera fall uttrycker studiens respondenter att den ekonomiska biten inte skulle hinna prioriteras om de själva skulle sköta bolagets ekonomi. Då studien har utforskat mindre bolag som inte omfattas av kravet på revision har samtliga bolag i studien ingen eller ett fåtal anställda, något som torde stärka viljan om att prioritera kärnverksamheten och lägga mindre tid till andra uppgifter. Samtliga respondenter finner att kärnverksamheten är viktigt och vill därmed ägna den så stor del av sin tillgängliga tid som möjligt, varför skötseln av bolagets ekonomi prioriteras bort i olika stor omfattning. Louise uttrycker ”Jag jobbar hellre en lördag åt mina kunder och har råd att ta in hjälp”, medans Johanna uttrycker ”Det skulle bli en större kostnad för mig om jag tog bort tid från mina kunder för att sköta ekonomin själv”. En röd tråd genom intervjuerna är att samtliga respondenter upplever att värdefull

tid sparas inom bolaget och att kärnverksamheten kan prioriteras. Några respondenter uttrycker dock att redovisningskonsulten utgör en kostnad för bolaget och att denna tar för mycket betalt. Rasmus uttrycker ”[...] jag kan tycka att det är onödiga pengar ibland” och tenderar därmed att inte alltid se hjälpen som en kostnadsbesparing. Trots att dessa respondenter tenderar att se redovisningskonsulten som en kostnad finner de fortfarande denna som en tillgång för bolaget, varför redovisningskonsulten fortfarande anlitas.

Enligt Everaert et al. (2010) är dock inte kostnadsbesparingen, vid redovisningsfrågor, alltid den viktigaste anledningen till att extern rådgivning anlitas. Det kan istället handla om motiv som att signalera seriositet och att intresset av att sköta ekonomin inom bolaget inte finns, detta torde vara fallet för de respondenter som tenderar att se redovisningskonsulten som en kostnad för bolaget. Argumenten om att signalera seriositet och att intresse saknas för att sköta bolagets ekonomi gäller även för de respondenter som likt Johanna uttrycker ”Jag betalar fakturan gladeligen” då de ytterligare stärker de faktum att de ser redovisningskonsultens som en tillgång framför en kostnad för bolaget. Även om dessa respondenter till stor del ser redovisningskonsulten som ett sätt att spara pengar, finns argument som att signalera seriositet och att inge trovärdighet med i samtliga intervjuer. Enligt Duganier (2005) ökar även styrning och kontroll av bolaget vid extern ekonomisk rådgivning, något som även borde spela in vid valet att anlita extern hjälp.

Då organisationer enligt Mitchell, Agle & Wood (1997) är vinstmaximerande borde viljan att anlita extern ekonomisk rådgivning stärkas ytterligare när bolagets kärnverksamhet prioriteras samtidigt som kunskap och intresse saknas i varierande utsträckning. Detta ses genom empirin då samtliga respondenter vill ägna så stor del som möjligt till att utveckla kärnverksamheten samtidigt som samtliga respondenter inser att detta inte kan göras utan att ekonomin sköts väl.

34

7.3 Intressenter och relationer

Intressentteorin belyser det faktum att samtliga bolag har olika intressenter i sin omgivning att anpassa sig till och att ett ömsesidigt intresse finns (Freeman, 2010). Teorin bygger alltså på relationer mellan organisationer (Freeman, 2010), som enligt Ratliff och Brackner (1998) måste ge alla inblandade någon typ av fördel med ett ömsesidigt behag. Sandra uttrycker ”Jag tycker det är viktigt med en bra relation där jag känner mig trygg”. Då bolagets ekonomi utgör en stor del och därmed kräver stort ansvar torde det bli viktigt med en relation där det mindre bolaget känner sig trygga. Under intervjun med Louise uttrycker hon ”Redovisningskonsulten är rakt på och säger som det är, det vill jag veta. Jag gillar inte att få något paketerat i en fin förpackning om det är ett mindre roligt besked”. En rak och ärlig relation torde alltså också vara viktig vid sidan av att känna tillit till bolagets redovisningskonsult. Vidare menar Andersson (2012) att en bra relation byggs upp under en längre tid, vilken i studien är varierande. Genom empirin ses att bolagens relationer till redovisningskonsulterna sträcker sig från cirka ett år till tolv där samtliga menar att relationen är bra och att en tillit finns. Det framgår även att tidigare redovisningskonsulter i vissa bolag bytts ut då relationen inte fungerat väl, dock uttrycker ingen av de intervjuade företagsledarna att den pågående relationen enligt dem skulle vara dålig.

Enligt Marténg (2014) inger bolag som anlitar extern rådgivning en större trovärdighet över tid vilket bidrar till ett ökat förtroende för bolaget. Genom att sammankoppla detta med intressentteorin ses att bolag genom att anlita en redovisningskonsult kan stärka trovärdigheten gentemot interna och externa intressenter. Flera respondenter har upplevt en ökad trovärdighet gentemot externa intressenter genom att de har en välskött ekonomi, där redovisningskonsulten har en varierande stor medverkan. Flera respondenter menar att redovisningskonsulten ger ett värde till bolaget gentemot externa parter där Johanna uttrycker ”Har man ordning på sin ekonomi och rörelsen runt om så blir det mycket tryggare om ett banklån ska tas” samtidigt som Louise uttrycker ”När jag skulle skriva kontrakt på min lokal hade jag med min redovisningskonsult, vilket var en stor tyngd”. En vetskap finns hos samtliga respondenter att redovisningskonsulten signalerar seriositet och ser till att bolagets ekonomi sköts enligt gällande lagar. Vidare finns, precis som intressentteorin beskriver, en rad ytterligare intressenter för bolaget att förhålla sig till. Trots att mindre bolag inte omfattas av kravet på revision måste bolaget presentera en

balansräkning och resultatrapport till Bolagsverket (SFS 2005:551) och i kontakten med denna intressent torde redovisningskonsulten spela en stor roll då den ekonomiska kunskapen inom bolaget är begränsad. När fokus riktas mot bolagets interna intressenter, bolagets anställda eller företagsledaren själv, nämns ordet trygghet i samtliga intervjuer. Vidare tenderar denna trygghet och vetskap om att allt sköts korrekt att bli viktigare och mer värdefull för de bolag som har personal anställd i bolaget.

Enligt Freeman (2010) är det även viktigt att definiera sina intressenter för att underlätta samarbetet och prioritera dem som ger bolaget störs ekonomiskt värde. Då bolag enligt Mitchell, Agle & Wood (1997) vill vinstmaximera sin verksamhet torde samtliga bolag värdera sina kunder högt. Något som medför att de mindre bolagen även prioriterar redovisningskonsulten högt, då tid, kunskap och intresse saknas när bolagets kärnverksamhet och kunder prioriteras.

7.4 Kostnad och värde

Vid extern rådgivning får, enligt Senkow et al. (2001), inte marginalkostnaden överstiga de fördelar som upplevs. Hos samtliga bolag, även hos de bolag som tycker att redovisningskonsulten ibland är för dyr, anlitas en redovisningskonsult och inget bolag funderar på att idag sköta ekonomin helt själva, något som torde visa att kostnaden för redovisningskonsulten inte överstiger det värde som bolaget upplever. Svanström (2008) menar att ett upplevt värde är helt individuellt, varför kostnaden i de bolag som tycker att rådgivningen är dyr torde vara närmare att överstiga det värde som upplevs inom bolaget än hos de som gladeligen betalar redovisningskonsulten faktura. Valet att anlita en redovisningskonsult är helt frivilligt (Brännström, 2016 b), varför kostnaden inte torde kunna överstiga det värde som upplevs i bolaget utan att samarbetet avslutas. De respondenter som uttrycker att de tenderar att tycka att redovisningskonsultens rådgivning är för dyr, anlitar trots detta en redovisningskonsult, varför de torde uppleva större fördelar än kostnader.