• No results found

6 Diskussion och slutsats

I detta kapitel följer en diskussion om undersökningens resultat med en efterföljande slutsats kring forskningsfrågan. Avslutningsvis presenteras förslag till vidare forskning inom området.

6.1 Diskussion

Baserat på analysen av resultatet finner denna undersökning signifikanta faktorer som påverkar samförståelse i IT–projekt som bedrivs i distribuerade team. Dessa faktorer delades upp i olika nivåer vilka definierades som förutsättningar och givna faktorer.

Majoriteten av förutsättningarna som identifierades i resultatet överensstämde med de framväxande faktorerna som Lee et al. (2013) har presenterat i sin input-output-modell. Det som skiljer de identifierade förutsättningarna mot de framväxande faktorerna som presenteras i input-output-modellen, är dess innebörd. Lee et al. (2013) menar att de framväxande faktorerna är ett resultat av den grad samförståelse som finns i ett delvis distribuerat team, medan författarnas tolkning av förutsättningar bedöms som en lämplig egenskap för att uppnå samförståelse. Bör man tala om dessa identifierade förutsättningar som ett resultat av när samförståelse redan existerar i ett distribuerat team eller bör dessa identifierade förutsättningar tolkas som olika faktorer som bör beaktas i syfte att generera samförståelse i ett globalt distribuerat team? Denna spekulation utgör en indikation på att området som undersökningen bedrivs ur är ett mycket komplext område där det finns ett stort tolkningsutrymme. Det går även att spekulera i huruvida det omfattande tolkningsutrymmet för olika begrepp och definitioner eventuellt kan påverka undersökningens resultat och slutsatser.

Många av respondenterna antydde att en fysisk träff, i början av ett IT–projekt med alla medlemmar i det distribuerade teamet, utgjorde en faktor som påverkade samförståelsen. Det kan således diskuteras huruvida ett icke-distribuerat arbetssätt, trots allt är att föredra, framför ett distribuerat arbetssätt. Är fördelarna som ett distribuerat arbetssätt medför tillräckliga för att överträffa fördelarna med ett icke-distribuerat arbetssätt? Det är sammantaget en svår övervägning, vilken kräver att företag och organisationer bör väga in flera parametrar, som exempelvis kostnader, kompetenser, ambitioner och engagemang, för att kunna ta ställning till vilket arbetssätt som lämpar sig bäst i respektive företag eller organisation. Vidare går det att ställa sig frågan om det är IT–projekt, av sin komplexa karaktär, som avspeglar huruvida det går att arbeta distribuerat eller inte. Kan det möjligtvis handla om att processer, modeller och arbetsuppgifter inom just IT–området är för komplexa för att kunna uppnå en samförståelse i en distribuerad miljö? En vidare fundering är om denna komplexitet är generisk för andra typer av projekt. Finns det projekt som är bättre lämpade att bedrivas i en distribuerad miljö? Att det är enklare att förklara saker för en teammedlem genom att träffas fysiskt råder det inget tvivel om, frågan är däremot om fysiska möten verkligen kan betraktas som en rimlig förutsättning för att uppnå samförståelse i ett IT–projekt som bedrivs i ett distribuerat team. Bör inte fokus alltid ägnas åt att distribuerade team ska göra sig helt oberoende av fysiska träffar?

Målsättning var en återkommande faktor som respondenterna belyste. Baserat på denna aspekt är frågan hur man kan styra människor i ett virtuellt team, som har olika bakgrunder, erfarenheter och definitioner, mot ett och samma mål? Respondenterna såg tydlighet och en stark företagskultur som förutsättningar sett till denna problematik. På Ericsson anses

företagskulturen vara både vara stark och betrodd av dess medarbetare enligt respondenterna. Är en kombination av en stark företagskultur och ett starkt förtroende för denna starka företagskultur, möjligtvis viktiga för att uppnå samförståelse i IT–projekt? En annan fråga att fundera över är ifall organisationer med en svagare företagskultur, där det inte finns förtroende för företagskulturen, har svårare att generera samförståelse i IT–projekt som bedrivs i distribuerade team?

En diskussion har även förts om generaliserbarheten för de konstaterade faktorerna i undersökningen. Diskussionen grundar sig i huruvida de konstaterade faktorerna i denna undersökning kan komma att vara generaliserbara för andra IT–företag som arbetar i distribuerade team, eller om de konstaterade faktorerna endast berör anställda vid Ericsson? Att inkludera fler IT–företag och på så sätt utvidga forskningsområdet, är en möjlig lösning för att öka generaliserbarheten inom denna kontext. Däremot bör de deltagande IT–företagen vara relativt lika sett till organisationsstruktur, processer och riktlinjer för att dessa parametrar inte ska komma att påverka respondenternas erfarenheter och i sin tur undersökningens slutsatser.

Till följd av pandemin covid-19 har människor runt om i världen tvingats arbeta hemifrån. Att människor har arbetat hemifrån under denna tid har väckt en rad olika spekulationer kring det traditionella arbetssättet. Som ovan nämnts i kapitel 1.2, ifrågasätter DI Digital (2020) den befintliga arbetskulturen: ​"behöver man åka till samma stad för att ha en utvecklarkonferens?”; “är distansjobb i större utsträckning mer effektivt?”; och ​“är alla affärsresor faktiskt nödvändiga?". ​Denna tid har satt distribuerat arbete på sin spets och mycket tyder på att konsekvenserna av rådande pandemi banar väg för en större tillämpning av att driva IT–projekt i distribuerade team. Kanske har denna pandemi forcerat en start för en mer distribuerad arbetsmiljö. Resan mot en distribuerad arbetsmiljö har med andra ord bara börjat. Med denna undersökning i bagaget ska det bli intressant att följa forskningsområdets framtida resa.

6.2 Slutsats

För att besvara undersökningens frågeställning “vilka faktorer påverkar samförståelse i IT–projekt som bedrivs i globalt distribuerade team?” har sammanställningar av intervjuer utförts i kapitel 4, vilka sedermera har analyserats i kapitel 5, för en vidare diskussion i kapitel 6. Faktorerna tidigare erfarenheter, kultur, fysiska träffar, målsättning, företagskultur, teknik, bygga relationer, språk och tydlighet har identifierats i resultatet. Vederbörande faktorer kunde i analysen förankras i tidigare forskning och i det teoretiska ramverket. Utifrån detta kan det konstateras att tidigare erfarenheter, kultur, fysiska träffar, målsättning, företagskultur, teknik, bygga relationer, språk och tydlighet är faktorer som påverkar samförståelsen i IT–projekt som bedrivs i distribuerade team. Däremot anses det inte finnas tillräckliga belägg för att dra slutsatser kring huruvida någon av de identifierade faktorerna har en större eller mindre påverkan på samförståelsen. På grund av undersökningens abduktiva forskningsansats anses de konstaterande faktorerna som rimliga slutsatser inom detta område.

6.3 Förslag till framtida forskning

Med anledning av att denna undersökning endast undersökte ett företag anses det intressant om framtida forskning valde att undersöka fler företag i syfte att göra en jämförelsestudie mellan olika företag och organisationer i syfte att få en bredare och djupare förståelse inom

området från olika perspektiv. Vidare hade det även varit intressant att inkludera andra organisationsformer i denna jämförelse. Eftersom denna undersökning endast ger ett perspektiv för kontexten samförståelse i distribuerade IT–projekt, är ett förslag på framtida forskning att jämföra samförståelsen i distribuerade team mot icke-distribuerade team i syfte att undersöka likheter och skillnad mellan dessa två arbetssätt och vidare vilket som är mest gynnsamt ur exempelvis ett kostnadsperspektiv eller sett till effektivitet. Då undersökningens forskningsområde omfattar ett IT–projekt i sin helhet hade det även varit intressant att, på ett mer fokuserat sätt, undersöka en specifik fas i ett IT–projekt, exempelvis analysfasen och undersöka kravinsamling, i syfte att identifiera vilka faktorer som påverkar samförståelsen inom just denna fas. Med andra ord är ett förslag på framtida forskning att avgränsa forskningsområdet ytterligare för att på så sätt få en mer inramad bild över forskningsområdet. Ytterligare ett förslag på framtida forskning är att genomföra en kvantitativ undersökning av denna kontext och att datainsamlingsmetoden utgörs av enkätundersökningar vilket således skulle innebära fler deltagare till undersökningen. Detta skulle i sin tur utgöra en mer bekräftande undersökning, vars resultat i sin tur skulle vara intressant att jämföra med resultatet från denna undersökning och undersöka om de ter sig lika.

Related documents