Här kommer vi att diskutera de tankar som vi fått under studiens gång. Våra frågeställningar är; Hur använder pedagogerna surfplattor som ett didaktiskt verktyg? och Hur har surfplattan påverkat deras didaktiska arbete?
Prenskys (2000) teorier om digitala infödda och digitala invandrare får oss att fundera kring vår framtida yrkesroll, där vi ser oss själva som digital natives och våra företrädare som digitala invandrare. Under vår verksamhetsförlagda tid har det funnits tillfällen där vi känt att en uppdatering av tekniska verktyg kunnat underlätta en del arbetsuppgifter och samtidigt spara in mycket tid, som vi vid flera tillfällen hört från pedagoger är det största problemet inom läraryrket. För att tekniken ska fungera måste pedagoger utveckla sin digitala kompetens. Det tar tid att lära sig hantera ett nytt verktyg och tillämpa det i praktiken. Det är viktigt för alla pedagoger att stötta varandra och dela med sig av erfarenheter och lära tillsammans för vidare utveckling. Därför är det viktigt att vi pedagoger undersöker hur vi kan använda surfplattan som didaktiska verktyg. Säljö (2000) betonar att verktyg är ett hjälpmedel för oss människor, för att förstå och agera i vår omvärld. En av pedagogerna uttryckte att de inte kan undvika att ta in ny teknik i förskolan, utan betonar vikten av att följa med i samhällsutvecklingen. Det står också tydligt i Läroplanen för förskolan 98 rev. 2010 att förskolan måste hålla sig uppdaterad och följa med i utvecklingen av teknik. Hon menar att varje pedagog måste hitta motivation för att använda sig av, i detta fall, surfplattan.
Resultatet visar att dokumentation är det moment som surfplattan använts mest till. Eftersom surfplattan har flera funktioner som stödjer dokumentationen, vill vi skilja på dokumentation i form av bilder och film och dokumentation i form av skrift. En pedagog berättade att hon ibland färdigställer dokumentationen under tiden barnen är uppe i en aktivitet, exempelvis när barnen berättar om en medhavd bok, tar pedagogen bilder och skriver text till bilderna under tiden som barnen berättar. Något vi reflekterar kring är att risken finns att pedagogen missar att vara i nuet. Då menar vi att det är själva skrivandet som stör koncentrationen, eftersom när man tar bilder eller filmar ser man samtidigt vad som händer i barngruppen men att det är när man som pedagog flyttar blicken från barngruppen för att knappa på tangenterna i surfplattan som fokusen flyttas. Det beror dock helt och hållet på pedagogens förmåga att hantera flera saker
samtidigt. Ett sätt att undvika att tappa fokus från barnen när man skriver, är att planera aktiviteter på det sätt att en pedagog ansvarar för dokumentationen medan den andra fokuserar på att reflektera med barnen. Vi hävdar att det kan vara svårt att vara närvarande med barnen och ställa frågor och hypoteser samtidigt som man koncentrerar sig på surfplattan. Som en pedagog uttryckte sig i intervjun blir det ingen bättre pedagogik för att man dokumenterar och skriver ner allt. Hon menar att det är i samtalet, reflektionen tillsammans med barnen som synliggör lärandet. Vidare beskriver hon även att reflektionen kan gå förlorad när man dokumenterar samtidigt som man gör något med barnen. Här kan man ställa sig frågan om man blir en medupptäckande pedagog när fokus inte är koncentrerad på vad som händer i barngruppen. Parnell och Bartlett (2012) skriver att med hjälp av dokumentationen förändras barnens sätt att tänka om sitt eget lärande eftersom de reflekterar om sina erfarenheter under tiden pedagogen dokumenterar tillsammans med dem. Barnen känner även att det de gör är betydelsefullt eftersom de får vara delaktiga i dokumentationsprocessen.
Rinaldi (2006) beskriver att ett fotografi inte fångar verkligheten, utan konstruerar den. När en pedagog fotograferar ett barn är det inte en tydlig bild av barnet som fångas, utan en pedagogs subjektiva tolkning av barnet. Beroende på vilket perspektiv pedagogen fotograferar ur konstrueras en verklighet som möjligtvis inte stämmer. Vi anser att exempelvis, om pedagogen fotograferar barnet från ovan, förminskas det. Det är nödvändigt att fundera kring vad man har för syn på barnet och om och hur man förmedlar detta genom dokumentationen. Vi förstår människor utifrån våra egna erfarenheter och det blir tydligt att vi inte har samma uppfattning om allting och det är problematiskt att neutralisera dessa uppfattningar i dokumentationer. Pedagogen bör sträva efter att utgå från barnet som måttstock och inte utifrån sig själv. När föräldrar sedan får ta del av dokumentationer kanske de inte känner igen eller uppfattar sitt barn annorlunda.
Surfplattan ger möjlighet att förbättra kommunikationen mellan hem och förskola. Med appar som Pages och Förskoleappen kan föräldrarna ta del av sina barns aktiviteter på förskolan på ett smidigt sätt och på så sätt också hålla djupare samtal med sina barn och reflektera kring sitt lärande. Forskning från både Lenz Taguchi, Åberg (2005) samt Parnell och Bartlett (2012) visar att denna sorts tekniska verktyg är ett fungerande
skriver, att förskolan och hemmets förbättrade kommunikation visar barnen att dess arbete är viktigt och de ser sig själva som betydelsefulla.
Vi anser att det är upp till pedagogerna att titta igenom apparna och kritiskt granska innehållet innan förskolläraren introducerar apparna för barnen. Detta är något pedagogerna också beskriver i våra intervjuer, det är viktigt att se över de pedagogiska spelapparna och vara närvarande när barnen använder spelen, för att skapa diskussioner och reflektioner. Eftersom exempelvis Mattoons (2012) observationer visar på att samarbetet ökar med hjälp av digitala verktyg, kan surfplattan vara ett bra verktyg att använda sig av för att främja detta. När barnen sitter ensamma eller med en kamrat vid surfplattan kan deras förmåga att samarbeta och lösa problem tillsammans förbättras samtidigt som deras samtal utvecklar deras språk.
Buckingham (2000) beskriver olika sätt att se på användandet av digitala verktyg både inom skola och privatliv. Han beskriver oron över att teknologin skulle vara skadlig för hjärnan och kroppen, att risken finns att man drabbas av musarm och epileptiska anfall på grund av datorspel och att användandet leder till negativa effekter på barns fantasi. Absolut bör man som pedagog vara medveten om de risker man utsätter sig själv och barnen för men samtidigt bör man ifrågasätta i vilken grad man utsätter sig och andra för det. Användningen av digitala verktyg i förskolan regleras av förskollärarna och resultatet av vår studie visar tecken på att surfplattan inte används mer än något annat verktyg. Pedagogerna vi intervjuat ser surfplattan som vilket annat material som helst och det tyder på att den inte används i mängder som skulle kunna vara skadligt för barnen. Buckingham förklarar vidare att de digitala verktygen har dåligt inflytande på mänsklig interaktion och det sociala livet. Däremot visar vår studie att när barnen arbetar med surfplattan tillsammans ser pedagogerna ett fungerande samarbete som har ett positivt inflytande på barnens interaktion.
Buckingham beskriver också en positiv syn på digitala verktyg som ett medel som kommer förändra betydelsen av att lära och av att vara ett barn. Han menar att vilken inställning vi än har till teknologin så kommer vi inte ifrån tillämpning av den i praktiken. Vidare skriver Buckingham att digitala verktyg främjar barns spontanitet och fantasi.
En pedagog beskriver att barnen kan sitta med surfplattan hur länge som helst och att det kan ha att göra med att apparna fångar barnen eftersom det händer något hela tiden. Detta menar pedagogen kunna ses som att barnen får mer tålamod när de sitter med surfplattan än med något annat verktyg men hon menar också på att användandet av surfplattan kan ge sämre tålamod. Eftersom de kanske inte har koncentration att vänta på spel som tar längre tid kan detta också visa på att barnen får sämre tålamod, eftersom de blir vana vid att det ska gå fort. Detta kan vara något man som pedagog måste tänka på, det vill säga att inte låta barnen sitta för mycket med surfplattan, så att de fastnar i den virtuella världen, utan att de får testa att göra allt det de gör i surfplattan i den riktiga världen. Precis som Mattoon (2012) skriver om att en pojke fick testa att baka kakor i den virtuella världen och göra hela bakningsprocessen, efter att han hade lärt sig det i teorin fick han sedan utföra hela processen i praktiken. När barnet har fått lära sig något genom den virtuella världen kan det skapa en uppmuntran att vilja prova på det i den riktiga världen.
Det är viktigt att barnen får använda alla sina sinnen. Detta beskiver Selander och Kress (2010) att genom multimodalitet skapar vi förståelse för världen runt omkring oss. Det är med hjälp av våra olika teckenvärldar som vi använder tillsammans med andra som skapar mening.
I ett citat uttrycker pedagogen Lena osäkerhet över vad barnen lär sig av de pedagogiska appar som barnen använder. Hon beskriver själv vikten av att samtala med barnen för att det de gör ska bli pedagogiskt och att det är i det reflekterande samtalet som barnens lärande blir synligt. Detta tyder på att pedagogerna kan arbeta vidare och vara medforskande pedagoger när barnen använder apparna. För att utvärdera de pedagogiska apparna kan de utgå från de didaktiska forskningsfrågorna, vad ska läras ut, varför, för vem och hur? Ett alternativ kan vara att, som pedagogerna själva säger, använda surfplattan som ett kompletterande verktyg beroende på vad som ska läras ut.
Surfplattan blir också ett verktyg för att söka information när barnen frågar något, både inomhus och utomhus. Nu hade inte pedagogerna vi intervjuade tillgång till internet ute, istället använde de sig av sina mobiltelefoner. Däremot pratade de mycket om att
surfplattan, då barnen lättare kan samlas runt den och ta del av informationen. Alexandersson, Linderoth och Lindö (2001) skriver om att pedagogen har som uppgift att vägleda barnen i deras informationssökande med hjälp av IKT och deras obegränsade källor till information.
Vi kan från denna studie dra slutsatsen att surfplattan som didaktiskt verktyg kommer att spela en stor roll i verksamheten under kommande år, med tanke på dess potential och mängd funktioner tillsammans med digitalt kompetenta pedagoger. Fastän surfplattans roll i förskolan är relativt ny har man kommit en bit på vägen i användandet. På förskolan där studien är utförd har de under drygt ett år använt surfplattan på flera sätt. Dokumentation, informationssökning och pedagogiska spelappar är de stora användningsområdena och vi anar att så småningom blir det fler. Inom dessa områden kan vi se vad vidare forskning kan riktas in på. Något vi gärna hade velat göra är att observera och se hur förskollärarna och barnen integrerar med surfplattan, för att kunna upptäcka nya sätt att arbeta med surfplattan. Vår studie är baserad på erfarenheter från pedagoger på en och samma förskola. Intrycket vi har från detta är att det råder en positiv inställning till surfplattan som didaktiskt verktyg. Troligtvis finns det förskolor där man inte har samma inställning och det vore intressant att i bredare utsträckning ta reda på hur surfplattan stödjer förskoleverksamheten.
7.1 Vidare forskning
Vi skulle vilja att det kommer mer forskning om surfplattans användningsområden i förskolan. Vilka olika sätt man kan använda surfplattan på, det finns säkert fler än de vi har kommit fram till i denna studie. Något att forska om skulle vara hur man som pedagog kan kombinera den virtuella världen och den riktiga världen, olika tips att integrera surfplattan på i sitt didaktiska arbete.
9. Referenser
Alexandersson, Mikael, Linderoth, Jonas & Lindö, Rigmor (2001). Bland barn och datorer: lärandets villkor i mötet med nya medier. Lund: Studentlitteratur
Arfwedson, Gerhard (red.) (2002). Mellan praktik och teori: tio didaktiska berättelser om undervisning i förskola, skola, fritidshem och lärarutbildning. Stockholm: HLS förl.
Buckingham, David (2000). After the death of childhood: growing up in the age of electronic media. Cambridge: Polity Press
Dale, Erling Lars (1998). Lärande och utveckling i lek och undervisning i Bråten, Ivar (red.) (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur
Haugland, Susan W. (1999). What role should technology play in young children’s learning? Young Children, 54(6), 26–31 i Couse och Chen (2010) A Tablet Computer
for Young Children? Exploring Its Viability for Early Childhood Education i Journal of Research on technology in Education / Volume 43 Number 1. ISTE (International Sociaty for Technology in Education) Tillgänlig på Internet: http://dawnbennett.wiki.westga.edu/file/view/a+tablet+computer+for+young+childre n.pdf
Hernwall, Patrik (2003). Barn@com: att växa upp i det nya mediasamhället. Stockholm: HLS förl.
Isaksson, Tommy (1995). Att karda och data: med David och Davina i datorsamhället. Borlänge: Noscasi. I Klerfelt, Anna (2007). Barns multimediala berättande: en länk mellan mediakultur och pedagogisk praktik. Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet, 2007
Lantz, Annika (2007). Intervjumetodik. 2., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Ljung-Djärt, Agneta & Tullgren, Charlotte (2009) “Dom måste ju leka”: Om mötet mellan datorn och förskolans lek i Linderoth, Jonas (red.) (2009). Individ, teknik och lärande. Stockholm: Carlsson
Selander, Staffan & Kress, Gunther R. (2010). Design för lärande: ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedt
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma
Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt arbete. 1. uppl. Stockholm: Liber
9.1 Elektroniska källor
Arrowood, Dana, & Overall, Theresa. (2004). Using technology to motivate children to write: Changing attitudes in children and preservice teachers. In R. Ferdig et al. (Eds.), Proceedings of Society for Information Technology & Teacher Education International Conference 2004 (pp. 4985–4987). Chesapeake, VA: AACE. Retrieved on July 2, 2008, Tillgänglig på internet: http://www.editlib. org/p/13221 i Couse och Chen (2010) A Tablet Computer for Young Children? Exploring Its Viability for Early Childhood Education i Journal of Research on technology in Education /
http://dawnbennett.wiki.westga.edu/file/view/a+tablet+computer+for+young+childre n.pdf
Couse och Chen (2010) A Tablet Computer for Young Children? Exploring Its Viability for Early Childhood Education i Journal of Research on technology in Education / Volume 43 Number 1. ISTE (International Society for Technology in Education)
Tillgänlig på Internet:
http://dawnbennett.wiki.westga.edu/file/view/a+tablet+computer+for+young+childre n.pdf
Europaparlamentet, (2006). Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande.
http://eur-
lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2006:394:0010:0018:sv:PDF Klerfelt, Anna (2007). Barns multimediala berättande: en länk mellan mediakultur och
pedagogisk praktik. Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet, 2007
Tillgänglig på internet:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/17189/5/gupea_2077_17189_5.pdf Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Mattoon, Cassandra, Toledo, Cheri & Shifflet, Rena (2012) May vol. 67, No. 3, Toutch Tablet surprises- A Preschool Teacher’s Story i Young children., i Technology and Young Children: New Tools and Strategies for Teachers and Learners, National Association for the Education of Young Children. Tillgänglig på Internet: http://www.naeyc.org/yc/pastissues/2012/may
NE.se [Elektronisk resurs]. (2000-). Malmö: Nationalencyklopedin
Parnell, Will & Bartlett, Jackie (2012) May 2012 - Vol. 67, No. 3, iDocument-How Smartphones and Tablets Are Changing Documentation in Preschool and Primary Classrooms, i Technology and Young Children: New Tools and Strategies for Teachers and Learners, National Association for the Education of Young Children. Tillgänglig på internet: http://pdxscholar.library.pdx.edu/edu_fac/13
Prensky, Marc On the horizon. [Elektronisk resurs]. (2000-). Chapel Hill, NC: Institute for Academic and Professional Leadership, School of Education, The University of
North Carolina at Chapel Tillgänglig på Internet:
http://www.marcprensky.com/writing/Prensky%20-
%20Digital%20Natives,%20Digital%20Immigrants%20-%20Part1.pdf
Riis, Ulla (red.) (2000). IT i skolan mellan vision och praktik: en forskningsöversikt.
Stockholm: Skolverket Tillgänglig på internet:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=660
Rinaldi, Carlina (2006). In Dialogue with Reggio Emilia: Listening, Researching, and Learning.New York: Routledge i Parnell, Will & Bartlett, Jackie (2012) May 2012 - Vol. 67, No. 3, iDocument-How Smartphones and Tablets Are Changing Documentation in Preschool and Primary Classrooms, i Technology and Young Children: New Tools and Strategies for Teachers and Learners, National Association for the Education of Young Children. Tillgänglig på internet: http://pdxscholar.library.pdx.edu/edu_fac/13/
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskapligforskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Bilaga 1. Individskyddskravet
Information angående intervju inför medverkan i examensarbeteVi vill informera dig som medverkar om de krav som ska följas under forskningen, så du är medveten om hur dina uppgifter blir behandlade efter avslutad intervju.
I Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning (2002) finns det fyra allmänna krav som ska följas:
•
• Informationskravet – presentation av syftet med forskningen och vilken roll den intervjuade kommer att ha i arbetet.
• Samtyckskravet – deltagaren bestämmer hur mycket den vill delta i forskningen och på vilka villkor. Du kan även avbryta om du inte vill fortsätta vara delaktig i forskningen.
• Konfidentialitetskravet - deltagarens personliga uppgifter ska skyddas och inga oberättiga ska få tag i dem. Inga personliga uppgifter kommer att publiceras och det ska göras på ett sådant sätt så att ingen ska förstå vem det i fråga handlar om. • Nyttjandekravet - handlar om att användandet av forskningen från den enskilda
personen får bara användas i forskningssyfte.
Tack för din medverkan!
Bilaga 2. Intervjufrågor
• Hur mycket har du själv använt surfplatta? • Hur van är du att använda digitala verktyg?• Vad hade ni för grundtanke när ni köpte in surfplattorna?
• Hur har ni använt surfplattan under det gångna året? Följdfrågor: sitter barnen med surfplattan själva, dokumentation, barn + pedagog, planering, Hur ser ni på surfplattan som didaktiskt verktyg?
• På vilket sätt har surfplattan påverkat ditt didaktiska arbete?
• Om du fick möjlighet att göra om detta året, hade du gjort någonting annorlunda?