I följande kapitel presenteras slutsatserna rörande studiens övergripande frågeställningar genom en diskussion utifrån studiens resultat om attityderna kring svensk gangsterrapp i svenska massmedier och diverse diskussionsforum. Kapitlet är uppdelat i sex underrubriker där de tre första behandlar studiens frågeställningar, som sedan åtföljs av en sammanställning av slutsatsen. Därefter presenteras en metoddiskussion i den femte underrubriken, och
slutligen avslutas kapitlet med en redogörelse angående vidare forskning inom ämnet.
6.1 Attityder i svenska massmedier utifrån teorin om moralpanik
Studien indikerar på att det i samhället finns många olika attityder och åsikter kring genren. Attityder som präglas av både positiva och negativa undertoner. Dessa uttrycks på ett mer vardagligt plan i diverse diskussionsforum, samt i mer professionella sammanhang så som tv- debatter och intervjuprogram. Där personer med en mer makthavande roll projicerar sin negativa inställning till fenomenet, och intar en expertroll och blir en form av
moralentreprenörer i Beckers mening. En positiv attityd gentemot musikgenren som blir synlig i massmedierna, uttrycks av polisen Nadim Ghazale, som bemöter den negativa kritik musikgenren får genom att konstatera att kritiken bara är ett bevis för att det är vår tids moralpanik (Veckans brott, 2020:01:43). Att Ghazale har en positivt attityd till
gangsterrappen och ändå tillhör den yrkesgrupp som många gånger målas upp negativt i musikgenren kan möjligen förklaras med att han gör skillnad mellan kriminalitet och musik (Veckans brott, 2020:04:41).
Även på diskussionsforum blir positiva attityder synliggjorda av olika användare, skärmdumpen nedan representerar en av dessa. Här kopplas rådande debatt om
gangsterrappen till den debatt som ägde rum gällande hårdrock på 80-talet, och även här konstateras det att det rör sig om en moralpanik. En intressant iakttagelse är att personen bakom inlägget menar på att äldre alltid kommer uppröras av de yngre, när det är relativt unga personer i vår studie som upprörs av gangsterrappen som fenomen.
Det kan också här finnas anledning att belysa det faktum att teorin om moralpanik i mångt och mycket utvecklades under en tidsålder där medielandskapet såg annorlunda ut. Debatten om hårdrocken på 80-talet ägde rum i ett medielandskap där kanalutbudet var begränsat, samt att tycka till om något fick mer eller mindre göras i pappersform eller via telefonsamtal. Samtidens teknik (i synnerhet sociala medier) möjliggör för en helt annan frekvens av respons på det som uttrycks i massmedier.
Den fördjupade förståelse som uppnåtts gällande attityder gentemot svensk gangsterrapp, och varför de uppstår har förverkligats genom att använda studiens teoretiska verktygslåda. För att ta reda på vilka attityder till svensk gangsterrap som uttrycks i svenska massmedier har vi tagit del av en stor mängd empiriskt material, i form av tv-program, tidningar och
diskussionsforum som behandlar svensk gangsterrapp. Det empiriska materialet har sedan analyserats i enlighet med frågeställningarna. För att få en fördjupad förståelse för vilka attityder som finns samt varför de finns, har en teori rörande moralpanik tillämpats. Teorin inbegrep också en modell som underlättade ytterligare vid förståelsen av attityder. Vad tillämpningen av teorin påvisade var tendenser till moralpanik. Då makthavare samt
opinionsbildare uttrycker negativa attityder i svenska massmedier, gentemot fenomenet vilket bygger på en oro för samhället och dess invånare, detta i sin tur har lett till tankar om
vidtagande av åtgärder, där förbud bland annat föreslagits. Teorin om moralpanik har hjälpt oss att förstå resultatet gällande varför individer väljer att vidta åtgärder gentemot
medieinnehåll med ”skadligt” budskap. En djupare förståelse kring varför personer som exempelvis Gustav Lantz bemöter fenomenet svensk gangsterrapp så som han gör.
6.2 Attityderna i svenska massmedier och diskussionsforum utifrån teorin om tredjepersonseffekten
Vad som också gjort teorin om moralpanik sällskap är tredjepersonseffekten, som också utgjort en del av studiens teoretiska verktygslåda. En kombination av dessa två teorier har gjort det möjligt att se hur bland annat makthavare och opinionsbildare sällan uttalar sin egen påverkan av det påstått skadliga fenomenet, men ändå är villiga att tillgripa åtgärder i
moralens namn trots egen utebliven påverkan, för att på så sätt skydda de mer ”sårbara” i samhället. Tredjepersonseffekten har trätt farm i både massmedierna och i diskussionsforum, där även förbud i form av censur kommit på tal. Tredjepersonseffekten har alltså också varit konstruktiv för förståelsen kring varför attityder uppstår, att en individ som påstår sig vara
opåverkad av ett medialt budskap ändå ger förslag till ett förbud. Som exempelvis
trådskaparen från figur 11, där frågan om förbud avslutningsvis väcktes i inlägget efter att hen uttryckt en oro för samhällets unga.
Vår tidigare forskning behandlar bland annat ämnet gällande tredjepersonseffekten och hur vida det finns någon koppling till censur (Eveland, McLeoad, Nathanson, 1997). Artikeln är författad under en tid då rappen var omdebatterad i USA. Precis som den är idag nästan 25 år senare, fast i Sverige. Studiens resultat bekräftar tredjepersonseffektens hypotes, nämligen att individer upplever sig själv vara mindre påverkade, än sin omgivning. Studenternas svar och attityder visade även på att det inte var främmande för att ta till åtgärder som censur i olika former (Eveland, McLeoad, Nathanson, 1997:165). Artikeln redogjorde alltså för hur
respondenterna inte upplevdes vara påverkade av rappmusikens budskap, men att de ändå var benägna att stötta åtgärder som censur. Något som går att härleda till vår studie, då individer också upplevs som opåverkade men ändå tillgriper åtgärdsförslag så som censur. Vi kan då se tecken på att vår studie bekräftar den tidigare forskningen gällande tredjepersonseffekten, samt att vår studie adderar belägg för vad som redan är känt inom ramen för
tredjepersonsforskningen.
6.3 Attityder på diskussionsforum utifrån teorin om encoding/decoding
Den svenska gangsterrappen har genererat en del åsikter och tankar bland invånarna i samhället. Vi har stött på attityder kring genren i både svenska massmedier och på olika diskussionsforum, följaktligen har debatten blivit uppmärksammad i samhället då det är en musikgenre som har fått en ökad popularitet.
De uttryckta attityderna på diskussionsforumen som presenterades och analyserades i föregående kapitel exponerade generellt en negativ trend gällande den svenska
gangsterrappen bland användarna, samtidigt som det existerar en hel del positiva åsikter och attityder kring musikgenren. Denna studie kan med hjälp av den netnografiska observationen konstatera att det till stor del existerar negativa attityder till svensk gangsterrapp bland
användarna på diskussionsforumen som det insamlade empiriska materialet har sitt ursprung i. I figur 1 uttrycker användaren en negativ attityd gentemot musikgenren och dess inverkan på samhället där hen kopplar svensk gangsterrapp med kriminalitet, men enligt en vetenskaplig studie om gangsterrappen förknippas musiken oftast med en sorts protest mot social orättvis
(Tanner, Asbridge & Wortley, 2009:708). Samtidigt menar studien att det finns interkulturella variationer i hur den här typen av musikgenre tas emot, vilket leder oss in på Stuart Halls teori om avkodning och inkodning av ett meddelande (Tanner, Asbridge & Wortley, 2009:706). Dessa attityder kan följaktligen undersökas och förklaras med hjälp av Stuart Halls teori om encoding/decoding. Det förekommer i flera fall bland det empiriska materialet där användare menar på att budskapen som artisterna inom denna musikgenre sänder ut är olämpligt, vulgärt och våldsamt. Utifrån encoding/decoding-modellen finns det en process som sker när ett budskap överförs från sändare till mottagare. I början finner vi artisten som inkodar sitt budskap i låttexten utifrån hens världsbild och erfarenheter, därefter avkodar publiken låttexten utifrån deras egen världsbild och erfarenheter. Processen sker i form av en tolkning och översättning av kodad information som förvandlas till en begriplig form, således försöker publiken rekonstruera själva idéen genom att ge symboler betydelse samt genom att tolka meddelandet i sin helhet (Hall, 1980:129). Utifrån det analyserade empiriska materialet kan studien konstatera att encoding/decoding-processen i de flesta fallen hos användarna resulterat i både en förmedlande läsning och en oppositionell läsning av själva budskapet. Med andra ord är användarna antingen kritiska och ovilliga att acceptera hela budskapet som
gangsterrappens artister sänder ut, eller avkodar budskapet med en oppositionell läsning vilket leder till att publiken helt motsätter sig meddelandet (Hall, 1980:138).
Teorin om encoding/decoding kan dock vara aningen problematisk i dagens digitaliserade medielandskap eftersom gränserna mellan inkodare och avkodare alltmer suddas ut. Ett exempel på detta kan statueras vid tillämpningen av teorin på inslaget om Greekazo i Malou efter tio. Här kan Malou von Sivers både betraktas som en mottagare av gangsterrappens budskap men även en sändare av budskapet eftersom programledaren själv inkodar budskapet utifrån sin världsbild och sänder iväg det genom sitt tv-program.
6.4 Slutsats
Resultatet av analysen har bidragit till en slutsats som tyder på tendenser till en moralpanik. Moralpaniken blev synlig tack vare tillämpningen av Chas Critchers modell på den delen empiriska material som utgjordes av svenska massmedier. Modellen tydliggör hur makthavare och opinionsbildare intar rollen som moralentreprenörer samt experter för att bemöta det ”hotfulla” fenomen som är svensk gangsterrapp, detta genom att föreslå åtgärder för att korrigera ”fel” till ”rätt”. Åtgärdsförslagen bakom korrigeringen är bland annat införingen av
förbud på exempelvis fritidsgårdar, samt uppmaningar till artister att försöka ta bort den ”gangstertrend” som musikgenren uppfattas signalera till ungdomar.
Vad som också blir synligt i ljuset av moralpaniken är hypotesen tillhörande
tredjepersonseffekten, att individer upplever sig själva vara mindre påverkade av mediernas innehåll än individer i omgivningen. Effekten blir synlig både i svenska massmedier och på diskussionsforum där musikgenren diskuteras och där individer med varierande
”maktposition” inte uttrycker någon egen form av påverkan från fenomenet, men ändå är benägna att vidta åtgärder för att skydda samhällets mer ”lättpåverkade” individer. Vidare pekas unga ofta ut som särskilt mottagliga för påverkan av ”hotfulla” fenomen.
Attityderna på diskussionsforumen har visat oss att det existerar en slags uttryckt oro bland användarna om gangsterrappens påverkan på samhället, samtidigt som det finns en del attityder som är positivt inställda till genren. Teorin om encoding/decoding har vidare synliggjort betydelsen av gangsterrappens meddelande/budskap för mottagarna (avkodarna). Utifrån resultatet av det empiriska materialet kan studien konstatera att det finns tydlig kritisk/förmedlande läsning och oppositionell läsning av artisternas (sändarnas) inkodade meddelande bland mottagarna (avkodarna).
6.5 Metoddiskussion
Studiens metod är en kombination av receptionsanalys samt netnografiska observationer. Vid inhämtning av material från internet är det viktigt att arbeta källkritiskt, då mycket av det material vi kommit över är användargenererat. Författaren bakom kapitlet ”Etnografi online”, Jakob Svensson, skriver i boken ”Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap” om vikten av anonymitet vid behandling av material från internet. Han menar på att man till högsta möjliga grad skall försöka behålla anonymiteten hos de användarna som genererat material som använts i en studie (Svensson, 2019:65).
Vår studie har anonymiserat alla individer som skapat inlägg i diskussionsforumstrådar vi använt oss av. Studiens redovisning av material från diskussionsforum bygger på
skärmdumpar, vilket kan vara problematiskt när det kommer till frågan om anonymisering. Då exempelvis Twitter.com har en funktion där vem som helst kan söka på ord ur en specifik tweet och därefter få upp ursprungs-tweeten med tillhörande användarprofil. Att bara använda
anonymiseringen bättre eftersom det är fördelaktigt för studien att redovisa från vilken hemsida/tjänst/sociala medier-plattform citatet härstammar ifrån. Hade vi hänvisat att citatet var från Twitter hade det fortfarande varit möjligt att hitta användarprofilen.
Vidare metodförslag som kan nyttjas vid en liknande studie eller samma studie är intervjuer. Kanske med mest fördel fokusgruppsintervjuer för att i största mån få ta del av en diskussion kring ämnet, och tolka hur respondenterna resonerar kring vilka attityder som finns gentemot svensk gangsterrap, och varför dessa attityder finns, samt även potentiellt kombinera
fokusgruppsintervjuer med djupintervjuer för att på så sätt få en förståelse för respondenternas bakgrund och därmed kunskap hur vida bakgrund och vilken attityd gentemot musikgenren man har, hänger ihop.
De resultat samt slutsatser uppsatsen kommer fram till bygger bland annat på teorier och metoder använda av väletablerade forskare och teoribildare vilket kan ge studiens resultat och slutsats en ökad trovärdighet (Lindstedt, 2019:161). Då vi tagit del av tidigare
forskningsstudier där samma teorier har agerat måttstock för att undersöka ändamål som gett resultat vår studie kunnat nyttja. Exempelvis den vetenskapliga artikeln med namnet:
”Support Censorship of Violent and Misogynic Rap Lyrics” som handlar om
tredjepersonseffekten och hur vida teorin kan hänga ihop med censur (Eveland, McLeoad, Nathanson, 1997). Resultatet av den studien påvisade ett samband mellan
tredjepersonseffekten och censur, vilket också blev tydligt när vi tillämpade
tredjepersonseffektens hypotes på det material där det uttrycktes attityder som resulterade i åtgärdsförslag som censur.
6.6 Vidare forskning
Vår studie härleds till ett medie- och kommunikationsperspektiv på uttryckta attityder gentemot svensk gangsterrapp. För att addera ytterligare till vetenskapen kan det med fördel vara angeläget att angripa ämnet utifrån ett annat perspektiv. Att studera attityder och svensk gangsterrapp utifrån ett genusperspektiv skulle vara intressant då en majoritet av de mest populära artisterna från genren är män. Vidare hade det då varit intressant att utforska kvinnors attityder gentemot gangsterrapp komponerad av män, då kvinnor ofta porträtteras sexistiskt i låttexterna.
En annan intressant ingång kring omdebatterat medieinnehåll är åldersgränser. Det finns en medvetenhet om att filmer, serier och datorspel har åldersgränser för att signalera vilken typ
av publik medieinnehållet riktar sig till, musik har en avsaknad av åldersgräns (med undantag för festivaler och konserter). En sådan studie skulle kunna undersöka varför visst
medieinnehåll tillskrivs åldersgränser och annat medieinnehåll inte tillskrivs åldersgräns trots att budskapen i respektive innehåll behandlar liknande ämnen så som våld, sex och droger.