Kandidatuppsats
Samhällsanalys och kommunikation- Medie- och
kommunikationsvetenskap 180 hp
S.W.A.- Swedes With Attitudes
En receptionsanalys av uttryckta attityder gentemot
svensk gangsterrapp.
Medie- och kommunikationsvetenskap
15 hp
Abstract
Titel: S.W.A.- Swedes With Attitudes – En receptionsanalys av uttryckta attityder gentemot
svensk gangsterrapp.
Författare: Rami Raghid Karim & Vilmer Franzino Handledare: Martin Danielsson
Examinator: Linus Andersson
Typ av arbete: Examensarbete för kandidat i medie- och kommunikationsvetenskap (15 hp) Termin: Vårterminen 2020
Antal ord: 18753
Syfte och frågeställningar: Studien syftar till att bidra med en fördjupad förståelse samt en
ökad kunskap om attityderna gentemot svensk gangsterrapp. Utifrån syftet och vad uppsatsen vill uppnå författades fyra forskarfrågor: ”Vilka attityder till svensk gangsterrapp uttrycks i svenska massmedier?”, ”Hur kan attityderna gentemot gangsterrapp i svenska massmedier förstås utifrån moralpanik och tredjepersonseffekten?”, ”Vilka attityder till svensk
gangsterrapp uttrycks i diskussionsforum?”, ”Hur kan attityderna förstås utifrån teorin om encoding/decoding samt tredjepersonseffekten?”.
Metod och material: Uppsatsens metodkapitel inkorporerar ett teoretiskt ramverk bestående
av tidigare forskning rörande teorin om tredjepersonseffekten, rappmusikens inverkan på samhället och mediernas roll i hur musikgenren uppfattas. Uppsatsens teoretiska ramverk utgörs av teorin om Encoding/decoding, moralpanik samt tredjepersonseffekten. Metoden som studien har förlitat sig på är en kombination av receptionsanalys och netnografisk observation av attityder uttryckta i svensk massmedia samt i diskussionsforum.
Huvudresultat: Studiens huvudresultat indikerar på att det finns både negativa och positiva
attityder gentemot svensk gangsterrapp. Dessa attityder uttrycks i både massmediala sammanhang samt i diskussionsforum. Vad som fastslagits är att den negativa responsen musikgenren får möta i mediala sammanhang går att härleda till moralpanik, samt att de opinionsbildare och makthavare som uttrycker dessa attityder visar prov på
tredjepersonseffekten då dessa individer hävdar sig vara opåverkade av musikens budskap och är mer benägna att uttrycka en oro för allmänhetens ”risk” att bli påverkad. Vidare visar resultaten att mottagarna av gangsterrappen meddelande/budskap läser det med en
kritiskt/förmedlande läsning och oppositionell läsning.
Nyckelord: Moralpanik, encoding/decoding, tredjepersonseffekten, svensk gangsterrapp,
Innehållsförteckning
Abstract ... 1
1.Introduktion ... 3
1.1 Historien bakom gangsterrapp ... 3
1.2 Det vetenskapliga problemet ... 4
1.3 Syfte ... 5
1.4 Frågeställningar ... 5
1.5 Avgränsning ... 6
2. Tidigare forskning ... 7
2.1 Två sidor av rappmusiken ... 7
2.2 Gangsterrapp ur ett medieperspektiv ... 8
2.3 Gangsterrapp ur ett samhällsperspektiv ... 10
3. Teoretisk och begreppslig referensram ... 13
3.1 Moralpanik ... 13
3.2 Moralentreprenörer & regler... 15
3.3 Encoding/decoding ... 17 3.4 Third-person effect ... 19 4. Metod ... 22 4.1 Val av metod ... 22 4.2 Netnografi ... 22 4.3 Receptionsanalys ... 23
4.4 Material och urval ... 25
4.5 Forskningsetiska överväganden ... 29
4.6 Reliabilitet och validitet ... 30
5. Resultat/Empirisk Analys ... 32
5.1 Uttryckta attityder i svenska massmedier ... 32
5.2 Uttryckta attityder i diskussionsforum ... 39
5.3 Tredjepersonseffekten ... 45
5.4 Sammanfattning ... 47
6. Diskussion/Slutsats ... 50
6.1 Attityder i svenska massmedier utifrån teorin om moralpanik ... 50
6.2 Attityderna i svenska massmedier och diskussionsforum utifrån teorin om tredjepersonseffekten .... 51
6.3 Attityder på diskussionsforum utifrån teorin om encoding/decoding ... 52
6.4 Slutsats ... 53
6.5 Metoddiskussion ... 54
6.6 Vidare forskning ... 55
S.W.A.- Swedes With Attitudes
1.Introduktion
- ”Ey Greekazo, den här Malou, vad är det hon säger för nåt bror?
Wallah, bror, jag har ingen aning, jag var helt bäng brorsan, lämna mig. Och den här arga sniffaren då, vad säger han, bror?
Bror, jag har ingen aning brorsan, ingen aning”
-Dree Low & Greekazo, 2020 På senare år har genren svensk gangsterrapp blivit alltmer framträdande i samhället, där svenska artister från genren blivit hyllade för sina låtar och lyriska begåvning. Svenska artister som bland annat Einar, Greekazo, Dree Low och 1. CUZ har lyckats få sina namn att hamna på svenska topplistan 2019 (Sverige topplistan, 2019). Dock har denna
uppmärksamhet för svensk gansterrapp medfört en hel del kritik från diverse mediekanaler, där vissa opinionsbildare uttrycker sina uppfattningar och bekymmer över den ständigt växande musikgenren i samhället. Nya trender och fenomen bemöts på olika sätt i samhället. Om fenomenet i fråga berör ämnen som kanske strider mot samhällets moraliska samt sociala regler kan det träda fram en motreaktion från samhället och dess grupper. En känsla av panik i kollektivt slag.
Moralpaniken är inget nytt i samhället utan har förekommit under flera decennier inom alla slags underhållningsformer, allt från musik till film och tv-spel. Musikgenrer som kommer till minnet när man hör ordet “moralpanik” är bland annat Punk-rocken, där Sex Pistols var ett framstående namn. Men även Elvis Presley, The Beatles och Rolling Stones fick stora delar av befolkning i chock, trots att deras musik idag inte upplevs som något radikalt och
uppseendeväckande. Med andra ord så har moralpaniken alltid varit närvarande när nya ting och trender skrider till verket.
1.1 Historien bakom gangsterrapp
Gangsterrapp är en form av hiphop-musik. Genren trädde fram i USA under slutet av 1980-talet, och dominerade hiphop scenen under 90-talet. Genren ses som en reflektion och produkt av den destruktiva, våldsamma livsstil som många gånger förknippas med personer bosatta i förorter. Där lyriken i låtarna kretsar kring droger, vapen, våld och sexistiska anspråk
(Encyclopedia Britannica, 2008). Hiphopen kom till Sverige under 1980-talet, där DJ René Hedemyr släppte den första svenskinspelade raplåten ”Record Pool Rap”. Det skulle dock dröja några år innan den svenska gangsterrappen tog sitt fäste i den svenska musikvärlden (Wikipedia, 2019).
I början av 1990-talet formades hiphop-gruppen The Latin Kings av fyra män som hade sina rötter i Sydamerika (Dagens Nyheter, 2014). Denna grupp kom att börja kritisera
samhällsstrukturerna i sina låttexter och gav en röst åt ungdomar som hade varit marginaliserade och sjöng om en verklighet i Sverige som var främmande för många svenskar. I en intervju med musikjournalisten Petter Hallén berättar han om att det finns en samhällskritisk analys i hiphop-gruppens låttexter (SVT nyheter, 2020). Hallén är dock mer kritisk till dagens generation av rappare och uttrycker sin kritik på följande sätt: ” Dagens generation rappare, rappar fortfarande om att förändra sin situation. Men det är mycket mer individualistiskt. Det finns inga lyckliga slut inom svensk rap idag. Jag tycker inte att det är rättvist att kalla det en glamourisering av kriminalitet och våld inom svensk rap. Visst förekommer det vapen och våld i låtarna men det finns så mycket beskrivningar av baksidan av det här” (SVT nyheter, 2020).
Vad som kanske kan anses som startskottet för genren i Sverige var när musiken från det svenska rapp-kollektivet Kartellen nådde allmänhetens öron. År 2009 släpptes deras första singel ”Gå loss”. Kartellen kritiserades för sin musik som sades glorifiera det kriminella livet, kollektivet var aktiva fram till 2016 (Wikipedia, 2020). Med Kartellen som startskott tillkom det en rad framträdande artister med åren som går att kategorisera in i genren svensk
gangsterrapp.
1.2 Det vetenskapliga problemet
Det vetenskapliga problemet studien syftar till att undersöka är det tomrum inom svensk medieforskning som rör vilka attityder det finns kring svensk gangsterrapp, samt den föreställning om att gangsterrappen skadar samhället, som blir synlig i diverse Tv-program och andra medier. Bland annat TV4:s program ”Malou efter tio”, där en intervju genomförs med rapparen Greekazo, samt SVT:s ”Mötet” där Lars El Hayek träffar rapparen 1.CUZ för att diskutera den påstådda problematiken kring gangsterrappen. För att kontextualisera
medierna porträtterar, där kända, väletablerade Tv-profiler uttalar sig om genren och dess potentiellt farliga inverkan på samhället. ”Det här är ett samhällsproblem” uttrycker Anders Öfvergård det i Tv-programmet ”Malou efter tio” (Malou efter tio, 2019, 15:11). Anspråk som görs av opinionsbildare utan vidare förkunskap om vad genrens effekt har, vilket vi som uppsatsförfattare anser som en irriterande observation (Rienecker, 2016:11). Enligt
nationalencyklopedin kan ordet attityd inrymma olika definitioner, det kan t.ex. definieras som något yttre eller ett beteende som kan observeras men det kan också definieras som något inre eller mentalt (Nationalencyklopedin, u.å.). Huruvida ordets betydelse kan variera, handlar attityder i grund och botten om individens/gruppens förhållningssätt eller inställning till ett fenomen eller en företeelse (Nationalencyklopedin, u.å.). Denna studie studerar de attityder som uppstår och uttrycks av personerna i studiens empiriska material. Vidare är dessa attityder insamlade från digitala källor (se 4.4 Material och urval) och tillhör individer som har uppvisat en särskild inställning eller ett förhållningssätt till gangsterrappen, där personen antingen har varit för, emot eller likgiltig till musikgenren.
1.3 Syfte
Syftet med studien är att bidra med en fördjupad förståelse samt en ökad kunskap om attityderna gentemot svensk gangsterrapp. På senare år har genren ”svensk gangsterrapp” blivit uppmärksammad i både traditionella och sociala medier, där genren har blivit mottagen med positiva reaktioner från diverse grupper i samhället, samtidigt som den fått utstå hård kritik av andra grupper i samhället. De negativa attityderna framförs ofta av opinionsbildare i Tv-program eller blir synliga i kommentarsfält på diverse sociala medieplattformar. Studien syftar med andra ord till att undersöka och förstå varför dessa olika attityder uppstår utifrån teorier om moralpanik, encoding/decoding- modellen samt tredje-person effekten som utgör studiens teoretiska verktygslåda.
1.4 Frågeställningar
Studiens syfte konkretiseras ytterligare med hjälp av dessa fyra frågeställningar, • Vilka attityder till svensk gangsterrapp uttrycks i svenska massmedier?
- Hur kan attityderna gentemot gangsterrapp i svenska massmedier förstås utifrån moralpanik och tredjepersonseffekten?
• Vilka attityder till svensk gangsterrapp uttrycks i svenska diskussionsforum?
1.5 Avgränsning
Attityderna gentemot svensk gangsterrapp har uttryckts på ett flertal olika massmedier och diskussionsforum som innefattar ett mångsidigt innehåll. Utifrån det har studien avgränsats till innehåll från olika massmedier bland annat webb-tv, och digitala tidningar samt fem olika diskussionsforum. Denna avgränsning har genomförts för att minska studiens omfattning. Materialet som består av innehåll från både massmedier och diskussionsforum har valts ut efter lämplighet. Anledningen till varför vi valt att avgränsa oss till just detta material är delvis för att skilja massmedier och diskussionsforum åt, då studiens teorier och begrepp om bland annat moralpanik är mer överförbart på makthavande opinionsbildare som ofta
framträder i massmedier, snarare än i diskussionsforum. Varför studien valt att fokusera på specifikt dessa diskussionsforum utgörs av de faktum att de är lättillgängliga samt har en annan grad av frispråkighet i de attityder som uttrycks i jämförelse med de attityder som uttrycks i massmedier.
2. Tidigare forskning
Detta avsnitt kommer behandla en översikt av den tidigare forskning som finns på området, och hur vår studie kan positioneras i relation till den befintliga vetenskapen inom fältet och bidra med vidare kunskap.
Med anledning av den tidigare forskning vi tagit del av samt presenterat i vår
forskningsöversikt, kan vi identifiera en avsaknad av studier kring svensk gangsterrapp utifrån ett medie-och kommunikationsperspektiv (MKV-perspektiv). Ett MKV-perspektiv handlar om förståelsen för hur medierna fungerar som medskapare till samhällsprocesser, exempelvis den process i samhället som ger uppsåt till moralpanik. Studien använder i huvudsak tre användbara teorier som söker att ge en fördjupad förståelse för samspelet mellan medierna och samhället (Berglez & Olausson, 2009:11). Ett MKV-perspektiv behövs för att synliggöra mediernas faktiska makt över samhällets reaktioner på dess innehåll. MKV-perspektivet inbegriper fyra viktiga begrepp: medier, kommunikation, kultur och samhälle. Fyra begrepp som är återkommande i vår studie gällande attityder gentemot svensk gangsterrapp
(Bengtsson et al. 2017:11, 12).
De artiklar samt böcker vi har kommit över studerar gangsterrapp och samhället i mångt och mycket utifrån ett humanistiskt perspektiv. Tidigare forskning kring ämnet tyder på en forskarbas som utgörs av sociologer, psykologer, historiker, genusvetare med mera. Dessa vetenskapliga texter utgör vår grogrund för vår kommande forskning inom området svensk gangsterrapp. Vi har övertygelsen om att texternas kunskap, teorier samt metoder kommer vägleda oss, samt bidra till vår framgång när vi angriper ämnet utifrån ett MKV-perspektiv.
2.1 Två sidor av rappmusiken
Forskningen visar oss att vissa former av rappmusik som till exempel gangsterrapp under de senaste åren mottagit kritik för deras överdrivna användning av sexuella anspelningar i form av misogyni, svordomar och försköningen av våld och droger (Schneider, 2013:37).
Artikeln är baserad på teorier som förekommer inom kulturstudier och kulturkriminologi, och är ett forskningsprojekt som antyder på att offentlighetens negativa uppfattningar om
rappmusik är till stor del präglat av både formella informella censuragendor och kampanjer (Schneider, 2011:36).
Artikeln menar vidare på att medierna spelar en stor roll när det kommer till att forma publikens negativa uppfattningar om rappmusikens inverkan på samhället (Schneider,
2013:42). Utifrån forskningens data har man kunnat konstatera att medierna och straffrättsliga institutioner arbetar tillsammans och med beslutsfattare för att stödja och införa idéer om brottsligheten som t.ex. att fördöma och demonisera rappmusiken (Schneider, 2013:52). I en annan vetenskaplig artikel jämför författarna representationen av rappmusik med det självrapporterade kriminella beteendet och attityder hos denna musikgenrens kärnpublik. Forskarnas databas bestod av 3393 gymnasieelever i Toronto (Tanner, Asbridge & Wortley, 2009:693). Genom deras undersökning kunde forskarna konstatera att rappmusiken och hiphopen överlag var den populäraste genren bland deltagarna, vilket i sin tur leder till att forskarna menar på att rapp-genren lockar till sig en bred publik särskilt hos gymnasieelever (Tanner, Asbridge & Wortley, 2009:705). Ett annat resultat som författarna uppmärksammar utifrån undersökningen är att det finns klara tecken på att rappmusiken ses som en sorts protest mot social orättvisa (Tanner, Asbridge & Wortley, 2009:708).
Forskningen visar på att det finns ett samband mellan seriösa fans av rappmusiken och kriminalitet samt brottslighet. Vidare visar även denna forskning på att det finns
interkulturella variationer i hur musiken tas emot (Tanner, Asbridge & Wortley, 2009:714). Faktorer som etnicitet, kulturellt kapital, ekonomiska och sociala bakgrunder spelar en stor roll i hur musiken tas emot (Tanner, Asbridge & Wortley, 2009:706).
2.2 Gangsterrapp ur ett medieperspektiv
Författarna Avriel C. Epps och Travis L. Dixon skrev en artikel som heter ”A Comparative Content Analysis of Anti- and Prosocial Rap Lyrical Themes Found on Traditional and New Media Outlets”. Denna forskningsartikel som är en form av en innehållsanalys syftar till att undersöka huruvida rappmusikens lyriska teman som konsumeras och delas på nätet samt sociala medier är mer olikartade och mindre samhällsfientliga än rappmusiken som delas via traditionella medier (Epps & Dixon, 2017: 467). Olika former av rappmusik började dyka upp i början av 1970-talet, men det var inte förrän slutet 1990-talet och början av 2000-talet som forskare började intressera sig alltmer för rapp-genren. Detta berodde på en ökning av
våldsamma inslag i låttexterna och i uppträdandet som gjordes i televisionen (Epps & Dixon, 2017:469).
Studien kommer fram till två huvudsakliga resultat genom den jämförande innehållsanalysen mellan rapplåtar som ligger på Billboard-listan och de som delades online via Facebook. Det första resultatet pekade mot att rapplåtar som låg på Billboard-listorna var mindre olikartade än de låtar som konsumenterna delade online. Låtarna som delades online var stolta över sina heterogena lyriska teman. Det andra resultatet visade att låtarna som delades online var generellt mindre samhällsfientliga och mer ”prosocial” än rapplåtarna som befann sig på Billboard-listan (Epps & Dixon, 2017:487).
Forskarna drar slutsatsen att “While mainstream media still influences the choices made available to consumers, individuals increasingly have the power to create their own narratives more easily than ever before.” (Epps & Dixon, 2017:489).
Artikeln Support Censorship of Violent and Misogynic Rap Lyrics behandlar teorin om tredjepersonseffekten och hur vida teorin hänger ihop med censurering. Artikelförfattarna beskriver det som att artikeln är av relevans, då det fanns en debatt, under tiden den skrevs, hur vida man borde censurera rappmusik (Eveland, McLeoad, Nathanson, 1997:153). Anledningen till artikelns relevans motiverar författarna med att testa tredjepersonseffektens två komponenter som utgör teorin. Teorins perceptuella komponent, samt teorins
beteendekomponent. Teorins hypotes utgår ifrån att individer sällan upplever sig själva bli påverkade av medierade budskap, utan att omgivningen löper en större risk av att bli
påverkade (perceptuell komponent). Dessa föreställningar om att individer själva ofta hävdar sig vara opåverkade av medieinnehåll har lett till ansträngningar i form av att vidta åtgärder (beteende komponenten), för att beskydda omgivningen, som är mer benägna att påverkas (Eveland, McLeoad, Nathanson, 1997:153).
Artikeln beskriver hur en undersökning genomfördes där 202 studenter fick slumpmässigt genomför ett av två frågeformulär á nio sidor. De två frågeformulären var identiska förutom sista sidan. Sidorna innehöll faktiska rapp-texter, men av två olika typer. Det ena formuläret hade rapp-texter som innehöll våldsamma inslag, medan det andra utgjordes av
kvinnofientligt innehåll (Eveland, McLeoad, Nathanson, 1997:160). Studenternas uppgift var att svara på frågor om rapp-texterna, och hur vida det upplevdes som antisociala. Frågorna rörde bland annat censur, och hur vida musiken bör tillåtas eller inte.
Resultatet av undersökningen indikerade på, precis som teorins hypotes menar, att
respondenterna upplevde andra som mer påverkningsbara än sig själva vid exponeringen av medieinnehåll, i detta fall vulgära rapp-texter. De frågor i studien som rörde censur som åtgärd var också starkt kopplad till teorins hypotes, då respondenterna visade stöd gentemot förslag till censurering i olika former (Eveland, McLeoad, Nathanson, 1997:165).
Studien är av relevans för vårt arbete då den behandlar attityder gentemot just rapp. Samt att teorin är angelägen för oss då den pekar på det faktum att personer som inte upplever sig själva som påverkningsbara kan tillgripa censur för att skydda resten av allmänheten, eller omgivningen. Eftersom mycket av de attityder vårt empiriska material består av kommer från makthavare, så som politiker exempelvis, är teorin en stor byggsten i förståelsen varför åtgärder som censur vidtas av personer som uppger sig vara utom räckhåll för medieinnehålls ”skadliga” påverkan.
2.3 Gangsterrapp ur ett samhällsperspektiv
Artikeln Young Jeezy and” The Recession”: What Gangster Rap Can Teach Us About Economic Poverty in the Black Community innehåller en djupgående fallstudie med en kvalitativ undersökning av rapparen Young Jeezys album The Recession. Undersökningen syftar till att ta reda på i vilken utsträckning gangsterrappare använder hiphop som medel för att svara på de strukturella ojämlikheterna i ekonomiskt utsatta områden där majoriteten av befolkningen är färgade (Payne, 2015:113). Samhällsvetare, beteendevetare samt sociologer har det fortsatt svårt att fånga in gangsterrapp-artisters erfarenheter och hur dessa erfarenheter avspeglar sig i deras musik, hiphop-kultur i stort, samt de lokala områden där dessa artister befinner sig (Payne, 2015,114).
De teoretiska ramverk som använts för att undersöka ämnet är ”Theory of resilience” och grundad teori. Theory of resilience erkänner hur personlig konstruktion av motståndskraft utvecklas i relation till strukturell ojämlikhet, som till exempel ekonomiska förutsättningar (Payne, 2015:115). Grundad teori används oftast i kvalitativ forskning och är ett verktyg för analys (Payne, 2015:121). Metodologiskt användes ett fenomenologiskt ramverk för att djupare analysera gangsterrapp-album i relation till artisternas levda erfarenheter (Payne, 2015:120).
Vår förhoppning med artikeln är att den skall komma att hjälpa oss i förståelsen kring hur svenska gangsterrappares livserfarenheter speglar deras musik och lyrik. Med hjälp av den förståelsen kan attityder, negativa som positiva, tolkas med ett större reflektionskapital i vårt närmande av attityderna. Samt även att utläsa utifrån attityderna, om rapmusiken uppfattas som ett verktyg att bekämpa social orättvisa eller om den har en annan agenda baserat på de attityderna som bemöter musiken.
Genom att författaren av studien Rapresenting: The miscellaneous meaning of gangsta rap in 1990s America. Master’s Thesis in North American Studies undersöker och utforskar de mångfacetterade gensvar gangsterrapp får från olika delar av samhället, möjliggör det för studien att konstruera en mer fullständig förståelse av den komplexiteten i hur musik påverkar och utmanar samhället (Oosterhoff, 2014:9).
Forskare som undersöker gangsterrapp är generellt sett fokuserade på att giltighetsförklara eller bemöta anspråk som rör musikgenrens kulturella och politiska värde. Vissa forskare försöker kontra allmänhetens negativa bild av gangsterrapp i deras forskning. Medan andra försöker giltighetsförklara de påstådda skadliga effekter som drabbar amerikanska samhället och de afro-amerikanska områdena. Sociologiska, kulturella och historiska forskningsmetoder har använts och kombinerats för att undersöka samt utforska den rotning gangsterrapp har i de fattiga, afro-amerikanska områden och deras kultur (Oosterhoff, 2014:5).
Artikeln är intressant samt relevant då den behandlar hur musik påverkar och utmanar samhället. Vad vi kan ta fasta på för egen del utifrån artikeln, är att den svenska
gangsterrappen har både påverkat och utmanat samhället. ”Utmanat” i den mån att det har blivit en samhällsdebatt hur vida genren är skadlig, i synnerhet för ungdomar. ”Påverkat” i den mån att genren och dess ”problematik” har fått mycket utrymme i medierna.
Artikeln tar också upp två ”läger”. Ett läger av forskare som försöker giltighetsförklara eller legitimera anspråk som görs gentemot musikens kulturella och politiska värde, och på så sätt kontrar allmänhetens negativa bild av genren. Ett annat läger forskare försöker
giltighetsförklara de påstådda skadliga effekter genren har på allmänheten. Artikeln appliceras förvisso i kontext av det amerikanska samhället, där afro-amerikanska områden inkluderas, men vi anser att den är angelägen även för vår studie. Då dessa två ”läger” av forskare också i viss mån representerar samhällets röst. Då det även i samhället finns ”läger” där bland annat
negativa och positiva attityder projiceras ut gällande genren, till allmänheten (Oosterhoff, 2014:5).
Inge Oosterhoff som författat artikeln benämner relationen mellan musik och samhället som komplex. Komplex eftersom det inte är helt simpelt att förklara varför musik kan komma till att utmana och påverka samhället. En ytterligare intressant del av hennes studie visar på en anledning kring varför musik och viss grupptillhörighet kan utmana och påverka samhället, nämligen att det finns komplexa sociala regler som grupper anammar och tillämpar i socioekonomiskt utsatta områden, för att på så sätt socialt navigera sig i de området. Vilket kan utmana andra delar av samhället. Oosterhoff beskriver detta som en slags social kod. Eller ”Code of the Streets” (Oosterhoff, 2014:16).
Till följd av redogörelsen för den tidigare forskningen har studien nu erhållit en överblick av den rådande forskningssituationen där det finns en utebliven kunskap kring ämnet
gangsterrapp och dess relation till samhället och medierna utifrån ett medie- och
kommunikationsperspektiv. Sammanfattningsvis finns det en slags röd tråd som genomsyrar den tidigare forskningen där man menar att det finns en relation mellan musiken och
samhället, dock är relationen mellan företeelserna komplex och svår att förklara. Musikgenren gangsterrapp har visat sig vara extra komplex att förstå och förklara, och speciellt attityderna kring genren. För att denna studie ska kunna göra ett försök till att bidra med kunskap och förståelse kring attityderna gentemot gangsterrappen behövs ett etablerat teoretiskt ramverk som i sin tur används för att analysera det empiriska materialet. I nästkommande kapitel kommer det teoretiska ramverket att presenteras.
3. Teoretisk och begreppslig referensram
Följande kapitel redogör för det teoretiska ramverk där de teoretiska perspektiven som utgör studiens utgångspunkt är moralpanik, encoding/decoding-modellen samt third-person effect (tredjepersonseffekten).
3.1 Moralpanik
Samhället är en arena där det huserar många variationer av åsikter och attityder. Dessa åsikter och attityder blir ytterst påtagliga när ett nytt fenomen uppstår och gör sitt intåg i vardagen. Fenomen kan komma i olika skepnader och former, vilket också medför olika former av ställningstagande inför dem. De kan bemötas med positivitet och negativitet, eller rentav uppfattas som hot mot de moraliska värderingar samhället gjutit.
Musik och dess olika genrer är exempel på fenomen som ibland har uppfattats hotfulla mot samhället eftersom dessa har bestridit den ordning och moral samhället representativt arbetat fram under lång tid. Exempel på sådana genrer är rock och mods, som är förknippade med en utmärkande klädstil samt alkohol och droger (Critcher, 2003:180,182).
Den känsla av hotfullhet som infunnit sig bland människor i samhället har fött ett begrepp som är angelägen för vår studie, moralpanik. Vad som är viktigt vid närmandet av moralpanik som begrepp är förståelsen för att det inte skall betraktas som en sak, utan snarare som en modell för en process som sker vi exponering av något nytt och ovisst (Critcher, 2003:ix). Även om moralpanik som term har en bred mening och innebörd i forskningsvärlden, finns det ett allmänt antagande om att medierna spelar en stor roll för hur en moralpanik
karaktäriseras (Critcher, 2003:ix). Den karaktäriseringen medierna gör, tillhör ett av de sex steg som presenteras i Critchers bok ”Moral Panics and the Media”. Stegen som Critcher har utformat är inspirerade av Stan Cohens tankar och idéer kring den process som sker i
samhället när ett nytt hot träder fram, processen redogör Cohen för i sin bok ”Folk Devils and Moral Panics" (Cohen, 2002:9).
Stegen utgör en slags mall för vad som sker i samhället när ett nytt ”hot” framträder. Steg ett: ett fenomen träder fram, i form av en person, eller en grupp exempelvis. Fenomenet definieras som ett hot mot samhällets värderingar och intressen. Steg två: fenomenets
presenteras och avbildas utefter stereotypiskt karaktäristiska värderingar av massmedier. Steg tre: Personer som anses vara ”rätt-tänkare” bemannar de moraliska barrikaderna, däribland
politiker, journalister och andra opinionsbildare. Steg fyra: socialt och samhällsackrediterade experter uttrycker och diagnostiserar ”hotet” och framför sina lösningar till problemet. Steg fem: sätt att hantera ”hotet” eller ”problemet” utvecklas och tillgrips. Steg sex: fenomenet antingen försvinner, dränks eller förvärras och blir mer synligt (Critcher, 2003:9).
Utefter dessa sex steg har två modeller tagits fram ”The processual model of moral panics” och ”The attributional model of moral panics” I detta avsnitt kommer en redogörelse för en av dessa två modeller utföras, vilket blir den förstnämnda.
Critcher har byggt vidare på de sex steg som Stan Cohen tagit fram för att identifiera en moralpanik. Critcher gör detta genom att förlänga dessa sex steg till en sju-stegsmodell. Där stegen, som han själv beskriver det, är löst definierade. Varje steg har också blivit
uppdaterade för att på så vis inkorporera svar som annars hade blivit utelämnande i Cohens ”modell” (Critcher, 2003:10,17). Modellen lyder följande, och kommer tillämpas i
analysavsnittet:
Steg ett- Problemet träder fram: I vilken form träder problemet fram? Hur, och på vilket sätt uppfattas ”problemet” vara ett hot mot samhällets moraliska värderingar?
Steg två- Mediernas avbildning av problemet: Vem eller vad blir stereotypiserad? Vilken typ av stereotyp är involverad i mediernas avbildning? Finns det bevis som tyder på att medierna överdriver ”problemets” proportioner?
Steg tre: Moralentreprenörer: Vilka betydelsefulla moralentreprenörer träder fram? Opererar dessa personer eller organisationer vid sidan av medier?
Steg fyra: Experter: Vem utger sig för att vara expert på området? På vilka grunder hävdar de sin expertis på området?
Steg fem: Hantering och lösning: Vilka lösningar presenteras och av vem?
Med hjälp av denna modell kan en moralpanik identifieras. Eftersom denna studie syftar till att få klarhet i vilka attityder som finns gentemot svensk gangsterrapp är det av vikt att identifiera om dessa attityder också delvis formats av en moralpanik kring fenomenet svensk gangsterrapp. Steg sex och sju i modellen rör upplösningen av en moralpanik, eftersom diskussionerna och debatterna kring svensk gangsterrapp fortfarande pågår och är aktuella i samhället är det en svår uppgift att kunna tyda vad som kommer bli resultatet av de efterspel fenomenet kommer resultera i (Critcher, 2003:17–18).
3.2 Moralentreprenörer & regler
Alla sociala grupper stiftar regler och ser ofta till att dessa skrider till verket. Sociala regler definierar situationer och vilket beteende som är lämpligt för dem. Inom dessa situationer slår gruppen fast vilka handlingar som uppmuntras, och betraktas som ”rätt” och vilka som betraktas som ”fel” och förbjuds (Becker, 1963:1). Samhället är inte okomplicerat, det är inte med fördel att betrakta det som en organisation där alla kommer överens om de regler och lagar som utfärdas. Inom denna apparat som kallas samhället finns det många grupper som skapar sina egna sociala regler utifrån en rad olika faktorer. Dessa faktorer rör exempelvis socioekonomisk bakgrund, kulturella preferenser, etnicitet och yrke. De motgångar och utmaningar som finns i dessa gruppers historia och levnadsmiljö har präglat de sociala regler som tagits fram inom dessa grupper (Becker, 1963:15).
När en regel som etablerats inom gruppen bryts av en individ, blir hen betraktad som en speciell typ av person. En person vars förtroende inte längre är densamma inom gruppen. Gruppens tillit till personen har suttits på spel, som en konsekvens av den avvikande handling som utfördes, hen passar inte längre in inom de regelramar som gruppen ursprungligen kom överens om. Personen betraktas nu som en utomstående eller ”outsider” (Becker, 1963:1). Men hen som blivit exkluderad ur gruppen må ha en helt annan bild av händelseförloppet. Potentiellt kan personen inte hålla med om den domen gruppen utfärdat eftersom regeln inte föll personen i smaken från första början.
Oenighet kan också uppstå vid domen eftersom personen som brutit mot regeln kan anse ”domarna” vara illegitima att utfärda en dom (Becker, 1963:1–2). Samhället går att betrakta på liknande vis då de inbegriper en stor mängd olika sociala grupper, med olika preferenser, attityder och åsikter. Eftersom avvikare, regler och moralentreprenörer av olika slag går hand i hand med begreppet moralpanik, är det av vikt att redogöra för dessa begrepp, för att på så sätt vidare förstå den process som sker i samhället vid en moralpanik, och hur vida
självutnämnda experters reaktioner på ett nytt ”hot” går att rättfärdiga.
Enligt Howard S. Beckers bok ”outsiders” definieras begreppet avvikare på en rad olika sätt, en avvikare kan urskiljas baserat på exempelvis hårfärg, sexuell läggning, psykiska eller fysiska sjukdomar och så vidare (Becker, 1963:3–5). En mer aktuell syn på avvikare för vår studie som behandlas i Beckers bok är relativistisk. Här handlar det om att betrakta avvikande beteende som ett misslyckande att följa gruppregler (Becker, 1963:7–8). Det finns dock en
problematik kring synen. Det finns tvetydigheter i vilka regler som skall agera måttstock för vad som anses som avvikande beteende. Ett samhälle huserar många typer av sociala grupper som alla har olika sociala regler, och individer kan tillhöra flera olika samtidigt. En individ kan bryta en grupps specifika regler genom att enbart tillhöra en annan grupp och följa deras regler. Frågan ställs då av Becker om detta klassas som avvikande beteende. Individen följer en grupps regel som är socialt accepterat, men bryter samtidigt en annans (Becker, 1963:8).
Hen kanske blir betraktad som avvikande av den grupp vars regler just bröts, men kanske hyllad av den andra. Det finns likheter i den definition av avvikare Becker presenterar, som går att applicera på svenska gangsterrappare och deras följare. De tillhör två grupper samtidigt, men bryter mot de sociala samt moraliska regler i den grupp vi benämner som samhälle. Samtidigt som dessa individer tillhör den grupp som inte tycker att gangsterrappen bryter mot några sociala eller moraliska regler. Sistnämnda grupp kan också benämnas som tillhörande en subkultur. Då dessa individer utmanar auktoritet och det som betraktas som ”mainstream” vad gällande exempelvis musik. Inte genom våld eller demonstrationer, utan snarare genom olika koder som blir synliga i klädsel, språkligt kodat slang och andra personliga utsmyckningar. Egenskaper utmejslade för att skilja dem från resten av
populationen i samhället, för att på så sätt stärka grupptillhörigheten (Sullivan, 2013:196).
Med hjälp av Beckers kapitel om avvikare och regler har vi nu identifierat det faktum att individer kan tillhöra olika grupper samtidigt. Samt att döma en individ utifrån ett avvikande beteende som strider mot gruppen kan vara problematiskt då det finns en rad faktorer gruppen som ”domare” måste ha förförståelse för som kan förklara de beteende som ansetts
”avvikande”.
Dessa ”domare” som pekar ut samt utfärdar konsekvenser utifrån avvikande individers
beteende benämns som moralentreprenörer. Dessa entreprenörer utgörs av ”rule-creators” och ”rule-enforcers” (Becker, 1963:147). Regelskaparens egenskaper utgörs av ett intresse för regler och dess innehåll. De regler som redan finns etablerade är inte tillräckligt
tillfredställande för hen, då hen upplever att det finns en påtaglig ondska i samhället som stör. En känsla infinner sig hos regelskaparen. En känsla av att inget kan vara rätt i världen tills regler införs, för att korrigera det som inte upplevs som rätt. En regelskapare kan tillskrivas många definitioner av en person som tycker något inte är ”rätt”. I vår studie kan regelskaparen
betraktas som en individ vars mission är att korrigera det ”fel” som är svensk gangsterrap (Becker, 1963:148).
”Rule-enforcers” eller regelverkställare är den andra delen av de krafter som förkroppsligar moralentreprenörer. Regelverkställare är beroende av ett lyckat skapat regelverk utfärdat av regelskaparen. Om ett nytt ramverk av regler etableras, behövs det också utfärdas eller verkställas av något eller någon. Ofta i egenskap av någon form av byrå eller ministrar. Hela processen som just beskrevs för att korrigera ”fel” till ”rätt” har nu blivit institutionaliserat (Becker, 1963:155).
3.3 Encoding/decoding
Den brittiske forskaren Stuart Hall ägnade sin tid åt bland annat kulturstudier där han skrev en artikel 1972 ”Encoding and Decoding in Television Discourse” som har haft en stor betydelse för studien av de centrala massmedierna. I artikeln redogör Hall för en semiotisk förståelse av kommunikationen som medierna förmedlar (Gripsrud, 2011:90).
Vidare förklarar han denna förståelse med hjälp av två begrepp; encoding (inkodning) och decoding (avkodning) som även kan användas som en modell. Han menade helt enkelt att programmen som sänds ut genom televisionen är formade eller inkodade med utgångspunkt i särskilda sociala och kulturella uppfattningar som i sin tur ger dessa program ett åsyftat eller önskat betydelseinnehåll (Hall, 1980:129). Men mottagarna av dessa program som sitter framför Tv-apparaten och avkodar programmen behöver inte nödvändigtvis dela samma uppfattningar och på så sätt kan betydelseinnehållet förändras utifrån mottagarens perspektiv (Hall, 1980:130). Begreppen encoding och decoding kommer att förtydligas mer ingående nedanför, i syfte till att ge läsaren en ytterligare fördjupad insyn i begreppens innebörd. Encoding- En inkodning (encoding) av ett kommunikativt meddelande innebär själva produktionen bakom meddelandet. Hall menar att begreppet inbegriper ett sorts system där det förekommer kodade betydelser, och för att avsändaren ska kunna skapa detta system behöver hen införskaffa en förståelse över hur världen är begriplig och uppfattad av publikens medlemmar (Hall, 1980:129). När inkodningen av ett meddelande sker, kan sändaren
(inkodaren) använda sig av både verbala (ord, tecken, bilder, videos etc.) och icke-verbala (kroppsspråk, handgester, ansiktsuttryck etc.) tecken som hen tror mottagaren (avkodaren) kommer att begripa och uppfatta.
Decoding- Avkodning av ett kommunikativt meddelande sker när medlemmen/medlemmarna i den tänkta publiken förstår och tolkar meddelandet. Processen är i form av en tolkning och översättning av kodad information som förvandlas till en begriplig form. Vad som sker är att publiken försöker rekonstruera själva idéen genom att ge symboler betydelse samt genom att tolka meddelandet i sin helhet (Hall, 1980:129) .
Hall menar vidare på att misstolkningar och snedvridningar kan uppstå när mottagaren (avkodaren) förstår meddelandet på ett annat sätt än vad sändaren (inkodaren) försökte förmedla (Hall,1980:131). Dock är det inte så simpelt, utan han menar att det handlar om huruvida graden av symmetri eller likvärdighet ser ut mellan producentens (inkodarens) inkodade meddelande och mottagarens (avkodarens) avkodade av detsamma (Hall, 1980:131). Andra faktorer som t.ex. egna erfarenheter och olika ideologiska ståndpunkter spelar också en stor roll i det kommunicerade budskapet.
Som tidigare nämnt i texten är det inte så simpelt som att hävda att det kan ske misstolkningar eller snedvridningar i encoding-decoding processen. Med detta i åtanke har Hall utvecklat tre olika förhållningssätt som en mottagare (avkodaren) kan befinna sig vid efter ett mottaget meddelande från sändaren (inkodaren) (Hall, 1980:136). Den första är den föredragna eller dominerande läsningen (the dominant-hegemonic position), som inbegriper en likvärdighet mellan det inkodade meddelandet och den avkodade. Här menar Hall (1980) att den
dominanta läsningen sker när publiken läser meddelandet i dess rena konnotativa form och förstår meddelandets betydelse så som det är avsett att förstås utifrån sändarens (inkodarens) intentioner med meddelandet (Hall, 1980:136).
Det andra förhållningsättet är den kritiska eller förmedlande läsningen (the negotiated
position) där publiken efter en för/emot-värdering accepterar vissa delar av meddelandet men motsätter sig andra delar. Hall skriver vidare: “Decoding within the negotiated version
contains a mixture of adoptive and oppositional elements […]” (Hall, 1980:137). Publiken tar följaktligen till sig och accepterar den föredragna betydelsen i meddelandet men samtidigt är de inte villiga att acceptera meddelandet helt så som sändaren (inkodaren) avsåg. Istället motsätter sig publiken meddelandet och modifierar det på ett sådant sätt som reflekterar sina egna intressen och upplevelser (Hall, 1980:137)
Det tredje och sista förhållningssättet är den oppositionella läsningen (the oppositional
position), och handlar om att publiken avvisar det framförda meddelandet helt. Hall menar här att det är möjligt att mottagaren av meddelandet förstår dess denotativa och konnotativa betydelse men samtidigt avkodar meddelandet på ett oppositionellt sätt (Hall, 1980:137–138). Detta kan bero på t.ex. läsaren egna upplevelser som leder till att man motsätter sig till
meddelandet och försöker därmed ändra det i sitt sinne för att det ska passa in i en alternativ referensram (Hall, 1980:138).
Stuart Hall encoding/decoding-modell blir således relevant för vår studie eftersom vi som uppsatsförfattare undersöker vilka attityder som existerar gentemot svensk gangsterrapp, ifrån ett mottagarperspektiv. När artisten (inkodaren) skriver en låt som sedan når publiken
(avkodaren), så kan det vara intressant att undersöka hur denna processen ser ut genom encoding/decoding-modellen. Varför det uppstår negativa/positiva reaktioner kring den svenska gangsterrappen, och om det har att göra med en misstolkning, förhandling och/eller motsättning av de gangsterrapp låtarna.
3.4 Third-person effect
Forskningen kring third- person effect (tredjepersonseffekten) har i takt med åren ökat stadigt. Detta enda sen W. Phillips Davison 1983 först introducerade teorin (Lambe & McLeod, 2005: 277). Teorin grundar sig i idén om att individer själv ofta tror sig vara mindre påverkade av massmediers budskap, än vad omgivningen är. En person som exponeras för ett
”övertalande” mediebudskap kommer att betrakta kommunikationen och dess budskap som att ha en större inverkan eller effekt på andra, snarare än sig själv (Davison, 1983:1).
Fastslaget är då att tredjepersonseffekten och massmedier är relaterade till varandra, enligt teorins grundidé. Många lärda, och forskare inom området hävdar att ”experter” ofta är benägna att lägga tyngd vid mediernas makt och effekter på dess publik. Dessa ”experter” betecknas i Davisons studie som personer vars tid ägnas åt att studera statsvetenskap (political science) och kommunikationsforskare (communication theorists). Eftersom dessa ”experter”, enligt Davison, är isolerade från mediers faktiska operation och maskineriet bakom medierna. (Davison, 1983:8,9). Det finns också en uppfattning om att medierna i första hand påverkar den ”generella” befolkning, men inte det individer med spetskompetens på området.
Att definiera en ”expert” är vanskeligt. Davison framför en åsikt i sin studie där han menar på att alla är experter på de ämnen eller områden som har betydelse för oss. Vi sitter alla på information otillgängliga för vår omgivning. Informationen i fråga måste inte vara faktabaserad eller ha en teknisk natur, istället kan det ha att göra med våra erfarenheter. Erfarenheter som har resulterat i att vi gillar vissa saker, och ogillar andra exempelvis. På så vis resonerar vi att ”Andra människor vet inte vad vi vet. Därav är dessa mer troliga att bli påverkad av medier” (Davison, 1983:8,9).
Ett diskussionsområde inom ramen för tredjepersonseffekten som är intressant för studien och samtiden är censur. Diskussioner och debatter kring censur erbjuder ett signifikant utrymme för spekulationer kring tredjepersonseffekten.
Det är tämligen svårt att hitta en person med befogenhet att censurera som är villig att erkänna att hen själv blivit påverkad av ett fenomen som skall förbjudas. Till och med personens närmsta krets anses inte vara i någon riskgrupp för påverkan av fenomenet. Det är snarare allmänheten som anses behöva skydd, där unga och andra som påstås vara lättpåverkade florerar (Davison, 1983:14). Även om publiken som mottagare själva har ett omdöme att nyttja vid exponeringen av hur ett mediebudskap bemöts, är det omdömet präglat av
individens bakgrund, personlighet och andra erfarenheter (Lambe & McLeod, 2005:3). Vad som är intressant för oss är hur vi kan förstå åtgärder så som censur, utifrån
tredjepersonseffekten samt att tillämpa teorin på det empiriska materialet.
Studien har nu redovisat vilket teoretiskt ramverk som skall nyttjas vid forskningsprocessen i syfte att besvara forskningsfrågorna. Chas Critchers modell som betecknar den process som sker i samhället när ett nytt ”hotfullt” fenomen träder fram och potentiellt utvecklas till en moralpanik, samt på vilka grunder moralentreprenörer agerar utifrån samhällets moraliska och sociala regelverk för att korrigera ett ”fel” till ett ”rätt”.
Stuart Halls teori om encoding/decoding som redogör för hur inkodade kommunikativa budskap kan avkodas annorlunda än vad inkodaren önskat, beroende på mottagarens
bakgrund och förförståelse, den redogörelsen blir en angelägenhet för vår studie då den bland annat undersöker och söker förstå attityder gentemot svensk gangsterrapp utifrån ett
mottagarperspektiv. W. Phillips Davisons teori om tredjepersonseffekten som verktyg vid förståelsen för vidtagandet av åtgärder så som censur gentemot fenomen och hur det hänger
ihop med att individer upplever sig själva vara mindre påverkade av medieinnehåll än vad individer i omgivningen är.
Nästa kapitel behandlar och redogör för de metoder som använts vid hämtningen av det empiriska material studiens teoretiska ramverk senare skall tillämpas på.
4. Metod
I följande kapitel presenteras studiens metodval som har använts för insamling och analys av studiens empiriska material. Dessutom presenteras tillvägagångssätt, urval, avgränsning och etiska överväganden i kapitlet.
4.1 Val av metod
Detta avsnitt behandlar metodvalen som ligger till grund för studiens analys och resultat. Vi har valt att tillämpa en kvalitativ metod till studien då det finns många fördelar med att genomföra en kvalitativ studie inom vårt valda ämne. Göran Ahrne & Peter Svensson skriver i sin bok Handbok i kvalitativa metoder att kvalitativa metoder inom samhällsvetenskapen hjälper oss att undersöka och förstå hur olika samhälleliga fenomen (t.ex. institutioner, organisationer, grupper, nätverk, samhällsklasser, kulturer, normer, språk, regler och rutiner) kan fungera, hur de påverkar människor, hur de ger människor möjligheten att göra saker gemensamt, hur de ger makten att bestämma över andra, hur de uppstår samt förändras (Ahrne & Svensson, 2015: 8). Eftersom denna studie behandlar de attityder kring svensk gangsterrapp som uppstår i både massmedier och på diskussionsforum, blir det relevant för själva studien att använda en kvalitativ metod för att undersöka och försöka förstå vilka attityder som uppstår och hur de kan förklaras utifrån teorier om moralpanik,
encoding/decoding och tredje-person effekten.
Metoderna som har använts i studien är en kombination av receptionsanalys och netnografi. Anledningen till att vi valde att genomföra en kombination av dessa två kvalitativa metoder är för att på bästa sätt besvara våra frågeställningar och studiens syfte.
4.2 Netnografi
Netnografi är en metod som har vuxit fram på senare år och har sina rötter i etnografin. Ett etnografiskt närmande handlar om att man försöker närma sig den andres perspektiv på tillvaron eller den andres utkikspunkt som det benämns i symbolisk interaktionism (Lalander, 2015: 93). Detta kan man göra genom t.ex. dolda eller öppna observationer på fältet där forskaren får möjligheten att observera många olika intressanta fenomen som sker i den miljö hens observation bygger på. Det kan handla om relationskapande processer i den observerade miljön, olika kulturer, regler och rutiner som uppstår bland människorna, sociala hierarkier
och samspelet mellan människorna i fråga och samhället. Med andra ord behandlar etnografi människors miljöer och vardagsliv (Lalander, 2015: 94–95).
Men dagens teknologiska utveckling i samhället har möjliggjort en värld som existerar bortom den ”verkliga” eller fysiska världen. Idag kan människor träffas och dela bitar av sina vardagsliv med varandra genom den virtuella nätbaserade plattformen (Lalander, 2015: 95). Därför har det blivit intressant för etnografer att studera och observera miljöerna som befinner sig på Internet och på de sociala medierna, därmed har netnografin (nät-etnografin) vuxit fram som en metod (Berg, 2015:143).
Således har denna studie använt sig av en netnografisk observation på diverse plattformar (se 4.4 Material och urval) för att samla in attityder, tankar och åsikter kring den svenska
gangsterrappen från både kända medieprofiler som till exempel Malou von Sivers, men även från enskilda internetanvändare. Studiens observationer har skett på ett mer passivt plan där vi som uppsatsförfattare har observerat och studerat det existerande fältet från ett
utifrån-perspektiv (Svensson 2019: 57). Jakob Svensson skriver i boken Metoder i medie- och
kommunikationsvetenskap om gränsen mellan att aktivt delta i observationer, som leder till att införskaffa en inifrån förståelse, och risken av att go native; vilket innebär att forskaren blir en del av kulturen som hen studerar (Svensson, 2019: 56). Vi har således valt att hålla oss utanför och observera diskussionerna som uppstår på diverse online-plattformar från ett fågelperspektiv i syfte att hålla oss neutrala i diskussion och dessutom inte påverka den diskussionen som existerar (Svensson, 2019:56–57).
4.3 Receptionsanalys
Det empiriska materialet studien vilar på utgörs av data insamlad från olika typer av
Internetsidor. Sidorna innefattar diskussionsforum, videoplattformar och nyhetssidor (se 4.4 Material och urval). Materialet består mer precist av medieinnehåll som gör det möjligt för oss att studera attityder gentemot svensk gangsterrapp, vilket vi som författare vill ta reda på i enlighet med studiens frågeställningar och syfte.
Det empiriska materialet kan utvinnas eftersom attityderna synliggörs genom
diskussionsforumens trådar, videoplattformarnas kommentarsfält och nyhetssidornas artiklar samt videoinslag som också i visa fall inbegriper kommentarsfält där läsaren får uttrycka sig om ämnet.
Eftersom vår studie behandlar attityder och hur mediebudskap tolkas, görs bedömningen att receptionsanalys som en del av metoden kan vara till nytta. Denna bedömning styrks av det faktum att medierna har betydelse för hur vi förstår konflikter i samhället och i världen, hur vi uppfattar och förhåller oss till politik och dess aktörer exempelvis. Receptionsanalysen är en metod som används vid just studier av sådana processer, med andra ord är metoden till för att förstå relationerna mellan det som händer i medierna och våra tolkningar av detsamma (Eriksson & Östman, 2010:305).
Ofta är receptionsforskningen intresserad av hur medier påverkar människor genom den dagliga användningen och konsumtionen av saker som Instagram, Facebook, bloggar, Youtube-filmer, podcasts, annonser och mycket annat (Lindstedt, 2019:211).
Sedan receptionsanalysen gjorde sitt genombrott på 1980-talet har den utvecklats och förgrenats i flera olika riktningar med varierande syn på vad metoden har för potential och olika tillvägagångssätt vid tillämpning.
Vanligtvis behandlar en receptionsstudie två sammanlänkade moment, en textanalys med syfte att tydliggöra ”textens” tänkbara innebörder och en undersökning av publikens, eller mottagarnas, faktiska tolkningar. Vad receptionsanalysen emellertid syftar till är att identifiera och belysa generella villkor som präglar och påverkar kommunikationen samt bidrar till att skapa särskilda tolkningar hos publiken eller mottagarna (Eriksson & Östman, 2010:305,306).
Receptionsforskningen har främst haft intervjuer som arbetssätt, då det är ett bra sätt att utvinna människors tolkningar. Intervjuerna inbegriper dels individuella intervjuer, och fokusgruppsintervjuer. Det har även förekommit kombinationer av båda intervjumetoderna, samt användningen av enkäter. Även om intervjuer har varit det mest framstående
arbetssättet inom receptionsforskningen har det på senare år blivit allt mer vanligt att nyttja Internet vid receptionsstudier. Detta exemplifieras i Mats Ekströms och Larsåke Larssons bok ”Metoder i Kommunikationsvetenskap” (2010). Där beskrivs det hur van Zoonen analyserar diskussionsinlägg på den amerikanska filmsajten IMDB (International Movie Database). Van Zoonens studie behandlar hur vida filmer och tv-serier kan fungera som material vid
diskussioner om politik (Eriksson & Östman, 2010:310). Van Zoonens tillämpning av
receptionsanalysens egenskaper på Internet, tyder på en metodologi vars förutsättningar skulle vara gynnsamma för oss när tolkningar av attityder skall göras online.
4.4 Material och urval
Studiens urval består av en rad olika ”dokument”. Alan Bryman beskriver dokument i sin bok ”Samhällsvetenskapliga metoder” som ett ord vars innebörd är lika med: många olika slags källor. Vidare definierar Bryman vad han avser när han benämner dokument som en källa till material: dokument kan läsas, dokumenten har inte skapats i samhällsvetenskapligt syfte, dokumenten finns bevarade och tillgängligt för analys och är av relevans för samhällsvetare (Bryman, 2008:488–489). Anledningen till att vi väljer att benämna vårt empiriska material som ”dokument” och inte medietext motiveras själv av Alan Bryman. Han menar på att ordet ”text” ofta används synonymt med ”skrivet dokument”. Icke att förglömma dock är att materialet vi samlat in och valt att benämna dokument, inte skall analyseras utefter dokumentanalysens ramverk (Bryman, 2008:500).
Vad som också är viktigt att utläsa av Brymans definition av dokument är vilka teman som behandlas vid definieringen. Dessa är bland annat personliga dokument, officiella dokument från statliga myndigheter, massmediedokument och virtuella dokument. Vad som blir tydligt är att studiens källor och material faller under temat ”massmediedokument” samt ”virtuella dokument” då studiens empiri är hämtad från attityder uttryckta i bland annat tv-program och kommentarsfält på diverse internetsajter (Bryman, 2008:488). Massmediedokument
inbegriper dagstidningar, tidskrifter, tv-program, filmer och andra massmediala produkter. Virtuella dokument utgörs av det källor som finns tillgängligt via Internet (Bryman, 2008:498,499). Urvalet vi har gjort är målinriktat eller målstyrt. Det innebär att vi inte valt vårt material slumpmässigt, utan med omsorg valt ut empiriska data så att det på bästa möjliga sätt är relevanta för studiens forskningsfrågor (Bryman, 2008:392).
Då Internet med dess informationskapacitet möjliggör en stor tillgänglighet till material, underlättar det för oss som forskare att komma över potentiellt analyserbart innehåll.
Det internetbaserade innehållet bör dock betraktas med kritiska glasögon. Som forskare är det klokt att ställa sig frågande till källans autenticitet, icke är att förglömma att vem som helst faktiskt kan starta en webb-sida, samt att innehållet kan vara producerat av någon som saknar kunskap, eller auktoritet på området. Likaså bör man skänka en extra tanke till källans
trovärdighet.
Som sista sak att ha i åtanke vid studier med internetbaserade källor är tveksamheten kring hur representativ en webbsida kring ett visst ämne är, då Internet ständigt är i förändring så
förskjuts också populariteten av sidor. Att helt säkert kunna fastställa bäst lämpade webb-sida som källa är svårt (Bryman, 2008:500).Vi som författare kring denna studien har dock
kringgått detta dilemma med tanke på att de källor vi tagit del av avsiktligt skapats av internetanvändare i syfte att behandla ett visst specifikt ämne. Exempelvis användaren från figur 7 som väcker frågan om svensk gangsterrapp bör förbjudas.
På den sociala nätverkstjänsten Twitter har en hel del åsikter och tankar kring svensk
gangsterrapp uttryckts där en del av dessa åsikter faller i linje med att gangsterrapp är en fara för samhället och samhällets invånare, men även positiva attityder gentemot svensk
gangsterrapp där många användare har uttryckt sitt stöd till musikgenren. Ett annat forum som har använts för att samla in attityder kring ämnet är Reddit, som är en social nyhetssida på Internet där det förekommer användargenererat innehåll kring allt möjligt mellan himmel och jord. Följaktligen har vi använt oss av ytterligare ett diskussionsforum, Flashback Forum som är ett svenskt internet forum. Forumet inbegriper ett väldigt brett spektrum av ämnesområden, där det användargenererade innehållet innefattar allt från alldagliga diskussionsområden som privatekonomi till mer tabubelagda ämnen som exempelvis droganvändning. Det fjärde diskussionsforumet är den nätbaserade videogemenskapen Youtube, där användarna kan ladda upp videos med tillhörande diskussioner och sociala medier- funktioner. Vi inser att
videoplattformen inte är ett diskussionsforum i den benämningen, men eftersom
observationerna har fokuserat på diskussionerna i kommentarsfälten har vi valt att betrakta videoplattformen som ett diskussionsforum. Det femte och sista diskussionsforumet är
Familjeliv, och är ett internetforum som riktar sig mestadels till vuxna och fokuserar på frågor om föräldraliv. Dock finns det även här ett ganska brett spektrum av ämnesområden.
Urvalet är baserat utifrån vad vi faktiskt vill undersöka, nämligen attityder gentemot svensk gangsterrapp. Vad vi som författare av studien var tvungna att göra var att sortera bort kommentarer och reportage som vi ansåg överflödiga, eller som inte uttryckte någon form av attityd. Exempel på kommentarer i kommentarsfält och i diskussionstrådar som föll bort var spamkommentarer. Tabellen nedanför representerar studiens insamlade material mer
detaljerat.
Tabell 1: Tabell över det empiriska materialet
TV4:s Malou efter 10 del 45: Greekazo om
sin grova låttexter
2019-12-06 / 16:50 min
Reddit.com: Tråd 1: Ej populär åsikt-det finns ingen bra svensk
rap utöver Marcoolio - 109 kommentarer
2019-04-02
Reddit.com: Tråd 2: Med tanke på hur vidrig svensk hiphop har
blivit på senare år så kan vi väll ta en stund och uppskatta den här gode herren- 97 kommentarer
2017-09-24
Reddit.com: Tråd 3: Hur har alla dessa förortsrappare så
mycket pengar- 15 kommentarer
2018-03-31 SVT Play: Mötet avsnitt 1/13:
Gangsterrapp
2020-02-22 / 14:09 min
Twitter.com: Tweets 1–10 2018-12-23- 2020-05-06 SVT Play: Opinion live
2019-12-12 / 44:00 min
Flashback.org: Tråd 1: Förortsrappare och hiphop, Någon mer
som är trött på det?- 20 kommentarer
2019-02-04 SVT Play: Veckans brott: Lockar
gangsterrapp till kriminalitet?
2020-02-04 / 28:27 min
Familjeliv.se: Tråd 1: Tycker ni att gangsterrapp bör förbjudas- 31 kommentarer
2019-11-16
Publikt.se: Svensk hiphop större än
någonsin – Anders Dahlbom
2019-12-17
Youtube.com: Video 1: Z.E x Nigma- Superstar (Officiell
Musikvideo)- 1187 kommentarer
2020-03-01
Youtube.com: Video 2: Greekaxo blir påhoppad i TV av
Malou- 427 kommentarer
2019-12-08
Youtube.com: Video 3: 1.CUZ x Greekazo- Försent (OFFCIAL
MUSIC VIDEO)- 3448 kommentarer
2019-10-17
Youtube.com: Video 4: Greekazo- Piloter (OFFICIAL MUSIC
VIDEO)- 1149 kommentarer
2020-04-03 Arbetet.se: Svensk gangsterrap- en
kriminell framgångssaga - Hassan Ramic
2019-03-12
SVD.se: Ingen vill lyssna till dem med
”gräsligt obehagligt liv”- Andres Lokko
2019-03-21
SVT.se: Jireel om gangsterrapen i
Sverige: Man kommer alltid berätta vad man känner- Dilshan Fernando
2020-01-17 / 01:51 min SVT.se: Dogge Doggelito: Gangsterrap
påverkar unga- Camilla Kvartoft
2020-02-04 / 01:19 min SVT.se: Så tog hiphop om droger och
kriminalitet över topplistorna- Simon
Sarnecki 2020-01-16 / 01:23 min DN.se: Hiphopmusik leder inte till ökad
kriminalitet- Hanna Jokel och Leith
Al-Bayati 2020-02-06
DN.se: Det är klart att man kan bli
kriminell av musik- Erik Helmerson
Jakob Svensson skriver att vid begynnelsen av en etnografisk studie online bör man bekanta sig med områdets rådande kultur, ämnet, medlemmar, språkbruk och funktionssätt. För att på så sätt tillgå rätt verktyg för att tolka det som skrivs och uttrycks. Just språkbruk och kultur kan vara extra väsentligt för vår studie då vi rör oss kring ett studieområde där förortslang och språkbarriärer blir påtagliga i kommentarsfälten (Svensson, 2019:67).
Detta gäller även massmediedokumenten vi tagit del av, då vi även i tolkningen av de
materialet kan dra nytta av att bekanta oss med språket, eftersom personerna som intervjuas i programmen har ett språkbruk som ibland går bortom vår förförståelse, och därav kan
försvåra våra tolkningar.
En signifikant byggsten tillhörande en studie är dess material. Minst lika viktigt är den delen i forskningsprocessen som behandlar analysen av just nämnda material. En redogörelse för tre grundläggande arbetssätt kommer behandlas i detta avsnitt rörande bearbetning av material. Det första arbetssättet inbegriper sortering. Att sortera empiriskt material görs för att
motarbeta kaosproblemet. Problemet rör oöverskådlighet och oordning. Sortering av material görs för att enklare få ordning på empirin, och därmed möjliggöra en analys (Rennstam & Wästerfors, 2015:220). Reducering görs för att bemöta representationsproblemet.
Problematiken för forskaren eller studenten att ”visa allt”. Reduceringen görs för att plocka ut ett representativt material för studiens fält.
Det sista arbetssättet är argumentering. Det bemöter forskarvärldens auktoritetsproblem. Vilket i enkelhet handlar om att göra studien hörd i forskar- och kunskapssamhället. Den författare som kan föra en god argumentation för sin tes med hjälp av sin empiri, har goda chanser att formulera ett självständigt bidrag till fältet (Rennstam & Wästerfors, 2015:220).
Eftersom vår studie inbegriper Internet och andra digitala källor är det i synnerhet en viktig uppgift att tänka extra kring sortering och reducering. Då det är lätt att få tillgång till en stor mängd empiriskt material. Materialet måste dock ges skärpa och funktion för att på så vis kunna analyseras och argumenteras för. Det är lätt att bli exalterad och komma över för mycket material, och med för mycket inkluderat material blir det svårt att välja ut en
representativ del som skall spegla fältet. Vilket i sin tur bidrar till en svår argumentering. Mer konkret har materialet sorterats och reducerats utefter ett abduktivt tillvägagångssätt, ett slags växelspel mellan induktion och deduktion (Svensson, 2015:219). Sorteringen har baserats på studiens teoretiska ramverk, då vi som författare vill komma över material vars innehåll
tredjepersonseffekten samt encoding/decoding. Därefter görs vi bekanta med materialet och börjar reducera det. Allt material vi kommit över är inte direkt överförbart på studiens teoretiska ramverk. Exempelvis är det materiella innehållet i de tv-program vi tagit del av reducerat, då mycket av innehållet är irrelevant för vår studie. Resonemanget vi fört vid sortering och reducering av material är att det ska vara angeläget för studiens syfte och frågeställning, samt att materialet ska vara överförbart på studiens teoretiska ramverk.
4.5 Forskningsetiska överväganden
Enligt Vetenskapsrådet handlar etik inom forskningen om forskningens innehåll och
forskarens relation till uppgiften (Vetenskapsrådet, 2019). Vidare skriver Lindstedt (2019) om de fyra huvudkraven som forskningsetiken kräver, speciellt när det gäller forskning som berör människor och dessa är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Lindstedt, 2019:51). När det gäller dolda netnografiska observationer blir det en aningen mer komplicerat att förhålla sig till dessa fyra krav, men likaledes måste en
netnografisk observation i bästa mån arbeta utefter kraven.
Informationskravet handlar om att vi som forskare ska på ett öppet och regelrätt sätt
presentera vilka vi är, vår forskning och våra intentioner med forskningen utan att vilseleda (Svensson, 2019:63). Vår studie bygger emellertid på dolda och icke-deltagande
observationer och på grund av det blir det svårt för oss som forskare i just den aspekten. Det andra kravet, samtyckeskravet, handlar om att deltagarna ska ha rätt att avgöra själva om, hur länge, samt på vilka villkor de vill delta (Svensson, 2019: 64). Eftersom vårt material till studien är inhämtat från olika nätbaserade plattformar som alla är offentliga, blir det istället vad Svensson kallar för ett underförstått samtycke (Svensson, 2019:64). Det tredje kravet är konfidentialitetskravet som innebär att deltagarna ska i högsta möjliga mån bevaras anonyma för att skydda deras identitet (Svensson, 2019:65). Detta har vi jobbat med genom att
censurera allt användargenererat innehåll som tillhör vårt material för att säkerställa en
anonymitet bland användarna som har bidragit med dessa kommentarer på Internet. Det fjärde och sista kravet, nyttjandekravet, handlar om att insamlad empiri endast får användas i
forskningssyfte och ej kommersiellt (Svensson, 2019:66). Det insamlade materialet som denna studie använder sig av kommer endast att användas i forskningssyfte.
Studien använder sig som sagt av skärmdumpar från kommentarsfält samt diskussionstrådar, där attityder gentemot musikgenren uttrycks. Vi som uppsatsförfattare är medvetna om
problematiken kring att använda material genererat av individer på internet, då dessa
hemsidor följer riktlinjer i enlighet med bland annat dataskyddsförordningen (SFS 2018:218) samt upphovsrättslagen (SFS 1960:729) som juridiskt begränsar användningen av material i olika syften. Studien tar hänsyn till detta genom att anonymisera individerna bakom inläggen och kommentarerna, samt att materialet tas del av i forskningssyfte och inget annat.
Enligt ”AoIR Ethics Working Committee” kan det i vissa fall vara tillåtet att använda upphovsrättsskyddat material utan överenskommelse i forskningssyfte. Det är dock ingen garanti att det skulle vara en godkänd anledning för användning av material (Markham & Buchanan, 2012:10).
4.6 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet och validitet är två begrepp som används för att avgöra kvaliteten i vetenskapliga undersökningar. Reliabilitet syftar till tillförlitlighet, och validitet syftar till giltighet (Ekström & Larsson, 2010:14). Dock kan begreppen emellertid diskuteras gällande relevansen i
förhållande till kvalitativ forskning. Kvalitativa forskare menar på att begreppens innebörd kan behövas att ändras då det inte ligger i den kvalitativa forskningens intresse att jobba med mätningar (Bryman, 2008:351). Således existerar alternativa kriterier för bedömning av kvalitativa undersökning; äkthet och tillförlitlighet som i sin tur består av fyra delkriterier; trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och en möjlighet att styrka och konfirmera (Bryman, 2008:354).
Studiens trovärdighet hänger ihop med studiens resultat utifrån den utförda undersökningen och att man rapportera resultaten tillbaka till personerna som är en del av undersökningen. Men eftersom studien är genomförd med dolda netnografisk observationer blir det svårt att rapportera tillbaka och således skadas studiens trovärdighet. Dock har vi använt oss av triangulering där vi med andra ord har använt flera teoretiska perspektiv, datakällor och två olika metodologier (netnografi och receptionsanalys) för att stärka trovärdigheten i resultaten (Bryman, 2008:354). Överförbarheten kan jämföras med extern validitet och innebär i vilken utsträckning studien kan replikeras (Bryman, 2008:355). Det blir emellertid mer komplicerat ur denna aspekt eftersom man inte kan ”frysa” en social miljö och de sociala betingelserna. Istället har denna studie producerat vad Geertz kallar för ”täta beskrivningar” (thick descriptions), där en fyllig och tät redogörelse har genomförts för de sociala miljöer där observationerna utförts.
