I följande del kommer vi att diskutera och dra slutsatser av vår undersökning samt nämner vidare forskning utifrån vårt resultat.
6.1 Diskussion
Anledningen till att vi genomförde denna studie var för att vi ville veta lärares syn på att använda laborativt material i matematikundervisningen. Den litteratur som tagits upp i arbetet har noga valts ut och vi fann den relevant då den är skriven av författare och forskare som förekommer inom matematik och pedagogik.
6.1.1 Metodreflektion
Vi finner både fördelar och nackdelar med vårt metodval i vårt arbete. Våra val gjordes utifrån vårt syfte och våra frågeställningar eftersom vi ville undersöka lärarnas syn på användandet av laborativt material samt vilka typer av material som förekommer i matematikundervisningen. Valet av semistrukturerade intervjuer var vi överens om från början då vi ansåg att vi kunde få ut mer information än om vi skulle ha gjort observation eller skicka ut enkäter. Däremot hade observation kunnat komplettera intervjuer för att få ut mer kring hur läraren använder sig av materialet i sin undervisning. Dock hade vi fått skriva till ytterligare en frågeställning som undersöker lärarnas användande av materialet. Olika datainsamlingstekniker diskuterades men valet föll på intervjuer, där vi kände att möjligheten till följdfrågor kunde ställas och ett samtal kunde föras. Senare i arbetsprocessen föreslogs fokusgrupp som metod, där lärarna hade kunnat samtala om användandet av laborativt material. Fördelen med fokusgrupp hade varit att lärarna hade fått samtala om laborativt material i matematikundervisning, vilket hade minskat risken för utsvävningar. Då vi redan var långt fram i arbetsprocessen valdes detta alternativ bort.
Det som vi hade kunnat göra annorlunda är att minska antalet frågor i vårt intervjuformulär, då vissa frågor är likartade. På så sätt hade vi fått ett mer fokus kring det som vi efterfrågade i syfte och frågeställningar. Vår vision var att intervjua lärare som hade olika synsätt på det laborativa materialet. Om vi hade fått dessa intervjuer hade vårt resultat kunnat se annorlunda ut. Något vi lade märke till vid intervjuerna var
att de lärare som fick ut frågorna i förväg var fokuserade på de anteckningar de gjort, medan de andra uttryckte spontana tankar. Det som stärker vårt arbete är att vi fick fler än fem intervjuer och fick en mättnad i datainsamlingen då lärarna framförde samma sorts svar. Vår undersökning har hög validitet då vi endast undersökt det som skulle undersökas, även om ett par frågor inte var direkt kopplade till det laborativa materialet. Vi fick lärarnas egna ord då intervjuerna spelades in men tillförlitligheten är inte lika hög. Skulle denna undersökning replikeras finns där en risk att resultatet inte skulle bli samma, eftersom att lärarna kan ge andra svar, intervjuaren tolkar svaren på ett annat sätt eller ställer andra typer av följdfrågor.
6.1.2 Lärarnas uppfattning om laborativt material
Lärarna ställde sig positiva till det laborativa materialet och ansåg att det gynnar de flesta eleverna. Men hur vet vi att eleverna vill jobba med materialet? Ett par av lärarna poängterade att eleverna själva ska få känna efter hur de fungerar i sitt arbete, behöver de material ska de få veta att det finns annars får eleverna hoppa över det och jobba på egen hand. De negativa faktorerna vi tagit del av sedan tidigare har varit att materialet är lekfullt och att det är pinsamt att använda det. Eleverna ser det inte som ett matematiklärande utan de leker med materialet och tycker det inte skulle se bra ut att ta hjälp av materialet även om det skulle behövas. Lärarna har däremot delade meningar om vilka åldrar det laborativa materialet riktar sig till. Någon menar att det endast är för elever i de tidigare årskurserna medan andra anser att det inte finns någon åldersgräns för användande av materialet. Det handlar om hur läraren väljer att inkludera materialet i undervisningen. Om laborativt material förekommit när eleverna gick i lågstadiet, hade detta kunnat motverkas?
Under intervjuerna framkom det från lärarna att de använder laborativt material ofta i sin matematikundervisning. Materialet som eleverna får använda är olika från lärare till lärare samt i vilket sammanhang det används. Hos lärarna i förskoleklasserna förekommer det ofta, de har inga matematikböcker utan arbetar hela tiden med olika typer av material beroende på vilken aktivitet det handlar om. Lärarna i årskurs 1-3 blandar laborativt material med matematikbok och stenciler, vissa använder materialet som en introduktion för att synliggöra en uppgift för eleverna. Efter introduktionen när eleverna exempelvis jobbar vidare i matematikboken kan de dra nytta av och använda
sig av laborativt material som stöd i sitt arbete. Vilket material som eleverna använder när de löser uppgifter varierar, ibland är det eleverna själva som väljer material men oftast är det läraren som bestämmer. Det kan handla om att läraren har ett speciellt syfte och mål med aktiviteten och att det krävs ett specifikt material eller att det ska kunna räcka till alla i klassen.
Materialet har inte förändrats mycket under de senaste årtionden som läraren har gått eller arbetat i skolan. Mycket material kan skapas av läraren eller eleverna men kan även hämtas ute i naturen i form av pinnar och kottar. Något som Dewey (2004) påpekar är att lärandet ska vara vardagsanknutet och därför anses det vara positivt att använda material som eleverna kan relatera till och finns i deras vardag. Idag går vårt samhälle allt mer över till att vara digitalt, vilket även syns i vissa skolor. Förr fanns inte smartboards och Ipads utan då användes annat typ av material som multibaskuber, knappar och låtsaspengar. Nu används det digitala allt mer och med exempelvis en smartboard kan eleverna flytta, ta isär och sätta ihop genom att dra med fingret på skärmen för att lösa uppgifterna. Det som kan anses vara negativt med det digitala är att eleverna inte får känna på materialet och därmed få en känsla och upplevelse, vilket är en del av att jobba laborativt (Rystedt & Trygg 2010).
6.2 Slutsats
I vår undersökning kan vi dra flera slutsatser utifrån de resultat vi tidigare presenterats. De slutsatser som kan dras är att lärarna ställer sig mycket positiva till användandet av laborativt material. Lärarna ser även ett par nackdelar men de är inte i lika stor utsträckning som fördelarna. Det framkom även att lärarna använder sig av samma typer av material, både inköpt och sådant de skapat på egen hand.
De fördelar som lärarna ser med att eleverna får tillgång till laborativt material är bland annat att de blir mer aktiva i sitt lärande, det blir en varierad undervisning och motivationen ökar. Genom att ge eleverna en praktisk uppgift får eleverna möjligheten att använda sina sinnen och de kan ta till sig kunskap på olika sätt, inte enbart genom att räkna i en matematikbok. Lärarna ser att eleverna får en övergång från det konkreta till det abstrakt tänkande och får en inblick i olika lösningsmetoder. Lärarna lyfte fram betydelsen för en ökad förståelse om de får det konkret från början. De elever som är
abstrakt tänkande eller föredrar det traditionella arbetssättet (matematikboken) får själva avgöra om de är i behov av laborativt material och kan då se det som en stöttning. En av lärarna nämner att även begreppet learning by doing stödjer arbetet med laborativt material, då eleverna lär sig genom att göra. Ett par av lärarna väljer att enbart arbeta med det laborativa materialet medan andra använder det som introduktion och komplement till matematikboken.
Nackdelarna är få enligt lärarna, det som de lyfter fram är tidsbrist vid planering och att eleverna ser materialet som leksaker. Det finns många faktorer som lärarna ser som tidskrävande då det inte bara är att plocka fram ett material utan det ska bland annat ligga ett syfte, mål och tanke bakom valen som görs. Materialet ska fungera till den valda aktiviteten eller uppgiften. För att eleverna inte ska se det laborativa materialet som leksaker anser lärarna att det är viktigt att de låter eleverna bekanta sig med materialet först och får en lektion till detta. Därefter kan lärarna och eleverna fokusera på uppgiften. Även om lärarna är verksamma i olika kommuner väljer de att arbeta med ungefär samma typer av laborativa material. Det material som förekommer i deras undervisning är inköpt, plockat i naturen och sådant lärarna och eleverna skapat på egen hand. Däremot finns det inte samma tillgång till digitala verktyg i alla kommuner, eftersom det ofta är ekonomin som har en avgörande roll.
6.3 Fortsatt forskning
Som förslag till framtida forskning hade kunnat vara att titta på hur elever utvecklas vid användandet av laborativt material, gynnas eleverna av det eller inte och hur ställer de sig till att jobba med materialet. Om vi hade haft mer tid hade vi velat göra observationer i olika klasser, där klasserna har lika förutsättningar. Klasserna ska jobba med olika arbetssätt, exempelvis att någon klass enbart jobbar med matematikboken och någon annan enbart laborativt material. Hur skulle varje klass utveckling och elevers matematikutveckling se ut? Då skulle en longitudinell studie kunnat göras, föra statistik över en längre tid och göra regelbundna mätningar. Klasserna skulle då följas under en längre period för att resultaten ska ge ett så korrekt resultat som möjligt samt kunna dra slutsatser om det laborativa materialet gynnar eleverna i matematiken.