5. Resultat och analys
5.7 Hur mycket tid har ni?
Alla lärare menar att ett laborativt arbetssätt är möjligt för alla elever, däremot kan det skapa vissa hinder och att läraren bör anpassa undervisningen till alla elever. Malin väljer att gruppera eleverna i fyra nivågrupper, som har satts samman utifrån olika tester. Exempelvis arbetar de som anses ha mest ämneskunskaper tillsammans med den grupp som har lite mindre ämneskunskaper. Grupperna är flexibla och eleverna kan byta grupp när de känner för det, men även Malin kan ändra om i grupperna om hon vill utmana eleverna. Självkänsla hos eleverna är A och O säger Malin, därför pratar hon med eleverna som att de är hennes matteproffs. I Malins klass finns det en elev som har brist på motivation i skolan. Efter överenskommelse får eleven gå ut och leka med lego i 10 minuter när Malin märker att eleven har det extra kämpigt den dagen. Där efter får
eleven komma in och fortsätta jobba precis som de andra eleverna i klassen. Susanne anpassar sin undervisning genom att ge olika instruktioner beroende på vilka förkunskaper eleverna har. Hon har extra uppgifter för de elever som blir klara snabbt, som eleverna själva får gå och hämta i en pärm. Uppgiften ska däremot handla om samma område som i föregående uppgift.
Klaudia säger att de elever som behöver längre tid för att slutföra uppgifterna får den tiden de behöver. Hon ger dem olika uppgifter för att eleverna ska hålla motivationen uppe, de ska inte vara för lätt eller för svårt för någon. Hon menar också att dem elever som behöver utmanas blir utmanade med klurigare uppgifter. Sedan anser hon att jobba i par eller grupp där de kan delge varandra kunskaper, ger dem möjligheten att utveckla sitt kunnande i matematik.
Nikke undrar hur mycket tid vi har då det är mycket att gå igenom. Han menar att det beror på vilka svårigheter hos eleverna det handlar om. Det kan exempelvis handla om att ge elever utmaningar för att komma framåt, men det kan även handla om de elever som inte jobbar med uppgifterna exempelvis i matematikboken. För att få de eleverna att göra några uppgifter i matematikboken markerar Nikke de uppgifter han anser eleven bör göra för att få kunskaperna o behövs. Samtidigt får de eleverna som arbetar på snabbt en stencil som utmanar de eleverna eller en praktisk uppgift. Nilla väljer att alla hennes elever ska utgå från samma uppgift men att de elever som behöver en enklare variant får det medan de som behöver utmaning får en klurigare version. I hennes klass finns det de elever som är i behov av laborativt material under tiden de arbetar med matematikboken och då får de möjlighet att använda det.
Wanda menar, precis som föregående lärare, att de elever som behöver en förenkling av en uppgift ska få det samtidigt som de andra ska utmanas i sitt tänkande. Just nu jobbar de med taluppfattning och då får eleverna arbeta med olika tal utifrån hur långt de har kommit med taluppfattning. Genom detta kan Wanda anpassa uppgiften och eleverna kan hjälpa varandra när de löser uppgifterna. Therese jobbar tillsamman med en annan lärare i klassen, de delar upp klassen i två grupper som de har varannan vecka, de anser att lärarna har olika kompetenser som eleverna kan ta del av. Eleverna byter även grupper vilket gör att de får nya tankesätt av sina kamrater till att lösa uppgifterna.
Genom att ha en mindre grupp kan Therese och hennes kollega se alla individer och bedöma vem som behöver hjälp för att utvecklas vidare.
Berggren och Lindroth (2004) nämner två olika sätt för att eleverna ska bli utmanade i sitt lärande, vilka är att anpassa uppgifterna utifrån elevernas kunskapsnivåer och nivågruppera. Däremot finns det en rapport som tar upp risker med att nivågruppera eleverna, det kan till exempel vara att eleverna får minskad självkänsla eller att en stress skapas att prestera på topp i skolan (Skolverket 2011). Lärarens planering ska ha ett syfte och mål med både material och aktivitet som alla elever ska uppnå. När de arbetar laborativt ska det finnas stöttning och utmaning i aktiviteten, detta för att alla elever ska bli stimulerade i sitt lärande och sedan övergå från det konkreta till det abstrakta. Eleverna kommer i sin vardag möta situationer där de kommer att behöva använda sig av den kunskap de skaffat i matematikämnet (Rystedt & Trygg 2005).
Lärarna är eniga om att det finns vissa hinder för eleverna när de jobbar laborativt, några hinder som kan uppstå är att materialet uppfattas som en leksak, skapar lathet och tappar fokus på uppgiften. Som tidigare nämnt är det viktigt att eleverna får undersöka och bekanta sig med nytt laborativt material, läraren bör ge eleverna den tiden som behövs för att de inte ska tappa fokus vid själva aktiviteten (Berggren & Lindroth 2004). En del anser att elever inte lär sig vid leken men Dewey (1999) menar att arbete och lek är av liknande betydelse. I leken sker det mycket hos en elev, de använder sin fantasi till att skapa och leka med material. Dewey menar att i samband med leken får eleverna möjlighet att bland annat lära känna materialet och dess namn. Både lek och arbete har mål med sina aktiviteter och att det välja material utifrån vad aktiviteten ska handla om.