Syftet med denna studie var att undersöka pojkars attityd till skönlitteratur och våra
frågeställningar var följande; Vilka olika attityder finns det bland pojkar till skönlitteratur? och Vilka faktorer påverkar pojkars attityd till skönlitteratur?
I vår studie framkom det att pojkar har en något negativ attityd till skönlitteratur. Flera av pojkarna svarade att ”det är tråkigt att läsa” men samtidigt svarade de att de ibland tycker om att läsa och att vissa böcker är roliga. Svaren kan tyckas något motsägelsefulla och vi tolkar det som att pojkarnas svar delvis baseras på de genusnormer som råder, det vill säga att deras ”spontana” svar på första frågan om de tycker om att läsa skönlitteratur är nej, då det är något man ska säga. Svaren att de ibland tycker om att läsa och att vissa böcker är roliga, tolkar vi som hur de verkligen känner. De genusnormer som råder i skolan är därmed en av de faktorer som påverkar pojkars attityd till skönlitteratur.
Tidigare forskning både, nationellt och internationellt, styrker detta genom att det råder en antipluggkultur i skolan, hos framförallt pojkar. Läsning uppfattas ofta som något ocoolt och istället blir idrottsintressen och dataspel viktigare. Vi tror att såsom Molloy (2007) skriver, att pojkar begränsas av sin genusposition. Pojkarna i studien läste ett mer begränsat urval av genrer, såsom humor-, fakta-, sport- och fantasyböcker medan flickorna läste från många fler genrer (se bilaga 1). Pojkarna i intervjun svarade att de vill lära sig något när de läser. De menade på att böckernas innehåll skulle ge dem fakta eller information om hur saker och ting fungerar alternativt vara verklighetsförankrade. Även serier, det vill säga böcker skrivna i serieformat, var populära hos pojkarna. Detta stämmer överens med tidigare forskning som menar att pojkar främst läser faktaböcker, serietidningar och humoristiska texter.
Vidare framkom det i vår studie att många pojkar anser att det är skillnad på vad pojkar och flickor väljer att läsa. Pojkarna i intervjun uppgav att flickor framförallt väljer tjocka böcker eller böcker om kärlek. Ingen av eleverna angav en anledning till varför det är så. Enligt Martinsson och Reimers (2014) påverkar genusnormen i skolan hur elever tänker, talar och handlar. I skolan och i vårt samhälle finns en genusordning som underordnar och dominerar kvinnligt och manligt, osynliga regler som säger hur vi ska förhålla oss till det som anses kvinnligt respektive manligt. Detta tolkar vi som att eleverna svarar enligt dessa normer på ett
35
omedvetet sätt. Vi tolkar det som att de svarar utifrån hur de uppfattar att pojkar och flickor bör vara. Så som Martinsson och Reimers (2014) menar tolkar vi att normen skapar
förutsättningar att identifiera sig med vissa positioner och därmed förstå sig själv i ett visst sammanhang.
Hemmiljön anges som en viktig faktor till pojkars attityd till skönlitteratur. Enligt forskning påverkar hemmiljön vilken beredskap och läsutveckling en elev kommer att få. Elever vars föräldrar som engagerar sig och har ett intresse för läsning skapar en ökad motivation och en positiv inställning till litteratur och läsning. I vår studie framkommer det inte hur elevernas hemförhållande ser ut och vi kan därmed inte säga om detta påverkar deras attityd till läsning. Vi kunde inte i vår studie visa på något samband mellan de elever som angav att de blev lästa för hemma och de som uppgav att de tyckte det var roligt att läsa. Detta kan bero på att vår studie innehöll för få respondenter.
Skolans roll anges också som en viktig faktor till pojkars attityd till läsning. Vår studie visar på att det ges allt för lite tid till läsning i skolan. Pojkarna i studien menade att de nästan inte alls eller väldigt sällan läser skönlitteratur i skolan. Studien visar också på att läraren nästan inte alls eller väldigt sällan läser högt ur en skönlitterär bok för eleverna. Som Björnsson (2005) säger är det skolans huvuduppgift att få alla elever dels att kunna men även att vilja läsa, vilket vi anser att läraren och skolan misslyckats med.
Serafini (2010) poängterar både vikten av att ge eleverna tid för läsning men även vikten av att erbjuda ett brett urval av läsmaterial. Den slutsats vi drar av resultatet i denna studie är att det inte erbjuds något eller i väldigt liten omfattning, ett brett urval av läsmaterial på skolan. En pojke i intervjun undrade till och med om skolan hade ett bibliotek, vilket vi tolkar som att eleverna inte erbjuds någon direkt möjlighet att låna böcker på skolans bibliotek. Detta anser vi vara ännu en anledning till pojkarnas något negativa attityd till läsning.
Slutsats
Det finns många anledningar till varför läsning av skönlitteratur har stor betydelse. En god läsförståelse är nyckeln till framgång i de flesta av skolans ämnen och grunden för ett
livslångt lärande och ett aktivt liv som samhällsmedborgare. Skönlitteratur kan även bidra till elevernas personliga utveckling och fördjupad förståelse för bland annat historiska, sociala
36
och kulturella sammanhang. Vidare kan skönlitteraturen bidra till utvecklandet av social kompetens och ett demokratiskt förhållningssätt. Dessutom kan skönlitteraturen hjälpa eleverna att läsa mellan raderna, uppmärksamma berättarstrukturer, utveckla lässtrategier och koppla till egna erfarenheter.
Pojkarna i studien har ingen direkt positiv attityd till skönlitteratur, men vi tycker oss se en viss nyfikenhet till skönlitteratur. Vi är övertygade om att genom att erbjuda både tid och utbud skulle deras attityd förändras i positiv riktning. Vi som lärare måste också vara
medvetna om de normer som finns kring läsning och våga diskutera dessa med eleverna. Både skolan och hemmet är viktiga faktorer för pojkarnas attityd till skönlitteratur.
Hemförhållanden kan vi inte påverka men däremot kan vi som lärare erbjuda och inspirera till läsning av skönlitteratur men även ifrågasätta rådande normer.
Det finns en hel del forskning inom området pojkar, läsning, attityd och läsförståelse, där samma resultat har påvisats om och om igen och som visar att pojkar har en negativ syn på läsning och att det även finns en ”antipluggkultur”. Det finns strategier som tagits fram för att öka pojkars läsning men i de klasser som studien utgick ifrån tolkar vi det som att nästan ingen av dessa strategier används. Det vore intressant att i vidare forskning undersöka hur och i vilken utsträckning dessa strategier används i klassrummen. Det vore även intressant att studera flickors attityd till skönlitteratur och på vilka sätt det eventuellt skiljer sig åt mellan könen.
Vi tror att om man använder skönlitteratur på rätt sätt och erbjuder ett brett urval av texter så främjar det pojkarnas men även flickornas attityd till läsning. Genom att ifrågasätta de
genusnormer som finns och att arbeta för ett icke-homosocialt klassrum där eleverna vågar gå emot och prova det okända, tror vi att det är möjligt att åstadkomma en förändrad attityd till skönlitteratur.
Vi vill avsluta med ett citat från Magnus Perssons artikel Vässa argumenten för
litteraturläsning (Skolverket, 2010-10-20) som poängterar vikten av att läsa skönlitteratur.
”Litteraturen kan lära oss att pröva det oprövade och tänka det ännu inte tänkta – kanske till och med det otänkbara”.
37
Referenser
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Andreassen, Rune (2008). Explicit undervisning i läsförståelse. I Ivar Bråten (Red.), Läsförståelse i teori och praktik. (s. 229–263). Lund: Studentlitteratur.
Aspers, Patrik (2011). Etnografiska metoder: att förstå och förklara samtiden. Malmö: Liber
Bryman, Alan (2012). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Bråten, Ivar (red.) (2008). Läsförståelse i teori och praktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Connell, Raewyn (2003). Om genus. Göteborg: Daidalos
Eliasson, Annika (2013). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur AB.
Fjärdeklassarna bättre på att läsa (2017). Skolverket
https://www.skolverket.se/om-skolverket/press/pressmeddelanden/2017/fjardeklassare-battre- pa-att-lasa-1.265652
Hämtat 2018-01-25
Gadamer, Hans-Georg & Melberg, Arne (1997). Sanning och metod. I urval, n.p.: Göteborg: Daidalos
Gustafsson, Jan-Eric & Rosén, Monica (2006). Läskompetens i skolår 3 och 4. I Bjar Louis (red). Det hänger på språket! Lärande och språkutveckling i grundskolan. Lund:
Studentlitteratur
38
Hur undervisar man i skönlitteratur (2016). Skolverket
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/spraklig-
kompetens/tema-las-och-skrivinlarning/hur-undervisar-man-i-skonlitteratur-1.157522 Hämtat 2018-01-25
Jennfors, Elisabeth & Jönsson, Karin (2015). Skolverket. Modul: Kritiskt textarbete – att läsa, samtala och skriva (om) världen. Del 2. Att läsa och välja texter. Malmö universitet
Könsskillnader i skolprestationer (2015). Nationella sekretariatet för genusforskning. https://www.genus.se/kunskap-om-genus/fordjupning-skola/skolprestationer/
Hämtad 2018-02-28
Kåreland, Lena (2005). Modig och stark - eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur & Kultur
Martinsson, Lena, Reimers, Eva (2014). Skola i normer (red). 2 uppl. Gleerups Utbildning AB
Merisuo Storm, Tuula (2006), Girls and Boys Like to Read and Write Different Texts Scandinavian Journal of Educational Research, Volume 50, 2006 - Issue 2
Millard, Elaine (1997) Differently Literate Boys, Girls and the Schooling of Literacy. London: Falmer Press
Molloy, Gunilla (2007), När pojkar läser och skriver, Lund: Studentlitteratur
Ozturk, Gulsah & Hill, Susan, Yates, Gregory C.R (2015) Girls, boys and early reading: parents´gendered views about literacy and children´s attitudes towards reading. Child Development & Care, vol. 186 Issue 5, p. 703-715.
(Nerladdad 2018-03-20)
Prado, Ludivina & Plourde, Lee A. (2011). Increasing reading comprehension through the explicit teaching of reading strategies: Is there a difference among the genders? Reading Improvement, vol. 48 Issue 1, p. 32–43.
39 (Nerladdad 2016-12-15)
Reichenberg, Monica (2014). Vägar till läsförståelse: texten, läsaren, samtalet. 2., [uppdaterade] uppl. Stockholm: Natur & kultur
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. www.skolverket.se
Säljö, Roger (2014). Lärande och elevers utbildning. Den lärande människan – teoretiska traditioner. I Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger, Liberg, Caroline (red). Lärande, skola, bildning – Grundbok för lärare, 3:e upplagan. Stockholm: Natur & Kultur
Taube, Karin (2013). Läsinlärning och självförtroende: psykologiska teorier, empiriska undersökningar och pedagogiska konsekvenser. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet.
Vässa argumenten för litteraturläsning (2010). Skolverket
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/it-i- skolan/undervisning/litteraturlasning-1.141291
Hämtat 2018-01-25
Wåhlin, Kristina & Asplund Carlsson, Maj (1994). Barnens tre bibliotek. Läsning av fiction- böcker i slukaråldern. Stockholm: Brutus Östlings bokförlag
Ödman, Per-Johan (2007). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. Stockholm: Norstedts akademiska förlag
41 Bilaga 1