Diskussion och slutsats - Vädermärken och andra påståenden om vädret

Resultatet av en bedömning om det är sämre väder när man är ledig, beror på hur man definierar sämre väder. Det vanligaste är att man vill ha det varmare på sommaren men kanske lite kallare på vintern. En jämförelse av temperaturen mellan vardag och helg visade att det är något kallare på helgerna än på vardagarna. Undersökte man temperaturdifferensen mellan olika veckodagar fann man att på alla stationer utom en hade sitt maximum på tisdagen och minimum på helgen. Nederbördsdifferensen visade dock inte någon tydlig signal att det skulle vara mer nederbörd på vardagarna än på helgerna eller tvärtom.

Resultatet visade att vardagarna är varmare än helgerna för alla månader på året utom för januari och februari. Det betyder att under sommarmånaderna då många är lediga alla dagar under veckan är det alltså varmare på vardagarna, det vill säga större delen av veckan. Medan i januari och februari så är helgerna varmare, alltså också under vintern då man oftast är ledig, men varmare väder på vintern kan ofta betyda sämre väder. Skillnaderna i temperaturen mellan vardag och helg är dock generellt sett små och i medeltal av storleksordningen 0.05 °C.

Israelsson et al. (2001) har kommit fram till att luftens konduktivitet är högre på söndagar än på vardagar och antalet partiklar är omvänt proportionellt mot denna. Det betyder att det är fler partiklar i luften på vardagarna och detta kan möjligen vara en förklaring till att det är varmare på vardagarna än på helgerna.

Liknande studier av temperatur- och nederbördsdifferensen mellan vardag och helg har gjorts på USAs östkust (Cerveny och Balling Jr, 1998). De hade förutom temperaturdata även haft tillgång till data för kolmonoxid och ozon. De såg en veckocykel i temperaturen, nederbörden och föroreningshalt, med större nederbördsmängd på helgerna och högst halt av förorening på söndagar. Deras förklaring till detta var den bilkörning som sker under helgen då man är ledig.

Gordon (1994) har med hjälp av satellitdata studerat temperaturen globalt och fick även han resultatet att vardagar är varmare än helger. Han använde sig av data för den lägre troposfären, 1000-400 hPa. Gordon (1994) hävdar att orsaken till lägre temperaturerna på helgerna är till exempel att industriutsläppen minskar i stora delar av världen på helgerna och i motsats till Cerveny och Balling Jr påstår han även att bilkörning minskar på helger, trots att nöjeskörningen ökar då. Han fick en temperaturdifferens mellan onsdag och söndag på 0.02 ºC och uppnådde signifikansnivån 90%. Resultaten från de svenska temperaturserierna visar en storleksordning större differenser. Differensen mellan tisdag och söndag var för Uppsala 0.12 ºC och för Stockholm 0.11 ºC. Dessa var de enda stationer som uppnådde en signifikans på 95% respektive på 90% efter korrektion för multipla signifikanstest. Detta gör att den signifikans på 90% som Gordon (1994) fann, verkar hög med tanke på temperaturdifferensen. Gordon (1994) nämner heller inget om korrektion för multipla signifikanstest.

Temperatur- och nederbördsdifferensen i Melbourne (Simmonds och Keay, 1997) har också undersöks. De använde sig av maximi- och minimitemperaturer. Resultatet visade under vinterhalvåret på ett temperaturmaximum på torsdagen och ett minimum på söndagen. I motsats till Cerveny och Balling Jr (1998) var nederbördsmängden större på vardagarna än på helgerna. Orsaker till detta menar Simmonds och Keay (1997) är människans påverkan, till exempel utsläpp, men även kroppsvärmen sägs kunna vara en orsak. Antalet bilar är en bidragande orsak till differenserna mellan vardag och helg, pga. att vägtransporten ansvarar för 75% av alla föroreningar i Melbourne och det är fler bilar på vardagen i staden än på helgen.

I alla ovanstående referenser har man varit enig om att det är luftföroreningar som har bidragit till temperatur- och nederbördsskillnaden mellan vardag och helg. När det handlar om nederbörden så har de dock inte uppnått samma resultat. Precis som för nederbördsserierna från Sverige finns inget entydigt resultat för de sju stationer som undersöktes. Det hade varit intressant om fler stationer på olika platser i Australien och USA hade undersökt för att se om de fortfarande får samma resultat. Det är möjligt att nederbördsserierna i Sverige inte visar någon trend på grund av att städerna här är av mindre storleksordning och halten av utsläpp inte är lika höga.

Redan innan industrialismen tog fart på allvar fanns det emellertid en tydlig skillnad mellan medeltemperaturen vardag och helg enligt observationerna från Uppsala och Stockholm. Den var till och med större före än efter 1860 då industrialismen kommit igång. Orsaken till detta är oklar. Förbrukning av kol kan vara en orsak. Ser man på den senaste 30-årsperioden är dock temperaturdifferensen ännu större, vilket i överensstämmelse med övriga refererade studier skulle kunna bero på ökade utsläpp och påverkan från oss människor.

Vi vet att jordens klimat håller på att förändras och när man undersökte differensen mellan vardag och helg visade det sig att temperaturskillnaden ökar. Temperaturen på vardagarna ökar mest vilket även Simmonds och Keay (1997) kommit fram till. Uppsalas och Stockholms temperaturserier var de enda som kunde undersökas i detta avseende, men det var bara trenden i Stockholmsserien som gav en signifikans på 95%. En orsak skulle kunna vara att Stockholm är en större stad och har högre halter av utsläpp.

Vädermärket Anders braskar julen slaskar (Den gamla svenska bondepraktikan, 1978 och af Klintberg, 1996) stämmer inte enligt de undersökningar som har gjorts, speciellt inte i de norra delarna av Sverige. Det beror på att man generellt sett har mycket lägre temperatur under vintern än i södra Sverige och sannolikheten att få en kall jul är mycket stor. Detta kan ses i figur 4.16 som visar temperaturfördelningen på julafton. Resultatet visade att man inte alls kan säga hur julen ska bli om man vet hur Anders har varit. Speciellt inte i norr där övervägande antalet jular har en temperatur under noll grader. Man får ett bättre resultat genom att bara gå på hur det statistiskt brukar vara. Detta var kanske inget överraskande resultat, på grund av att Andersdagen och julafton har alltför många dagar mellan sig för att det ska kunna finnas något beroende mellan dem. Detta kunde noteras i autokorrelationskurvan, figur 4.15.

Enligt bondepraktikan ska det regna på fruntimmersveckan. Resultaten visade att det kommer stora nederbördsmängder den veckan, men det regnar precis lika mycket två veckor före och två veckor efter som under fruntimmersveckan. Hela perioden juli och augusti är den nederbördsrikaste perioden under året, se figur 4.20. Detta innebär att man inte kan säga att det regnar som mest under fruntimmersveckan, men att vädermärket stämmer i grova drag. Vilket inte är så konstigt, då perioden är allmänt regnig.

En del vetenskapsmän påstår att månen påverkar vårt väder. I arbetet undersöktes hur nederbörden varierar med månfaser. Det visade sig att man kunde notera en svag tendens att det kom mer nederbörd vid fullmåne. Bradley et al. (1962), Adderley et al. (1962) och Hanson et al. (1987) kom alla fram till att det var mindre nederbörd några dagar innan fullmånen och mer nederbörd några dagar efter. Detta stämmer inte med de här funna resultaten. Orsaken till om månens faser faktiskt påverkar vädret är något man ännu inte riktigt förstår och signalerna är så små att de är svåra att bevisa och bestämma. Man vet att tidvatten beror på bland annat månens krafter, och att tidvattenkraften även påverkar atmosfären. Signalerna från månen är svaga och kan därför maskeras av andra faktorer som kan tänkas påverka vädret, som tillexempel El Niño, vulkaniska utbrott och växthuseffekten. Dessa faktorer gör det svårt att upptäcka periodicitet eller astronomisk påverkan. Hanson et al. (1987) föreslår att den mekanism som påverkats av månen och som i sin tur bidrar till nederbörd är den globala cirkulationen, rossbyvågorna, som delvis styr de vanliga lågtryckens rörelser.

Slutsatsen man kan dra av de undersökningar som har gjorts är att det som väntat inte helt går att lita på vad som står i bondepraktikan. Vädermärken var något som kom till för länge sedan som en hjälp för bönderna. Som det här arbetet visar, så stämmer inte Anders braskar julen slaskar, men att fruntimmersveckan är nederbördsrik stämmer, dock regnar det inte mest just den veckan. Man kan inte heller se på månens faser för att veta hur mycket nederbörd det ska komma de närmsta dagarna. Detta är därför inte ett vädermärke att lita på. Däremot tycks medeltemperaturen vara något högre under vardagarna jämfört med helgerna.

Tack

Först vill jag tacka mina handledare Dr Cecilia Johansson och Dr Hans Bergström för all ovärderlig hjälp med allt från matlab, statistik, till tips och idéer om hur jag kunde förbättra mitt arbete. Jag vill också ge ett stort tack till Hans Alexandersson, SMHI, som med sitt statistiska kunnande har varit till stor hjälp.

Dessutom vill jag tacka Linus Magnusson för hans hjälp med programmering i matlab. Jag vill även tacka MIUU och alla kurskamrater för den här tiden på Uppsala Universitet. Till sist vill jag tacka mamma och pappa för allt stöd och för att ni finns.

Referenser

Adderley, E.E. och Bowen E.G.: 1962, ’Lunar Component in Precipitation Data’, Science 137, 749-750.

Alexandersson, H och Bergström, H.: 1991, Klimatologisk statistik, Meteorologiska Institutionen, Uppsala Universitet.

Bergström, H. och Moberg, A.: 2002, ’Daily Air Temperature and Pressure Series for Uppsala 1722-1998’, Climatic Change 53, 213-252.

Blom, G.: 1984, Statistikteori med tillämpningar, Studentlitteratur, Lund; Andra Upplagan, 355 sidor.

Bradley, D.A., Woodbury, M.A. och Brier, G.W.: 1962, ‘Lunar Synodical Period and Widespread Precipitation’, Science 137, 748-749.

Cerveny, R.S. och Balling Jr, R.C.: 1998, ’Weekly cycle of air pollutants, precipitation and tropical cyclones in the coastal NW Atlantic region’, Nature 394, 561-563. Den gamla svenska bondepraktikan: 1978, Fabel, 142 sidor.

Gordon, A.H.: 1994, ‘Weekdays warmer than weekends?’, Nature 367, 325-326. Hanson, K., Maul, G.A. och McLeish, W.: 1987, ’Precipitation and the Lunar Synodic

Cycle: Phase Progression across the United States’, Journal of climate and applied meteorology 26, 1358-1362.

af Klintberg, B.: 1996, ‘En liten väderbok’, Fib:s lyrikklubb, 140 sidor.

Liljequist, G.H,: 1970, Klimatologi, Generalstabens litografiska anstalt, Stockholm, 527 sidor.

Moberg, A. och Bergström, H.: 2002, ’Daily Air Temperature and Pressure Series for Stockholm 1756-1998’, Climatic Change 53, 171-212.

Nationalencyklopedin, NE Nationalencyklopedin AB, Malmö, (Bra Böcker), http://www.ne.se.

Simmonds, I. och Keay, K.: 1997, ’Weekly Cycle of meteorological variations in

Melbourne and the role of pollution and anthropogenic heat release’, Atmospheric Environment 11, 1589-1603

Appendix

Tabell över signifikansen av temperaturdifferensens mellan olika veckodagar.

Tabell Temperaturdifferensens signifikans mellan de olika veckodagarna för Uppsalas serie 1739-2003. Fet stil markerar relevanta uppnådda signifikansnivåer enligt upprepade signifikanstest. En sann signifikans på 90% motsvarar 99.50% vid upprepade test. På samma sätt motsvaras 95% av 99.76% och 99% av 99.95%..

Stensele, upprepade signifikanstest för temperaturen (%)