I detta kapitel diskuteras analysen med en grund i studiens bakgrundskapitel, samt de valda teorierna. Under detta kapitel besvaras även de tre frågeställningar som varit grunden för studien.
Kroppspositivismen syftar till att alla kroppstyper ska involveras i normen och accepteras oavsett utseende. Ett resultat som analysen visar var att kvinnorna till viss del hade varierande kroppstyper, men alla tillhörde fortfarande ett smalt kroppsideal, vilket påvisar att ingen av kvinnornas kroppar var normbrytande. Analysresultatet visar att utifrån Boohoo och Na-kds val av de åtta influencerna, följer klädföretagen det normativa kroppsidealet som råder på sociala medier och i samhället.
Det går att diskutera kring kroppspositivism där alla kroppar ska hyllas, stora som små och långa som korta. Oavsett hur kroppen ser ut ska alla olika kroppar få utrymme att hyllas. Därför går det att göra en tolkning om att företagen i praktiken inte gjort fel i deras val av de åtta influencerna, eftersom alla olika kroppstyper ska hyllas. Problematiken i detta blir dock att ingen av influencerna har normbrytande kroppar, utan alla följer det rådande normativa smalhetsidealet. Eftersom variationen av influencernas kroppstyper inte är anmärkningsvärt blir det smala kroppsidealet mer påtagligt. Om det endast gestaltas en typ av idealkropp begränsas utrymmet för social jämförelse eftersom jämförelsen inte blir speciellt mångsidig. I social jämförelseteori förklarar bland annat Vogel et. al (2014, s. 207) i sin studie att den uppåtriktade jämförelsen som kan ske på sociala medier bidrar till att människor med sämre självbild har högre benägenhet att jämföra sig med andra. Detta kan bringa fram känslor om att vara otillräcklig som i sin tur kan leda till diverse negativa effekter. Därför blir det problematiskt när endast ett kroppsideal gestaltas, likt de åtta influencerna och inte varierande kroppstyper.
Sastre (2014, s. 929–930) förklarar i sin artikel att det finns hemsidor vars syfte är att uppmuntra till att älska sin egna kropp där unga kvinnor kan publicera bilder på kroppar som inte platsar in i det normaliserade smalhetsidealet. Cohen et al., (2019, s. 1548) menar att gestaltningen av olika kroppar på sociala medier bidrar till att människor börjar få en mer positiv bild till kroppen där fokus hamnar på kroppens funktioner i stället för kroppens utseende. Detta tyder på att ett kroppsideal som involverar olika kroppstyper kan bidra till en positiv effekt jämfört med gestaltningen som bara involverar en typ av kroppsideal,
såsom smalhet. Eftersom klädföretagen utifrån valet av sin åtta influencers inte utmanade kroppsidealet bidrar de inte till en förändring om att involvera olika kroppsstorlekar och utesluter därför varierande kroppstyper.
Resultatet av Turner och Lefevres (2017, s. 592) studie förklarar att influencers på Instagram har i hög utsträckning ett inflytande på flera hundratals personer, vilket även de åtta valda influencerna har. Unga kvinnor publicerar bilder av sig själva på Instagram med smala, tonade och attraktiva kroppar. Allt för att efterlikna det normativa smalhetsidealet menar Brown och Tiggemann (2016, s. 38). Även dessa studier påvisar att unga påverkas av det smala kroppsidealet och att de eventuellt kan gynnas av en gestaltning av olika kroppstyper. Även här går det att dra en slutsats om att klädföretagen utifrån valet av sina åtta influencers, inte bidrar till en förändring för att gynna unga kvinnor på Instagram genom att gestalta varierande kroppstyper.
Chua och Chang (2016, s. 20) menar att skönhet är en social konstruktion, vilket analysen påvisar eftersom många av kvinnorna poserar på liknande sätt. Ingen av kvinnorna tittar in i kameran och tre kvinnor ligger ner på snarliknande vis. Flera av kvinnorna har dessutom ett ben framför det andra och vissa av kvinnorna har en kamera som täcker en större del av ansiktet. Detta bekräftar Chua och Changs (2016) forskning om att skönhet är en social konstruktion, då de enhetliga poseringarna kan tolkas som ett inlärt beteende som de eventuellt har lärt sig utifrån andra bilder som i slutändan blivit en typ av norm, snarare än en slump.
Analysen visar att samtliga kvinnor står eller ligger i någon typ av position som bidrar till att kroppen framhävs på olika sätt. Eriksson och Göthlund (2014, s. 28) förklarar att ett vanligt förekommande fenomen inom reklam är att kvinnor framhävde sina kroppar genom att beröra den med en hand. Detta går att se på en del av influencerna eftersom flera har en hand placerad på midjan genom att de drar upp sin troskant. Alla kvinnorna intog någon typ av posering som bidrar till att kroppen ser smalare ut, genom att exempelvis placera ett ben framför det andra eller med en framskjuten bröstkorg. Branch (2014, s. 14) förklarar vikten med poseringar och vilket resultat de kan ge, bland annat kan en posering bidra till att kroppen ser smalare ut eller benen längre.
Chua och Chang (2016, s. 20) belyser att unga kvinnor på Instagram använder filterfunktionen för att se smalare ut och för att framkalla en felfri hud. Detta går att tyda
på samtliga av de valda influencerna utifrån studiens analys. Eftersom alla influencerna har en felfri hy och färgerna på bilderna är skarpa kan det tyda på att ett filter har lagts över bilderna, samt att poseringen kunde hjälpt till att framhäva influencernas kroppar på ett smickrande sätt. Om kvinnorna däremot inte hade poserat eller använt filter hade kvinnorna fortfarande haft en smal kropp, vilket betyder att dessa faktorer inte är avgörande för kvinnornas kroppar. Därav är inte de åtta influencerna normbrytande när det gäller det rådande smalhetsidealet.
Teorin The Male Gaze av Mulvey (1945) belyser om objektifiering kring den kvinnliga kroppen i både reklam och film. I analysen har ingen av de åtta influencerna blicken rakt mot kameran. En kvinna kollar snett ner med huvudet, två av kvinnorna har en kamera som täcker sina ansikten och en annan kvinna har en svart maskering över ansiktet. Detta skapar en känsla om att kvinnorna bara visar upp sina kroppar och därför blir de opersonliga. Det kan skapa en tolkning om att kvinnorna är ett objekt där mottagaren endast ska beskåda deras kroppar. Varken Boohoo eller Na-kd genom valet av sina åtta influencers bidrog till en förändring kring det smala kroppsidealet. Trots att forskning av Turner och Lefevre (2017, s. 278) som denna studien benämner visar att unga kvinnor i större utsträckning mår sämre i strävan om att uppnå det normativa smalhetsidealet. Cohen et al., (2019, s. 1548) förklarar att kroppspositivismen bidrar till en positiv bild som gynnat alla olika kroppstyper och att fokus på kroppen hamnar på dess funktioner och inte utseende. Därför ifrågasätts klädföretagens ovilja att bidra till denna förändring.
Boohoo skriver på sin hemsida att de ska finnas tillgängliga för alla tjejer, med betoning på alla tjejer. Klädföretaget har ett brett sortiment när det gäller storlekar på kläder. Företaget har även kläder anpassade för längre och kortare kvinnor. Detta gör att utbudet blir bredare och fler kvinnor inkluderas, men trots detta är det ingenting som går att tyda utifrån Boohoos samarbeten med sina fyra influencers på Instagram. Detta med tanke på att samtliga kvinnor har en smal kroppstyp.
Klädföretaget listade sina influencers på sin hemsida vilket betyder att Boohoo hade en möjlighet till att inkludera minst en influencer med en kropp som inte platsar in i det normativa smalhetsidealet. Eftersom influencerna blir klädföretagets ansikte utåt speglar de inte Boohoos slagord om att finnas tillgängliga för alla tjejer då de endast visar upp en typ av kropp i sina samarbeten med de fyra influencerna. Boohoo har sedan 2014 erbjudit kläder i större storlekar vid namn Plus Size & Curve vilket kan eventuellt ha gjort dem
relativt unika på marknaden och därför tycks ha anammat den kroppspositiva trenden. Klädföretaget har därav ett sortiment som är inkluderande, men inte när det rör sig om de fyra valda influencerna som var listade på hemsidan.
Na-kd skriver på sin hemsida att de vill bryta ny mark och uppmuntra sina kunder till att vara unika. Na-kds fyra influencers utifrån studiens analys gällande kroppstyper, visar att klädföretaget inte är unika eller bryter ny mark eftersom samtliga av influencerna tillhörde det normativa smalhetsidealet. Två av influencerna platsar in i det traditionella smalhetsidealet och de resterande två i Victorias Secret smalhetsidealet. Na-kds storleksutbud är inte heller normbrytande eftersom de inte erbjuder ett brett sortiment gällande storlekar på kläder. Den enda anpassningen som företaget har är för kvinnor som är länge än 170 centimeter.
Studiens analys visar att ingen av klädföretagen anammar den kroppspositiva trenden utifrån de åtta valda influencerna. Varken influencerna från Boohoo eller Na-kd utmanar heller det smala kroppsidealet som råder i samhället. Samtliga influencers är smala men på olika sätt, därför visar studiens analys att inget av klädföretagen lever upp till sina slagord om att vara inkluderande eller unika. Boohoos breda sortiment gör att deras mode blir tillgängligt för många tjejer och därav kan det tolkas som att klädföretaget lever upp till slagorden när det handlar om utbudet av storlekar och anpassning till olika kroppslängder. Företaget anammade dock inte sina slagord gällande kroppstyper utifrån de fyra valda influencerna. Na-kd vill vara unika och bryta ny mark men analysen kom fram till att klädföretaget varken är unika eller bryter ny mark gällande kroppstyper utifrån de fyra valda influencerna som Na-kd samarbetar med.
För att utveckla kunskapen inom detta område skulle förslagsvis en analys av fler klädföretag och deras samarbeten på sociala medier vara lämplig.
Ett annat förslag kan vara att även inkludera det manliga könet i analysen för att undersöka hur kroppspositivismen påverkat synen på den manliga idealkroppen. Även ifall kroppspositivismen involverat den manliga kroppen i samma utsträckning som den påverkat synen av den normativa kvinnliga kroppen.
Ahmed, I. (2018). The Influencer Marketing Revolution [Infographic]. Hämtad 2019-12- 01 från https://www.socialmediatoday.com/news/the-influencer-marketing-revolution- infographic/517146/
Anderson, P., & Perrin, M. (2019). Share of U.S. adults using social media, including Facebook, is mostly unchanged since 2018. Hämtad 1 december 2019 från https://www.pewresearch.org/fact-tank/2019/04/10/share-of-u-s-adults-using-social- media-including-facebook-is-mostly-unchanged-since-2018/
Bergström, B. (2014). Reklam: strategiskt och kreativt: Stockholm: Carlsson.
Bignell, J. (2002). Media Semiotics. Manchester: Manchester University Press.
Boohoo. (2019). About us. Hämtad 2019-11-09 från https://www.boohoo.com/page/about- us.html
Branch, K. (2014). How to look good in photos: his and hers tips and tricks. North Sydney: Kate Branch Publishing.
Brown, Z., & Tiggemann, M. (2016). Attractive celebrity and peer images on Instagram: Effect on women’s mood and body image. Body Image, 19, 37–43. doi:10.1016/j.bodyim.2016.08.007
Brún, A. D., Mccarthy, M., Mckenzie, K., & Mcgloin, A. (2014). Weight stigma and narrative resistance evident in online discussions of obesity. Appetite, 72, 73-81. doi:10.1016/j.appet.2013.09.022
Bryman, A. (2016) Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
10. Referenslista
Buunk, A. P., & Gibbons, F. X. (2007). Social Comparison: The end of a theory and the emergence of a field. Organizational Behavior and Human Decision Processes, 102(1), 3- 21. doi:10.1016/j.obhdp.2006.09.007
Chua, T. H. H., & Chang, L. (2016). Follow me and like my beautiful selfies: Singapore teenage girls’ engagement in self-presentation and peer comparison on social media. Computers in Human Behavior, 55, 190–197. doi:10.1016/j.chb.2015.09.011
Cohen, R., Fardouly, J., Newton-John, T., & Slater, A. (2019). #Bopo on Instagram: An experimental investigation of the effects of viewing body positive content on young women’s mood and body image. New Media & Society, 21(7), 1546-1564. doi:10.1177/1461444819826530
Davis, H. A., & Bowman, S. L. (2015). Examining experiences of weight-related oppression in a bariatric sample: A qualitative exploration. Translational Issues in Psychological Science, 1(3), 271–286. doi:10.1037/tps0000036
Eriksson, Y., & Göthlund, A. (2004). Möten med bilder: Analys och tolkning av visuella uttryck. Lund: Studentlitteratur AB.
Festinger, L. (1954). A Theory of Social Comparison Processes. Human Relations, 7(2), 114-140. doi:10.1177/001872675400700202
Frisén, A., Gattario, K., & Lunde, C. (2014). Projekt perfekt: Om utseendekultur och kroppsuppfattning. Stockholm: Natur & Kultur.
Gauntlett, D. (2002). Media, gender and identity: An introduction. London: Routledge.
Gemzöe, L. (2014). Feminism. Hofors: Bilda förlag.
Gripsrud, J. (2011). Mediekultur och mediesamhälle. Göteborg: Daidalos.
Hirdman, A., & Kleberg M. (2015). Mediernas känsla för kön: feministisk medieforskning. Göteborg: Nordicom.
Instagram. 2019. Our story. Hämtad 2019-11-08 från https://instagram-press.com/our- story/
Institutet för språk och folkminnen. (2016) Kroppsaktivism. Hämtad 2019-11-01 från https://www.isof.se/sprak/nyord/nyord/aktuellt-nyord-2016/2016-10-13-
kroppsaktivism.html
Jarlbro, G. (2006). Medier, genus och makt. Lund: Studentlitteratur AB.
Jönköping University. (u.å). Note on the ’gaze’ [pdf]. Hämtad 2020-01-10 från https://pingpong.hj.se/courseId/17413/node.do?id=13449409&ts=1487596428215&u=- 138284280
Jörgensen, M, W. Philips, L., & Vrå, B. (2000) Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur AB.
Later. (2020). The ultimate guide to Instagram hashtags in 2020. Hämtad 2019-11-01 från https://later.com/blog/ultimate-guide-to-using-instagram-hashtags/
Ekman, K. (1998). Var så god - makt, kön och media. Uddevalla: Mediaprint.
Lou, C., & Yuan, S. (2019). Influencer marketing: How message value and credibility affect consumer trust of banded content on social media. Journal of Interactive Advertising, 16(1), 58-73. doi:10.1080/15252019.2018.1533501
Lydecker, J. A., Cotter, E. W., Palmberg A. A., Simpson, C., Kwitowski, M., White, K., & Mazzeo, S. E. (2016). Does this Tweet make me look fat? A content analysis of weight stigma on Twitter. Eating and Weight Disorders: EWD, 21 (2), 229-235. doi:10.1007/s40519-016-0272-x
Martin, J. B. (2010). The Development of Ideal Body Image Perceptions in the United States. Nutrition Today, 45(3), 98–110. doi:10.1097/nt.0b013e3181dec6a2
Mulvey, L. (1975). Visual Pleasure and Narrative Cinema. Feminisms, 6–18. doi:10.1007/978-1-349-14428-0_27
Na-kd. (2019). Om oss. Hämtad 2019-11-09 från https://www.na-kd.com/sv/om-oss
Polinko, N. K., & Popovich, P. M. (2001). Evil Thoughts but Angelic Actions: Responses to Overweight Job Applicants. Journal of Applied Social Psychology, 31(5), 905–924. doi: 10.1111/j.1559-1816.2001.tb02655.x
Rose, G. (2016). Visual Methodologies: an introduction to researching with visual materials. London: Sage publications ltd.
Sastre, A. (2014). Towards a radical body positive. Feminist Media Studies, 14(6), 929- 943. doi:10.1080/14680777.2014.883420
Social Bakers.
(2019, 9 april). Influencer marketing is expected to become a multi-billion-dollar industry by 2020! Some of the biggest names out there are already taking sponsored content to new heights on Instagram. [Facebook-status]. Hämtad från
https://www.facebook.com/socialbakers/photos/influencer-marketing-is-expected-to- become-a-multi-billion-dollar-industry-by-20/10157304678409744/
Spiel, E. C., Paxton, S. J., & Yager, Z. (2012). Weight attitudes in 3- to 5-year-old children: Age differences and cross-sectional predictors. Body Image, 9(4), 524–527. doi:10.1016/j.bodyim.2012.07.006
Svd. (2017). De nya makthavarna. Hämtad 2019-12-20 från https://www.svd.se/de-nya- makthavarna?fbclid=IwAR15z4OW64QLLNLzw_LoSyPZNWBh3r_FBJPlzxClTP_c1x nP-LbSVwH-zU
Turner, P. G., & Lefevre, C. E. (2017). Instagram use is linked to increased symptoms of orthorexia nervosa. Eating and Weight Disorders - Studies on Anorexia, Bulimia and Obesity, 22(2), 277–284. doi:10.1007/s40519-017-0364-2
Uzunoglu, E., & Kip, S. (2014). Brand communication through digital influencers: Leveraging blogger engagement. International Journal of Information Management, 34(5), 592-602. doi:10.1016/j.ijinfomgt.2014.04.007
Vogel, E. A., Rose, J. P., Roberts, L. R., & Eckles, K. (2014). Social comparison, social media, and self-esteem. Psychology of Popular Media Culture, (3), 206-222. doi:10.1037/ppm0000047
Wills, T. A. (1981). Downward comparison principles in social psychology. Psychological Bulletin, 90(2), 245–271. doi:10.1037/0033-2909.90.2.245
Expressen. (2019). Stora underklädesshowen stoppas – massiva kritiken. Hämtad 2020- 01-19 från https://www.expressen.se/noje/beskedet-victorias-secret-lagger-ner-showen- efter-massiva-kritiken/
Expressen. (2015). Wollters tårar efter Zytomierskas. Hämtad 2019-12-15 från https://www.expressen.se/noje/wollters-tarar-efter-zytomierskas-han/
Expressen. (2019). De feta hyllas – jag som älskar att banta hatas. Hämtad 2019-12-11 från https://www.expressen.se/debatt/de-feta-hyllas-jag-som-alskar-att-banta-hatas/
Bilaga 1 Analysschema
Olika ideal Beskrivning
Traditionellt smalhetsideal.
Rak och inga kurvor som oftast porträtteras på en catwalk.
Kurvigt smalhetsideal. Kan likställas med modellerna från Victorias Secret Fashion Show. Detta ideal involverar en smal kropp med kurvor. Fitness smalhetsideal. En kropp som har synliga muskler men som ändå är smal.
Bilaga 2 Diagram 1
Influencernas namn Instagram-konto Följare
Lisa Anckarman @lisaanckarman 170 000 tusen
Antonija Mandir @aantonijamandir 283 000 tusen
Antonia Johnson @anty 318 000 tusen
Therese Lindgren @therese 993 000 tusen
Bilaga 3 Diagram 2
Influencernas namn Instagram-konto Följare
Linn Ahlborg @linnahlborg 628 000 tusen
Hanna Friberg @hannalicious 204 000 tusen
Sharareh Hoss @sharareh.hoss 50 300 tusen
Nicci Hernestig @niccihernestig 144 000 tusen
Bilaga 4 (@linnahlborg)
Bilaga 6 (@sharareh.hoss)
Bilaga 8 (@lisaanckarman)
Bilaga 10 (@anty)