I motsats till vad som förväntats fann vi att kvalitén på företags sociala ansvarstagande visade ett marginellt signifikant negativt samband med storleken på den största ägarens andel i företag. Sambandet gällde dock endast kvalitén på det sociala ansvarstagandet gällande mänskliga rättigheter då storleken på den största ägarens andel inte visade på något signifikant samband med socialt ansvarstagande avseende miljö. Företagens ägarkoncentration uppvisade inte heller något signifikant samband med kvalitén på företagens sociala ansvarstagande. Sammanfattningsvis gav varken ägarstorlek eller ett koncentrerat ägande någon positiv effekt på kvalitén av företagens sociala ansvarstagande, vilket inte ligger i linje med studier som gjorts i andra länder.
Ägande av finansiella institutioner visade däremot upp ett positivt samband med kvalitén på företagens sociala ansvarstagande avseende miljö. Detta ligger i linje med både de resultat som Dincer (2011) funnit i Turkiet och de som Prado-Lorenzo et al. (2009) kommit fram till i ett spanskt kontext. Att ägande av finansiella institutioner leder till en högre kvalité på företags sociala ansvarstagande skulle till exempel kunna förklaras med att deras ställer krav på att de inte ska investera i oetiska företag.
Eftersom att flera olika studier utförda i olika delar av världen visat olika resultat, se till exempel Li och Zhang (2010) och Prado-Lorenzo (2009) samt vår studie, visar att nationella faktorer även behöver tas hänsyn till eftersom att ägarstrukturer verkar ha olika inverkan på företags socialt ansvarstagande beroende vilket land de är verksamma inom.
5.1 Studiens begränsningar och förslag till framtida forskning
Då denna studie har ett urval på 55 företag kan resultaten inte generaliseras till alla företag i Sverige, utan istället bör studiens resultat ses som en indikation på hur ägarstruktur påverkar kvalitén på socialt ansvarstagande bland svenska företag. Man måste dessutom vara försiktig med att generalisera våra resultat till mindre företag då denna studie endast inkluderar de största börsnoterade företagen och det torde vara en
stor skillnad på stora och små företag. Dock är resultatet representativt för OMX Stockholm Large Cap eftersom att alla företag ingick i studien.
Ytterligare ett problem med studien är de variablerna för olika ägarstrukturer. Genom att mäta den största ägarens största andel kan man missa vad man faktiskt är ute efter. Syftet med att mäta den största ägarens andel var att en dominerande storägare på egen hand får väldigt mycket makt i företaget och därmed kan ha en betydande roll för vilken väg företaget väljer. Men det hade antagligen gett en bättre återspegling av verkligheten om vi istället använt oss av en variabel som kunde anta värdet ett eller noll beroende på om det fanns en dominerande ägare representerad eller inte. Med vår kontinuerliga variabel försöker vi till exempel göra skillnad på om en eventuell dominerande ägare äger 55 % eller 95 % av företaget, vilket utifrån resonemanget inte är intressant då båda alternativen ger full kontroll.
Även vårt mått av ägarkoncentrationen kan diskuteras. Vi mätte ägarkoncentrationen genom att titta på den relativa skillnaden mellan den största och näst största ägaren, ett bättre sätt vore att addera ihop de största ägarnas röstandelar vilket skulle ge en mer exakt mätning av ägarkoncentrationen. En låg summa av de största ägarnas röstandelar skulle innebära att rösterna är spridda bland många ägare, medan en stor summa skulle betyder att röstandelarna är koncentrerade till ett fåtal ägare. Den stora fördelen med att summera ihop de största ägarnas röstandelar inser vi nu i efterhand och kan därför rekommenderas som metod i kommande studier.
Att Folksams index valdes som källa till socialt ansvarstagande medför bland annat att vi inte har direkt insyn i deras bedömning av företagens sociala ansvarstagande. Det skulle till exempel vara värdefullt att veta hur de väger olika faktorer mot varandra samt hur de hanterar olika typer av media. Det begränsar oss även i den mån att vi endast kan studera socialt ansvarstagande avseende miljö och mänskliga rättigheter efter deras definition av begreppen, andra typer av socialt ansvarstagande och mer specifika indelningar av socialt ansvarstagande är värdefullt att undersöka för att få en bättre och tydligare bild över ägarstrukturens påverkan på företagens social ansvarstagande. En lösning till detta är att använda fler index som tillsammans
kompletterar varandra och eventuellt ger varandra större reliabilitet om de kommer fram till samma resultat.
5.2 Förslag till framtida forskning
Till att börja med vore det mycket intressant med fler studier som undersökte samma samband som vi gjort, men med andra metoder, för att på så vis kunna utvärdera om socialt ansvarstagande i ett svenskt kontext verkligen skiljer sig så mycket från utländska studier som vår uppsats indikerar. Vi efterlyser att fler företag används i undersökningen och att metoden förbättras utifrån de förslag som lämnats i föregående avsnitt.
Om de indikationer som getts av vår studie stämmer vore det intressant att undersöka skillnader i olika länders institutionella bakgrund som är relevanta för socialt ansvarstagande för att på så vis kunna identifiera orsakerna till de skilda förutsättningarna i olika länder. Det vore även intressant att undersöka den generella nivån av företags sociala ansvarstagande mellan olika länder. Tar svenska företag generellt sett ett större eller mindre ansvar än företag i Spanien och Turkiet? Slutligen vore det även intressant med fler studier som behandlar hur kvalitén på socialt ansvarstagande varierar med andra ägartyper än finansiella institutioner. Förslag på ägartyper är till exempel privatpersoner och statligt ägande.