Andel skogsägare som är medvetna om sitt ansvar
4. Diskussion och slutsatser
4.1 Diskussion
4.1.1 Räddningstjänsternas behov
Räddningstjänsternas upplevda behov av skogsbrandvärn bekräftades i deras val av att ha organiserat detta i sina kommuner samt deras uttalade
uppskattning för resursen. Båda räddningstjänsterna hade dessutom relativt vidlyftiga och optimistiska planer vad gällde att utveckla värnens förmåga, vilket visar på ett visst behov som räddningstjänsterna försöker täcka. Hur de sedan valt att organisera sig skiljer sig mellan dem men de har båda med gott resultat använt sig av resursen under sommaren 2018 för att bekämpa
skogsbränder och ser positivt på detta tillskott. Räddningstjänsterna uppgav ett antal förmågor som önskades utav skogsbrandvärnen, b.la. att
medlemmarna var tillgängliga snabbt, hade uthållighet över flera dagar och kunde medverka vid årliga utbildningar. Kriterier som inte torde vara allt för svåra att uppfylla. Bland de som svarat att det var troligt att de var villiga att medverka i lokala skogsbrandvärn svarade över 65% inom den här gruppen att det var troligt att de kunde leva upp till minst ett av de uppsatta kriterierna (figur 6).
4.1.2 Skogsägarnas förmåga att leva upp till räddningstjänstens behov
I enkätfrågorna baserade på de önskade förmågorna låg den största delen av svaren i kategorin Troligt eller Ja vilket tyder på att en stor del av
skogsägarna kunde täcka räddningstjänstens upplevda behov. På frågan hur troligt det skulle vara att respondenten om tillfrågad skulle vilja gå med i ett lokalt skogsbrandvärn svarade 42 % att det var troligt. Samtidigt var det hela 89 % som kunde se en styrka i att skogsägarna tillsammans hjälps åt med att stötta varandra och avlasta räddningstjänsten vid skogsbränder eller annan påverkan. Det bör dock tilläggas att 28 % utav de som svarat troligt på frågan om huruvida de var villiga att ingå i ett lokalt skogsbrandvärn var över 65 år gamla och således ingår i en grupp som inte primärt ingår i tjänsteplikt. Detta betyder inte nödvändigtvis att de inte kan ingå i värnet ifall de är vid god vigör men det tål ändå att nämnas. Vidare angav bara ca 65 % inom gruppen som var villiga att ingå i skogsbrandvärn att de troligtvis kunde medverka samma dag som de blev kallade och 67 % att de kunde medverka i en eller flera dagar. Detta sammantaget tyder på en viss risk för bortfall. Det stoppar dock inte nödvändigtvis människor från att ingå i värnet då de kanske kan vara tillgängliga ändå. Särskilt då 93 % av de som var villiga att ingå i ett skogsbrandvärn angav att de hade möjlighet att medverka vid den
obligatoriska utbildningsdagen, som var det enda reella kravet från
räddningstjänsterna. Allt detta kan kopplas till den nordiska traditionen av föreningsliv och vår vilja att organisera oss, hela 53 % av befolkningen hade
20
Gustav Wahlström
under 2014 på något sätt arbetat ideellt (Von Essen m.fl. 2015) och siffrorna i den här studien visar på liknande engagemang.
Vad gällde redskap och maskiner uppgav 87 % att de hade en motorsåg, 47 % en traktor med griplastarvagn, 6 % hade traktor med möjlighet till
vattentransport samt 38 % hade en fyrhjuling. Utöver detta svarade 70 % av de som hade någon maskin eller redskap att det var troligt att de skulle vara villiga att använda dem mot kompensation vid en insats med
skogsbrandvärnet. Intressant är att en större andel av skogsägarna är redo att släppa sina maskiner till bekämpning av skogsbränder än som är villiga att själva ingå i skogsbrandvärnen. Vad detta beror på är svårt att avgöra men eventuellt upplever en stor andel att de inte har tiden eller förutsättningarna att själva medverka och men vill således ändå bidra genom att erbjuda sina maskiner istället. Resultaten tyder på att skogsägarna som svarade på enkäten både har maskinerna och redskapen samt viljan att använda dem för att understödja räddningstjänsterna.
Utav de kompetenser som räddningstjänsterna såg som värdefulla för
bekämpning av skogsbränder och andra större händelser innehade stora delar av respondenterna dessa. Vad gällde sjukvårdsutbildning (första hjälpen) uppgav 42 % att de hade detta, 38 % hade motorsågskörkort vilket
räddningstjänsterna såg som viktigt för att säkra framkomlighet och 17 % hade körkort med C-behörighet som räddningstjänsten speciellt eftertraktade för framförande av tankbilar med vatten. Generellt utan några andra siffror att kontrollera mot så känns de siffrorna höga i jämförelse med befolkningen i stort. Något som ytterligare pekar på att skogsägare är en rådig grupp i samhället som passar väl för att ingå i skogsbrandvärn.
4.1.3 Respondenternas representation av skogsägare nationellt
Även om enkätens respondenter inte nödvändigtvis perfekt kan tänkas
representera skogsägaren nationellt så stämmer vissa faktorer in relativt väl. I studien var dock könsfördelningen ungefär 78 % män och 22 % kvinnor vilket inte stämde särdeles väl då skogsägare sett över hela landet snarare är 60 % män och 38 % kvinnor samt 2 % okända. (Skogsstyrelsen 2018). Vidare bodde nära hälften utav respondenterna på sin skogsfastighet samt ca 15 % i samma kommun men inte på fastigheten. Tyvärr har Skogsstyrelsen (2018) ingen statistik på andel skogsägare som bor på sin fastighet, men sett till hela landet bor ca 67 % i samma kommun som sin fastighet vilket inte är allt för långt ifrån respondenternas förhållanden. Nationellt är också skogsägarens ålder i genomsnitt nära 60 år (Skogsstyrelsen 2018). Även om detta inte exakt räknades ut i den här studien då åldersspannen i svarsalternativen är för stora så kan den siffran tänkas ligga relativt nära respondenternas medelålder då den största åldersgruppen var 50–65 år (figur 1) precis som i Skogsstyrelsens (2018) statistik.
21
Gustav Wahlström
4.1.4 Smålands skogsägare möjliga för rekrytering i siffror
Knappt 42 % angav att det var troligt att de skulle vara villiga att gå med i ett lokalt skogsbrandvärn. Tar man sedan andelen som ställde sig tveksam och delar den till hälften och antar att den halvan skulle kunna tänkas gå med om tillfrågade så blir gruppen villiga 64 % utav de totala respondenterna. De bildar då en övertygande majoritet. Skulle man översätta detta till samtliga ca 40 000 skogsägare i hela Småland skulle det ge en styrka på ca 25 500 villiga personer för räddningstjänsterna att rekrytera ifrån.
Naturligtvis kommer det finnas bortfall av olika anledningar, exempelvis att vissa är för gamla eller slitna men ändå villiga, eller att de skulle vilja men egentligen inte har tid på grund av andra åtaganden och därför inte kan medverka (figur 7). En annan fara med detta antagande är att risken för att de skogsägare som valt att överhuvudtaget svarat på enkäten är de 20 % utav urvalet som är ytterst intresserade av skogsbrandvärn. Om det antagandet skulle göras sjunker antalet villiga skogsägare i Småland från de ca 25 500 till ca 5100 personer. Fördelar man dessa jämnt så blir de ca 155 personer i varje kommun.
Tar man den tankegången ett steg längre så kan man även räkna på endast de 42 % som är villiga att gå med i ett skogsbrandvärn och där 65 % kunde uppfylla behovet av att vara snabbt på plats. Tar man sedan 20 % av dessa för att representera svarsfrekvensen så blir det en styrka om drygt 2100 personer motsvarande lite drygt 5 % utav alla skogsägare i hela Småland. Vilka om jämnt fördelade över landskapet skulle bli ca 64 personer i varje kommun. Lägger man till dessa siffror till den nationella nivån skulle det innebära att det finns ca 16 600 skogsägare som har viljan och möjligheten att medverka i skogsbrandvärn i Sverige idag.
Siffrorna kan jämföras med MSB:s (2019) siffror från 2011 och 2017 vilka sammanföll till totalt ca 17 500 individer som var organiserade i både
räddningstjänster och värn. Resultaten i studien pekar således utan tvekan på en stor potential till att utöka personalstyrkan. Vidare var endast 1,2 % av respondenterna i dagsläget organiserade i någon form av brandvärn. Totalt ingick 6 % i någon form av organisation som bedömdes som direkt
engagerade i händelse av större påverkan vilket inte särdeles torde påverka tillgången till potentiell värnspersonal. Viktigt att tillägga här är att de ovan gjorda kalkylerna endast representerar skogsägare. Man kan därför också anta att det skulle finnas fler individer sett över hela befolkningen som vore villiga att gå med i ett skogsbrandvärn än de som fått möjlighet att göra sin röst hörd här. Exempelvis så är många skogsfastigheter familjeägda vilket betyder att det kan finnas nära anhöriga till skogsägaren som också, eller istället skulle kunna engagera sig. I exempelvis Oskarshamns skogsbrandvärn ingår det människor från hela kommunen som inte nödvändigtvis är bundna till skogen men som detta till trots visat ett stort intresse att organisera sig.
22
Gustav Wahlström
4.2 Metoddiskussion
Vid intervjuerna, där samtalet var relativt öppet, krävs en förmåga att inte ryckas med i sidospår utan hela tiden hålla kvar fokus på frågorna. Det upptäcktes ett antal gånger något sent att det nu diskuterades något annat än vad som var tänkt, exempelvis bekämpningsteknik, taktiker och liknande snarare än räddningstjänstens behov av skogsbrandvärn.
Förfrågningar om distribution av enkäten skickades först till Skogsstyrelsen. Det antogs att de skulle kunna nå ut bredast till skogsägare och således ge enkätstudien högst validitet. Då de tyvärr inte hade möjlighet att bistå i frågan skickades en förfrågan till Södra skogsägarna som antogs ha näst störst räckvidd i den tilltänkta geografin. Södra skogsägarna accepterade att
distribuera enkäten i slutet av mars 2020. Tyvärr försenades enkäten på grund av den då rådande pandemin och skickades först ut på eftermiddagen den 21 april och sista svarsdatum sattes till 30 april 2020. Detta skapade vissa problem då de planerade fem veckorna mellan tilltänkta sista svarsdatum och inlämning för förgranskning kapades till nio dagar. Vidare finns saker att tillägga för enkätstudien, specifikt valet av att använda en femgradig skala på de frågor som hade den typen av svarsalternativ. Risken med det är att
respondenter väljer att ställa sig i mitten när möjligheten att slippa ta ställning erbjuds. Ett bättre alternativ hade mest sannolikt varit att använda exempelvis en sex gradig skala där respondenten tvingas ta ställning åt något håll. Vidare kunde fasta svarsalternativ valts för vissa utav frågorna med svar i fritext, detta då det hade underlättat sammanställning då det krävdes en hel del tillrättaläggning vad gällde stavning och liknande och varje ingrep i rå data riskerar att medföra en oönskad förändring. Ett misstag gjordes i enkäten genom att fråga respondenterna om skogsinnehav snarare än fastighetens storlek vilket riskerar att ha skapat viss förvirring och troligtvis olika svar från olika individer då skogsinnehav kan tolkas på olika sätt. Vidare verkar vissa problem med urvalet funnits då det urval som var överenskommet var 3000 utskick i Småland, jämnt fördelat över de tre länen. Detta till trots hade 2,2 % utav respondenterna sina fastigheter utanför de småländska länen, utöver detta mottogs ett antal e-post där personer hälsade att de sålt sin skogsfastighet och därför inte medverkade i studien. Detta tyder på att eventuellt så var det register som Södra skogsägarna använde inte helt uppdaterat.
Det upptäcktes också vissa begränsningar vad gäller att analysera svaren från enkäten i Microsoft Excel. Bland annat att det var svårt att isolera vissa grupper för att sedan kontrollera hur den gruppen svarat på samtliga andra frågor. Det hade naturligtvis gått att genomföra manuellt, men då arbetet utfördes under tidspress fick det prioriteras bort. Av den anledningen är det inte kontrollerat hur många av respondenterna som svarat att de kunde uppfylla samtliga kriterier för att medverka i ett skogsbrandvärn. En sådan undersökning hade kunnat ge mer exakta siffror på hur många som faktiskt finns tillgängliga för rekrytering.
23
Gustav Wahlström
4.3 Idéer för fortsatta studier
Idéer för fortsatta studier är främst att göra djupare analyser utav den datamängd som nu finns från enkäten för att söka att utröna vilka faktorer som faktiskt påverkar skogsägarens svar på frågorna kring ett eventuellt engagemang i lokala skogsbrandvärn, något som inte tagits upp inom ramen för denna studie men som torde kunna vara mycket intressant både för skogsbolag och räddningstjänster. Vidare vore det intressant att undersöka skogsbolagens inställning till organisationen av skogsbrandvärn och vad deras upplevda roll i det hela skulle vara. De har på många sätt kanske en större möjlighet att samla framförallt maskinella och ledarskapsresurser än vad enskilda skogsägare har. De har också tillgång till väl utvecklade och lättillgängliga karttjänster vilket skulle kunna underlätta vid identifiering och bekämpning av skogsbränder. I samband med detta vore det också intressant att undersöka räddningstjänsternas bild utav skogsbolagens roll.
4.4 Slutsats
• 89% utav skogsägarna såg en styrka i att gå samman för att stötta varandra och avlasta räddningstjänsten vid skogsbränder eller andra större händelser i närområdet.
• 42% utav skogsägarna var villiga att ingå i lokala skogsbrandvärn. • 91% utav skogsägarna hade någon av fordonen, maskinerna eller
redskapen som räddningstjänsten efterfrågade.
• 70% av de skogsägare som hade någon av de resurserna stod redo att använda dem tillsammans med skogsbrandvärnet.
• 2100 skogsägare skulle kunna ha viljan och förutsättningarna att ingå i skogsbrandvärn bara i Småland.
Resultaten talar ett relativt tydligt språk där en stor del av de småländska skogsägarna står redo att tillsammans sluta upp. Genom sitt stöd till räddningstjänsterna i form av lokalt organiserade skogsbrandvärn kan de stötta både varandra och resten av samhället i händelse av kris, både med sin tid och med sina tillgångar i form av maskiner och redskap.
24
Gustav Wahlström
5. Referenser
Andersson, G. (2018). Skogsbrandvärn – en viktig frivilligresurs. Land skogsbruk. URL: https://www.landskogsbruk.se/skog/skogsbrandvarn-en-viktig-frivilligresurs/ Hämtad: 2020-05-21.
Andersson, J. (2018). Ansvar eftersläckning brand. Lantbrukarnas riksförbund. Mitt LRF. URL:
https://www.lrf.se/mitt-lrf/nyheter/sydost/2018/07/ansvar-efterslackning-brand/ Hämtad: 2020-05-21.
Arbetsmiljöverket. (2015). Krav på dokumenterade kunskaper om motorsågar. ADI 689. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Boqvist, J. (2019). Jag äger lite skog. Vilket ansvar har jag och vilken hjälp kan jag få om en brand uppstår?. Brandskyddsföreningen. Tidningen Brandsäkert. URL: https://www.brandskyddsforeningen.se/tidningen- brandsakert/artiklar/jag-ager-lite-skog.-vilket-ansvar-har-jag-och-vilken-hjalp-kan-jag-fa-om-en-brand-uppstar/ Hämtad: 2020-05-21.
Canchaya, Garcia, R. (2018). Hundratals frivilliga bildar nytt brandvärn i Oskarshamn. SVT Nyheter.
URL: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/hundratals-frivilliga-bildar-nytt-brandvarn-i-oskarshamn Hämtad: 2020-05-21.
Christiansen, L. (2018). Strukturstatistik – Statistik om skogsägande 2017. Skogsstyrelsen Rapport 2018/12. Jönköping: Skogsstyrelsen.
Ejermark, S. (2018). Ljungby kommungrupp bildar ett skogsbrandvärn. Lantbrukarnas riksförbund. Mitt LRF. URL:
https://www.lrf.se/mitt-lrf/nyheter/sydost/2018/07/ljungby-kommungrupp-bildar-ett-skogsbrandvarn/ Hämtad: 2020-05-21.
Eklund m.fl. (2015). Sveriges framtida klimat. SMHI Klimatologi 14, 2015. ISSN: 1654–2258. Norrköping: SMHI.
Graneheim, U. H. Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve
trustworthiness. Nurse Education Today, 2004, Vol. 24(2), pp.105–112. Hambreus, U. (2018). 22 000 hemvärnssoldater kallas in i historisk övning. SVT Nyheter. URL:
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/22-000-hemvarnssoldater-kallas-in-i-historisk-beredskapsovning Hämtad: 2020-05-19.
25
Gustav Wahlström
Håkansson, C. (2020) Muntlig kommunikation med Carl Håkansson, räddningschef Ljungby räddningstjänst. 2020-03-06.
Karlsson, J. (2020). Muntlig kommunikation med Jan Karlsson,
Ställföreträdande räddningschef Oskarshamns räddningstjänst. 2020-03-17. Krisinformation. (2020). Frivilligorganisationer. URL:
https://www.krisinformation.se/detta-gor-samhallet/mer-om-sveriges-krishanteringssystem/samhallets-ansvar/frivilligorganisationer Hämtad: 2020-05-19.
Riksdagen. (2003). Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. URL:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003778-om-skydd-mot-olyckor_sfs-2003-778 Hämtad: 2020-05-21
Larsson, A-L. (2019). Samlar maskinella resurser i händelse av brand. Entreprenadaktuellt.
URL: https://www.entreprenadaktuellt.se/artikel/60726/samlar-maskinella-resurser-i-hndelse-av-brand.html Hämtad: 2020-05-21.
Larsson, P. (2019). Skogsbrandvärn bildas i Sala ”De är vana att arbeta i skogen”. Tjugofyra7. URL:
https://www.tjugofyra7.se/arkivet/Avdelningar/Nyheter/skogsbrandsvarn/ Hämtad: 2020-05-21.
Länsstyrelsen Västmanlands län. (2014). Skogsbranden i Västmanland 2014. JG Media 21 på uppdrag av Länsstyrelsen Västmanlands län.
McLennan, J. Birch, A. (2005). A potential crisis in wildfire emergency response capability? Australia’s volunteer firefighters. Bushfire Cooperative Research Centre. La Trobe University. Bundoora VIC 3086, Australia. Mattsson, D. K. Lindgren, F. Johansson, J. (2016). Frivillig medverkan i samhällets beredskap för kris och krig. Totalförsvarets forskningsinstitut. ISSN: 1650–1942.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2019). Redovisning av uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för att stödja kommunernas inrättande av räddningsvärn. (MSB 2019–07552).
Nerikes Brandkår. (2014). Olycksutredning – Skogsbrand Västmanland. (2014/336 – MBR – 196).
Statens offentliga utredningar. (2019). Skogsbränderna sommaren 2018. (SOU 2019:7). ISSN: 0375-250X. Stockholm: Erlanders Sverige AB
26
Gustav Wahlström
Von Essen, J. Jegermalm, M. Svedberg, L. (2015). Folk i rörelse:
medborgerligt engagemang 1992–2014. ISSN: 1402-277X. Ersta Sköndal högskola.
Øygarden et al. (2014). Climate change and potential effects on runoff and nitrogen losses in the Nordic-Baltic region. Agriculture, Ecosystems Enviroment. Vol 198. 15 december 2014. S. 114–126.