Examensarbete
Skogsägarens roll i det
småländska lokalsamhällets
krisberedskap
The forest owner’s role in emergency preparedness
of the local community in Småland province.
Författare: Gustav Wahlström
Handledare: Bengt Nilsson, Frida Björcman Examinator: Erika Olsson
Datum: 2020-05-26 Kurskod: 2TS10E, 15 hp Ämne: Skogs- och träteknik Nivå: Kandidatexamen
i
Gustav Wahlström
Sammanfattning
Under somrarna 2014 och 2018 inträffade de värsta skogsbränderna i modern tid i Sverige. Som ett svar på detta publicerade Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap (MSB) en rapport. I rapporten konstaterades att det skulle bli nödvändigt att organisera frivilliga värn vid sidan av de
ordinarie räddningstjänsterna för att möta framtidens utmaningar inom detta område. Ett sätt att organisera värn är genom så kallade skogsbrandvärn, som består av frivilligt organiserade medlemmar ofta rekryterade lokalt från egenföretagare inom lant- och skogsbruket, vars huvudsyfte är att med bemanning och maskiner stötta den kommunala räddningstjänsten vid större händelser exempelvis skogsbränder.
Genom kvalitativ metod i form av semistrukturera de intervjuer med
räddningschefer i två kommuner i Småland undersöktes räddningstjänsternas upplevda behov samt vad som förväntades av dessa värn. Genom en
kvantitativ metod i form av en webbaserad enkätstudie baserad på räddningstjänsternas upplevda behov undersöktes den småländska
skogsägarens vilja och förmåga att bidra till dessa värn. Svarsfrekvensen på enkäten var 20 %.
Räddningstjänsterna ansåg att de hade ett behov av värn vid sidan av sin ordinarie personal och beskrev ett antal kriterier för att värnet skulle fungera bra. B.la. att medlemmarna var tillgängliga snabbt, hade uthållighet över flera dagar och kunde medverka vid årliga utbildningar. Räddningstjänsterna lyfte också ett antal kompetenser samt maskiner som kunde komma till användning vid bekämpning av skogsbränder.
Resultaten visar att 42 % av skogsägarna var villiga att ingå i lokala
ii
Gustav Wahlström
Summary
During the summers of 2014 and 2018 some of the worst forest fires in modern Swedish history occurred. To answer this the Swedish Civil
Contingency Agency (MSB) published a report. In the report MSB concluded that for the municipal emergency services to be able to meet the challenges of the future in this area they would need to organize volunteer fire brigades. One way to organize these types of fire brigades are through so called forest fire brigades. These brigades are made up of volunteers often recruited from the smaller local agriculture and forestry companies, who with their
manpower and access to machinery works as a support for the local fire departments in case of larger incidents such as forest fires.
Through a qualitative method by semi-structured interviews with chiefs of local emergency services their perceived needs for the afore mentioned volunteer fire brigades was explored. Through a quantitative method in the form of a web-based survey the forest owners of the Småland province in south Sweden was inquired as to their will and ability to participate in the forming of local volunteer fire brigades to fight forest fires. The response rate of the survey was 20%.
The emergency services stated that they had use for these types of volunteer fire brigades working side by side with their ordinary personnel and
mentioned a few criteria for them to work smoothly. The criteria’s included: Quick response times, perseverance over several days and that the volunteers could attend a yearly training day. The emergency services also highlighted a few special skills and machines that could be useful when fighting forest fires.
The results showed that 42% of the forest owners had the will to participate in local volunteer fire brigades. 89% could see value in forest owners banding together to support each other and the local emergency services in case of forest fires or other major events in the local area. 91% of the forest owners had access to one or more of the vehicle or machines listed by the emergency services as valuable when fighting forest fires. Furthermore 70% of the forest owners with access to vehicles or machines stated that they would be ready to use them to fight forest fires together with the volunteer fire brigade.
iii
Gustav Wahlström
Abstract
Räddningstjänsters behov av frivilliga värn för att bekämpa skogsbränder undersöktes och en enkät skickades ut till skogsägare i Småland för att undersöka deras vilja och förmåga att bidra till skogsbrandvärn.
Räddningstjänsterna ansåg att de hade ett behov av värn vid sidan av sin ordinarie personal och beskrev förutom ett antal kriterier för att värnet skulle fungera bra också ett antal kompetenser samt maskiner som kunde komma till användning vid bekämpning av skogsbränder.
Resultaten visar att 42 % av skogsägarna var villiga att ingå i lokala
iv
Gustav Wahlström
Förord
Intresset för civil krisberedskap kopplat till skogsbränder och landsbygden väcktes då jag som soldat tjänstgjorde vid den stora skogsbranden i
Västmanland 2014 och där fick en inblick i den verkligheten. Idén till arbetet uppkom då det först diskuterades om huruvida man kunde undersöka
skogsbrukets roll i totalförsvaret. Denna ingång verkade lite väl omfattande och långsökt och därför valdes efter diskussioner med Bengt Nilsson på Linnéuniversitet en studie där tanken var att försöka fånga skogsägarens roll i samhällets krisberedskap. Bara veckor senare publicerade MSB sin rapport angående upprättande av räddningsvärn för att stödja räddningstjänsterna, vilket visade att det var helt rätt tid att undersöka skogsbrandvärn. Främst var tanken med studien att undersöka vad skogsägarnas inställning till
skogsbrandvärn var. För att få en bild av vad detta i praktiken skulle innebära beslutades det att det fanns ett behov av att intervjua räddningschefer i ett antal kommuner för att ge deras bild av vad som förväntades av skogsägarna. Jag vill därför rikta ett stort tack till Carl Håkansson, räddningschef i Ljungby kommun samt Jan Karlsson, ställföreträdande räddningschef i Oskarshamns kommun för de trevliga och givande samtal vi hade i samband med
intervjuerna.
Vidare riktas ett stort tack till Södra skogsägarna. Både till de medlemmar som tagit sig tid att svara på enkäten men också till organisationen och där speciellt Axel Hjelmer, chef på medlemsservice för er hjälp med
v Gustav Wahlström
Innehållsförteckning
Sammanfattning ________________________________________________ i Summary ____________________________________________________ ii Abstract _____________________________________________________ iii Förord _______________________________________________________ iv Innehållsförteckning ___________________________________________ v 1. Introduktion ________________________________________________ 1 1.1 Bakgrund ___________________________________________________ 1 1.1.1 Organisering av räddningsresurser ____________________________ 1 1.1.2 Skogsbränderna 2014 och 2018 ______________________________ 2 1.1.3 Framtidens klimat _________________________________________ 3 1.1.4 Frivilligas engagemang generellt och i kris _____________________ 3 1.1.5 Skogsägarens ansvar _______________________________________ 4 1.1.6 Problemformulering _______________________________________ 5 1.2 Syfte och frågeställningar ______________________________________ 5 1.3 Avgränsningar _______________________________________________ 5 2. Material och metoder _________________________________________ 62.1 Metodik ____________________________________________________ 6 2.2 Intervju _____________________________________________________ 7 2.2.1 Material _________________________________________________ 7 2.2.2 Metod __________________________________________________ 7 2.3 Enkät ______________________________________________________ 7 2.3.1 Material _________________________________________________ 7 2.3.2 Metod __________________________________________________ 9 3. Resultat och analys _________________________________________ 11
3.1. Räddningstjänsternas behov och organisering av skogsbrandvärn______ 11 3.1.1 Organisation ____________________________________________ 11 3.1.2 Behov och preferenser ____________________________________ 11 3.1.3 Övriga observationer ______________________________________ 12 3.2. Skogsägarnas vilja och förmåga att bidra till frivilliga skogsbrandvärn _ 13
vi
Gustav Wahlström
3.3 Skogsägares nuvarande engagemang, kunskap och åsikter ____________ 17 4. Diskussion och slutsatser _____________________________________ 19
vii
1
Gustav Wahlström
1. Introduktion
1.1 Bakgrund
Under somrarna 2014 och 2018 inträffade de värsta skogsbränderna i modern tid i Sverige (Nerikes brandkår 2014, SOU 2019). Som ett svar på de
föregående årens utmaningar med b.la. dessa skogsbränder publicerade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB 2019) under hösten 2019 en rapport. I rapporten konstaterades att det skulle bli nödvändigt att organisera frivilliga värn vid sidan av de ordinarie räddningstjänsterna för att möta framtidens utmaningar inom detta område. Vidare konstaterade Statens offentliga utredningar (SOU 2019) i sin rapport efter skogsbränderna 2018 att de stora resurser som finns inom lant- och skogsbruket kan utnyttjas på ett bättre sätt.
1.1.1 Organisering av räddningsresurser
Ett sätt att organisera värn är genom så kallade skogsbrandvärn, som består av frivilligt organiserade medlemmar ofta rekryterade lokalt från egenföretagare inom lant- och skogsbruket. Skogsbrandvärnens huvudsyfte är att med bemanning och maskiner stötta den kommunala räddningstjänsten vid större händelser exempelvis skogsbränder. Ett annat sätt att organisera värn är genom det som tidigare kallades bygdevärn men som idag till stor del ersatts av termen räddningsvärn. Enligt MSB (2019) definieras räddningsvärn som ett värn som kan genomföra insatser av enklare karaktär på egen hand. De återfinns ofta på öar eller andra platser dit den ordinarie räddningstjänsten har lång framryckningsväg. Enligt MSB (2019) så har antalet personer anställda inom kommunal räddningstjänst sedan 1960-talet sjunkit från ca 21 000 till ca 15 000 år 2017. Samtidigt ingick det 1969 också ca 7000 frivilliga personer i bygdevärn och ca 22 000 frivilliga i skogsbrandvärn. Detta betyder att antalet sjunkit drastiskt då endast ca 2400 frivilliga personer var organiserade i någon form av värn 2011. Slår man samman dessa aktuella siffror uppgår samtlig räddningspersonal i Sverige till knappt 0,2 % utav befolkningen. Siffrorna kan jämföras med länder som Australien där ca 1 % av
befolkningen motsvarande drygt 200 000 personer är organiserad i frivilliga brandvärn som är helt avgörande för deras bekämpning av exempelvis skogsbränder och översvämningar i glesbygd (McLennan och Birch 2005). Karlsson (2020) menar att det sätt som räddningstjänsterna i merparten av Sverige idag är organiserade på lämnar dem känsliga mot händelser som kräver längre uthållighet. Detta då de är utbildade, övade och dimensionerade för händelser som löper över ett par timmar till max en arbetsdag. Detta gör att resurser så som skogsbrandvärn är nödvändiga för att säkra
2
Gustav Wahlström
att kommunerna ska klara av att möta de ökande utmaningarna från ett mer skiftande klimat. Räddningstjänstens behov påverkas också av en ökad trafik på haven samt ett förändrat säkerhetspolitiskt läge. Vidare lyfter MSB (2019) ett antal punkter som kommit fram i deras samtal med räddningstjänsterna. Även där konstaterades att frivilliga insatser är nödvändiga vid större händelser då de krävs för att säkerställa uthålligheten över tid. Samtidigt måste dessa personer på ett effektivt sätt organiseras, utbildas, övas och förses med utrustning för att kunna ge ett adekvat stöd. Vidare måste detta vara en färdig resurs som kontaktas och avropas av räddningstjänsterna och exempel ges på hur skogsbrandvärnen kan organiseras genom en förman som är kontaktytan mellan värnet och räddningstjänsten. Vidare behandlas olika sätt att ge ersättning till de engagerade där MSB (2019) förespråkar
användandet av tjänsteplikt istället för traditionell anställning. Tjänsteplikt innebär att var och en som fyllt minst 18 år och högst 65 år är skyldig i den mån den enskildes kunskaper, hälsa och kroppskrafter tillåter det bistå vid räddningstjänst. Utöver detta kan de som omfattas av tjänsteplikt och är bosatta i den aktuella kommunen utav en nämnd utses till att ingå i kommunens räddningsvärn och är däri utöver insatser skyldiga att delta i övning med värnet i högst 20 timmar per år (LOS 2003:778).
Det tydliggörs också i MSB:s (2019) utredning att skogsbrandvärnen kan användas till fler incidenter än just skogsbränder. Utöver stödet till
räddningstjänsten vid exempelvis skogsbränder, översvämningar och större oljespill kan värnens personal även stötta polisen vid sökandet efter försvunna personer eller hjälpa ambulanspersonal att bära skadade. Engagemanget bland frivilliga är också starkare när det är lokalt förankrat i medlemmarnas
hembygd (MSB 2019).
1.1.2 Skogsbränderna 2014 och 2018
Skogsbranden i Västmanland 2014 hade en utbredning när den anmäldes runt klockan 13 den 31 juli på 30x30 meter. På kvällen samma dag hade den spridit sig till ett område om ca 150 hektar och efter 4 dygn den 4 augusti brann det på ett område om nära 14 000 hektar. Detta visar på den otroligt snabba spridning en skogsbrand kan få. Först den 11 augusti bedömdes det att branden var under kontroll trots att ca 240 personer, 15 helikoptrar och 4 flygplan arbetar kontinuerligt för att bekämpa branden. Totalt under hela insatsen arbetade ca 2000 personer med branden, bland annat ca 1500 från Försvarsmakten, ca 200 markägare och frivilliga. Dessutom ca 120 Brandmän som var aktiva dygnet runt (Länsstyrelsen Västmanlands län 2014).
Skogsbrändernas utbredning under sommaren 2018 var nära tio gånger större än genomsnittet under 2000-talet och täckte totalt omkring 25 000 hektar. Detta ledde till stora utmaningar då bränderna var spridda över nästan hela landet och stora resurser gick åt för att bekämpa de större bränderna. Stora personalomflyttningar fick göras geografiskt vilket ledde till lokal
3
Gustav Wahlström
också be om hjälp från andra EU-länder. Det konstaterades att för att klara av bekämpningen av bränderna krävdes både tidig upptäckt och ett snabbt och kraftfullt ingripande (SOU 2019). Somrarna 2014 och 2018 kan vara en fingervisning om förutsättningarna för Sveriges framtida klimat och erfarenheterna där ifrån kan komma att bli avgörande (MSB 2019).
1.1.3 Framtidens klimat
Enligt en rapport av SMHI (2015) förväntas extrema väderhändelser bli ännu vanligare i framtiden med en ökad risk för främst skogsbränder och
översvämningar. Detta kan kopplas till ett skifte i klimatet som medför våtare men varmare väder i vår del av världen. I sydöstra Sverige väntas
medeltemperaturen över året öka med 1–2˚C under perioden 2021–2050 jämfört med 1961–1990, samtidigt väntas även en ökning av långa värmeböljor under sommaren i hela landet men särskilt påtagligt i södra Sverige. Nederbörden i sydöstra Sverige väntas under samma period öka med 8–12 % jämfört med 1961–1990. Merparten av den ökningen väntas ske under vinter och vår medan nederbörden under sommaren i stora delar av södra Sverige beräknas vara mer eller mindre oförändrad med endast en ökning av 0–4 %. Vattentillgång i samma region och period kommer sett över hela året hålla sig relativt stabil men trots den ökande nederbörden kommer vattentillgången under sommaren på vissa platser i sydöstra Sverige vara upp till 30 % lägre än för perioden 1963–1992, på grund av det varmare vädrets högre avdunstning vilket lokalt kan ge en längre och kraftigare
skogsbrandssäsong (SMHI 2015, Øygarden et al. 2014).
1.1.4 Frivilligas engagemang generellt och i kris
Enligt Von Essen m.fl. (2015) har Sverige och Norden historiskt och så även idag en stark tradition av folkrörelse och ideellt engagemang. Föreningslivet i Sverige är internationellt sett väldigt kraftigt där det finns ca 200 000
4
Gustav Wahlström
personalförsörjning och avlastning av räddningstjänsten (Hambreus 2018, MSB 2019). Att de frivilliga resurserna inom krisberedskapen är viktiga stärks av att ca hälften av landets länsstyrelser och kommuner aktivt arbetar med att inkludera dem i deras krisberedskap. Samtidigt anser ca tre
fjärdedelar av landets länsstyrelser och kommuner att det kommer finnas ett ökat behov av att i högre utsträckning involvera de olika frivilliga resurserna i framtiden (Mattsson 2016). När det kommer till hur frivilliga organiseras vid skogsbränder finns det många olika lokala lösningar på hur frivilliga ger stöd till räddningstjänsterna, exempel som kan nämnas är:
• Sala-Hedeby Skogsbrandvärn (Larsson 2019)
• LRF (Lantbrukarnas riksförbund) organiserar ett Skogsbrandvärn i Ljungby (Ejermark 2018)
• I Örnsköldsvik finns närmare 40 mindre skogsbrandvärn (Andersson 2018)
• I Oskarshamn står kommunens räddningstjänst för organisationen av ett större skogsbrandvärn (Canchaya 2018)
Vidare samarbetar LRF och Maskinringen Småland för att organisera maskiner för att höja beredskapen för större skogsbränder (Larsson 2019).
1.1.5 Skogsägarens ansvar
Enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO 2003:778) har antingen staten eller kommunen ansvar för att hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö i händelse av olyckor. Detta förfarande kallas för räddningstjänst och ska motiveras efter fyra kriterier som lyder:
• Behovet av ett snabbt ingripande • Det hotade intressets vikt
• Kostnaderna för insatsen • Omständigheterna i övrigt
Vad detta betyder för den enskilde skogsägaren i händelse av skogsbrand är att räddningstjänsten står för det akuta släckningsarbetet. När denna akuta fara är över och räddningsledaren bedömer att räddningstjänst avslutas faller det på skogsägaren att stå för resterande eventuell eftersläckning och
5
Gustav Wahlström
den akuta branden anses släckt (Andersson 2018). En stor del av det
avslutande släckningsarbetet vid en skogsbrand är att röja undan skadade träd för att med vatten kunna nå glödbranden i marken (Karlsson 2020). Därför är tillgång till motorsågar samt kunskap och erfarenhet av arbete med dessa viktigt. Enligt lag är det nödvändigt med dokumentation som styrker att de som opererar dessa redskap utanför omfattningen för deras enskilda företag har teoretisk och praktisk utbildning i detta, så kallade motorsågskörkort (Arbetsmiljöverket 2015). Därför lämpar sig också personal från lant- och skogsbruket väl för bemanning av de ovan nämnda skogsbrandvärnen.
1.1.6 Problemformulering
Denna studie söker beskriva två kommunala räddningstjänsters upplevda behov av att organisera frivilliga för att bekämpa skogsbränder samt
undersöka den småländska skogsägarens förmåga och vilja att bidra till sagda skogsbrandvärn.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka och beskriva skogsägarnas vilja och förmåga att bidra till samhällets krisberedskap utifrån räddningstjänstens behov att hantera utmaningar ifrån ett mer skiftande klimat.
Målet med studien är att bidra till beslutsunderlag till en accelererad organisering av frivilliga värn för bekämpning av skogsbränder och andra naturrelaterade störningar.
Frågeställningar
• Vad är räddningstjänsternas upplevda behov av ett frivilligt skogsbrandvärn i deras kommun och hur skulle ett sådant i så fall organiseras?
• Till vilken grad har skogsägarna idag vilja och förmåga att bidra till frivilliga skogsbrandvärn?
• I hur stor utsträckning är skogsägarna idag organiserade i någon form av skogsbrandvärn?
1.3 Avgränsningar
6
Gustav Wahlström
2. Material och metoder
2.1 Metodik
För insamling av uppgifter från Räddningstjänsterna brukades en kvalitativ metod i from av semistrukturerade intervjuer. Räddningscheferna fick ett antal frågor baserade på punkter MSB (2019) lyfter angående värn. Dessa punkter innefattade och berörde bland annat:
• att värnen skulle organiseras och övas i förväg • personalåtgång och behovet av uthållighet • medlemmarnas utrustning och maskintillgångar • att det fanns olika former för avtal med medlemmarna
• att det fanns fler möjliga användningsområden än skogsbrand Metoden valdes för att ge de medverkande en möjlighet att själva fylla på med information som de ansåg viktig. Resultaten från intervjuerna
analyserades genom kvalitativ innehållsanalys baserad på Graneheim och Lundman (2004).
För insamling av data från skogsägare användes en kvantitativ metod i form av en webbenkät med i huvudsak fasta svarsalternativ. Metoden valdes då den bedömdes ge den största spridningen inom den tilltänkta gruppen. Enkäten skickades ut till 3000 skogsfastighetsägare som är medlemmar i Södra skogsägarna och har sin fastighet i något av de tre småländska länen: Jönköping, Kronoberg och Kalmar. Urvalet skedde genom att ägarna av skogsfastigheterna sorterades utifrån tillhörighet på fastighet (Kronoberg, Jönköping, Kalmar). Sedan användes en slumptalsgenerator i Microsoft Excel för att få en slumpmässig ordning på de intressenter som hade en
e-postadress, vidare valdes de 1000 som låg högst på den slumpmässigt
7
Gustav Wahlström
2.2 Intervju
2.2.1 Material
Förfrågningar om intervjuer angående skogsbrandvärn skickades ut till fyra kommunala räddningstjänster fördelade i samtliga tre län i Småland. Utav dessa fyra valde räddningschefen i Ljungby Carl Håkansson och
ställföreträdande räddningschef i Oskarshamn Jan Karlsson att medverka på intervjuer. Datum för intervjuer bokades och underlag för intervjuer (Bilaga 1) togs fram baserat på arbetets syfte samt MSB:s (2019) utredning angående kommunernas inrättande av räddningsvärn.
2.2.2 Metod
En semistrukturerad metod för intervjuerna valdes där det fanns frågor med direkta svar blandade med mer öppna frågor. Vidare genomfördes
intervjuerna som tog ca 45–60 min. Under intervjun fick respondenten resonera kring frågorna och uppmuntrades att tala fritt och ge ingående svar. En utav intervjuerna genomfördes på plats hos Ljungbys räddningstjänst medan intervjun med Oskarshamns räddningstjänst genomfördes via telefon med anledning utav risken för spridning av Covid-19. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och renskrivas. Inspelningarna lyssnades igenom upprepade gånger för att säkerställa att innehåll inte försvunnit genom
transkriberingen. Vidare analyserades innehållet i intervjuerna genom en kvalitativ innehållsanalys baserad på Graneheim och Lundman (2004). Texterna i sin helhet lästes igenom upprepade gånger för att få en känsla för helheten. Vidare plockades så kallade meningsbärande enheter ut d.v.s. meningar eller fraser som kunde kopplas till frågan. Dessa kondenserades sedan genom att plocka ut nyckelord eller teman direkt kopplade till frågan för att utläsa det egentliga direkta svaret. Svaren från intervjuerna med räddningstjänsterna användes sedan som stöd för utformningen av enkäten som skickades till skogsägarna.
2.3 Enkät
2.3.1 Material
8
Gustav Wahlström Figur 1. Respondenternas åldersfördelning i 4 kategorier.
Respondenternas skogsinnehav varierade mellan 1 och 1500 hektar där medel för skogsinnehav var 105 hektar och median för skogsinnehav var 66 hektar. Den totala arealen fördelat på alla svarande var 63 187 hektar. För tio av respondenterna saknades data för areal. En kraftig majoritet utav
respondenterna hade endast fastigheter i ett län samt hade minst en fastighet i ett av de småländska länen (figur 2). Fördelningen mellan de tre småländska länen var förhållandevis jämn, dock hade flest respondenter sin fastighet i Kronobergs län. De respondenter som hade fastigheter i flera län uppgick till 4 % och 2 % av respondenterna hade sina fastigheter i län utanför de tre tilltänkta länen i urvalet. För tre av respondenterna saknades data för fastighetens geografiska läge.
Figur 2. Respondenternas fastigheters placering utifrån län.
Av respondenterna bodde 48 % på sin skogsfastighet (figur 3), den näst största delen på ca 22 % bodde i en annan del av landet. Fördelningen mellan de som bodde i samma kommun eller samma län men inte på fastigheten var relativt jämn och tillsammans uppgjorde de två grupperna ca 28 % utav respondenterna. Endast 2 % uppgav att de bodde utomlands.
0% 22% 41% 37%
Ålder (år)
18-29 30-49 50-65 65+ 30% 36% 28% 4%2%Fastigheternas placering (län)
9
Gustav Wahlström
Figur 3. Fördelning av respondenternas svar på frågan ”Var bor du i förhållande till din fastighet?”.
2.3.2 Metod
Ett följebrev (bilaga 3) författades innehållande en kort introduktion till studien samt en kort beskrivning av skogsbrandvärn och tillsammans med enkäten skickades det till kontaktpersonen på Södra skogsägarna som gav ett förslag på urval som nämnts i metodiken.
Enkäten inleddes med frågor riktade mot respondenternas bakgrund i syfte att ge en bild utav hur väl respondenterna representerade gruppen skogsägare. Två frågor om respondenten själv i syfte att få reda på respondentens ålder och kön. Vidare ställdes tre frågor kring respondentens skogsfastighet i syfte att få reda på respondentens skogsinnehav, i vilket län fastigheten låg samt var respondenten var bosatt i förhållande till sin fastighet. Där efter följde en fråga om respondentens nuvarande engagemang i frivilligorganisationer vars syfte är att stötta samhället i kris för att skapa en bild av hur stort
skogsägarnas engagemang redan var. Till föregående fråga ingick också en följdfråga där respondenterna ombads specificera vilken organisation de var medlem i. En fråga följde sedan om respondentens medvetenhet om deras ansvar som markägare kopplat till släckning och bevakningsarbete i samband med skogsbränder. Sedan följde fråga kring huruvida respondenten kunde se en styrka i att skogsägare hjälps åt och stötta varandra samt avlasta
räddningstjänsten vid skogsbränder eller annan påverkan.
Vidare följde frågor rörande respondenternas inställning till olika aspekter av att medverka i ett skogsbrandvärn. Här följde även en kortare förklaring kring skogsbrandvärn och dess definition i enkäten (bilaga 2). Totalt nio frågor berörde detta ämne varav sju med svarsalternativ i en linjär skala mellan 1 och 5 där 1 definierades som Inte alls troligt/viktigt och där 5 definierades som Mycket troligt/viktigt. De två första frågorna sökte att ge en bild av respondenternas generella vilja att gå med i ett lokalt skogsbrandvärn samt
48%
15% 13%
22% 2%
Boende i förhållande till skogsfastigheten
På min skogsfastighet
I samma kommun men inte på skogsfastigheten
I samma län men inte på skogsfastigheten I en annan del av landet
10
Gustav Wahlström
deras vilja att ta en ledande roll. Två frågor följde som sökte ge en bild utav respondenternas förmåga att leva upp till räddningstjänstens behov av snabba tider för inkallelse samt möjlighet att verka över tid. En fråga följde om huruvida respondenterna skulle vara villiga till att stödja samhället även vid andra krissituationer än skogsbränder. En fråga ställdes om vikten utav att kunna utgå ifrån hemmet samt en fråga om vikten utav ekonomisk
kompensation för tid i insats. Där efter följde en fråga kring respondentens möjlighet och vilja till att uppfylla räddningstjänstens krav på att medverka vid minst en utbildningsdag per år. Sist för ämnet följde en fråga kring vilken organisation respondenten helst såg som organisatör utav ett eventuellt skogsbrandvärn.
Vidare följde tre frågor som berörde respondenternas förmågor och tillgång till utrustning. En fråga relaterad till deras kompetenser i form av utbildningar eller certifikat där ett antal svarsalternativ fanns listade baserade på
räddningstjänsternas uttryckta preferenser. Här följde två frågor kring respondenternas tillgång till olika fordon, maskiner och redskap. En fråga med ett antal svarsalternativ som inkluderade olika fordon, maskiner och redskap som räddningstjänsterna gjort uttryck för kunde underlätta vid skogsbrandsbekämpning. Sist följde en fråga kring respondenternas vilja till att använda sina eventuella fordon, maskiner eller redskap vid en insats med ett skogsbrandvärn.
Svaren analyserades sedan till viss del i Googles tjänst ”Formulär” men kontrollerades också i Microsoft Excel där allt sammanställdes och standardavvikelser samt medelvärde togs fram för frågorna med
svarsalternativ i form av en 5 gradig skala. Svaren från dessa frågor kodades sedan om från 1 - 5 till inte troligt eller inte viktigt (1,2), tveksam (3) samt troligt eller viktigt (4,5). Frågorna med fritext renskrevs i Microsoft Excel så alla stavningar och enheter stämde överens innan sammanräkningen.
11
Gustav Wahlström
3. Resultat och analys
3.1. Räddningstjänsternas behov och organisering av skogsbrandvärn
3.1.1 Organisation
Båda kommunerna vars räddningschefer som intervjuades hade någon form av skogsbrandvärn redan organiserat. De båda räddningstjänsterna hade dock valt att organisera sina skogsbrandvärn på olika sätt där Oskarshamns
räddningstjänst hade personalen organiserad direkt genom räddningstjänsten och där kommunen stod för personlig utrustning. Medlemmarna i
Oskarshamns skogsbrandvärn var rekryterade generellt bland kommunens invånare. Ljungby räddningstjänst hade istället ett skogsbrandvärn organiserat på initiativ av och genom LRF:s (Lantbrukarnas riksförbund) kommungrupp i Ljungby. I Ljungby stod LRF själva för ajourhållning av personallistor samt för personlig materiel i form av grova arbetskläder, stövlar eller kängor, handskar, hjälmar och skyddsglasögon. Medlemmarna i LRF Ljungbys skogsbrandvärn var således rekryterade bland lant- och skogsbrukare samt deras anhöriga och anställda. Något som dock var gemensamt för de båda organisationerna var att personalen var frivillig och togs ut via tjänsteplikt och vid insats ersattes ekonomiskt via så kallade RIB-avtal
(Räddningstjänstpersonal i beredskap) vilket innebär att kommunen står för personalkostnaden. Storleken på skogsbrandvärnen varierade också där Oskarshamns kommun hade hundra aktiva samt ytterligare ett antal hundra på en intresselista. LRF Ljungbys skogsbrandvärn hade istället femtio
medlemmar men där räddningschefen på Ljungby räddningstjänst gärna hade sett en utökning av personaltillgången om det blev fler somrar med samma förutsättningar som sommaren 2018. Aktivering och inställelse av
skogsbrandvärnens personal var helst tvungen att ske inom ett par timmar och senast under samma dag som kallelsen skickades. Skogsbrandvärnets
uthållighet behövde vara minst ett antal dygn i sträck med roterande personal, vilket var anledningen till dess stora personalnumerär.
3.1.2 Behov och preferenser
Räddningstjänsterna ställde inga detaljerade krav på personalen i värnet förutom att de skulle vara minst 18 år gamla och som grundregel inte äldre än 65 då detta var grundförutsättningarna för att ta ut individer till tjänsteplikt som var den ”anställningsform” som tillämpades, avsteg kunde dock göras för personer äldre än 65 som var vid god vigör. Det enda konkreta kravet var att all personal i båda värnen hade gått igenom sin räddningstjänsts respektive utbildningspaket för skogsbrandsvärnsmän. Utbildningen omfattade generellt en säkerhetsgenomgång, brandteori samt hur man manövrerar en motorspruta och använde vatten på ett effektivt sätt. Övriga krav kändes för
12
Gustav Wahlström
”I grunden kan man säga att de alla är handlingskraftigt folk”, ”…de som söker till sådant här är ju de som anser själva att de kan göra någon nytta”
och ”De vet vad det är frågan om”
Jan Karlsson, Ställföreträdande räddningschef Oskarshamn
I Ljungby bestod majoriteten av värnets medlemmar av lant- och skogsbrukare eller deras anställda och beskrevs av räddningschefen:
”…det här är personer som vi resonerar är perfekta för det, de har praktisk kunskap, de har sunt förnuft och de tar mycket bra initiativ. De kan
identifiera risker och kan röra sig i skog och mark”
Carl Håkansson, Räddningschef Ljungby
Utöver detta sågs det positivt på många olika kompetenser som kunde finnas bland personalen i värnet och detta var något som i båda kommunerna var under inventering inför kommande sommar. Kompetenser som presenterades som värdefulla var motorsågskörkort för att röja vägar och röja undan fallna träd i markerna vid brandbekämpning. Körkort främst för lastbil för att kunna lösa av ordinarie brandmän för körning av tankbilar. Vidare sågs också sjukvårdsutbildad personal som en tillgång. Vad gällde maskiner och redskap från lant- och skogsbruk så var det främst traktorer och lastbilar för
vattentransporter som sågs som viktiga. Även skotare och skördare från skogsbruket kunde vara av stor vikt för att kunna avsluta skogsbränder då de snabbt och effektivt kunde undanröja fallna träd i området, utöver det så var också motorsågar efterfrågade. Vidare uttrycktes en uppskattning för
fyrhjulingar då de snabbt kunde transportera personal och materiel även på sämre vägar dit bilar inte kan nå fram. För de större maskinerna hade ingen utav räddningstjänsterna någon egen inventering utan det skötte LRF i båda kommunerna. I Ljungby var detta inget problem då personalen i värnet också organiserades genom LRF. Oskarshamns räddningstjänst såg inget problem med det heller men det var något som skulle kunna utvecklas i framtiden där en inventering av tillgången på maskiner och redskap kunde ske inom värnet i samband med inventeringen utav specialkompetenser.
3.1.3 Övriga observationer
Vidare såg räddningschefen i Oskarshamn en fördel i att istället ha
13
Gustav Wahlström
3.2. Skogsägarnas vilja och förmåga att bidra till frivilliga skogsbrandvärn
.
3.2.1 Skogsägarnas vilja och förmåga att bidra utifrån räddningstjänsternas önskemål
På frågan huruvida det var troligt att skogsägaren skulle vara villiga att gå med i ett lokalt skogsbrandvärn svarade 42 % att det var troligt (figur 4) medan 25 % ställde sig tveksamma till frågan. Vidare så uppgav 21 % utav respondenterna att de skulle vara villiga att ta någon form av ansvarstagande roll i skogsbrandvärnet medan 19 % ställde sig tveksamma till frågan. På frågan hur troligt det var att de skulle kunna vara tillgängliga för insats samma dag som de blev kallade så svarade 42 % att det var troligt och 40 % angav att det inte var troligt (bilaga 4). På frågan gällande hur troligt det var att respondenten kunde medverka i en eller flera dagar vid en eventuell insats uppgav 43 % att det var troligt mot 38 % som uppgav att det inte var troligt (bilaga 4). Vad gällde frågan om huruvida respondenten kunde tänka sig att stödja samhället på fler sätt än just vid skogsbrand genom skogsbrandvärnet svarade 46 % att det var troligt mot 29 % som uppgav att det inte var troligt (bilaga 4). Möjligheten att kunna utgå ifrån hemmet vid en insats var viktigt för 48 % av respondenterna mot 26 % som inte tyckte det var viktigt (bilaga 4). Ekonomisk kompensation uppgavs som viktigt utav 25 % av
respondenterna mot 41 % som inte ansåg att det var viktigt.
Figur 4. Svarsfördelning för frågorna: ”Hur troligt är det att du om tillfrågad skulle vara villig att gå med i ett lokalt skogsbrandvärn?” och ”Hur troligt är det att du skulle vara villig att ta någon form av ansvarstagande roll i ett eventuellt skogsbrandvärn?”
52% 34% 19% 25% 21% 42% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Ta en ansvarstagande roll Gå med i skogsbrandvärn
Inställning till att gå med i samt ha en
ansvarstatagande roll i ett skogsbrandvärn
14
Gustav Wahlström
Utöver detta hade 89 % svarat att de kunde se en styrka i att de som skogsägare tillsammans hjälps åt för att stötta varandra och avlasta räddningstjänsten i händelse av exempelvis skogsbränder eller översvämningar.
Figur 5. Svarsfördelning på frågan ”9. Kan du se en styrka i att skogsägare tillsammans hjälps åt med att stötta varandra och avlasta räddningstjänsten vid skogsbränder eller annan påverkan exempelvis översvämningar?”
Utav de som svarat Troligt (4,5) på frågan ”Hur troligt är det att du om tillfrågad skulle vara villig att gå med i ett lokalt skogsbrandvärn?” (figur 4) var 73 % under 65 år, 87 % av dem var män och 58 % bodde på sin
skogsfastighet. På frågan ”Skulle du ha tid och lust att medverka på minst en utbildningsdag per år utöver eventuell tjänstgöring?” hade 93 % inom gruppen svarat Ja (figur 6).
Figur 6. Svarsfördelning på frågan ”8. Skulle du ha tid och lust att medverka på minst en utbildningsdag per år utöver eventuell tjänstgöring?” från de som svarat Troligt (4,5) på frågan ”1. Hur troligt är det att du om tillfrågad skulle vara villig att gå med i ett lokalt skogsbrandvärn?”. 1% 9% 89% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Kategori 1
Andel (%) som kan se en styrka i sammarbete
Ja Kanske Nej
93% 7%
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Möjlighet att medverka på minst en
utbildningsdag per år
Svar från de som svarat Troligt (4,5) på fråga 1.
15
Gustav Wahlström
Vad gällde den grupp respondenter som svarat Troligt (4,5) på fråga 1 så hade också 65 % svarat Troligt (4,5) på frågan om de kunde vara tillgängliga samma dag (figur 7). På frågan om huruvida de kunde medverka i en eller flera dagar vid insats hade 67 % svarat Troligt (4,5) och 79 % hade svarat Troligt (4,5) på att vilja stödja samhället vid andra krissituationer förutom skogsbrand. Det var viktigt att kunna utgå ifrån hemmet för 43 % av respondenterna inom gruppen och 30 % ansåg att det var viktigt att de blev ekonomiskt kompenserade för sin tid i insats. Överlag var dessa svar något högre än för respondenterna generellt utom för frågan om de kunde utgå ifrån hemmet.
Figur 7. Andel (%) som svarat Troligt/Viktigt (4,5) på frågorna ”3. Hur troligt är det att du skulle kunna vara tillgänglig samma dag som du blir kallad vid en eventuell insats?”, ”4. Hur troligt är det att du skulle kunna medverka i en eller flera dagar vid eventuell insats?”, ”5. Hur troligt är det att du skulle vara villig att stödja samhället genom skogsbrandvärnet även vid andra krissituationer i ditt närområde så som stormar, översvämningar eller annan typ av kraftig påverkan?”, ”6. Hur viktigt är det för dig att värnet endast verkar där du kan utgå ifrån hemmet?”, ”7. Hur viktigt är det för dig att bli ekonomiskt kompenserad för din tid vid en eventuell insats?” som också svarat Troligt (4,5) på frågan ”1. Hur troligt är det att du om tillfrågad skulle vara villig att gå med i ett lokalt skogsbrandvärn?”.
65% 67% 79% 43% 30% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Hur troligt att du är tillgänglig för insats samma
dag
Hur troligt att du kan medverka en eller flera dagar
Hur troligt att du vill stödja samhället även vid andra krissituationer
Hur viktigt är det för dig att utgå ifrån hemmet Hur viktigt är det för dig att bli ekonomiskt
kompenserad
Andel utav Troligt på fråga 1 som också svarat
Troligt/viktigt på dessa frågor
16
Gustav Wahlström
3.2.2 Skogsägarnas kompetenser och tillgång till maskiner och redskap för att avhjälpa skogsbrandsbekämpning och andra större påverkan
Utav de 605 respondenterna svarande 481 på frågan om de hade några av kompetenserna/utbildningarna; Sjukvårdsutbildning (första hjälpen), körkortsbehörighet CE, körkortsbehörighet C, körkortsbehörighet BE samt motorsågskort. Sjukvårdsutbildning (första hjälpen) den vanligaste
kompetensen bland respondenterna där 42 % uppgav att de hade detta. Där efter följde körkortsbehörighet BE (39 %) och motorsågskörkort (38 %) (figur 8).
Figur 8. Andel (%) respondenter med en viss kompetens/utbildning.
Vidare svarade 549 av 605 motsvarande 91 % av respondenter på frågan om de hade någon/några av följande fordon, maskiner eller redskap. Andelen respondenter som hade tillgång till en motorsåg var 87 % och 47 % hade tillgång till en traktor med griplastarvagn (figur 9).
Figur 9. Andel (%) respondenter med tillgång till ett visst fordon/maskin/redskap.
38% 39% 17% 10% 42% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% Motorsågskort Körkort-BE Körkort-C Körkort-CE Sjukvårdsutbildning
Andel med kompetens/utbildning
Andel med kompetens/utbildning
87% 47% 6% 4%9% 1% 14% 38% 8% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Motorsåg
Traktor med griplastarvagnTraktor med gödseltunna SkördareSkotare Lastbil med flakväxlarePick-up Fyrhjuling Annat terrängfordon
Andel med tillgång till något/någon
fordon/maskin/redskap
17
Gustav Wahlström
Utav de som hade tillgång till någon form av fordon, maskiner och/eller redskap uppgav 70% att det var troligt att de skulle vara villiga att mot kompensation använda ett eller flera av fordonen, maskinerna och/eller redskapen vid insats med skogsbrandvärnet. Respondenterna som ställde sig tveksamma till frågan uppgick till 17 % och 13 % uppgav att det inte var troligt att de skulle vara villiga till detta.
3.3 Skogsägares nuvarande engagemang, kunskap och åsikter
Utav respondenterna var det totalt ca 10 % som uppgav att de var medlem i någon form av frivilligorganisation som stöttar samhället i kris.
Respondenternas befattningar och tillhörighet var allt från uppdrag som kommunpolitiker och engagemang i kyrkliga församlingar till
reservofficerare och skogsbrandvärnsmän. Respondenterna som var
organiserade i någon form av brandvärn uppgick till 1,2 %. Totalt 6 % ingick i någon form av organisation som bedömdes som direkt engagerade i
händelse av större påverkan (figur 10).
Figur 10. Svarande på frågan: ”Om ja på föregående fråga, vilken organisation?” I
förhållande till frågan ”Är du idag med i någon frivilligorganisation som stöttar samhället i kris?”.
10% 6%
1,2%
0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% Andel organiserade skogsägare
Antal skogsägare i organisationer som stöttar
samhället
Brandvärn
18
Gustav Wahlström
Majoriteten av respondenterna angav att de helst ville se att räddningstjänsten stod för organisering av skogsbrandvärnet i deras kommun (figur 11), knappt 13 % angav att de helst skulle se att en skogsägarförening eller ett skogsbolag gjorde detta. Alternativen privata företag inom skogsnäringen samt annan intresseorganisation inom landsbygdsfrågor hade endast 6 % respektive 2 %. Drygt 13 % av respondenterna angav att de inte visste vilken organisation de helst ville se som organisatör.
Figur 11. Fördelning av respondenternas svar på frågan ”Vem skulle du helst se organiserar ett skogsbrandvärn i er kommun?”.
Utav respondenterna (figur 12) var det 77 % som uppgav att de var medvetna om sitt ansvar som markägare vad gällde eftersläckning och bevakning av en skogsbrand
Figur 12. Andel som svarat ”Ja” på frågorna: ”8. Är du medveten om att du som markägare har ansvar för eftersläckning och efterbevakning av en skogsbrand på din fastighet efter det att räddningsledaren tagit beslut om att avsluta det som kallas räddningstjänst?”.
66% 13%
6%
2% 13%
Föredragen organisatör av Skogsbrandvärn
Räddningstjänsten
Skogsägarförening eller skogsbolag
Annan intresseorganisation inom landsbygdsfrågor Privata företag inom skogsnäringen Vet ej 77% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%
Är du medveten om ditt ansvar gällande eftersläckning och bevakning?
Andel skogsägare som är medvetna om sitt ansvar
19
Gustav Wahlström
4. Diskussion och slutsatser
4.1 Diskussion
4.1.1 Räddningstjänsternas behov
Räddningstjänsternas upplevda behov av skogsbrandvärn bekräftades i deras val av att ha organiserat detta i sina kommuner samt deras uttalade
uppskattning för resursen. Båda räddningstjänsterna hade dessutom relativt vidlyftiga och optimistiska planer vad gällde att utveckla värnens förmåga, vilket visar på ett visst behov som räddningstjänsterna försöker täcka. Hur de sedan valt att organisera sig skiljer sig mellan dem men de har båda med gott resultat använt sig av resursen under sommaren 2018 för att bekämpa
skogsbränder och ser positivt på detta tillskott. Räddningstjänsterna uppgav ett antal förmågor som önskades utav skogsbrandvärnen, b.la. att
medlemmarna var tillgängliga snabbt, hade uthållighet över flera dagar och kunde medverka vid årliga utbildningar. Kriterier som inte torde vara allt för svåra att uppfylla. Bland de som svarat att det var troligt att de var villiga att medverka i lokala skogsbrandvärn svarade över 65% inom den här gruppen att det var troligt att de kunde leva upp till minst ett av de uppsatta kriterierna (figur 6).
4.1.2 Skogsägarnas förmåga att leva upp till räddningstjänstens behov
I enkätfrågorna baserade på de önskade förmågorna låg den största delen av svaren i kategorin Troligt eller Ja vilket tyder på att en stor del av
skogsägarna kunde täcka räddningstjänstens upplevda behov. På frågan hur troligt det skulle vara att respondenten om tillfrågad skulle vilja gå med i ett lokalt skogsbrandvärn svarade 42 % att det var troligt. Samtidigt var det hela 89 % som kunde se en styrka i att skogsägarna tillsammans hjälps åt med att stötta varandra och avlasta räddningstjänsten vid skogsbränder eller annan påverkan. Det bör dock tilläggas att 28 % utav de som svarat troligt på frågan om huruvida de var villiga att ingå i ett lokalt skogsbrandvärn var över 65 år gamla och således ingår i en grupp som inte primärt ingår i tjänsteplikt. Detta betyder inte nödvändigtvis att de inte kan ingå i värnet ifall de är vid god vigör men det tål ändå att nämnas. Vidare angav bara ca 65 % inom gruppen som var villiga att ingå i skogsbrandvärn att de troligtvis kunde medverka samma dag som de blev kallade och 67 % att de kunde medverka i en eller flera dagar. Detta sammantaget tyder på en viss risk för bortfall. Det stoppar dock inte nödvändigtvis människor från att ingå i värnet då de kanske kan vara tillgängliga ändå. Särskilt då 93 % av de som var villiga att ingå i ett skogsbrandvärn angav att de hade möjlighet att medverka vid den
obligatoriska utbildningsdagen, som var det enda reella kravet från
20
Gustav Wahlström
under 2014 på något sätt arbetat ideellt (Von Essen m.fl. 2015) och siffrorna i den här studien visar på liknande engagemang.
Vad gällde redskap och maskiner uppgav 87 % att de hade en motorsåg, 47 % en traktor med griplastarvagn, 6 % hade traktor med möjlighet till
vattentransport samt 38 % hade en fyrhjuling. Utöver detta svarade 70 % av de som hade någon maskin eller redskap att det var troligt att de skulle vara villiga att använda dem mot kompensation vid en insats med
skogsbrandvärnet. Intressant är att en större andel av skogsägarna är redo att släppa sina maskiner till bekämpning av skogsbränder än som är villiga att själva ingå i skogsbrandvärnen. Vad detta beror på är svårt att avgöra men eventuellt upplever en stor andel att de inte har tiden eller förutsättningarna att själva medverka och men vill således ändå bidra genom att erbjuda sina maskiner istället. Resultaten tyder på att skogsägarna som svarade på enkäten både har maskinerna och redskapen samt viljan att använda dem för att understödja räddningstjänsterna.
Utav de kompetenser som räddningstjänsterna såg som värdefulla för
bekämpning av skogsbränder och andra större händelser innehade stora delar av respondenterna dessa. Vad gällde sjukvårdsutbildning (första hjälpen) uppgav 42 % att de hade detta, 38 % hade motorsågskörkort vilket
räddningstjänsterna såg som viktigt för att säkra framkomlighet och 17 % hade körkort med C-behörighet som räddningstjänsten speciellt eftertraktade för framförande av tankbilar med vatten. Generellt utan några andra siffror att kontrollera mot så känns de siffrorna höga i jämförelse med befolkningen i stort. Något som ytterligare pekar på att skogsägare är en rådig grupp i samhället som passar väl för att ingå i skogsbrandvärn.
4.1.3 Respondenternas representation av skogsägare nationellt
Även om enkätens respondenter inte nödvändigtvis perfekt kan tänkas
21
Gustav Wahlström
4.1.4 Smålands skogsägare möjliga för rekrytering i siffror
Knappt 42 % angav att det var troligt att de skulle vara villiga att gå med i ett lokalt skogsbrandvärn. Tar man sedan andelen som ställde sig tveksam och delar den till hälften och antar att den halvan skulle kunna tänkas gå med om tillfrågade så blir gruppen villiga 64 % utav de totala respondenterna. De bildar då en övertygande majoritet. Skulle man översätta detta till samtliga ca 40 000 skogsägare i hela Småland skulle det ge en styrka på ca 25 500 villiga personer för räddningstjänsterna att rekrytera ifrån.
Naturligtvis kommer det finnas bortfall av olika anledningar, exempelvis att vissa är för gamla eller slitna men ändå villiga, eller att de skulle vilja men egentligen inte har tid på grund av andra åtaganden och därför inte kan medverka (figur 7). En annan fara med detta antagande är att risken för att de skogsägare som valt att överhuvudtaget svarat på enkäten är de 20 % utav urvalet som är ytterst intresserade av skogsbrandvärn. Om det antagandet skulle göras sjunker antalet villiga skogsägare i Småland från de ca 25 500 till ca 5100 personer. Fördelar man dessa jämnt så blir de ca 155 personer i varje kommun.
Tar man den tankegången ett steg längre så kan man även räkna på endast de 42 % som är villiga att gå med i ett skogsbrandvärn och där 65 % kunde uppfylla behovet av att vara snabbt på plats. Tar man sedan 20 % av dessa för att representera svarsfrekvensen så blir det en styrka om drygt 2100 personer motsvarande lite drygt 5 % utav alla skogsägare i hela Småland. Vilka om jämnt fördelade över landskapet skulle bli ca 64 personer i varje kommun. Lägger man till dessa siffror till den nationella nivån skulle det innebära att det finns ca 16 600 skogsägare som har viljan och möjligheten att medverka i skogsbrandvärn i Sverige idag.
Siffrorna kan jämföras med MSB:s (2019) siffror från 2011 och 2017 vilka sammanföll till totalt ca 17 500 individer som var organiserade i både
räddningstjänster och värn. Resultaten i studien pekar således utan tvekan på en stor potential till att utöka personalstyrkan. Vidare var endast 1,2 % av respondenterna i dagsläget organiserade i någon form av brandvärn. Totalt ingick 6 % i någon form av organisation som bedömdes som direkt
22
Gustav Wahlström
4.2 Metoddiskussion
Vid intervjuerna, där samtalet var relativt öppet, krävs en förmåga att inte ryckas med i sidospår utan hela tiden hålla kvar fokus på frågorna. Det upptäcktes ett antal gånger något sent att det nu diskuterades något annat än vad som var tänkt, exempelvis bekämpningsteknik, taktiker och liknande snarare än räddningstjänstens behov av skogsbrandvärn.
Förfrågningar om distribution av enkäten skickades först till Skogsstyrelsen. Det antogs att de skulle kunna nå ut bredast till skogsägare och således ge enkätstudien högst validitet. Då de tyvärr inte hade möjlighet att bistå i frågan skickades en förfrågan till Södra skogsägarna som antogs ha näst störst räckvidd i den tilltänkta geografin. Södra skogsägarna accepterade att
distribuera enkäten i slutet av mars 2020. Tyvärr försenades enkäten på grund av den då rådande pandemin och skickades först ut på eftermiddagen den 21 april och sista svarsdatum sattes till 30 april 2020. Detta skapade vissa problem då de planerade fem veckorna mellan tilltänkta sista svarsdatum och inlämning för förgranskning kapades till nio dagar. Vidare finns saker att tillägga för enkätstudien, specifikt valet av att använda en femgradig skala på de frågor som hade den typen av svarsalternativ. Risken med det är att
respondenter väljer att ställa sig i mitten när möjligheten att slippa ta ställning erbjuds. Ett bättre alternativ hade mest sannolikt varit att använda exempelvis en sex gradig skala där respondenten tvingas ta ställning åt något håll. Vidare kunde fasta svarsalternativ valts för vissa utav frågorna med svar i fritext, detta då det hade underlättat sammanställning då det krävdes en hel del tillrättaläggning vad gällde stavning och liknande och varje ingrep i rå data riskerar att medföra en oönskad förändring. Ett misstag gjordes i enkäten genom att fråga respondenterna om skogsinnehav snarare än fastighetens storlek vilket riskerar att ha skapat viss förvirring och troligtvis olika svar från olika individer då skogsinnehav kan tolkas på olika sätt. Vidare verkar vissa problem med urvalet funnits då det urval som var överenskommet var 3000 utskick i Småland, jämnt fördelat över de tre länen. Detta till trots hade 2,2 % utav respondenterna sina fastigheter utanför de småländska länen, utöver detta mottogs ett antal e-post där personer hälsade att de sålt sin skogsfastighet och därför inte medverkade i studien. Detta tyder på att eventuellt så var det register som Södra skogsägarna använde inte helt uppdaterat.
23
Gustav Wahlström
4.3 Idéer för fortsatta studier
Idéer för fortsatta studier är främst att göra djupare analyser utav den datamängd som nu finns från enkäten för att söka att utröna vilka faktorer som faktiskt påverkar skogsägarens svar på frågorna kring ett eventuellt engagemang i lokala skogsbrandvärn, något som inte tagits upp inom ramen för denna studie men som torde kunna vara mycket intressant både för skogsbolag och räddningstjänster. Vidare vore det intressant att undersöka skogsbolagens inställning till organisationen av skogsbrandvärn och vad deras upplevda roll i det hela skulle vara. De har på många sätt kanske en större möjlighet att samla framförallt maskinella och ledarskapsresurser än vad enskilda skogsägare har. De har också tillgång till väl utvecklade och lättillgängliga karttjänster vilket skulle kunna underlätta vid identifiering och bekämpning av skogsbränder. I samband med detta vore det också intressant att undersöka räddningstjänsternas bild utav skogsbolagens roll.
4.4 Slutsats
• 89% utav skogsägarna såg en styrka i att gå samman för att stötta varandra och avlasta räddningstjänsten vid skogsbränder eller andra större händelser i närområdet.
• 42% utav skogsägarna var villiga att ingå i lokala skogsbrandvärn. • 91% utav skogsägarna hade någon av fordonen, maskinerna eller
redskapen som räddningstjänsten efterfrågade.
• 70% av de skogsägare som hade någon av de resurserna stod redo att använda dem tillsammans med skogsbrandvärnet.
• 2100 skogsägare skulle kunna ha viljan och förutsättningarna att ingå i skogsbrandvärn bara i Småland.
24
Gustav Wahlström
5. Referenser
Andersson, G. (2018). Skogsbrandvärn – en viktig frivilligresurs. Land skogsbruk. URL: https://www.landskogsbruk.se/skog/skogsbrandvarn-en-viktig-frivilligresurs/ Hämtad: 2020-05-21.
Andersson, J. (2018). Ansvar eftersläckning brand. Lantbrukarnas riksförbund. Mitt LRF. URL:
https://www.lrf.se/mitt-lrf/nyheter/sydost/2018/07/ansvar-efterslackning-brand/ Hämtad: 2020-05-21.
Arbetsmiljöverket. (2015). Krav på dokumenterade kunskaper om motorsågar. ADI 689. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Boqvist, J. (2019). Jag äger lite skog. Vilket ansvar har jag och vilken hjälp kan jag få om en brand uppstår?. Brandskyddsföreningen. Tidningen Brandsäkert. URL: https://www.brandskyddsforeningen.se/tidningen- brandsakert/artiklar/jag-ager-lite-skog.-vilket-ansvar-har-jag-och-vilken-hjalp-kan-jag-fa-om-en-brand-uppstar/ Hämtad: 2020-05-21.
Canchaya, Garcia, R. (2018). Hundratals frivilliga bildar nytt brandvärn i Oskarshamn. SVT Nyheter.
URL: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/hundratals-frivilliga-bildar-nytt-brandvarn-i-oskarshamn Hämtad: 2020-05-21.
Christiansen, L. (2018). Strukturstatistik – Statistik om skogsägande 2017. Skogsstyrelsen Rapport 2018/12. Jönköping: Skogsstyrelsen.
Ejermark, S. (2018). Ljungby kommungrupp bildar ett skogsbrandvärn. Lantbrukarnas riksförbund. Mitt LRF. URL:
https://www.lrf.se/mitt-lrf/nyheter/sydost/2018/07/ljungby-kommungrupp-bildar-ett-skogsbrandvarn/ Hämtad: 2020-05-21.
Eklund m.fl. (2015). Sveriges framtida klimat. SMHI Klimatologi 14, 2015. ISSN: 1654–2258. Norrköping: SMHI.
Graneheim, U. H. Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve
trustworthiness. Nurse Education Today, 2004, Vol. 24(2), pp.105–112. Hambreus, U. (2018). 22 000 hemvärnssoldater kallas in i historisk övning. SVT Nyheter. URL:
25
Gustav Wahlström
Håkansson, C. (2020) Muntlig kommunikation med Carl Håkansson, räddningschef Ljungby räddningstjänst. 2020-03-06.
Karlsson, J. (2020). Muntlig kommunikation med Jan Karlsson,
Ställföreträdande räddningschef Oskarshamns räddningstjänst. 2020-03-17. Krisinformation. (2020). Frivilligorganisationer. URL:
https://www.krisinformation.se/detta-gor-samhallet/mer-om-sveriges-krishanteringssystem/samhallets-ansvar/frivilligorganisationer Hämtad: 2020-05-19.
Riksdagen. (2003). Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. URL:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003778-om-skydd-mot-olyckor_sfs-2003-778 Hämtad: 2020-05-21
Larsson, A-L. (2019). Samlar maskinella resurser i händelse av brand. Entreprenadaktuellt.
URL: https://www.entreprenadaktuellt.se/artikel/60726/samlar-maskinella-resurser-i-hndelse-av-brand.html Hämtad: 2020-05-21.
Larsson, P. (2019). Skogsbrandvärn bildas i Sala ”De är vana att arbeta i skogen”. Tjugofyra7. URL:
https://www.tjugofyra7.se/arkivet/Avdelningar/Nyheter/skogsbrandsvarn/ Hämtad: 2020-05-21.
Länsstyrelsen Västmanlands län. (2014). Skogsbranden i Västmanland 2014. JG Media 21 på uppdrag av Länsstyrelsen Västmanlands län.
McLennan, J. Birch, A. (2005). A potential crisis in wildfire emergency response capability? Australia’s volunteer firefighters. Bushfire Cooperative Research Centre. La Trobe University. Bundoora VIC 3086, Australia. Mattsson, D. K. Lindgren, F. Johansson, J. (2016). Frivillig medverkan i samhällets beredskap för kris och krig. Totalförsvarets forskningsinstitut. ISSN: 1650–1942.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2019). Redovisning av uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för att stödja kommunernas inrättande av räddningsvärn. (MSB 2019–07552).
Nerikes Brandkår. (2014). Olycksutredning – Skogsbrand Västmanland. (2014/336 – MBR – 196).
26
Gustav Wahlström
Von Essen, J. Jegermalm, M. Svedberg, L. (2015). Folk i rörelse:
medborgerligt engagemang 1992–2014. ISSN: 1402-277X. Ersta Sköndal högskola.
6. Bilagor
BILAGA 1 - Intervjuguide
Inledning
Hej, mitt namn är Gustav Wahlström och jag går tredje året på skogskandidatprogrammet vid Linnéuniversitetet i Växjö. Jag är här som en del i mitt examensarbete om
Skogsbrukarnas roll i samhällets krisberedskap. Som ett svar på de föregående årens utmaningar med b.la. skogsbränder släppte MSB under hösten 2019 en rapport där de
konstaterade att det skulle bli nödvändigt att organisera frivilliga värn vid sidan av de ordinarie räddningstjänsterna för att möta framtidens utmaningar inom detta område. Ett led i mitt arbete är att intervjua räddningsledare i ett antal kommuner för att få en bild av räddningstjänsternas syn på detta, samt om och hur det arbetas med detta i er kommun. Målet med intervjuerna är att ge mig nog med kött på benen inom området för att skapa ett underlag för en enkät som ska skickas ut till skogsägare i Småland. Syftet med enkäten är att testa vattnet, känna av hur skogsägarna ställer sig till att bidra till sagda värn, samt vilken förmåga de besitter att leva upp till de eventuella förväntningar som ni har av dem.
MSB väljer i sin rapport att använda begreppet räddningsvärn för att beskriva dessa frivilliga värn som behöver utvecklas. Min förståelse är att detta inom de flesta kommuner är en term för en typ av fullt utrustat reservresurs som larmas direkt via SOS och som kan verka på egen hand med enklare
uppgifter där det är långt för ordinarie räddningstjänst att transportera sig t.ex. småorter utanför huvudbebyggelsen. För att säkerställa att vi talar om samma saker under
intervjuns gång så vill jag trycka på att Mitt fokus ligger på det som i en del kommuner t.ex. Ljungby kallas för
skogsbrandvärn. Ett värn av frivilligt organiserade personer på något sätt knutna till skogen eller landsbygden vars
huvudsyfte är att bekämpa skogsbränder men också att stödja den ordinarie räddningstjänsten vid andra större händelser eller i kris.
1. Har ni idag något organiserad frivillig räddningsresurs? (T.ex. Skogsbrandvärn, frivillig förstärkningsresurs som rings in, inte larmas direkt av SOS)
2. Om ja, Hur är det organiserat? (Genom er eller genom en extern aktör t.ex. LRF. Organisation avser t.ex.
uppbyggnad, ledarstrukturer, kommunikationsvägar, administration, ”anställningsform” etc).
3. Hur många personer anser ni vara ett optimalt antal för värnet i er kommun?
4. I vilka lägen används de här värnen? 5. Hur snabbt måste de kunna aktiveras?
6. Hur lång uthållighet behöver värnet ha för att vara effektivt?
7. Hur kallas värnen in? (Kallas det in som en grupp eller kan man beställa enskilda individer eller kompetenser?) 8. Vad ska värnet själva bidra med till insatser? (Personlig
utrustning, maskiner och övrig utrustning.)
9. Vad för krav har personerna i värnet på sig? (Ålder, bakgrund, fysisk förmåga, deltagande på övning, körkort etc)
10. Erhåller personerna i värnet någon ersättning för sin tid och eventuella maskiner och utrustning som de bidrar med?
SOU:s utredning angående skogsbränderna 2018 drog slutsatsen att resurserna inom jord- och skogsbruk kunde nyttjas bättre i framtiden.
11. Vad för typ av resurser i form av t.ex. maskiner ser ni att jord- och skogsbruket kan bidra med för att underlätta ert arbete vid t.ex. skogsbrand eller andra
naturrelaterade incidenter.
12. Har ni idag någon inventering över dessa maskiner i ert område?
Om nej på fråga 1 – Ser ni idag eller i framtiden något behov av ett liknande värn i er kommun?
2. Hur ser ni att värnet i er kommun helst organiseras? (Direkt via en kontaktperson hos er eller via en extern aktör t.ex. LRF)
3. Vad för krav bör ställas på de ingående i ett eventuellt värn?
4. Hur stort ser ni att ett värn helst bör vara för att täcka era behov.
5. Kopplat till det hur lång uthållighet anser ni att ett värn bör ha t.ex. vid en skogsbrand.
6. Vilka användningsområden ser ni att ett sådant värn skulle kunna bidra till?
SOU:s utredning angående skogsbränderna 2018 drog slutsatsen att resurserna inom jord- och skogsbruk kunde nyttjas bättre i framtiden.
7. Har ni funderat över de resurser som kan finnas ”ute i ladorna” vad gäller maskiner och övrig utrustning som ni skulle kunna ha nytta av vid större incidenter?
Avslutning
Vad är det största hindret? (För att organisera ett/använda värnet)
Finns det för och nackdelar med hur ni valt att organisera er, skulle ni gjort på ett annat sätt i efterhand?
BILAGA 2 – Enkät
Skogsägarnas vilja och förmåga att bidra till skogsbrandvärn
Detta är ett formulär som syftar till att undersöka er som skogsägares vilja och förmåga att medverka i så kallade skogsbrandvärn. Formuläret innehåller totalt 21 frågor och tar ca 5 minuter att besvara.
Formuläret är uppbyggt av tre delar:
Första delen med 9 frågor om dig och din fastighet. Andra delen med 9 frågor om din inställning till olika aspekter av att medverka i ett skogsbrandvärn.
Tredje delen med 3 frågor om dina kompetenser och tillgång till maskiner och redskap.
Formuläret är frivilligt och helt anonymt och inga enskilda svar från enskilda individer kommer att kunna utläsas. Resultatet kommer ingå i ett kandidatexamensarbete på Linnéuniversitetet och redovisas bearbetat i grafer och tabeller.
Frågor om dig och din fastighet
I detta avsnitt följer 9 frågor om ovanstående ämne. 1. Kön
Kvinna, Man, Annat/Vill ej uppge
2. Ålder
18 - 29, 30 - 49, 50 - 65, 65+
3. Skogsinnehav (ha)
Fritext
4. I vilket län ligger din fastighet?
Fritext
5. Var bor du i förhållande till din fastighet?
På min skogsfastighet, I samma kommun men inte på
6. Är du idag med i någon frivilligorganisation som stöttar samhället i kris?
Ja, Nej
7. Om ja på föregående fråga, vilken organisation?
Fritext
8. Är du medveten om att du som markägare har ansvar för eftersläckning och efterbevakning av en skogsbrand på din fastighet efter det att räddningsledaren tagit beslut om att avsluta det som kallas räddningstjänst?
Ja, Nej
9. Kan du se en styrka i att skogsägare tillsammans hjälps åt med att stötta varandra och avlasta räddningstjänsten vid skogsbränder eller annan påverkan exempelvis
översvämningar?
Ja, Nej, Kanske
Frågor om din inställning till olika aspekter av att medverka i ett skogsbrandvärn
I detta avsnitt följer 9 frågor om ovanstående ämne. Skogsbrandvärn avser ett värn av frivilligt organiserade personer vars huvudsyfte är att bekämpa skogsbränder vid sidan av den kommunala räddningstjänsten.
Skogsbrandvärnet kan ha lokala variationer beroende på förutsättningarna och organiseras på olika sätt. I vissa kommuner organiseras värnet direkt genom den kommunala räddningstjänsten och i andra kan det vara LRF
(Lantbrukarnas riksförbund) som står för organisationen. 1. Hur troligt är det att du om tillfrågad skulle vara villig att gå med i ett lokalt skogsbrandvärn?
Inte alls troligt 1 - 5 Mycket troligt
2. Hur troligt är det att du skulle vara villig att ta någon from av ansvarstagande roll i ett eventuellt skogsbrandvärn?
3. Hur troligt är det att du skulle kunna vara tillgänglig samma dag som du blir kallad vid en eventuell insats?
Inte alls troligt 1 - 5 Mycket troligt
4. Hur troligt är det att du skulle kunna medverka i en eller flera dagar vid eventuell insats? (Denna fråga avser om du har möjlighet att vara borta från familj och/eller arbete på kort varsel)
Inte alls troligt 1 - 5 Mycket troligt
5. Hur troligt är det att du skulle vara villig att stödja samhället genom skogsbrandvärnet även vid andra krissituationer i ditt närområde så som stormar, översvämningar eller annan typ av kraftig påverkan?
Inte alls troligt 1 - 5 Mycket troligt
6. Hur viktigt är det för dig att värnet endast verkar där du kan utgå ifrån hemmet?
Inte alls viktigt 1 - 5 Mycket viktigt
7. Hur viktigt är det för dig att bli ekonomiskt kompenserad för din tid vid en eventuell insats?
Inte alls viktigt 1 - 5 Mycket viktigt
8. Skulle du ha tid och lust att medverka på minst en utbildningsdag per år utöver eventuell tjänstgöring?
Ja, Nej
9. Vem skulle du helst se organiserar ett skogsbrandvärn i er kommun?
Skogsägarförening eller annat skogsbolag, Annan
intresseorganisation inom landsbygdsfrågor, Privata företag inom skogsnäringen, Räddningstjänsten, Vet ej
Frågor om dina kompetenser och tillgång till maskiner och redskap.
I detta avsnitt följer 3 frågor om ovanstående ämne.
Motorsågskörkort, Körkort-BE, Körkort-C, Körkort-CE, Sjukvårdsutbildning (första hjälpen)
2. Har du någon/några av följande fordon/maskiner/redskap? (flera alternativ möjliga)
Motorsåg, Traktor med skogskärra (Griplastarvagn), Traktor med gödseltunna (eller annat redskap för vattentransport), Skördare, Skotare, Lastbil (Flakväxlare), Pick-up,
Fyrhjuling, Annat terrängfordon
3. Om du svarade på föregående fråga, hur troligt är det att du skulle vara villig att mot ersättning använda en eller flera maskiner vid insats med skogsbrandvärnet?
