4.1 Inledande diskussion
Efter att maskinerna slog igenom i skogen under 1900-talets mitt har dessa blivit allt större och effektivare. Samtidigt har kostnaderna för
skogsmaskinerna ökat, varför många större skogsägare föredrar att dela in skogen i allt större bestånd. Att skapa dessa, för skogsmaskiner lämpliga, bestånd kan vara svårt på mindre fastigheter – speciellt i ägosplittrade områden, där en fastighet på 20 hektar skogsmark kan vara fördelad på 25 olika skiften om, i bästa fall, 1 hektar per skifte. Detta skulle kunna vara en förklaring till varför en klar majoritet av skogsägarna i denna enkät inte fick ut mer än högst 25 % av sin årslön från sitt skogsinnehav. En annan aspekt är att många fastigheter samägs av ett flertal olika personer, varför de inkomster som skogsinnehavet genererar ska fördelas över ett större antal personer.
Samtidigt spelar miljön en allt viktigare roll i dagens samhälle, med klimatförändringar och krav på att minska mängden miljöfarliga utsläpp. Kraven ökar därför också på att skogsbruket försöker se över vilka
alternativ, som finns för att kunna bedriva ett hållbart skogsbruk i längden, både ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Hästarnas återtåg i skogen kan vara ett starkt alternativ att överväga, främst på marker där dagens skogsmaskiner annars hade kunnat förorsaka stora skador, men även i kulturmiljöer och i tätortsnära skogsbruk. Risken för mildare vintrar och torrare somrar, i kombination med stormigare höstar, torde även det vara motivationsfaktorer till att se över vilka skötselmetoder som används inom skogsbruket.
Något som kan vara ett hinder för att låta hästar arbeta i skogen är
svårigheten att kontraktera entreprenörer, då det inte finns speciellt många – och de som finns kan vara svåra att hitta. Samtidigt så är det frågan om klassisk marknadsekonomi, med utbud och efterfrågan. Vill inte
skogsägarna betala för att driva virket med häst, så kommer det heller inte finnas företag som erbjuder detta. Om det däremot uppstår en efterfrågan på drivning med häst, kommer troligtvis antalet företag som erbjuder detta också att öka. Detta kan dock ta tid, eftersom lämpliga hästar måste köpas in. Sedan kanske dessa hästar ska köras in och utbildas ett tag tillsammans med kusken innan ekipaget är redo att börja jobba i skogen.
När det gäller djur och arbete finns det också en etisk aspekt att ta hänsyn till. Hästar är levande varelser, som inte kan tala för sig, men så länge hänsyn tas till dess behov av vila, mat o.s.v., och att hästen mår bra i övrigt så finns inget hinder för att dessa skulle kunna arbeta med för hästar lämpliga uppgifter. Exempelvis drivning i skogen.
I dagens läge finns det inte speciellt mycket forskning kring körning med häst i skogen, och hur detta arbete påverkar hästen. Däremot beskriver både Ryd (1991), Sporrong (2010) och Stråth (2012) hur viktig hästen var i både jord- och skogsbruk. Ryd (1991) förklarar också hur hästarna sköttes för att klara av en hel vinter ute i skogen, och hur hästen tillsammans med en bra körkarl levde som i symbios – där tömmarna för att styra ekipaget med häst, kälkar och lass i många fall var överflödiga eftersom körkarlen styrde mer med rösten. Denna symbios hade troligtvis aldrig uppstått om inte hästen trivdes. Dock kan det vara av intresse att forska vidare på hur hästen faktiskt mår vid arbete i skogen, likaväl som körkarlens arbetsmiljö är viktig att titta mer på, som exempelvis hur lastning och lossning görs på bästa möjliga sätt, både ur säkerhetssynpunkt och ur ergonomisk synvinkel.
FSC:s svenska skogsbruksstandard har tidigare haft vissa lättnader för mindre skogsägare (med under 1000 hektar skog). Dessa lättnader kommer att försvinna när nya standarden träder i kraft, vilket riskerar att minska arealen certifierad skogsmark, då många mindre skogsägare, som bl.a. drabbas av hårdare krav på dokumentation, väljer att hoppa av certifieringen eftersom det anses som krångligt och tidsödande. Kombinera detta med att skogsindustrin redan i nuläget har vissa svårigheter med att köpa in
certifierad skogsråvara. Här skulle det eventuellt bli tal om att skogsbruket får efterlikna jordbruket i större utsträckning, och använda separata prislistor med tydliga skillnader mellan de konventionellt odlade grödorna och de certifierade grödorna.
4.2 Kritisk diskussion kring genomförd studie
Den totala svarsfrekvensen var relativt låg, ca. 36 %, jämfört med Axelssons (2017) ca. 50 %, varför det kan vara svårt att dra några egentliga slutsatser enbart baserat på den nu genomförda studien. Samtidigt var enkäten i genomförd studie, likvärdig med den Axelsson (2017) gjorde, och ett flertal svar var desamma, varför det ändock torde gå att dra statistiskt säkerställda slutsatser.
Det hade kunnat vara av intresse att dela in skogsägarna efter var deras skogsinnehav låg, men då detta inte framgick av leverantörslistan, utan det enda som fanns var folkbokföringsadressen, så gjordes inget urval efter var skogsinnehavet var lokaliserat.
Ålder och kön hos skogsägarna uteslöts ur studien, då detta till en början inte ansågs tillföra något. Men med facit i hand hade dock dessa faktorer varit intressanta att väga in för att se om det fanns några skillnader mellan könen, eller olika åldersgrupper. Detta då Axelsson (2017) kunde påvisa vissa skillnader baserat på ålder och/eller kön.
Majoriteten av skogsägarna, som svarade på enkäten, hade sitt huvudsakliga skogsinnehav i Mora kommun, vilket skulle kunna ha flera orsaker. Bland
enkäten, varför skogsägarnas fördelning över kommunerna kan ha varit ojämn. En annan aspekt var att skogsägarna fick se postadressen till den som utförde enkäten, och att detta kan ha påverkat skogsägarna i Mora att svara i större utsträckning än de övriga.
Detta var något som borde beaktats när enkäten utformades, genom att välja ut skogsägare utifrån var dessa hade sin skog. Att välja en adress utanför utvalt område hade också varit att föredra för att minimera påverkan på de svarande skogsägarna. Leverantörslistan var dock inte strukturerad på ett sådant sätt att det gick att göra en indelning efter i vilken kommun som skogsägarna hade skogsinnehavet, så även om intentionen från början varit att göra ett stratifierat urval utifrån kommun hade detta blivit ett väldigt mycket större arbete. Alternativet hade kunnat vara, att utesluta samtliga skogsägare, som bodde utanför avgränsat område och att förutsätta att de skogsägare som var skrivna i området, också hade skogsinnehavet i samma kommun. Detta hade dock minskat antalet skogsägare markant, vilket hade gjort resultatet mindre tillförlitligt.
Enligt leverantörslistan från Bergkvist- Siljan Skog AB:s var 7,9 % av skogsägarna certifierade, även om det från företagets sida fanns
tveksamheter kring, om antalet certifierade skogsägare verkligen stämde. Bland skogsägarna, som svarade på enkäten, låg procentsatsen på en betydligt högre nivå. Detta kan bero på, att de certifierade generellt var mer benägna att svara, men det skulle också kunna bero på, att det fanns fler certifierade än vad som framgick i leverantörslistan från företaget. 4.3 Skogsbolagens roll
Sett till de svarande skogsägarna, som grupp, så var majoriteten nöjda med de system som idag används för drivning, även om det fanns ett intresse, för att använda hästar vid drivningen. Flera skogsägare svarade, att mycket av ansvaret för vilket system som användes vid drivning, låg hos skogsbolagen och, att skogsägarna inte kunde påverka valet av drivning i den utsträckning de ibland ville. Detta konstaterar också Axelsson (2017) i sin studie.
Skogsbolagen har sina maskinburna entreprenörer, som ska ha jobb, nästan till vilket pris som helst. Detta gör att skogsbolagen kör med maskiner, även om det ibland hade varit mer effektivt med andra alternativ, som t.ex. motormanuell avverkning och drivning med häst. Visserligen är
effektiviteten lägre vid drivning med häst, men hästarna kan även användas till andra saker än att köra i skogen också, vilket många hästentreprenörer gör. Detta borde rimligtvis vara positivt för skogsbolagen, eftersom dessa då inte är låsta till att hålla hästentreprenörerna med körning året runt, vilket är normalfallet med maskinentreprenörerna.
Flera skogsägare har angett, att de själva inte hade funderat på att använda häst för drivningen, då det var för dyrt och ineffektivt. Samtidigt såg de
gärna, att det användes mindre maskiner, trots att dessa maskiner är dyrare i drift. I ett sådant läge torde det vara billigare att använda hästar. Detta förutsatt att skogsägaren överlåter arbetet till någon annan, för om skogsägaren själv redan äger en fyrhjuling/ATV med vagn, eller andra mindre lösningar, som är avbetalade, så kommer dessa system att bli billigare, eftersom de endast kostar när de används.
Om skogsbolagen vill knyta till sig entreprenörer, som kör med hästar i skogen, kan det till en början finnas en risk för att det kan vara svårt, att hitta hästentreprenörer som är certifierade enligt PEFC. Detta då
hästentreprenörerna nog inte insett vitsen med en sådan certifiering. Märker hästentreprenörerna, att certifieringen är något som skogsbolagen och certifierade skogsägare kräver, så är det troligtvis betydligt lättare att motivera dem till detta. Eftersom certifieringen är en utgift för
hästentreprenören kan det vara positivt om skogsbolagen sköter kontakten mellan skogsägare och entreprenörer, eftersom ett skogsbolag har större möjligheter att förse hästentreprenören med körning jämfört med en enskild skogsägare och därmed öka intäkterna. Majoriteten av skogsägarna ville ju dessutom, att skogsbolagen ska sköta den kontakten, vilket är ett ytterligare ett incitament för skogsbolagen, att kontraktera hästentreprenörer. Det finns dessutom en möjlighet, till att använda detta som marknadsföring och visa vilket brett utbud av skogstjänster, som bolaget kan erbjuda skogsägarna. 4.4 Resultatdiskussion
När det gällde certifieringsorganen FSC och PEFC var det förvånande, att inte alla skogsägare kände till dessa, i och med att de funnits i Sverige i drygt 20 år. Detta kan dock ha sin förklaring i att åtminstone några av skogsägarna, som inte hört talas om FSC och PEFC, var delägare i en skogsfastighet, men inte speciellt engagerade i driften och att all skötsel därför överlåtits till andra delägare.
Hyggesfritt skogsbruk hade en tydlig majoritet av skogsägarna hört talas om. Här fanns det en tydlig skillnad i hur skogsägarnas attityd till häst i
drivningen såg ut. Skogsägarna, som hade funderat på att bedriva hyggesfritt skogsbruk, hade också i större utsträckning funderat på att använda hästar i skogsbruket, jämfört med skogsägare, som inte funderat på hyggesfritt skogsbruk. Anledningen till, att det såg ut på detta sett, skulle kunna bero på, att det vid hyggesfritt skogsbruk finns en större andel skog kvar i bestånden, som inte bör skadas och att träden som avverkas står mer utspridda i
bestånden. Då kan häst vara ett realistiskt alternativ, eftersom avverkning med fördel kan göras motormanuellt och risken för skador på marken och kvarvarande skog är minimal vid drivning med häst. Detta skulle kunna styrkas i och med att majoriteten av skogsägarna, både i denna studie och den av Axelsson (2018), motiverade att använda häst i skogen just för att minimera skadorna på kvarvarande skog.
Motormanuell avverkning och drivning med häst är normalt mer ineffektivt och därmed dyrare ur ett kortsiktigt perspektiv. Tas däremot hänsyn till minskad skaderisk på marken och den kvarvarande skogen ur ett längre perspektiv är motormanuell avverkning och drivning med häst många
gånger att föredra, speciellt på marker med sämre bärighet eller där maskiner av annan anledning är direkt olämpligt.
4.5 Genomförd studie jämfört med liknande studier
Axelsson (2017) såg i sin studie att avståndet mellan skogsinnehavet och intresset av att använda häst till drivningen hade ett samband, där
skogsägare, som bodde längre ifrån skogsinnehavet, hade ett större intresse för att använda hästar till drivningen. Något sådant samband syntes dock inte i denna studie. Däremot spelade storleken på skogsinnehavet roll för hur intresserade skogsägarna var av att använda hästar till drivningen, vilket inte hade setts av Axelsson (2017).
I denna studie användes en kombination av digitala och analoga enkätutskick vilket sett till det totala antalet utskick gav en relativt låg svarsfrekvens, jämfört med Axelsson (2017) som enbart använt analoga utskick. Jämfördes enbart antalet analoga utskick med antalet analoga svar i denna studie, var svarsfrekvensen något bättre än Axelsson (2017). Denna studie, tillsammans med Axelsson (2017), hade ett flertal gemensamma resultat, varför den låga svarsfrekvensen här rimligtvis torde spela en mindre roll och att resultaten skulle kunna användas också i ett vidare perspektiv. 4.6 Resultat och syfte
När det gällde certifierade och icke certifierade skogsägare gick det inte att se några skillnader. Detta hade eventuellt sett annorlunda ut om ålder och kön också jämförts, men enbart certifieringen som parameter var inte stark nog att påverka resultatet. När det gäller certifierade skogsägares attityder till att använda hästar till drivning skulle fler studier behövas där också ålder och kön vägs in, för att få ett mer tillförlitligt underlag att basera slutsatserna på.
Skogsinnehavets storlek påverkade däremot flertal parametrar. Fler mindre skogsägare (med under 50 hektar produktiv skogsmark) angav att största anledningen till att de ägde skog var att de förvaltade släktskogen, och att de var dåligt insatta i skogsbruket, jämfört med skogsägare med större
skogsinnehav (över 50 hektar produktiv skogsmark). Varför just mindre skogsägare var sämre insatta i skogsskötseln skulle kunna bero på att dessa inte var lika intresserade av skog och skogsbruk som större skogsägare, men också här skulle det behövas fler djupgående studier för att dra några
4.7 Slutsatser
Slutsatserna var att det fanns ett intresse av att använda häst till drivningen av virket, speciellt vid uttag av vindfällen eller vid hyggesfritt skogsbruk. Icke certifierade skogsägare, med 20–49 hektar skogsmark som var
intresserade av hyggesfritt skogsbruk, var den grupp av skogsägare som var mest positiv till att använda häst för drivningen i framtiden. Avståndet mellan hemmet och skogsinnehavet påverkade inte märkbart attityden till att använda häst till drivningen. Den kortsiktiga ekonomin styr skogsägarnas val av drivningsmetod, medan den långsiktiga ekonomin i att använda alternativa metoder ännu är outforskade.
Skogsägarna själva bör ta ett större eget ansvar för att uppdatera och inhämta mer kunskaper kring skogsbruk, samt skogsskötsel. För att kunna
tillmötesgå skogsägarnas intresse bör hästentreprenörerna göra sig mer synliga för skogsägarna, samtidigt som skogsbolagen bör ta ett större ansvar, för att lyfta alternativ till maskinerna. Det rekommenderas också att
skogsbolagen kontrakterar hästentreprenörer för att underlätta kommunikationen mellan skogsägare och hästentreprenörer.
5. Referenser
Ampoorter, E., Goris, R., Cornelis, W. M., Verheyen, K. 2007. Impact of machanized logging on compactation status of sandy forest soils. Forest Ecology and Management. 241 s.162-174. Tillgänglig på
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0378112707000291
nedladdad 2020-06-04.
Attityd i Karlstad (AIK). u.å. Hemsidan för Attityd i Karlstad. Data: Enkät och Intervju. Tillgänglig på http://www.attitydikarlstad.se/boken/data-enkat-och-intervju/ nedladdad 2019-09-10.
Axelsson, S. 2017. Hästkrafter i skogen – vad tycker skogsägare i västra Värmland? Examensarbete på kandidatnivå vid Skogsmästarskolan/ SLU i Skinnskatteberg. Tillgänglig på
https://stud.epsilon.slu.se/12851/1/axelsson_s_171113.pdf nedladdad 2019-09-08.
Eliasson, L och Wästerlund, I. 2007. Effects of slash reinforcement of strip roads on rutting and soil compaction on a moist fine-grained soil. Forest Ecology and Management 252 s.118-123. Tillgänglig på https://www-
sciencedirect-com.proxy.lnu.se/science/article/pii/S0378112707004756?via%3Dihub
nedladdad 2019-10-15.
Hartley Edwards, E. 2008. The Encyclopedia of the horse. Albert Bonniers Förlag. ISBN 978-91-7424-023-8.
Hartley Edwards, E. 1993. Eyewitness Handbook of Horses. Rabén Prisma förlag. ISBN 91-518-3056-6.
ISOF (Institutet för språk och folkminnen). 2018. Hemsidan för ISOF. Jordbrukets historia. Tillgänglig på http://www.isof.se/matkult/jordbruket-och-maten/jordbrukets-historia.html nedladdad 2020-03-23.
Lamandé, M och Schjönning, P. 2011. Transmission of vertical stress in a real soil profile. Soil and Tillage Research. Volym 114 s.71-77. Tillgänglig på
https://www-sciencedirect-com.proxy.lnu.se/science/article/pii/S0167198710001510 nedladdad 2019-10-12.
Nylinder, M och Fryk, H. 2017. Timmer. SLU. Fjärde upplagan. ISBN 978-91-576-9030-2.
Olsson, B. 2002. Stormar längs Sveriges västkust 1919–2000.
Examensarbete på kandidatnivå vid institutionen för geovetenskaper på Göteborgs universitet. ISSN 1400-3821. Tillgänglig på
https://www.gu.se/digitalAssets/1347/1347895_b308.pdf nedladdad 19-10-15.
Riksskogstaxeringen. 2019. Skogsdata 2019. Tillgänglig på
https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/rt/dokument/skogsdata/skogs data_2019_webb.pdf nedladdad 2020-05-01.
Ryd, Y. 1991. Timmerhästens bok. Gidlunds förlag. ISBN 91-7843-048-8. SCB. 2017. Hästar och anläggningar med häst 2016 – resultat från en intermittent undersökning. Statistiskt meddelande JO 24 SM 1701, korrigerad 17-02-22. Tillgänglig på
https://www.scb.se/contentassets/3a26a20c92ee42c993081cc209972f56/jo0 107_2016m06_sm_jo24sm1701.pdf nedladdad 2019-09-30.
Skogforsk. 2017. Hemsidan för Skogforsk. Produktiviteten vid drivning 2008–2016. Tillgänglig på
https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2017/produktiviteten-vid-drivning-2008---2016/ nedladdad 2020-05-05.
Skogskunskap. U.å.. Hemsidan för Skogskunskap. Certifiering. Tillgänglig på https://www.skogskunskap.se/skota-barrskog/slutavverka/planera-avverkningen/certifiering/ nedladdad 2020-05-01.
Skogsstyrelsen. U.å. Hemsidan för Skogsstyrelsen. Certifierad produktiv skogsmark (hektar) per region år 2016, 2018. Tillgänglig på
http://pxweb.skogsstyrelsen.se/pxweb/sv/Skogsstyrelsens%20statistikdataba s/Skogsstyrelsens%20statistikdatabas__Frivilliga%20avsattningar%20och% 20certifierad%20areal/04_Certifiering_areal_region.px/table/tableViewLayo ut1/?rxid=c43389a7-f83f-4f3b-9262-7fe192e3920f nedladdad 2020-05-01. Skogsstyrelsen. 2018. Strukturstatistik – statistik om skogsägande 2017. Rapport 2018/12. Tillgänglig på
https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/om- oss/publikationer/2018/rapport-2018-12-strukturstatistik-statistik-om-skogsagande-2017.pdf nedladdad 2019-09-30.
Skogsstyrelsen. 2017. Skogsvårdslagstiftningen. Skogsstyrelsens förlag. ISBN 978-91-87535-12-3.
Sporrong, B. 2010. Från yxa till enmansmotorsåg – mekanisering i nordiska skogar. ISBN 978-91-633-7438-8.
Stråth, B.2012. Sveriges historia 1830–1920. Norstedts Förlag. ISBN 978-91-1-302-442-4.
Svenska FSC. U.å. Hemsidan för FSC. Vår historia. Tillgänglig på
Svenska PEFC. U.å. Hemsidan för PEFC. Bakgrund. Tillgänglig på
8. Bilagor
Bilaga 1: Definitioner
Bilaga 2: Statistik kring landareal och skogsägare Bilaga 3: Enkät till skogsägare, brev
Bilaga 4: Följebrev
Bilaga 5: Skogsägarnas svar på enkäten
Bilaga 6: Traditionella redskap för att driva virket Bilaga 7: Hästdragen griplastarvagn
BILAGA 1
Definitioner
I detta arbete har Skogsvårdslagens, SFS 1979:429, definition av begreppen
Skogsmark, Produktiv skogsmark och Brukningsenhet använts. Skogsmark definieras i 2§ första punkten som; ”Mark inom ett
sammanhängande område där träden har en höjd av mer än fem meter, och där träd har en kronslutenhet av mer än tio procent eller har förutsättningar att nå denna höjd och kronslutenhet utan produktionshöjande åtgärder” (Riksskogstaxeringen, 2019; Skogsstyrelsen, 2017).
Produktiv skogsmark definieras enligt 2§, andra punkten som;
”skogsmark som enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke per hektar och år”
(Riksskogstaxeringen, 2019; Skogsstyrelsen, 2017).
Brukningsenhet beskrivs i skogsvårdslagen 12§ som; ”all produktiv
skogsmark inom en kommun som tillhör samma ägare” (Skogsstyrelsen, 2017).
Drivning har i det här arbetet använts som synonym till terrängtransport,
vilket betyder utforsling av virke från skog till bilväg.
G15-timme är en timme effektiv körning inkl. raster kortare än 15 minuter
BILAGA 2
Statistik kring landareal och skogsägare
Sveriges totala landareal uppgår till ca. 40,8 miljoner hektar, varav den totala arealen skogsmark uppgick till 28 milj. hektar under 2018. Av dessa 28 milj. hektar skogsmark definieras ca. 23,6 milj. hektar som produktiv skogsmark (Riksskogstaxeringen, 2019). Till Dalarna hör ca. 2,3 miljoner hektar skogsmark, varav ca. 900 000 ägs av enskilda privata skogsägare. Knappt 2 miljoner hektar var produktiv skogsmark i Dalarna, varav ca. 800 000 hektar ägs av enskilda privata skogsägare (Riksskogstaxeringen, 2019).
Sveriges totala skogsmarksareal ägdes under 2017 av totalt 319 649 enskilda personer, varav drygt 20 000 var bosatta i någon av Dalarnas kommuner (Skogsstyrelsen, 2018). Samtidigt var ca. 40% av det totala antalet brukningsenheter i Dalarna helt eller delvis utboägda, varför antalet skogsägare som har mark i Dalarna kan vara större än vad statistiken visar (Skogsstyrelsen, 2018).
Under 2018 var knappt 15 miljoner hektar produktiv skogsmark certifierade enligt minst ett av de två skogliga certifieringsorganen Forest Stewardship Council (benämns hädanefter som FSC) och Programme for the
Endorsement of Forest Certification Schemes (benämns hädanefter som PEFC) i Sverige. Av dessa återfanns ca. en miljon hektar produktiv skogsmark i Dalarna (Skogsstyrelsen, u.å).
BILAGA 3
Enkät till skogsägare, brev.
Nedan följer ett antal frågor som det är helt frivilligt att svara på.
1. I vilken kommun har du ditt huvudsakliga skogsinnehav?