Examensarbete
Vilken attityd har skogsägare i
mellersta Dalarna till att använda
hästar i skogsbruket?
What attitude does forest owners in central Dalarna
have to use horses in the forestry?
Sammanfattning
Dagens jord- och skogsbruksmaskiner påverkar marken på olika sätt, bland annat genom markkompaktering. Markkompakteringen ökar risken för tillväxtförluster, stormskador och svampangrepp på trädens stammar och rotsystem. Därför kan det, i vissa fall, vara lämpligt att använda hästar till drivningen av virket, då hästekipagen inte påverkar marken i samma utsträckning.
Hästarna började användas som dragdjur i det svenska skogsbruket under sent 1700-tal. Men den industriella revolutionen, och dess tekniska
utveckling, ledde till att maskinerna kunde konkurrera ut hästen runt 1970, främst p.g.a. maskinernas högre produktivitet.
Klimatfrågan spelar en allt större roll i dagens samhälle, och som en förlängning av detta bildades frivilliga certifieringsorganisationer under slutet på 1990-talet. I certifieringen har också sociala frågor lyfts. FSC och PEFC är de certifieringsorgan som dominerar inom skogsbruket. Klimatet påverkar också skogsbruket, varför det är av intresse att undersöka attityder till alternativa skogskötselmetoder för att bedriva ett hållbart skogsbruk även i framtiden. Därför var syftet med studien att undersöka hur skogsägares attityder till att använda häst till drivningen av virket såg ut, och om det fanns några skillnader mellan certifierade och icke certifierade skogsägare. Studien genomfördes som en enkätundersökning bland skogsägare i mellersta Dalarna. Där fick skogsägarna svara på frågor med fasta
svarsalternativ som bl.a. var kopplade till deras skogsägande. Baserat på hur skogsägarna uppgett att de bedrivit sitt skogsbruk gick det inte att se några attitydskillnader mellan certifierade och icke certifierade skogsägare, utan den största skillnaden låg i hur skogsägaren ställde sig till att använda hyggesfritt skogsbruk och storlek på deras skogsinnehav. De icke
certifierade skogsägarna var dock mer intresserade av att använda hästar i framtiden jämfört med certifierade skogsägare, även om de icke certifierade hade blivit mer intresserade av att testa hästar för drivningen efter att ha deltagit i undersökningen.
Summary
Today's agricultural and forestry machines affect the soil in different ways, including through soil compaction. Soil compaction increases the risk of loss of growth, storm damage and fungal attack on tree trunks and root systems. Therefore, in some cases, it may be appropriate to use horses to drive the timber, as the horse mare does not affect the soil to the same extent.
The horses began to be used as draft animals in Swedish forestry in the late 18th century. But the industrial revolution, and its technological
development, led the machines to compete the horse around 1970, mainly because the higher productivity of the machines.
The issue of climate plays an increasingly important role today, and as an extension of this, voluntary certification organizations were formed during the late 1990s. In the certification, social issues have also been raised. FSC and PEFC are the certification bodies that dominate forestry. The climate also affects forestry, which is why it is of interest to investigate attitudes to alternative forest management methods in order to conduct sustainable forestry in the future. Therefore, the purpose of the study was to investigate what the forest owners' attitudes to using horses for the operation of the wood looked like, and whether there were any differences between certified and non-certified forest owners.
The study was conducted as a survey among forest owners in central Dalarna. There, the forest owners had to answer questions with fixed response alternatives, such as were linked to their forest ownership. Based on how the forest owners stated that they conducted their forestry, there were no differences in attitudes between certified and non-certified forest owners. However, the non-certified forest owners were more interested in using horses in the future compared to certified forest owners, even though the non-certified had become more interested in testing horses for the drive after participating in the survey.
The conclusions were that there was an interest in using horses for the operation of the timber, especially when extracting wind traps or in forest-free forestry. Forest owners should take greater responsibility in providing adequate knowledge of forestry, while horse contractors and forest
Abstract
Markkompaktering ökar risken för stress och skador på träden, såsom stormfällningar och rotröta. Idag spelar klimatfrågan en viktig roll, både i samhället och inom skogsbruket. Därför är det intressant att undersöka intresset för att använda alternativa skogsskötselmetoder. Syftet med denna studie var därför att undersöka skogsägares attityder till att använda hästar till drivning.
Studien genomfördes som en enkätundersökning bland skogsägare i fem kommuner i Dalarna, med en svarsfrekvens på ca. 36%. Baserat på inkomna svar gick det inte att se några skillnader mellan certifierade och icke
certifierade skogsägare. Däremot spelade inställningen till hyggesfritt skogsbruk och storleken på skogsinnehavet in.
Slutsatserna var att det fanns ett intresse av att använda häst till drivningen av virket, speciellt vid uttag av vindfällen och fröträd. Skogsägarna bör ta ett större ansvar för sina kunskaper inom skogsskötsel och skogsbruk, medan hästentreprenörer och skogsbolag har ett stort ansvar i att visa på lämpliga alternativ till skogsmaskinerna.
Förord
Detta arbete har gjorts som ett avslutande examensarbete på kandidatnivå inom ramen för Skogskandidatprogrammet vid Linnéuniversitetet. Då jag har en bakgrund inom jordbruket, så ville jag på något sätt kunna knyta ihop kunskaperna från både jord- och skogsbruk, samtidigt som jag också funderat på alternativa metoder för skogsskötsel. Utifrån detta uppkom idén till denna studie.
Själva arbetet rullade på bättre än vad jag hade förväntat mig, även om det gärna ville svälla och bli större än vad tiden tillät. Det blev lite att ”men det här var intressant, det här vill jag spinna vidare på!”, vilket riskerade att skapa ett stort antal sidospår och krokigheter i arbetet. Så jag hoppas att andra också tycker det här är ett intressant område, och vill titta på de delar jag fick lämna öppna.
Att Bergkvist-Siljan AB delade med sig av leverantörslistorna var värt enormt mycket, för utan dessa hade arbetet inte blivit till i den form det blev. Så ett stort och varmt tack till Ingemar Berling på Bergkvist-Siljan AB för det förtroendet!
Innehållsförteckning
1. Introduktion ______________________________________________ 1 1.1 Hästarna i skogsbruket ________________________________________ 1 1.2 Certifiering av skogsmark _____________________________________ 2 1.3 Markkompakteringen i maskinernas spår _________________________ 2 1.4 Problematisering ____________________________________________ 3 1.5 Syfte och frågeställningar _____________________________________ 4 1.6 Avgränsningar ______________________________________________ 4 2. Material och metoder _________________________________________ 52.1 Metodik ___________________________________________________ 5 2.1.1 Urval __________________________________________________ 5 2.1.2 Enkäten ________________________________________________ 5 2.1.3 Bearbetning och analys ____________________________________ 6 2.2 Genomförande ______________________________________________ 6 2.2.1 Uppstart ________________________________________________ 6 2.2.2 Leverantörslistan och urval _________________________________ 6 2.2.3 Bearbetning av data _______________________________________ 7 3. Resultat och analys __________________________________________ 9
3.1 Frågor om skogsägarna _______________________________________ 9 3.2 Frågor kring brukandet av skogen ______________________________ 10 3.3 Frågor kring drivning med häst ________________________________ 12 3.4 Skogsägare, hästar och framtiden ______________________________ 15 4. Diskussion och slutsatser _____________________________________ 17
1. Introduktion
1.1 Hästarna i skogsbruket
Hästarna var ett av de sista lantbruksdjuren, som domesticerades för 5000– 6000 år sedan (Hartley Edwards, 2008), och började på allvar användas inom det svenska skogsbruket under sent 1700-tal – tidigt 1800-tal (Ryd, 1991). Nordsvensk brukshäst och den norska Døle-hästen var de raser som dominerade i det svenska skogsbruket, främst för deras smidighet och lynne, men också för rasernas styrka i förhållande till storlek (Ryd, 1991; Hartley Edwards, 1993). Det gjordes försök att introducera de större och starkare Ardenner-hästarna för att öka effektiviteten i drivningsarbetet, men dessa ansågs av många kuskar som för ”tröga” och stora, och kom därför inte att spela någon större roll i det svenska skogsbruket (Ryd, 1991; Hartley Edwards, 1993).
Hästens främsta användningsområde var som dragdjur, både i jordbruket och i drivningen (för definition, se bilaga 1) av virket från
avverkningsplatsen uppe i skogen och ner till vattendragen, där timret flottades till sågverken. Under 1960-talet började det även förekomma, att timret drogs fram till bilväg för vidaretransport på lastbil. Hästarna
användes också som transportmedel mellan olika avverkningsområden, eller för att ta sig ner till närmaste samhälle vid behov (Ryd, 1991; Stråth, 2012).
Under slutet på 1800-talet och början på 1900-talet gick teknikutvecklingen snabbt framåt, främst inom jordbruket i form av järnplogar, traktorer, skördetröskor och liknande (ISOF, 2018). Traktorerna vidareutvecklades sedan till att kunna användas även inom skogsbruket, och mellan ca 1950– 1970 effektiviserades traktorerna allt mer för att fungera även inom skogsbruket (Ryd, 1991). Från 1950 och ca 20 år framåt skedde en övergångsperiod, där hästarna skötte drivningen fram till basväg vartefter traktorerna tog vid och skötte sista delen av drivningsarbetet ut till avlägg (Sporrong, 2010).
Enligt Skogforsk (2017) låg produktiviteten vid drivning med maskiner på 23–24 m3fub per G
15-timme (för definition se bilaga 1) i
slutavverkningsskog och på 10,7–11,2 m3fub per G15-timme i gallring. När det gällde produktiviteten vid drivning med häst och griplastarvagn (figur 30, bilaga 7) låg medelprestationen, enligt Axelsson (2017), på 4 m3fub per timme aktiv körning, under förutsättning att avverkning skett med
beståndsgående skördare. Vid drivning med häst och traditionella redskap, som olika former av kälkar (figur 29, bilaga 6), låg medelprestationen på 1,5 m3fub per timme aktiv körning. När arbetsprestationerna för drivning med häst och traditionella redskap beräknades hade virket fällts
Trots att hästarna har en lägre effektivitet i drivningsarbetet, jämfört med maskinerna, har det fortfarande funnits människor som hellre valt att köra med häst (Axelsson, 2017). Mycket på grund av hästarnas förmåga att ta sig fram i besvärlig terräng, som till exempel på marker med sämre bärighet (Ryd, 1991). Under 2016 fanns det därför ungefär 101 000 hästar inom jord- och skogsbruksföretag i Sverige, varav 2 900 hästar var registrerade i Dalarna (SCB, 2017). För mer relaterad statistik, se bilaga 2.
1.2 Certifiering av skogsmark
Certifieringsorganen FSC:s och PEFC:s huvudsakliga mål är att skapa ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart skogsbruk, då ett flertal aktörer så som miljö- och människorättsorganisationer och skogsbolag har ansett att de politiska miljökraven inte var tillräckligt effektiva (Skogskunskap, u.å.; Svenska FSC, u.å; Svenska PEFC, u.å).
FSC anses vara det första certifieringsorganet för skogsmark, och bildades i Toronto 1993. Till Sverige kom FSC 1996, men det dröjde fram till 1998 innan det fanns en godkänd svensk FSC-standard (Skogskunskap, u.å.; Svenska FSC, u.å). Tanken är att en ny svensk FSC-standard ska börja gälla från och med 1 juli 2020, men enligt Svenska FSC (u.å) kan ikraftträdandet bli uppskjutet p.g.a. den pandemi som rått under våren 2020. Största
skillnaden mellan den standard som träder i kraft under 2020 och föregående standard är, enligt Svenska FSC (u.å), att den nya standarden är mer
lättolkad och homogen än tidigare standarder. Svenska FSC (u.å) nämner också att de lättnader som funnits för skogsägare med en areal under 1000 hektar försvinner i.o.m. ikraftträdandet av ny standard.
PEFC bildades 1999 efter att det uppstått ett behov av ett system som tillvaratog det småskaliga familjeskogsbrukets särskilda villkor som fanns i bl.a. Sverige, Finland och Tyskland (Svenska PEFC, u.å). Första svenska PEFC-standarden började gälla i juli 2000 (Skogskunskap, u.å.). Största skillnaderna mellan FSC och PEFC anses vara att PEFC tar större hänsyn till det småskaliga skogsbruket, och att det i PEFC-standarden (till skillnad mot FSC-standarden) finns krav på att även entreprenörerna som utför skogliga åtgärder skall vara certifierade enligt PEFC (Skogskunskap, u.å; Svenska FSC, u.å; Svenska PEFC, u.å). Mer statistik tas upp i bilaga 2.
1.3 Markkompakteringen i maskinernas spår
De maskiner som används inom jord- och skogsbruk idag påverkar ofta marken negativt, bland annat genom markkompaktering i spåren där maskinerna framförts. Markkompakteringen påverkar flera faktorer redan vid första överfarten. Dels trycks markens övre skikt ihop så pass mycket att det syre som finns bundet i marken trycks undan, dels har den
fauna störs av den packade marken, bl.a. genom förändrad fodertillförsel, vilket indirekt riskerar att leda till minskad tillgång på näring i marken (Ampoorter et al., 2007).
Markkompaktering ökar också risken för att trädens rötter inte kan tränga ner ordentligt i den packade jorden, vilket ofta ökar risken för stora
plantavgångar till följd av torka eller uppfrysning (Ampoorter et al., 2007; Eliasson och Wästerlund, 2007). De plantor som överlever bildar grundare rotsystem, som i förlängningen leder till att träden blir extra känsliga för torka och hårda vindar. De får också svårare att tillgodose behovet av syre, som tillsammans med bland annat vatten, är viktiga komponenter för trädens tillväxt (Eliasson och Wästerlund, 2007; Lamandé och Schjönning, 2011).
Med grunda rotsystem ökar också riskerna för att trädens rötter drabbas av exempelvis körskador. Dessa skador på rötterna är inkörsportar för
svampangrepp av till exempel rottickan Heterobasidion annosum och honungsskivlingar, Armillaria spp., vilket hos gran kan leda till rotröta (Nylinder och Fryk, 2017). Rotrötan påverkar normalt trädens tillväxt negativt, samtidigt som den också påverkar hållfastheten i och med att träden ruttnar inifrån (Nylinder och Fryk, 2017).
Enligt Eliasson och Wästerlund (2007) tycks granen vara extra utsatt och känslig för svampangrepp och markkompaktering. Nylinder och Fryk (2017) förklarar detta med att granen även i normala fall utvecklar ett relativt grunt rotsystem, och att ett ännu grundare rotsystem ökar risken för rot- och stormskador markant. Samtidigt visar Ampoorter et al. (2007) att sandiga tallmarker påverkas mer långsiktigt av markkompakteringens skador, då sandiga jordarter är torrare och därför inte drabbas av
uppluckrande tjällossningar i samma utsträckning som blötare jordarter. 1.4 Problematisering
Då granen är Sveriges vanligaste trädslag med 1 429 milj. m3sk
(Riksskogstaxeringen, 2019), bör hänsyn tas till hur skogen sköts för att inte orsaka angrepp av exempelvis rotröta (Eliasson och Wästerlund, 2007; Nylinder och Fryk, 2017). Granen är också det trädslag som lättast fälls vid stormar (Lamandé och Schjönning, 2011), vilka drabbar Sverige regelbundet (Olsson, 2002), varför val av avverknings- och drivningsmetod blir extra viktiga.
Samtidigt konstateras det att hästar har flera positiva egenskaper i
skogsbruket, bland annat för att minimera markkompakteringen (Axelsson, 2017). Dessa positiva egenskaper i kombination med en ökande areal certifierad skogsmark (Svenska FSC, u.å.; Svenska PEFC, u.å.) gör det intressant att studera hur skogsägare tänker kring andra
1.5 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie var att beskriva enskilda privata skogsägares attityder till att använda häst i skogsbruket, samt jämföra skogsägare som har certifierat sitt skogsbruk enligt FSC och PEFC med skogsägare som bedriver icke certifierat skogsbruk för att se om det fanns några skillnader i attityd.
Frågorna som studien ville besvara var;
- Hur ställde sig skogsägare till att använda häst i skogsbruket?
- Fanns det någon attitydskillnad mellan certifierade och icke certifierade skogsägare, och i sådana fall; på vilket sätt?
1.6 Avgränsningar
Studien har avgränsats till att enbart gälla enskilda privata skogsägare i Leksand, Orsa, Mora och Rättviks kommuner som samarbetat med Siljan Skog AB (numera Bergkvist-Siljan AB) under de senaste fem åren. Detta för att få ett representativt urval av skogsägare i Dalarna, då Bergkvist-Siljan AB är en av de största aktörerna på marknaden i valt område. Leksand, Rättvik, Mora och Orsa kommuner innefattade rent geografiskt också en stor andel skogsmark, och kunde därför tänkas ha ett relativt stort antal skogsägare som kunde ge ett representativt svar ur ett vidare
2. Material och metoder
2.1 Metodik
2.1.1 Urval
För att få svar på studiens syfte och frågeställningar så togs en inledande kontakt med en av de största aktörerna på marknaden. Detta för att få in ett så stort urvalsunderlag som möjligt att arbeta vidare med. De uppgifter som samlades in om skogsägarna användes enbart för denna studie, och
raderades därefter – allt för att skydda skogsägarna och deras personuppgifter enligt gällande lagar.
Uppgifterna som registrerades om skogsägarna användes för att göra ett proportionellt stratifierat urval, där skillnaderna mellan andelen certifierade skogsägare och andelen icke certifierade skogsägare kom att vara den viktigaste stratifieringsvariabeln. En kombinerad analog och digital enkätundersökning gjordes, då e-postadress saknades hos somliga
skogsägare. För att nå så många som möjligt, samtidigt som kostnaden för bl.a. papper, bläck och porto kunde minimeras begränsades antalet till en tredjedel (33%) av det totala antalet skogsägare i leverantörslistorna. Även tidsåtgången för att hantera och bearbeta de manuella enkätutskicken beaktades när storleken på urvalet bestämdes.
Efter att urvalet gjorts skickades en enkät med fasta svarsalternativ ut till skogsägarna.
2.1.2 Enkäten
Enkätens frågor utformades utifrån studiens syfte och frågeställningar. Enstaka frågor hämtades i omarbetad form från Axelsson (2018) för att underlätta vidare jämförelser mellan studierna. Några frågor ställdes för att skapa utrymme för att få en djupare förståelse för varför skogsägarna svarade som de gjorde, medan frågor om bl.a. kön och ålder valdes bort då dessa inte ansågs höra samman med syftet eller påverka resultatet. Frågor som inte ansågs tillföra något valdes också bort för att inte enkäten skulle bli onödigt lång, eftersom långa enkäter riskerar att trötta ut respondenterna och därmed ge färre svar.
Anledningarna till att en digital enkät valdes som primär undersökningskälla var dels att hålla nere kostnaderna för porto, papper, bläck o.s.v., dels för att en digital enkät underlättade sammanställning av insamlade data, som främst blev kvantitativ, eftersom varje svar registrerades digitalt direkt. Detta underlättade också fortsatta bearbetningar och analyser. Samtidigt kunde ett större antal personer väljas ut till studien för att täcka in så många
minimerades. En digital enkät som primär undersökningsform, valdes också för att på ett enkelt sätt nå ut till så många skogsägare som möjligt, även om risken för att få en låg svarsfrekvens var större än vid en enkät som skickats per post (Attityd i Karlstad, u.å). Att enbart göra en analog
enkätundersökning med postenkäter hade blivit alldeles för tidsödande och dyrt, både vid utskick av enkäterna och vid inmatningen av insamlade data. Främst eftersom alla utskick hanteras manuellt både innan dessa ens är redo att skickas, men även när svaren inkommit och ska registreras. Därför
beslutades att en kombination av digital och analog var det bästa alternativet, för att få ett så stort urval som möjligt.
2.1.3 Bearbetning och analys
Bland skogsägarna var några registrerade som dödsbon. Dessa dödsbon togs bort ur urvalet, främst av etiska skäl. I övrigt var samtliga skogsägare representerade i urvalet.
Den data som inkom under svarsalternativen ”Annat” var att anses som kvalitativ och behandlades därefter. Svaren tematiserades och bearbetades parallellt med övriga svarsalternativ. Detta för att för att få jämförbara svar och en tydligare bild av vad skogsägarna verkligen hade svarat.
2.2 Genomförande
2.2.1 Uppstart
Arbetet påbörjades genom studier av den litteratur som fanns på området (se Referenser). Efter detta togs kontakt med Bergkvist-Siljan Skog AB, för att få tillgång till deras leverantörsregister. Svaret från Bergkvist-Siljan Skog AB var positivt, med villkoren att all data som samlades in om respektive skogsägare inte under några omständigheter fick komma ut till tredje part och att all insamlad data skulle raderas efter avslutat arbete. Till följd av gällande lagar och forskningsetiska principer var detta en självklarhet. I väntan på att få tillgång till leverantörslistorna från Bergkvist-Siljan Skog AB, så formulerades frågorna till enkäten (bilaga 3). Detta gjordes först i ett textdokument, som kunde skrivas ut och bifogas till de skogsägare som av någon anledning inte hade en e-postadress registrerad hos Bergkvist-Siljan Skog AB. Efter detta skapades den digitala enkäten på webbenkater.com. Ett följebrev (bilaga 4) skrevs också tillsammans med frågorna.
2.2.2 Leverantörslistan och urval
listan innehöll samtliga leverantörer, som utfört någon form av skoglig åtgärd, under senaste femårsperioden i utvalda kommuner. Den andra listan innehöll leverantörerna som var certifierade. För att underlätta vidare hantering skrevs båda leverantörslistorna ihop, så all information fanns i ett dokument.
I det nyskapade dokumentet, som innehöll 2035 leverantörer, delades skogsägarna in i två grupper. Ena gruppen bestod enbart av certifierade skogsägare och den andra gruppen av icke certifierade skogsägare. I varje grupp sorterades sedan markägarna i bokstavsordning baserat på efternamn. Efter detta sorterades dödsbon bort eftersom dessa inte skulle ingå i studien av etiska skäl. Detta resulterade i att leverantörslistan innehöll 2020
skogsägare som kunde väljas ut till enkäten.
Utifrån detta material valdes 33 % (en tredjedel) av skogsägarna ut, genom att ta vart tredje namn, enligt följande; namn 1, namn 4, namn 7 osv. Beroende på om den utvalda skogsägaren hade en registrerad e-postadress eller inte, så skickades en enkät ut antingen per e-post eller per vanlig post. Oavsett hur skogsägaren fick enkäten, så fanns det två alternativ. Antingen kunde skogsägaren fylla i en pappersenkät och skicka tillbaka till
avsändaren, eller så kunde skogsägaren svara digitalt. För att underlätta för skogsägarna, och därigenom få så många svar som möjligt bifogades ett frankerat svarskuvert till enkäterna som skickades per post. Några av de utvalda e-postadresserna var dock inte aktuella, varför enkäten endast kom fram till 28,91 % av skogsägarna.
När det gått tre veckor efter att enkäterna skickats ut första gången, så skickades påminnelser om att svara.
2.2.3 Bearbetning av data
Efter ytterligare tre veckor (totalt sex veckor efter att enkäten skickats ut) betraktades enkäten som avslutad, och resultatet av den digitala enkäten och inkomna postsvar sammanställdes i ett Excel-dokument. Svaren på varje fråga sammanställdes var för sig, för att se hur de tillfrågade skogsägarna som helhet ställde sig till studiens frågor. Därefter gjordes jämförelser mellan certifierade och icke certifierade skogsägare för att bättre se hur respektive grupp svarat. Även storleken på skogsinnehavet och avståndet mellan hemmet och skogsinnehavet var faktorer som studerades.
Svaren jämfördes sedan med en studie med ett liknande upplägg gjord av Axelsson (2017) i västra Värmland under 2017. Denna studie valdes som referenspunkt då syftet var likartat och genomförd i västra mellan-Sverige. Enkäten skickades ut till 667 skogsägare, varav 584 enkäter nådde
3. Resultat och analys
3.1 Frågor om skogsägarna
Bland det totala antalet svarande angav 3 st. att de inte längre ägde någon skog, och en (1) svarade att den visste för lite för att kunna svara på enkäten. Dessa 4 svar registrerades enbart under svarsalternativet ”Annat” på frågan om i vilken kommun skogsägaren hade sitt huvudsakliga skogsinnehav. På enkätens första fråga (fråga 1, bilaga 3) låg svarsfördelningen i procent (%) bland skogsägare i Orsa, Rättvik och Leksands kommuner på knappt 20 % per kommun, medan drygt 40 % av skogsägarna angav att de hade sitt huvudsakliga skogsinnehav i Mora kommun. Under alternativet ”Annat” hade skogsägare svarat exempelvis Falun och Älvdalen, samt som tidigare nämnt de som angett att de inte längre var skogsägare, eller visste för lite för att kunna besvara enkäten (figur 1).
Figur 1 Skogsägarnas svarsfördelning (%) på fråga 1 ”I vilken kommun har du ditt huvudsakliga skogsinnehav?” visat per svarsalternativ.
Totalt svarade 44,2 % av skogsägarna att de bodde 20km eller mer ifrån det huvudsakliga skogsinnehavet. 22,1 % av skogsägarna bodde 7–19 km från det huvudsakliga skogsinnehavet, 14,9 % bodde 3–6 km från det
huvudsakliga skogsinnehavet och 18,8 % bodde på, eller under 3 km från, sitt huvudsakliga skogsinnehav (fråga 2, bilaga 3; figur 9, bilaga 5). Hur många hektar produktiv skogsmark varje skogsägare ägde var jämnt fördelade över de fyra svarsalternativen (figur 10, bilaga 5). På frågan om hur aktiva skogsägarna var i sitt brukande av skogen svarade 57,6 % att det berodde på åtgärd, 34,8 % svarade att andra fick sköta allt, och 5,7 % svarade att de var väldigt aktiva och skötte allt själv. Resterande 1,9 % av skogsägarna var fördelade på övriga svarsalternativ (figur 11, bilaga 5).
19,6 15,9 40,7 19,2 4,7 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
På frågan om vad som var skogsägarnas huvudsakliga mål med
skogsinnehavet så var svarsalternativen ”Ekonomisk vinst”, ”Sociala värden, t.ex. jakt och friluftsliv” och ”Annat” vanligast, följt av ”Inget tydligt mål” (figur 2). Under svarsalternativet ”Annat” fanns olika kombinerade mål, där kombinationen Ekonomisk vinst och Sociala värden var vanligast.
Figur 2 Skogsägarnas svarsfördelning (%) på fråga 5, ”Vad är ditt huvudsakliga mål med skogsinnehavet?” fördelat per svarsalternativ.
Av de skogsägare som svarande på fråga 6 (bilaga 3), uppgav 74,8 % att skogsinnehavet genererade en inkomst på 25 % av deras årsinkomst eller mindre (figur 12, bilaga 5).
3.2 Frågor kring brukandet av skogen
På frågan om skogsägarna hade hört talas om hyggesfritt skogsbruk förut (fråga 7, bilaga 3), svarade 80,5 % ja och 18,1 % nej. 1,4 % svarade inte på denna fråga (figur 13, bilaga 5). Bland skogsägarna som hade hört talas om hyggesfritt skogsbruk tidigare svarade 62,7 % att de funderat på att bedriva hyggesfritt skogsbruk på hela, eller delar av skogsinnehavet (fråga 8, bilaga 3; figur 14, bilaga 5).
Av skogsägarna, som angett att de hade upp t.o.m. 49 hektar produktiv skogsmark, hade 25,5 % inte hört talas om hyggesfritt skogsbruk. Av skogsägarna, som angett att de hade 50 hektar produktiv skogsmark eller mer, angav 10,8 % att de inte hört talas om hyggesfritt skogsbruk. Antalet skogsägare som funderat på att bedriva hyggesfritt skogsbruk var jämt fördelade över fastighetsstorlekarna.
Antalet skogsägare som inte hört talas om hyggesfritt skogsbruk ökade med avståndet till skogsinnehavet, så 5,6 % av skogsägarna som bodde inom 3 km från skogsinnehavet hade inte hört talas om hyggesfritt skogsbruk.
25,2 4,3 27,1 18,1 25,2 0 5 10 15 20 25 30
16,7 % av skogsägarna som hade 3–6 km till skogsinnehavet, 25 % av skogsägarna som hade 7–19 km till skogsinnehavet och 52,8 % av
skogsägarna som hade 20 km eller mer till skogsinnehavet, svarade att de inte hört talas om hyggesfritt skogsbruk (figur 3).
Figur 3 Procentuell fördelning av skogsägarna som inte hört talas om hyggesfritt skogsbruk baserat på avståndet mellan hemmet och skogsinnehavet.
Bland det totala antalet svarande skogsägare, hade 67,6 % hört talas om certifieringsorganen FSC och PEFC tidigare. Av dessa 67,6 %, var totalt 35,1 % certifierade, varav 21,8 % certifierade enligt både FSC och PEFC, 6,3 % enligt FSC och 7 % enligt PEFC (figur 4).
Figur 4 De skogsägare som hört talas om FSC och PEFC fick på fråga 10 svara på om de valt att certifiera sitt skogsbruk. Här redovisas svaren i % per svarsalternativ. Baserat på antalet svarande på frågan. 0 10 20 30 40 50 60
Bor på, eller inom 3
km, från skogen Bor 3-6 km ifrånskogsinnehavet skogsinnehavet7-19 km ifrån ifrån skogsinnehavetBor 20 km eller mer
21,8 6,3 7 14,8 50 0 10 20 30 40 50 60
Ja, enligt både
FSC och PEFC Ja, enligt FSC Ja, enligt PEFC planerar att göraNej, men det
Nej, det är inget jag är intresserad
Av skogsägarna som angett att de certifierat sitt skogsbruk svarade 38 % att de hade mer än 100 hektar produktiv skogsmark, 36 % av skogsägarna hade 50–99 hektar produktiv skogsmark och 22 % av skogsägarna hade 20–49 hektar produktiv skogsmark. De sista 4 % av skogsägarna hade upp t.o.m. 19 hektar produktiv skogsmark.
3.3 Frågor kring drivning med häst
På frågan, om skogsägarna någon gång under senaste 10 års perioden
funderat på att använda hästar för drivningen av virket på hela eller delar av
skogsinnehavet, svarade 25,7 % att de hade funderat på det, och 74,3 % svarade att de inte hade funderat (figur 15, bilaga 5). 79,6% av skogsägarna, som hade funderat på att använda hästar för drivning av virke, hade också funderat på att bedriva hyggesfritt skogsbruk på hela, eller delar av fastigheten (figur 5).
Figur 5 Diagrammet visar andelen % som hade funderat, resp. INTE funderat på hyggesfritt skogsbruk beräknat på antalet skogsägare som också funderat på hästar till drivningen.
Av skogsägarna, som funderat på att använda hästar för drivningen, svarade 18,5 % att de hade certifierat sitt skogsbruk (figur 6).
79,6 20,4 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
Figur 6 Visar den procentuella fördelningen mellan certifierade och icke certifierade skogsägare som hade funderat på att använda hästar till drivningen av virket.
43,4 % av skogsägarna, som svarat att de hade funderat på att använda hästar för drivningen, ägde 50 hektar produktiv skogsmark eller mer. Resterande 56,6 % ägde mindre än 50 hektar produktiv skogsmark.
På fråga 11b (bilaga 3), om vad som kunde få skogsägarna som inte funderat på hästar i skogen att bli intresserade av detta, var svaren relativt jämnt fördelade över samtliga svarsalternativ (figur 17, bilaga 5). Under alternativet ”Annat” inkom ett flertal svar där skogsägarna skrev, att de visste för lite om vad det innebar att köra med hästar i skogen. Många såg gärna att information om ekonomi, tillgänglighet och arbetets utförande togs upp av virkesköparna i bestånd som kunde vara aktuella för drivning med häst. Någon skogsägare nämnde ”skogsdagar” som informationskälla. Andra nämnde bristen på entreprenörer, som kör med häst i skogen, som en
anledning till att skogsägaren inte tänkt på detta.
Fråga 12 gällde huruvida skogsägarna använt hästar för drivning under de senaste 10 åren (se fråga 12, bilaga 3). Av de skogsägare som angett ett svar, svarade 3 % att de hade använt hästar vid ett flertal tillfällen under de
senaste 10 åren (figur 18, bilaga 5). 7,5 % av de svarande skogsägarna hade använt hästar vid något enstaka tillfälle under de senaste 10 åren och 41,8 % av de svarande skogsägarna hade använt hästar för drivning, men för mer än 10 år sedan. Av de skogsägare som svarat, att de någon gång använt hästar till drivningen, angav 42,9 % av skogsägarna att de ägde 20–49 hektar, 28,6 % ägde mer än 100 hektar och 20 % ägde 50–99 hektar. Sista 8,6 % av skogsägarna ägde upp till och med 19 hektar (figur 7). Antalet skogsägare som använt hästar för drivning var jämt fördelade över svarsalternativen när det gällde avstånd mellan hemmet och skogsinnehavet.
18,5 81,5 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
Figur 7 Procentuell fördelning av skogsägare som någon gång använt hästar till drivningen fördelat på hur många hektar produktiv skogsmark de angett tidigare i enkäten.
På fråga 13 (bilaga 3) fick de skogsägare som använt hästar för drivningen, svara på vilka redskap som användes bakom hästen/hästarna vid drivning. 74,3 % av skogsägarna svarade att de använt sig av traditionella redskap, som bock och getdoningar (figur 29, bilaga 6), 17,1 % svarade att det hade varit olika vilka redskap använts och 8,6 % svarade att de använt hästar framför en griplastarvagn. Majoriteten av skogsägarna som använt hästar till drivning svarade att resultatet i skogen blev som de förväntat sig (figur 19– 20, bilaga 5).
Bland skogsägarna som kom ihåg vad som kunnat förbättras svarade 50 % att effektiviteten var det som behövde bli bättre, och 50 % svarade att det kunde bli lättare att hitta entreprenörer som erbjöd drivning med hästar i skogen. Angående frågan om varför skogsägarna inte använt häst i skogen svarade 45,1 % av skogsägarna att de inte riktigt sett hästarna som ett alternativ. 21 % av skogsägarna svarade att de inte hittat någon entreprenör som kör i skogen, 11,2 % ansåg att det skulle bli för dyrt, 7,7 % ansåg inte att de hade något lämpligt bestånd att använda häst i och 13,7 % svarade ”Annat” (fråga 15–16, bilaga 3; figur 21–22, bilaga 5). Under ”Annat” skrev ett par skogsägare att de var nöjda med maskinerna, och därför ville fortsätta med dessa. Ett flertal skrev att de var för dåligt insatta, och saknade att virkesköparna inte tog upp hästar för diskussion. Några skogsägare skrev att de lät bolagen sköta allt, så om det skulle användas hästar för drivning var det upp till virkesköparen att ombesörja detta.
28,6 20 42,8 8,6 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
3.4 Skogsägare, hästar och framtiden
Frågorna 17 och 18 var flervalsfrågor (se bilaga 3), där skogsägarna fick ange, vid vilken eller vilka åtgärder, de skulle vilja använda hästar till drivning och svara på vad anledningen skulle vara till att använda hästar för drivningen. 26,5 % av de svarande skogsägarna angav, att hästar var
intressant till drivningen i en första gallring. 47,7 % ville använda hästar för uttag av fröträd, enstaka vindfällen eller vid hyggesfritt skogsbruk. 10,9 % kunde tänka sig att använda hästar till drivningen vid en andra gallring och resterande 14,9 % av skogsägarna svarade, att de kunde tänka sig att använda hästar i en tredje gallring, föryngringsavverkning eller i känsliga miljöer, som exempelvis kulturmiljöer. Motiven till detta skulle, enligt skogsägarna, vara att minska risken för körskador på mark, minska risken för skador på kvarvarande skog samt använda en mer miljövänlig metod. Några skogsägare angav, att motivet för att använda häst till drivningen, var att minska uttaget av träd i stickvägarna och att hålla nere kostnaderna på små och/eller besvärliga objekt (se figur 23–24, bilaga 5).
Om skogsägarna skulle kunna tänka sig att anlita en entreprenör för drivning med häst inom de närmaste 10 åren, så svarade 47,6 % att bestånden skulle vara under 2 hektar, 35,7 % svarade att bestånden skulle ha en storlek om 2– 5 hektar. Resterande 16,8 % svarade att bestånden skulle ha en storlek om 6 hektar eller mer (fråga 19, bilaga 3; figur 25, bilaga 5).
Ungefär hälften (51,9 %) av de svarande skogsägarna ville, att det skogsbolag som de valt att samarbeta med, skulle sköta kontakten med entreprenörerna, som utförde drivning med häst. 22,7 % sökte kontakt med entreprenörerna via en branschorganisation, som exempelvis LRF, och 17,8 % tog direktkontakt med entreprenörer som skogsägarna redan kände. 3,8 % körde åt sig själva, och 3,8 % visste inte (fråga 20, bilaga 3; figur 26, bilaga 5).
Figur 8 Hur många certifierade resp. icke certifierade skogsägare som angett att de ändrat inställning till att använda hästar till drivning, angett i procent (%).
10%
90%
4. Diskussion och slutsatser
4.1 Inledande diskussion
Efter att maskinerna slog igenom i skogen under 1900-talets mitt har dessa blivit allt större och effektivare. Samtidigt har kostnaderna för
skogsmaskinerna ökat, varför många större skogsägare föredrar att dela in skogen i allt större bestånd. Att skapa dessa, för skogsmaskiner lämpliga, bestånd kan vara svårt på mindre fastigheter – speciellt i ägosplittrade områden, där en fastighet på 20 hektar skogsmark kan vara fördelad på 25 olika skiften om, i bästa fall, 1 hektar per skifte. Detta skulle kunna vara en förklaring till varför en klar majoritet av skogsägarna i denna enkät inte fick ut mer än högst 25 % av sin årslön från sitt skogsinnehav. En annan aspekt är att många fastigheter samägs av ett flertal olika personer, varför de inkomster som skogsinnehavet genererar ska fördelas över ett större antal personer.
Samtidigt spelar miljön en allt viktigare roll i dagens samhälle, med klimatförändringar och krav på att minska mängden miljöfarliga utsläpp. Kraven ökar därför också på att skogsbruket försöker se över vilka
alternativ, som finns för att kunna bedriva ett hållbart skogsbruk i längden, både ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Hästarnas återtåg i skogen kan vara ett starkt alternativ att överväga, främst på marker där dagens skogsmaskiner annars hade kunnat förorsaka stora skador, men även i kulturmiljöer och i tätortsnära skogsbruk. Risken för mildare vintrar och torrare somrar, i kombination med stormigare höstar, torde även det vara motivationsfaktorer till att se över vilka skötselmetoder som används inom skogsbruket.
Något som kan vara ett hinder för att låta hästar arbeta i skogen är
svårigheten att kontraktera entreprenörer, då det inte finns speciellt många – och de som finns kan vara svåra att hitta. Samtidigt så är det frågan om klassisk marknadsekonomi, med utbud och efterfrågan. Vill inte
skogsägarna betala för att driva virket med häst, så kommer det heller inte finnas företag som erbjuder detta. Om det däremot uppstår en efterfrågan på drivning med häst, kommer troligtvis antalet företag som erbjuder detta också att öka. Detta kan dock ta tid, eftersom lämpliga hästar måste köpas in. Sedan kanske dessa hästar ska köras in och utbildas ett tag tillsammans med kusken innan ekipaget är redo att börja jobba i skogen.
I dagens läge finns det inte speciellt mycket forskning kring körning med häst i skogen, och hur detta arbete påverkar hästen. Däremot beskriver både Ryd (1991), Sporrong (2010) och Stråth (2012) hur viktig hästen var i både jord- och skogsbruk. Ryd (1991) förklarar också hur hästarna sköttes för att klara av en hel vinter ute i skogen, och hur hästen tillsammans med en bra körkarl levde som i symbios – där tömmarna för att styra ekipaget med häst, kälkar och lass i många fall var överflödiga eftersom körkarlen styrde mer med rösten. Denna symbios hade troligtvis aldrig uppstått om inte hästen trivdes. Dock kan det vara av intresse att forska vidare på hur hästen faktiskt mår vid arbete i skogen, likaväl som körkarlens arbetsmiljö är viktig att titta mer på, som exempelvis hur lastning och lossning görs på bästa möjliga sätt, både ur säkerhetssynpunkt och ur ergonomisk synvinkel.
FSC:s svenska skogsbruksstandard har tidigare haft vissa lättnader för mindre skogsägare (med under 1000 hektar skog). Dessa lättnader kommer att försvinna när nya standarden träder i kraft, vilket riskerar att minska arealen certifierad skogsmark, då många mindre skogsägare, som bl.a. drabbas av hårdare krav på dokumentation, väljer att hoppa av certifieringen eftersom det anses som krångligt och tidsödande. Kombinera detta med att skogsindustrin redan i nuläget har vissa svårigheter med att köpa in
certifierad skogsråvara. Här skulle det eventuellt bli tal om att skogsbruket får efterlikna jordbruket i större utsträckning, och använda separata prislistor med tydliga skillnader mellan de konventionellt odlade grödorna och de certifierade grödorna.
4.2 Kritisk diskussion kring genomförd studie
Den totala svarsfrekvensen var relativt låg, ca. 36 %, jämfört med Axelssons (2017) ca. 50 %, varför det kan vara svårt att dra några egentliga slutsatser enbart baserat på den nu genomförda studien. Samtidigt var enkäten i genomförd studie, likvärdig med den Axelsson (2017) gjorde, och ett flertal svar var desamma, varför det ändock torde gå att dra statistiskt säkerställda slutsatser.
Det hade kunnat vara av intresse att dela in skogsägarna efter var deras skogsinnehav låg, men då detta inte framgick av leverantörslistan, utan det enda som fanns var folkbokföringsadressen, så gjordes inget urval efter var skogsinnehavet var lokaliserat.
Ålder och kön hos skogsägarna uteslöts ur studien, då detta till en början inte ansågs tillföra något. Men med facit i hand hade dock dessa faktorer varit intressanta att väga in för att se om det fanns några skillnader mellan könen, eller olika åldersgrupper. Detta då Axelsson (2017) kunde påvisa vissa skillnader baserat på ålder och/eller kön.
enkäten, varför skogsägarnas fördelning över kommunerna kan ha varit ojämn. En annan aspekt var att skogsägarna fick se postadressen till den som utförde enkäten, och att detta kan ha påverkat skogsägarna i Mora att svara i större utsträckning än de övriga.
Detta var något som borde beaktats när enkäten utformades, genom att välja ut skogsägare utifrån var dessa hade sin skog. Att välja en adress utanför utvalt område hade också varit att föredra för att minimera påverkan på de svarande skogsägarna. Leverantörslistan var dock inte strukturerad på ett sådant sätt att det gick att göra en indelning efter i vilken kommun som skogsägarna hade skogsinnehavet, så även om intentionen från början varit att göra ett stratifierat urval utifrån kommun hade detta blivit ett väldigt mycket större arbete. Alternativet hade kunnat vara, att utesluta samtliga skogsägare, som bodde utanför avgränsat område och att förutsätta att de skogsägare som var skrivna i området, också hade skogsinnehavet i samma kommun. Detta hade dock minskat antalet skogsägare markant, vilket hade gjort resultatet mindre tillförlitligt.
Enligt leverantörslistan från Bergkvist- Siljan Skog AB:s var 7,9 % av skogsägarna certifierade, även om det från företagets sida fanns
tveksamheter kring, om antalet certifierade skogsägare verkligen stämde. Bland skogsägarna, som svarade på enkäten, låg procentsatsen på en betydligt högre nivå. Detta kan bero på, att de certifierade generellt var mer benägna att svara, men det skulle också kunna bero på, att det fanns fler certifierade än vad som framgick i leverantörslistan från företaget. 4.3 Skogsbolagens roll
Sett till de svarande skogsägarna, som grupp, så var majoriteten nöjda med de system som idag används för drivning, även om det fanns ett intresse, för att använda hästar vid drivningen. Flera skogsägare svarade, att mycket av ansvaret för vilket system som användes vid drivning, låg hos skogsbolagen och, att skogsägarna inte kunde påverka valet av drivning i den utsträckning de ibland ville. Detta konstaterar också Axelsson (2017) i sin studie.
Skogsbolagen har sina maskinburna entreprenörer, som ska ha jobb, nästan till vilket pris som helst. Detta gör att skogsbolagen kör med maskiner, även om det ibland hade varit mer effektivt med andra alternativ, som t.ex. motormanuell avverkning och drivning med häst. Visserligen är
effektiviteten lägre vid drivning med häst, men hästarna kan även användas till andra saker än att köra i skogen också, vilket många hästentreprenörer gör. Detta borde rimligtvis vara positivt för skogsbolagen, eftersom dessa då inte är låsta till att hålla hästentreprenörerna med körning året runt, vilket är normalfallet med maskinentreprenörerna.
gärna, att det användes mindre maskiner, trots att dessa maskiner är dyrare i drift. I ett sådant läge torde det vara billigare att använda hästar. Detta förutsatt att skogsägaren överlåter arbetet till någon annan, för om skogsägaren själv redan äger en fyrhjuling/ATV med vagn, eller andra mindre lösningar, som är avbetalade, så kommer dessa system att bli billigare, eftersom de endast kostar när de används.
Om skogsbolagen vill knyta till sig entreprenörer, som kör med hästar i skogen, kan det till en början finnas en risk för att det kan vara svårt, att hitta hästentreprenörer som är certifierade enligt PEFC. Detta då
hästentreprenörerna nog inte insett vitsen med en sådan certifiering. Märker hästentreprenörerna, att certifieringen är något som skogsbolagen och certifierade skogsägare kräver, så är det troligtvis betydligt lättare att motivera dem till detta. Eftersom certifieringen är en utgift för
hästentreprenören kan det vara positivt om skogsbolagen sköter kontakten mellan skogsägare och entreprenörer, eftersom ett skogsbolag har större möjligheter att förse hästentreprenören med körning jämfört med en enskild skogsägare och därmed öka intäkterna. Majoriteten av skogsägarna ville ju dessutom, att skogsbolagen ska sköta den kontakten, vilket är ett ytterligare ett incitament för skogsbolagen, att kontraktera hästentreprenörer. Det finns dessutom en möjlighet, till att använda detta som marknadsföring och visa vilket brett utbud av skogstjänster, som bolaget kan erbjuda skogsägarna. 4.4 Resultatdiskussion
När det gällde certifieringsorganen FSC och PEFC var det förvånande, att inte alla skogsägare kände till dessa, i och med att de funnits i Sverige i drygt 20 år. Detta kan dock ha sin förklaring i att åtminstone några av skogsägarna, som inte hört talas om FSC och PEFC, var delägare i en skogsfastighet, men inte speciellt engagerade i driften och att all skötsel därför överlåtits till andra delägare.
Hyggesfritt skogsbruk hade en tydlig majoritet av skogsägarna hört talas om. Här fanns det en tydlig skillnad i hur skogsägarnas attityd till häst i
drivningen såg ut. Skogsägarna, som hade funderat på att bedriva hyggesfritt skogsbruk, hade också i större utsträckning funderat på att använda hästar i skogsbruket, jämfört med skogsägare, som inte funderat på hyggesfritt skogsbruk. Anledningen till, att det såg ut på detta sett, skulle kunna bero på, att det vid hyggesfritt skogsbruk finns en större andel skog kvar i bestånden, som inte bör skadas och att träden som avverkas står mer utspridda i
Motormanuell avverkning och drivning med häst är normalt mer ineffektivt och därmed dyrare ur ett kortsiktigt perspektiv. Tas däremot hänsyn till minskad skaderisk på marken och den kvarvarande skogen ur ett längre perspektiv är motormanuell avverkning och drivning med häst många
gånger att föredra, speciellt på marker med sämre bärighet eller där maskiner av annan anledning är direkt olämpligt.
4.5 Genomförd studie jämfört med liknande studier
Axelsson (2017) såg i sin studie att avståndet mellan skogsinnehavet och intresset av att använda häst till drivningen hade ett samband, där
skogsägare, som bodde längre ifrån skogsinnehavet, hade ett större intresse för att använda hästar till drivningen. Något sådant samband syntes dock inte i denna studie. Däremot spelade storleken på skogsinnehavet roll för hur intresserade skogsägarna var av att använda hästar till drivningen, vilket inte hade setts av Axelsson (2017).
I denna studie användes en kombination av digitala och analoga enkätutskick vilket sett till det totala antalet utskick gav en relativt låg svarsfrekvens, jämfört med Axelsson (2017) som enbart använt analoga utskick. Jämfördes enbart antalet analoga utskick med antalet analoga svar i denna studie, var svarsfrekvensen något bättre än Axelsson (2017). Denna studie, tillsammans med Axelsson (2017), hade ett flertal gemensamma resultat, varför den låga svarsfrekvensen här rimligtvis torde spela en mindre roll och att resultaten skulle kunna användas också i ett vidare perspektiv. 4.6 Resultat och syfte
När det gällde certifierade och icke certifierade skogsägare gick det inte att se några skillnader. Detta hade eventuellt sett annorlunda ut om ålder och kön också jämförts, men enbart certifieringen som parameter var inte stark nog att påverka resultatet. När det gäller certifierade skogsägares attityder till att använda hästar till drivning skulle fler studier behövas där också ålder och kön vägs in, för att få ett mer tillförlitligt underlag att basera slutsatserna på.
Skogsinnehavets storlek påverkade däremot flertal parametrar. Fler mindre skogsägare (med under 50 hektar produktiv skogsmark) angav att största anledningen till att de ägde skog var att de förvaltade släktskogen, och att de var dåligt insatta i skogsbruket, jämfört med skogsägare med större
skogsinnehav (över 50 hektar produktiv skogsmark). Varför just mindre skogsägare var sämre insatta i skogsskötseln skulle kunna bero på att dessa inte var lika intresserade av skog och skogsbruk som större skogsägare, men också här skulle det behövas fler djupgående studier för att dra några
4.7 Slutsatser
Slutsatserna var att det fanns ett intresse av att använda häst till drivningen av virket, speciellt vid uttag av vindfällen eller vid hyggesfritt skogsbruk. Icke certifierade skogsägare, med 20–49 hektar skogsmark som var
intresserade av hyggesfritt skogsbruk, var den grupp av skogsägare som var mest positiv till att använda häst för drivningen i framtiden. Avståndet mellan hemmet och skogsinnehavet påverkade inte märkbart attityden till att använda häst till drivningen. Den kortsiktiga ekonomin styr skogsägarnas val av drivningsmetod, medan den långsiktiga ekonomin i att använda alternativa metoder ännu är outforskade.
Skogsägarna själva bör ta ett större eget ansvar för att uppdatera och inhämta mer kunskaper kring skogsbruk, samt skogsskötsel. För att kunna
tillmötesgå skogsägarnas intresse bör hästentreprenörerna göra sig mer synliga för skogsägarna, samtidigt som skogsbolagen bör ta ett större ansvar, för att lyfta alternativ till maskinerna. Det rekommenderas också att
5. Referenser
Ampoorter, E., Goris, R., Cornelis, W. M., Verheyen, K. 2007. Impact of machanized logging on compactation status of sandy forest soils. Forest Ecology and Management. 241 s.162-174. Tillgänglig på
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0378112707000291
nedladdad 2020-06-04.
Attityd i Karlstad (AIK). u.å. Hemsidan för Attityd i Karlstad. Data: Enkät och Intervju. Tillgänglig på http://www.attitydikarlstad.se/boken/data-enkat-och-intervju/ nedladdad 2019-09-10.
Axelsson, S. 2017. Hästkrafter i skogen – vad tycker skogsägare i västra Värmland? Examensarbete på kandidatnivå vid Skogsmästarskolan/ SLU i Skinnskatteberg. Tillgänglig på
https://stud.epsilon.slu.se/12851/1/axelsson_s_171113.pdf nedladdad 2019-09-08.
Eliasson, L och Wästerlund, I. 2007. Effects of slash reinforcement of strip roads on rutting and soil compaction on a moist fine-grained soil. Forest Ecology and Management 252 s.118-123. Tillgänglig på https://www-
sciencedirect-com.proxy.lnu.se/science/article/pii/S0378112707004756?via%3Dihub
nedladdad 2019-10-15.
Hartley Edwards, E. 2008. The Encyclopedia of the horse. Albert Bonniers Förlag. ISBN 978-91-7424-023-8.
Hartley Edwards, E. 1993. Eyewitness Handbook of Horses. Rabén Prisma förlag. ISBN 91-518-3056-6.
ISOF (Institutet för språk och folkminnen). 2018. Hemsidan för ISOF. Jordbrukets historia. Tillgänglig på http://www.isof.se/matkult/jordbruket-och-maten/jordbrukets-historia.html nedladdad 2020-03-23.
Lamandé, M och Schjönning, P. 2011. Transmission of vertical stress in a real soil profile. Soil and Tillage Research. Volym 114 s.71-77. Tillgänglig på
https://www-sciencedirect-com.proxy.lnu.se/science/article/pii/S0167198710001510 nedladdad 2019-10-12.
Nylinder, M och Fryk, H. 2017. Timmer. SLU. Fjärde upplagan. ISBN 978-91-576-9030-2.
Olsson, B. 2002. Stormar längs Sveriges västkust 1919–2000.
https://www.gu.se/digitalAssets/1347/1347895_b308.pdf nedladdad 19-10-15.
Riksskogstaxeringen. 2019. Skogsdata 2019. Tillgänglig på
https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/rt/dokument/skogsdata/skogs data_2019_webb.pdf nedladdad 2020-05-01.
Ryd, Y. 1991. Timmerhästens bok. Gidlunds förlag. ISBN 91-7843-048-8. SCB. 2017. Hästar och anläggningar med häst 2016 – resultat från en intermittent undersökning. Statistiskt meddelande JO 24 SM 1701, korrigerad 17-02-22. Tillgänglig på
https://www.scb.se/contentassets/3a26a20c92ee42c993081cc209972f56/jo0 107_2016m06_sm_jo24sm1701.pdf nedladdad 2019-09-30.
Skogforsk. 2017. Hemsidan för Skogforsk. Produktiviteten vid drivning 2008–2016. Tillgänglig på
https://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/2017/produktiviteten-vid-drivning-2008---2016/ nedladdad 2020-05-05.
Skogskunskap. U.å.. Hemsidan för Skogskunskap. Certifiering. Tillgänglig på https://www.skogskunskap.se/skota-barrskog/slutavverka/planera-avverkningen/certifiering/ nedladdad 2020-05-01.
Skogsstyrelsen. U.å. Hemsidan för Skogsstyrelsen. Certifierad produktiv skogsmark (hektar) per region år 2016, 2018. Tillgänglig på
http://pxweb.skogsstyrelsen.se/pxweb/sv/Skogsstyrelsens%20statistikdataba s/Skogsstyrelsens%20statistikdatabas__Frivilliga%20avsattningar%20och% 20certifierad%20areal/04_Certifiering_areal_region.px/table/tableViewLayo ut1/?rxid=c43389a7-f83f-4f3b-9262-7fe192e3920f nedladdad 2020-05-01. Skogsstyrelsen. 2018. Strukturstatistik – statistik om skogsägande 2017. Rapport 2018/12. Tillgänglig på
https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/om- oss/publikationer/2018/rapport-2018-12-strukturstatistik-statistik-om-skogsagande-2017.pdf nedladdad 2019-09-30.
Skogsstyrelsen. 2017. Skogsvårdslagstiftningen. Skogsstyrelsens förlag. ISBN 978-91-87535-12-3.
Sporrong, B. 2010. Från yxa till enmansmotorsåg – mekanisering i nordiska skogar. ISBN 978-91-633-7438-8.
Stråth, B.2012. Sveriges historia 1830–1920. Norstedts Förlag. ISBN 978-91-1-302-442-4.
Svenska FSC. U.å. Hemsidan för FSC. Vår historia. Tillgänglig på
Svenska PEFC. U.å. Hemsidan för PEFC. Bakgrund. Tillgänglig på
8. Bilagor
Bilaga 1: Definitioner
Bilaga 2: Statistik kring landareal och skogsägare Bilaga 3: Enkät till skogsägare, brev
Bilaga 4: Följebrev
Bilaga 5: Skogsägarnas svar på enkäten
BILAGA 1
Definitioner
I detta arbete har Skogsvårdslagens, SFS 1979:429, definition av begreppen
Skogsmark, Produktiv skogsmark och Brukningsenhet använts. Skogsmark definieras i 2§ första punkten som; ”Mark inom ett
sammanhängande område där träden har en höjd av mer än fem meter, och där träd har en kronslutenhet av mer än tio procent eller har förutsättningar att nå denna höjd och kronslutenhet utan produktionshöjande åtgärder” (Riksskogstaxeringen, 2019; Skogsstyrelsen, 2017).
Produktiv skogsmark definieras enligt 2§, andra punkten som;
”skogsmark som enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke per hektar och år”
(Riksskogstaxeringen, 2019; Skogsstyrelsen, 2017).
Brukningsenhet beskrivs i skogsvårdslagen 12§ som; ”all produktiv
skogsmark inom en kommun som tillhör samma ägare” (Skogsstyrelsen, 2017).
Drivning har i det här arbetet använts som synonym till terrängtransport,
vilket betyder utforsling av virke från skog till bilväg.
G15-timme är en timme effektiv körning inkl. raster kortare än 15 minuter
BILAGA 2
Statistik kring landareal och skogsägare
Sveriges totala landareal uppgår till ca. 40,8 miljoner hektar, varav den totala arealen skogsmark uppgick till 28 milj. hektar under 2018. Av dessa 28 milj. hektar skogsmark definieras ca. 23,6 milj. hektar som produktiv skogsmark (Riksskogstaxeringen, 2019). Till Dalarna hör ca. 2,3 miljoner hektar skogsmark, varav ca. 900 000 ägs av enskilda privata skogsägare. Knappt 2 miljoner hektar var produktiv skogsmark i Dalarna, varav ca. 800 000 hektar ägs av enskilda privata skogsägare (Riksskogstaxeringen, 2019).
Sveriges totala skogsmarksareal ägdes under 2017 av totalt 319 649 enskilda personer, varav drygt 20 000 var bosatta i någon av Dalarnas kommuner (Skogsstyrelsen, 2018). Samtidigt var ca. 40% av det totala antalet brukningsenheter i Dalarna helt eller delvis utboägda, varför antalet skogsägare som har mark i Dalarna kan vara större än vad statistiken visar (Skogsstyrelsen, 2018).
Under 2018 var knappt 15 miljoner hektar produktiv skogsmark certifierade enligt minst ett av de två skogliga certifieringsorganen Forest Stewardship Council (benämns hädanefter som FSC) och Programme for the
BILAGA 3
Enkät till skogsägare, brev.
Nedan följer ett antal frågor som det är helt frivilligt att svara på.
1. I vilken kommun har du ditt huvudsakliga skogsinnehav? o Leksand
o Rättvik o Mora o Orsa o Annan
2. Bor du i nära anslutning till ditt huvudsakliga skogsinnehav? o Jag bor på, eller under 3 km från, mitt skogsinnehav o Jag bor 3–6 km från mitt skogsinnehav
o Jag bor 7–19 km från mitt skogsinnehav
o Jag bor 20 km eller mer från mitt skogsinnehav 3. Hur många hektar produktiv skogsmark har du totalt?
o Upp till och med 19 hektar o 20–49 hektar
o 50–99 hektar
o 100 hektar eller mer
4. Hur aktiv är du i brukandet av skogen? o Jag är väldigt aktiv och sköter allt själv o Det beror på åtgärd
o Jag låter andra sköta allt
o Skogen är lämnad för fri utveckling
o Annat, v.g ange________________________________________ 5. Vad är ditt huvudsakliga mål med skogsinnehavet?
o Ekonomisk vinst
o Miljömässiga mål, tex öka andelen orörd skog o Sociala värden, tex jakt och friluftsliv
o Inget tydligt mål
o Mer än 50% o 26–50%
o 25% eller mindre o Vill ej ange/vet inte
7. Hyggesfritt skogsbruk, är det något du hört talas om förut? o Ja
o Nej
8. Har du någon gång funderat på att bedriva hyggesfritt skogsbruk på någon del av ditt skogsinnehav?
o Ja, på hela innehavet o Ja, på vissa delar o Nej
9. FSC och PEFC är två certifieringsorgan som bl.a. strävar efter ett hållbart skogsbruk. Har du hört talas om dessa tidigare?
o Ja o Nej
10. Om ”JA” på fråga 9, har du valt att certifiera ditt skogsbruk enligt FSC och/eller PEFC?
o Ja, enligt både FSC och PEFC o Ja, enligt FSC
o Ja, enligt PEFC
o Nej, men planerar att göra det o Nej, det är inget jag är intresserad av
11. Har du någon gång, under de senaste 10 åren, funderat på att använda hästar för drivning av virke på hela, eller delar av, ditt skogsinnehav? o Ja, vid ett flertal tillfällen
o Ja, någon enstaka gång o Nej
11b. Om ”NEJ”, vad skulle kunna få dig intresserad av att använda hästar i drivningen av virket? Flera svar är möjliga.
o Det inte varit så dyrt
o Det hade varit mer effektivt
12. Om ”JA” på fråga 11. Har du någon gång, under de senaste 10 åren,
använt hästar för drivningen på hela, eller delar av, ditt skogsinnehav?
o Ja, flera gånger
o Ja, någon enstaka gång o Nej, men har gjort tidigare o Nej, aldrig
13. Om du använt hästar för drivning, vilken/vilka metod användes? o Hästar framför en griplastarvagn
o Hästar med traditionella redskap, tex bock och getdoningar o Det har varit olika
14. Om du använt hästar för drivning, blev resultatet som du förväntade dig?
o Ja o Nej
15. Om du använt hästar för drivning, fanns det något som kunde förbättras?
Flera svar är möjliga. o Ja, effektiviteten
o Ja, det var svårt att hitta entreprenörer som erbjöd körning med hästar för drivning
o Nej
o Vet ej/Minns inte
o Annat. V.g. ange___________________________________________ 16. Om du inte använt hästar för drivning, vad beror det på?
Flera svar är möjliga
o Jag har inte hittat någon entreprenör som kör med hästar i skogen o Jag har inte haft något lämpligt bestånd
o Jag har inte riktigt sett det som ett alternativ o Det hade blivit för dyrt
o Annat. V.g. ange__________________________________________ 17. Vid vilken typ av åtgärd skulle du föredra att använda hästar till
drivningen? Flera svar är möjliga. o 1:a gallring
o Uttag av fröträd eller enstaka vindfällen o Uttag av träd vid hyggesfritt skogsbruk o Föryngringsavverkning
o Annat. V.g ange________________________________________ 18. Om du tänker på fråga 17, vad skulle ditt motiv vara för att använda
hästar för drivningen vid dessa tillfällen? Ange högst tre alternativ. o Minska risken för körskador
o Minska risken för skador på kvarvarande skog o Minska uttaget av skog i stickvägarna vid gallring
o Hålla nere kostnaderna för terrängtransporten på små och/eller besvärliga objekt
o Använda en mer miljövänlig metod
o Annat. V.g ange________________________________________ 19. Om du skulle anlita en entreprenör för drivning med hästar inom de
närmsta 10 åren, ungefär hur stort skulle det eller de skogsbestånden vara?
o Under 2 hektar o 2–5 hektar o 6–9 hektar
o 10 hektar eller mer
20. Hur vill du gå till väga för att få kontakt med en entreprenör som utför drivning med hästar?
o Jag kör åt mig själv
o Jag tar direktkontakt med en entreprenör jag känner
o Jag söker kontakt via en branschorganisation, tex LRF eller liknande o Det skogsbolag/skogsägarförening jag har valt får sköta den
kontakten
o Annat. V.g ange________________________________________ 21. Har den här enkäten fått dig att ändra inställning till att använda hästar
vid terrängtransport? o Ja
o Oförändrat o Nej
22. Om ”JA” på fråga 21, på vilket sätt har din inställning förändrats? o Jag har blivit mer positivt inställd, och skulle vilja testa hästar till
o Jag har blivit mer negativt inställd, och vill inte alls testa hästar till drivningen av virke.
o Annat. V.g. ange__________________________________________
Ett varmt tack för att du tagit dig tid för att besvara
enkäten!
En sista liten önskan… Din ifyllda enkät vill få träffa sina vänner igen, så skicka gärna tillbaka den, antingen i det frankerade svarskuvertet, eller i ett eget
kuvert. Skickas enkäten i ett av dig betalt kuvert är adressen; Turid Wiegandt Söderén
BILAGA 4
Följebrev
Hej!
Mitt namn är Turid Wiegandt Söderén och jag läser sista året av tre på Skogskandidatprogrammet vid Linnéuniversitetet. Jag har precis påbörjat mitt examensarbete, där jag med hjälp av en enkät ska undersöka skogsägares attityder till att använda hästar i
skogsbruket. För att en skogsägare skulle vara aktuell för studien krävdes det att skogsägaren hade minst två hektar inom någon av kommunerna; Leksand, Rättvik, Mora eller Orsa.
Du som nu fått detta brev lever upp till dessa kriterier, och har blivit slumpmässigt utvald ur ett register över skogsägare och
leverantörer i berörda kommuner. Detta register har tillhandahållits av Siljan skog AB/Bergkvist-Siljan AB.
Om, och hur, du vill besvara enkäten får du välja helt själv! Vill du delta finns det två alternativ;
1. Fyll i bifogad enkät, och skicka tillbaka den i det frankerade svarskuvertet, eller
2. Klicka dig in på följande internet-länk:
https://www.webbenkater.com/s/7174a1f
Alla svar kommer att hanteras helt anonymt, oavsett vilket sätt du
väljer att svara på, och det är helt frivilligt att delta.
Vid frågor, eller om något är oklart kring enkäten nås jag på telefon 076-645 97 55 eller e-mail; turid.wiegandt@outlook.com
BILAGA 5
Skogsägarnas svar på enkäten
Figur 9 Skogsägarnas svarsfördelning i % på fråga 2, ”Bor du i nära anslutning till ditt huvudsakliga skogsinnehav?” fördelat på svarsalternativ.
Figur 10 Skogsägarnas svarsfördelning i % på fråga 3, ”Hur många hektar produktiv skogsmark har du totalt?” fördelat på svarsalternativ.
18,8 14,9 22,1 44,2 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Bor på/under 3 km från skogsinnehavet Bor 3-6km från
skogsinnehavet Bor 7-19km frånskogsinnehavet Bor 20km eller merifrån skogsinnehavet 21,2 29,8 25 24 0 5 10 15 20 25 30 35
Upp till och med
Figur 11 Skogsägarnas svarsfördelning i % på fråga 4, ”Hur aktiv är du i brukandet av skogen?” fördelat på svarsalternativ.
Figur 12 Skogsägarnas svarsfördelning i % på fråga 6, ”Hur stor andel av din inkomst kommer ifrån ditt skogsinnehav?” fördelat på svarsalternativ.
5,7 57,9 34,9 0,5 1 0 10 20 30 40 50 60 70
Jag sköter allt
själv Det beror pååtgärd Jag låter andrasköta allt lämnad för friSkogen är utveckling Annat 0,5 5,3 75,5 18,8 0 10 20 30 40 50 60 70 80
Figur 13 Skogsägarnas svarsfördelning i % på fråga 7, ”Hyggesfritt skogsbruk, är det något du hört talas om förut?” fördelat på svarsalternativ.
Figur 14 Skogsägarnas svarsfördelning i % på fråga 8, ”Har du någon gång funderat på att bedriva hyggesfritt skogsbruk på någon del av ditt skogsinnehav?” fördelat på svarsalternativ.
81,6 18,4 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Ja Nej 8,3 54,4 37,3 0 10 20 30 40 50 60
Figur 15 Skogsägarnas svarsfördelning i % på fråga 9, ”FSC och PEFC är två certifieringsorgan som bl.a. strävar efter ett hållbart skogsbruk. Har du hört talas om dessa tidigare?” fördelat på svarsalternativ.
Figur 16 Skogsägarnas svarsfördelning i % på fråga 11, ”Har du någon gång, under de senaste 10 åren, FUNDERAT på att använda hästar för drivningen av virke på hela, eller delar av, ditt skogsinnehav?” fördelat på svarsalternativ.
67,9 32,1 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Ja Nej 5,2 20,5 74,3 0 10 20 30 40 50 60 70 80
Figur 17 Skogsägarnas svarsfördelning i % på fråga 11b, ”Om NEJ (på fråga 11), vad skulle få dig intresserad av att använda hästar för drivningen av virket?” fördelat på svarsalternativ.
Figur 18 Skogsägarnas svarsfördelning i % på fråga 12, ”Har du någon gång, under de senaste 10 åren, ANVÄNT hästar för drivning av virke på hela, eller delar av, ditt skogsinnehav?” fördelat på svarsalternativ. 17,2 18,2 22 16,7 25,8 0 5 10 15 20 25 30
Det hade inte
varit så dyrt Det hade varitmer effektivt mark med dåligJag hade haft bärighet Korta avstånd mellan skog och bilväg Annat 3 7,5 41,8 47,8 0 10 20 30 40 50 60
Ja, flera gånger Ja, någon enstaka
Figur 19 Skogsägarnas svarsfördelning i % på fråga 13, ”Om du använt hästar för drivning, vilken/vilka metoder användes?” fördelat på svarsalternativ.
Figur 20 Skogsägarnas svarsfördelning i % på fråga 14, ”Om du använt hästar för drivning, blev resultatet som du förväntade dig?” fördelat på svarsalternativ.
8,6 74,3 17,1 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Hästar framför en
griplastarvagn Hästar med traditionellaredskap Det har varit olika
Figur 21 Skogsägarnas svarsfördelning i % på fråga 15, ”Om du använt hästar för drivning, fanns det något som kunde förbättras?” fördelat på svarsalternativ.
Figur 22 Skogsägarnas svarsfördelning i % på fråga 16, ”Om du INTE använt hästar för drivning, vad beror det på?” fördelat på svarsalternativ.
16,1 16,1 29 32,3 6,5 0 5 10 15 20 25 30 35 Ja,
effektiviteten svårt att hittaJa, det var en entreprenör
Nej Vet ej/Minns
inte Annat 21,3 7,8 45,7 11,3 13,9 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Jag har inte hittat någon entreprenör
Inte haft något lämpligt bestånd
Har inte riktigt sett det som ett alternativ
Det hade blivit
