Diskussion och slutsatser

5.1 Förekomsten av utbrända barn i fritidshemmen

När jag började leta efter material till min studie kunde jag se det som jag trodde innan, att det inte fanns mycket litteratur eller forskning inom området. Detta gällde även hos

fritidspedagogerna som jag intervjuade. Det var först när begreppet blev mer synligt i mina intervjuer som det började klarna för dem och väcka en nyfikenhet. Då det blev ännu mer bekräftat. Att hjälpa barn som behöver tröst och stöd av olika anledningar i vardagen hör till skolans värld. Parenting som Gustafsson (2009) beskriver är det rätta ordet för pedagogens roll. Man tar hand om barnen på ett professionellt sätt men ändå inte är deras förälder. Att vara en bra pedagog med styrkor som social sensivitet, pedagogisk grundsyn och

människosyn, lyssna och vara positiv och vikten av att se barnen så de blir bekräftade enligt vad Linder & Mortensen (2008) sidan 74 ”Att bli bekräftad av dem vi är beroende av handlar alltså om liv eller död i psykologisk mening.”

De fall som beskrivits utifrån intervjuerna med barn som har långa dagar och veckor på fritids och som kan orsaka följdsjukdomar, eftersom barnen inte får tid att återhämta sig tror jag är vanligt förekommande på alla fritidshem i hela Sverige. Hur vi vuxna lever och beter oss speglar sig i barnen, både positiva och negativa egenskaper.

Att stress kan ge följdsjukdomar bekräftas av författaren Ellneby (2005) och det kan resultera i åldersrelaterade åkommor. Att det kan ge följdsjukdomar kan man se genom exemplet med flickan som fick MS i en av mina intervjuer. Även cortisolets påverkan på barnen som gick i förskolan som Watamura, Kryzer & Robertson (2009) visar i sin forskning. Många av symptomen beskrivs och bekräftas i litteraturen av författarna Woxberg (2005), Ellneby (2005), Nilzon (1995) och artikeln i Aftonbladet 20020819.

Något som är viktigt att tänka på är att levnadssättet man har som barn visar sig när man blir tonåring, då mycket händer och utvecklas i kroppen. Den tankeställaren fick jag i alla fall när jag hörde om fallet med MS och cortisolets påverkan.

5.2 Pedagogernas hjälp och stöd i fritidshemmen

Fritidshemmens betydelse för barnen så det kompletterar både skolan och hemmet är viktigt och att man utgår från individen. Man ska ”se alla barnen” och ge barnen en meningsfull fritid och möjlighet till mångsidig utveckling. En av det viktigaste kunskapsområdet inom

fritidspedagogikens mål och Lärarförbundet (2005) är att stärka eleverna som individer, där pedagogerna måste ta ett ansvar för barnen. FN:s konvention om barns rättigheter säger i både artikel 18 och 31 och som Lärarförbundet (2007) beskriver, att föräldrarna och

vårdnadshavarna har huvudansvaret och där barnen ska komma i första rummet med rätt till vila, fritid och lek.

I skollagen och övriga styrdokument nämns den sociala och emotionella utvecklingen hos barnen och att den ska få främjas när barnen är på fritids. Pedagoger behöver tänka på hur viktigt det är att ha stimulerande miljöer, både inom- och utomhus och avslappning, massage och fysisk aktivitet som gör att barnen blir lugnare och orkar med livet bättre. De olika aktiviteter som beskrivs i intervjuerna bekräftas även av författarna Ellneby (1999) och Lindqvist (1996) hur betydelsefulla inne- och utemiljöerna är för barnen vilket ger dem stimulans, lugn, rörelse och motverkar stress. Något som man måste tänka på är att barnen tillbringar en stor del av sitt liv på fritids, från 6-12 årsåldern. Då är det bra med lite

miljöförändringar och ombyte. Detta ger barnen ny inspiration. I en av mina intervjuer hade ett fritids gjort om några rum, där ett av rummen blev lugna rummet, där de bara kunde göra lugna aktiviteter. Detta önskade sig barnen mest av allt utifrån kvalitetsredovisningen det året. En av fritidspedagogerna jag pratade med berättade om sagoberättandets betydelse för barnen. Där man kan prata om barnets problem med hjälp av sagan. Det tycker jag beskrivs så bra i Lindquist (1996) sidan 70, att man genom leken utvecklar tanken, viljan och känslan, vilket kan dramatiseras i sagans värld.

Massage där barnen får bekräftelse och där de själv bestämmer nivån tas det upp i två forskningsundersökningar som professor Uvnäs Moberg (Ellneby, 1999) och Haraldsson (2009) gjort. Där visar det sig att massage har en lugnande effekt och ger barnen

välbefinnande. Detta kan jag bara koppla till min egen arbetsplats, där jag hade SPA och massage på fritidsval under hösten 2009. Barnen älskade när de fick ha lugn och ro, några till och med somnade under avslappningssagorna. På SPA fick de välja olika aktiviteter, gurka på ögonen var något de efterfrågade. Alla barnen på fritids uppskattade den aktiviteten som

sedan utvecklades mer under 2010, barnen ansvarade för SPA och pedagogen var i bakgrunden. De hade fotbad, ligga på spikmatta, ansiktsbehandling mm.

Utomhusmiljön är bra för barnen med skogen och naturen, där barnen är aktiva och rör sig naturligt och kan fantisera och dessutom är naturen läkande mot stress. Man märker det genom att barnen leker, löser konflikter och känner en trygghet att vara i sina kojor i skolskogen, samt att det kunde bekräftas från intervjuerna att den fria leken utomhus

efterfrågades av barnen och föreslogs av pedagogerna. Det kan bekräftas av Ellneby (1999), Sandell, Glantz & Brügge (2007) och Woxberg (2005). Det man inte får glömma är att pedagoger måste finnas med i periferin hela tiden, så inte barnen lämnas ensamma.

De metoder som jag presenterat i min litteraturgenomgång: processinriktat förändringsarbete Winroth & Rydqvist (2002) och åtgärdsmodellen Dahlin, Ingelman & Dahlin (2002) är två bra exempel som man med fördel kan utgå ifrån när man ska hjälpa drabbade barn i olika situationer. Metoden med processinriktat arbete användes på fallbeskrivningen pojke 6 år i inledningen. Han är ett typiskt A-barn (Nilzon, 1995). Jag har bara provat den, men de påminner om varandra. Den var en bra modell att jobba efter och som fungerade i praktiken.

Att motivera andra till ett bättre liv, är ett stort uppdrag och en utmaning. Ett

förändringsarbete är där många är inblandade och strävar mot samma mål. Där ska man gå lugnt tillväga och inte ha för stora mål, utan delmål. Tala om att man kan misslyckas. Det är ingen skam, utan tvärtom, det är mänskligt. I ett förändringsarbete skall man ”finna

människan där hon befinner sig och börja arbeta just där” (Granbom, 1998, s.72) och som Woxberg (2005) beskriver att det är inte bara en metod som löser alla problem utan som pedagog måste våga gå sin egen väg. Att ha hälsa och må bra, kan man ha fastän man fått en diagnos, det gäller bara att göra det bästa av situationen. Detta beskriver Linder & Mortensen (2008) och Sandell, Glantz & Brügge (2007) genom KASAM och hälsobilden i avsnittet om hälsa.

Vad som är viktigt och inte att förglömma är samarbetet och den ömsesidiga respekten mellan fritidshemmet och föräldrarna, där det ska vara en öppen dialog.

5.3 Samband mellan barns utbrändhet och trender i samhället

Utifrån de undersökningar som både Skolverket (www.skolverket.se), SCB (www.scb.se) och Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se) har gjort visar det sig att många känner sig stressad i skolan idag och att det har ökat. Det visar sig också att de barn som går i årskurs 5 mår lika bra eller till och med bättre än för 20 år sedan. Det är svårt att jämföra tycker jag, eftersom samhällsbilden såg annorlunda ut då jämfört med år 2009. Det är väl ändå bra att höra att barnen mår bättre. Frågan är hur man har gjort undersökningen, då det är viktigt att man formulerar sig rätt och beskriver utifrån hur samhällsbilden ser ut vid frågestillfället. Här tror jag att det finns ett stort mörkertal på barn som mår dåligt om man utgår från andra

forskningar, mina intervjuer och egna erfarenheter och att barnet har svårt att kunna beskriva och förklara de olika begreppen de utfrågas om. Enligt erfarenhet utgår de från här och nu med vad som är bra eller dåligt.

Enligt Gustafsson menar han att barnen visar samma symptom som vuxna när det gäller utbrändhet. Genom att stressen ökar i samhället är det de vuxnas ansvar att kunna tacka nej till barnens aktiviteter och minska ner dem. Många av barnen är stressade över skolmiljön särskilt om det inte fungerar med lärare och kompisar. Stress är inget som behöver

medicineras utan det är stödet hemifrån och andra positiva människor utanför familjen som är avgörande. (www.aftonbladet.se)

Det är här pedagogens roll kommer in och om man ska utgå från en kvalitetsgranskning som skolinspektionen gjort är ambitionerna att se alla barnen, skapa en trygg och säker miljö, där lokalerna är viktiga för välbefinnandet hos både barn och vuxna. (www.skolinspektionen.se) De som jobbar i fritidshem har de målsättningar, att se alla barnen och bekräfta dem, men det kan vara svårt ibland att nå dit eftersom arbetsbelastningen ökar, barngrupperna blir större och personalen minskar. Barnen speglar av sig i hur vuxna beter sig och är mot barnen och det är framförallt föräldrarna men även pedagogerna på fritids. Författaren Bjärvall (2005) påvisar i sin bok att samhällsbilden har förändrats från 1970 fram till nu och att mammorna

förvärvsarbetar nästan lika mycket som papporna, jämfört med 1950-talet, då mammorna var hemmafruar och tog hand om sina barn själva. Det är föräldrarnas insats som är viktig för barnens liv, vilket bekräftas av författarna Woxberg (2005) och Hansson (2005).

Det är här som pedagogens roll och profession träder in som god lyssnare och stöttepelare för barnen, vilket gör att barnen blir trygga och deras självkänsla stärks. Barnen ska alltid vara i centrum. Försök undvika utbrändhet hos barn i god tid. Låt barnen vara barn! Detta är något som jag och min man alltid förespråkat. Barnen måste få utrymme till lugnet, myset och aktiviteter på lagom nivå. Det mår de bäst av.

5.4 Slutsatser

Genom min vetenskapliga studie märker jag vad betydelsefullt det är med forskning.

Förhoppningsvis kan jag bidra med en liten del inför framtiden, för den fortsatta forskningen om utbrändhet hos barn.

Mina åsikter stämmer väl överens med vad litteraturen, undersökningarna och forskningen och mina intervjuer visar. Där det visar sig att det är många barn i dagens samhälle far illa av stress, för att de ska leva upp till sina egna, föräldrars, skolans och samhällets behov, som i sin tur kan leda till utbrändhet. Att symptom på utbrändhet förekommer för barn i

fritidshemmen blir också mera synligt för pedagogerna genom mina intervjuer och att det förkommer i de flesta fritidshemmen i min undersökning. Något som har framkommit i mina intervjuer är att pedagogerna inte tänkt på denna fråga innan. Att det hela handlar om en kombination vad som görs på fritiden eller i skolan och i fritidshemmen, kan jag se tydligt genom både litteraturen och mina intervjuer. Barn som aldrig får vila och återhämta sig kan sluta i utbrändhet. Genom min undersökning kan jag se, att stress är den största orsaken till att barn är på väg till utbrändhet. De som jobbar i fritidshemmen kan bidra till att barnen skall få det bättre, där vuxnas beteende kan vara avgörande för hur barn mår och hur deras framtid ska bli.

Mina kompetenser som pedagog är att se och lyssna, tänka positivt och använda mina styrkor till något bra, där den pedagogiska grundsynen och människosynen är något av de viktigaste kompetenserna man har. Förhoppningsvis kan jag som blivande pedagog på fritids göra dagen för barnen bättre med mina aktiviteter och metoder. Det är mitt mål! Fritids är den miljö som ska va trygg för barnen, där regler och tillhörighet är en gemensam nämnare. Sist men inte minst, Se alla barnen! Det är min ledstjärna, då tror jag att man kan förhindra utbrändhet hos barnen.

Litteratur och övriga källor

Bergem, T. (2007) Läraren i etikens motljus. Lund: Studentlitteratur

Bjärvall, K. (2005) Vill ha mer om barn, tid och konsumtion, Stockholm: Ordfront Dahlin, B, Ingelman, R, Dahlin, C. (2002) Besjälat lärande: Skisser till en fördjupad pedagogik. Lund: Studentlitteratur

Dalid, G, (1999) ”Bränt barn skyr elden…” Örebro: Marcus

Ellneby, Y. (1999) Om barn och stress och vad vi kan göra åt det. Stockholm: Natur och Kultur

Ellneby, Y (2005) Cyberungar, eller vad barn verkligen behöver. Stockholm: Natur och Kultur

Granbom, A-K. (1998) Att motivera till hälsa. Lund: Studentlitteratur

Gustafsson, L. H. (2009) Elevhälsa börjar i klassrummet, Lund: Studentlitteratur

Hansson, J & Oscarsson, C (2005) Lyckliga Barn, En bok om föräldraskap, Västerås: ICA Haug, E, Sand, O, V.Sjaastad, Ø. (1993) Människans Fysiologi, Stockholm: Liber

Johansson, E & Pramling Samuelsson, I (2007) ”Att lära är nästan som att leka” Lek och lärande i förskola och skola, Stockholm: Liber

Johansson, B & Svedner, P-O. (2010) Examensarbetet i Lärarutbildningen, Uppsala: Kunskapsföretaget

Larson, Sällström, Sunesson (2000) Taktil stimulering, Massage – en ordlös kommunikation mellan människor, Skällinge: Beta Pedagog

Linder/Mortensen. (2008) Glädjens pedagogik. Lund: Studentlitteratur Lindqvist, G. (1996) Lekens möjligheter, Lund: Studentlitteratur

Lärarförbundet (2006). Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet,förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Lärarens handbok. Solna: Lärarförbundet

Lärarförbundet. (2005) När intresse blir kunskap, Fritidspedagogikens mål och medel Nilzon, R, K. (1995) Barn och depression, Lund: Studentlitteratur

Patel, R. & Davidson, B. (2003) Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning.. Lund: Studentlitteratur

Sandell, K., Glantz, M., & Brügge. (2007) Friluftslivets pedagogik - för kunskap, känsla och livskvalité. Stockholm: Liber

Strömquist, S. (2006) Uppsatshandboken, Uppsala: Studieförlag

Winroth/Rydqvist. (2002) Idrott, Friskvård, Hälsa & hälsopromotion. Farsta: SISU Idrottsböcker

Woxberg, L. (2005) Stress i unga år, Jönköping: Brain Books

Åberg, A., Lenz Taguchi, H. (2006) Lyssnandets pedagogik - etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber

Artiklar

Johansson, F, (2002-08-19) Kan barn bli utbrända? Barnläkare Lars H Gustafsson svarar på

frågor, Hämtad 2011-04-06 från http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article89630.ab

Avhandlingar

Haraldsson, K. (2009) Buffra stress i riktning mot välbefinnande, Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa/enheten för allmänmedicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Watamura, S. E., Kryzer, E. M., Robertson, S. S. (2009), Cortisol patterns at home and child care: Afternoon differences and evening recovery in children attending very high quality full-day center-based child care.Department of Human Development, MVR Hall, Cornell

University, Ithaca, NY 14853, USA & Institute of Child Development, University of Minnesota, 51 East River Road, Minneapolis, MN 55455, USA

Elektroniska källor

Nationalencyklopedin (2011) Utbrändhet och utmattningssyndrom, Hämtad: 2011-04-05 från http://www.ne.se/utbr%C3%A4ndhet

Repulse (2011), Hämtad: 2011-04-30 från

http://www.repulse.se/index.php?option=com_content&view=article&id=59&Itemid=2 Skolverket (2002) Allmänna råd med kommentarer för fritidshem., Hämtad: 20110405 från www.skolverket.se/Publikationer?id=536

Skolverket (1998) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet Lpo-94, Hämtad: 20110405 från www.skolverket.se/publikationer?id=1069 Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr 11, Hämtad: 20110405 från www.skolverket.se/publikationer?id=1069

Utbildningsdepartementet (2010) Skollagen, Hämtad: 20110405 från

Rapporter

Skolinspektionen (2010) Kvalitetsgranskning fritidshem, Hämtad: 2011-04-05 från http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn--granskning/Kvalitetsgranskning/Genomforda-kvalitetsgranskningar/Kvalitet-i-fritidshem/Overgripande-resultat/

Skolverket (2001) Skolverkets stora attitydundersökning, Hämtad: 2011-04-05 från http://www.skolverket.se/sb/d/481/a/1341

Socialstyrelsen (2009) Barns hälsa, Hämtad: 2011-04-05 från

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-71/Documents/2_Barns.pdf

Socialstyrelsen (2003) Historik, Hämtad:20110410 från

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10723/2003-123-18_200312319.pdf

Socialstyrelsen (2009) Stress, Hämtad: 2011-04-05 från

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-71/Documents/6_Psykosociala.pdf SCB (2004-05) Barns hälsa, Hämtad: 2011-04-05 från

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0101_2005A01_BR_LE115SA0701.pdf

Muntliga källor

Intervjuer med fem fritidspedagoger. Fritidspedagog 1, 20110414 Fritidspedagog 2, 20110418 Fritidspedagog 3, 20110418 Fritidspedagog 4, 20110419 Fritidspedagog 5, 20110420

Bilagor

Bilaga 1

Intervjufrågor :

Vet du något om utbrändhet hos barn?

Hur kan pedagogerna i fritidshem hjälpa drabbade barn?

Är det vanligt förekommande på fritids?

Finns det samband mellan barns utbrändhet och trender i samhället?

Kan du ge exempel på något barn på väg till utbrändhet?

Hur har det visat sig?

Vad har ni gjort?