Barn på väg till utbrändhet: Hur pedagogerna i fritidshem kan hjälpa drabbade barn

Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper

Anna-Karin Bengtsson

Barn på väg till utbrändhet

Hur pedagogerna i fritidshem

kan hjälpa drabbade barn

Children going to burnout!

How teachers in children´s leisure centre can help the children

Examensarbete 15 hp

Lärarprogrammet

Datum/Termin: 110601 Handledare: Linda Harkman Examinator: Anders Broman

Abstract

This work deals with children aged 6-12 years who are at risk of being burnt out and who are attenders of leisure centres. The purpose is two investigate if burnout is common in children and how recreational pedagogues can help children to see if trends in the society have any connection with their burnout. My study was based on an empirical qualitative interview, in which five recreational pedagogues at five different centres in a municipality were

interviewed, and on a text analysis, in which the Education Act, governing documents, books, articles and research reports are included. My intention with this work was to contribute to future research in the field by means of the interview and the text analysis. The choice of literature is limited as a consequence of the fact that it is difficult to find literature referring to my choice of topic. The interviews were based on the questions mentioned above.

The results indicate that there are different reasons for being burnt out. Type children and causes are exemplified. One conclusion is that many children have a stressful and difficult life in today’s society for various reasons. It is evident that it is the combination of what is done at leisure, at school and at the leisure centres that is of special importance. It is important that there are professional leisure pedagogues who can help children before it is too late.

Sammandrag

Detta arbete handlar om barn i åldrarna 6 – 12 år i fritidshemmen som är på väg mot utbrändhet. Syftet är att undersöka om barn på väg till utbrändhet är vanligt förekommande och hur man som pedagog kan hjälpa barnen och se om trenderna i samhället har något samband med deras utbrändhet. Min undersökning har baserats på en kvalitativ empirisk intervju, där fem fritidspedagoger vid fem olika fritidshem i en kommun intervjuats, och på textanalys, där skollagen, styrdokument, litteratur, artiklar och forskningsrapporter har ingått. Min avsikt med arbetet är att med hjälp av undersökningen och textanalysen kunna bidra till framtida forskning om ämnet och dra slutsatser. Valet av litteratur begränsas av att det är svårt att hitta litteratur inom mitt ämnesområde. Intervjuerna har baserats på ovan nämnda

frågeställningar.

Resultatet tyder på att det finns olika symptom. Exempel ges på typ av barn och orsaker. En slutsats är att många barn har det stressigt och jobbigt i dagens samhälle av olika orsaker. Det är uppenbart att det är en kombination av vad som görs på fritiden, i skolan och i

fritidshemmen som är av speciell betydelse. Det är då viktigt att det finns professionella pedagoger som kan hjälpa barnen innan det är för sent.

Innehållsförteckning

1. Inledning...1

1.1 Bakgrund ...1

1.1.1 Fallbeskrivning pojke 6 år ...1

1.1.2 Processinriktat förändringsarbete för pojke 6 år...2

1.2 Syfte...3 1.3 Frågeställningar ...3 2. Metod ...4 2.1 Val av metod...4 2.2 Urval ...4 2.3 Val av teori ...5 2.4 Material...5 2.5 Tillvägagångssätt ...5 2.6 Avgränsningar ...5

2.7 Reliabilitet och validitet...5

3. Litteraturgenomgång ...7

3.1 Begrepp...7

3.2 Historik om utbrändhet ...7

3.3 Styrdokumenten och barnkonventionen ...8

3.4 Fritidspedagogikens mål...9

3.5 Hur pedagogerna i fritidshemmen hjälper drabbade barn ...9

3.6 Pedagogens kompetenser...10

3.7 Föräldrarnas roll ...11

3.8 Värdefulla inomhusmiljöer...12

3.9 Värdefulla utomhusmiljöer...13

3.10 Massage ...13

3.11 Förändringsarbete och metoder ...15

3.12 Definition av hälsa...15

3.13 Undersökningar om barn och stress...17

3.14 Tecken, orsaker och reaktioner på stress ...18

3.15 Barn och utbrändhet...20

3.16 Tecken på utbrändhet...21

4.1 Förekomsten av utbrända barn i fritidshemmen ...22

4.1.1 Symptom beskrivna av fritidspedagogerna ...22

4.1.2 Några exempel på barn på väg till utbrändhet ...22

4.2 Pedagogernas hjälp och stöd i fritidshemmen ...23

4.2.1 Förslag på aktiviteter ...23

4.3 Samband mellan barns utbrändhet och trender i samhället ...23

4.3.1 Orsaker och samband...23

5. Diskussion och slutsatser...25

5.1 Förekomsten av utbrända barn i fritidshemmen ...25

5.2 Pedagogernas hjälp och stöd i fritidshemmen ...26

5.3 Samband mellan barns utbrändhet och trender i samhället ...38

5.4 Slutsatser...29

Litteratur och övriga källor

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Anledningen till att jag ville skriva om barn på väg till utbrändhet är, att jag har upptäckt tecken som visar på att det är vanligt förekommande idag. Första gången som jag kom i kontakt med barn på väg till utbrändhet, var när jag började arbeta inom skolbarnomsorgen för ungefär fem år sedan. Barnen, som alla var i 6-årsåldern, visade symtom som migrän, stress, utåtagerande humör, trötthet och behov att bli bekräftade. Jag vill skriva om barn på väg till utbrändhet eftersom jag vill att ämnet ska belysas så inte barnen blir för slitna, innan vi pedagoger hunnit hjälpa dem. De som jobbar i fritidshem kan hjälpa de barn som tillbringar sin tid där och som visar tecken på att bli utbrända, genom att synliggöra metoder, erbjuda olika miljöer och ha en öppen dialog med föräldrarna. Eftersom det finns så lite forskat inom området skulle jag vilja bidra med min undersökning. Barn och stress finns det däremot mer forskat om och som jag även utgått från i min vetenskapliga studie. Jag kommer att utgå från en uppsats jag skrev i ämnet hälsa och livsstil hösten 2009 och bygga vidare på forskning och litteratur utifrån den. Här följer en fallbeskrivning på en pojke som är 6 år som jag har gjort och en förändringsmodell på processinriktat förändringsarbete som Winroth & Rydqvist (2002) beskriver i sin bok och som gjorts utifrån fallbeskrivningen, för att ge läsaren förståelse för vad min studie handlar om (Winroth & Rydqvist, 2002 s.150).

1.1.1 Fallbeskrivning pojke 6 år

Nedan följer en fallbeskrivning som jag har gjort.

Ett av barnen, en pojke på 6 år som älskar idrott, uteliv och leka med kompisar, visade tecken på att vara utbränd. Hans familj, med två föräldrar i karriären, vilket innebar att barnet fick långa dagar på fritids, måndag till fredag, skoldagar och även lovdagar. Föräldrarna var aktiva även på fritiden vilket gjorde att barnet måste vara med på deras aktiviteter också, förutom sina egna. Det var alltid tvunget att hända något roligt. Sömnen, vilan, myset och bra mat, som alla behöver för en bra hälsa, blev lidande.

Personalen reagerade, när skoldagen var slut och skulle övergå till fritids. Han ville varken delta i aktiviteter eller äta mellanmål. Det inträffade fler gånger att han la sig ner gråtandes på marken och ville sova. Han var empatiskt utmattad och orkade inte med sig själv. Som pedagog vill man att barnen ska ha det bra på fritids. Då började en varningsklocka ringa! Personalen pratade med föräldrarna om problemet, men de hade svårt att ta till sig och lyssna.

De förklarade situationen med att pojken tyckte det var så roligt att vara med på både pappans aktiviteter och sina egna aktiviteter på kvällen. Personalen på fritids gjorde allt för att han skulle

ha det bra, genom att ge mycket omsorg och omvårdnad. Vi påbörjade ett förändringsarbete, vilket innebar lugnare aktiviteter, massage, mera utelek och lugnare stunder vid måltiderna. Problemet fortsatte med pojken, vilket resulterade i nya samtal med föräldrarna. Till slut, lyssnade de äntligen. Historien om pojke 6 år slutade med att han fick stanna hemma från pappans kvälls aktiviteter och lägga sig i tid. Pojken fick också kortare dagar på fritids med mycket lugn och fler lediga lovdagar, vilket skapade bättre återhämtning. I dag är pojken mycket lyckligare och gladare och han orkar dessutom med hela dagen utan att behöva gråta och vara utmattad.

1.1.2 Processinriktat förändringsarbete för pojke 6 år

Motivet varför förändra?: Ett barn i fritidsgruppen har visat tecken på migrän, stress, utåtagerande humör och trötthet. Detta skapar en oro i hela gruppen, både bland vuxna och barn. Rutinerna, aktiviteterna och miljöerna på fritids ändras för alla barnen, både morgon och eftermiddag (Winroth & Rydqvist, 2002 s.150).

Planeringsfas: Hela arbetslaget får tillsammans se över rutinerna i fritidshemmet om vad som bör förändras. Här beskrivs hur de ska gå tillväga och göra en nulägesanalys, samt sätta upp mål. Hela barngruppen, inte bara det drabbade barnet måste få en förändring (Winroth & Rydqvist, 2002 s.150).

Genomförande och implementering: Personalen samtalar med berörda föräldrar om hur deras vardagssituation ser ut. Aktiviteterna, rutinerna och miljöförändringarna påbörjas omgående i verksamheten. Aktiviteter som massage, avslappning, utelek och aktiviteter i skogen med fri lek införs. Prata, lyssna och samtala vid frukost och mellanmål, skapa lugna miljöer och inte ha för mycket styrda aktiviteter. Målen stäms av varje vecka vid arbetslagsträffarna och revideras, ifall det behövs (Winroth & Rydqvist, 2002 s.150).

Utvärdering: Barnen har blivit lugnare och lyckligare på fritids genom förändringsarbetet och stressen har minskat. Samarbetet med föräldrarna har varit bra och man har haft en öppen dialog , då man gemensamt strävat åt samma mål. Här får man inte ge sig, utan alltid jobba på att bli bättre (Winroth & Rydqvist, 2002 s.150).

Fortsatt arbete: Här jobbar personalen utifrån de målen som uppnåtts och sätter upp nya andra aktiviteter eller har kvar några av de gamla (Winroth & Rydqvist, 2002 s.150).

1.2 Syfte

Syftet är att ta reda på hur vanligt förekommande barn på väg till utbrändhet är i samhället idag 2011 och bidra med kunskap om hur man med konkreta pedagogiska miljöer, hjälpmedel och metoder kan hjälpa drabbade barn som är på fritids samt se om det finns samband mellan trenderna i samhället.

1.3 Frågeställningar

Med hjälp av min undersökning besvara de här frågeställningarna och ta reda på mer om utbrändhet hos barn i 6 - 12-årsåldern.

• Är barn på väg till utbrändhet vanligt förekommande på fritids? • Hur kan pedagogerna i fritidshem hjälpa drabbade barn?

2. Metod

2.1 Val av metod

Min avsikt med det här undersökningsarbetet var att ta reda på hur vanligt förekommande barn på väg till utbrändhet är i samhället idag och bidra med kunskap om hur man med konkreta pedagogiska miljöer, hjälpmedel och metoder kan hjälpa drabbade barn som är i fritidshemmet samt se om det finns samband mellan trenderna i samhället. Jag har valt som metod att använda mig av intervjuer, där jag ställer frågor till verksamma fritidspedagoger och textanalys, där jag jämför forskning med litteratur.

Metoden som jag har utgått ifrån är en empirisk kvalitativ intervju som Patel & Davidsson (2003) beskriver i sin bok. Vilket innebär att kunskaperna man får genom en intervju grundas på observationer från verkligheten och som har gjorts på ett strukturerat sätt i bestämd

ordning, där den intervjuade ges möjlighet att svara med egna ord. Jag har utgått från frågeställningsexemplen ”hur och vad” vilket gör att intervjun blir tydligare. Både den intervjuade och intervjuaren är delaktiga i samtalet kring frågorna. Det är viktigt att jag som intervjuare inte påverkar min intervjuperson med mitt kroppsspråk, gester och språkbruk, som gör att den blir hämmad. Utan det är möjligt att mötas på lika villkor (Patel & Davidsson, 2003 s.77-82). I intervjuerna har jag antecknat svaren och utgått från mina åtta intervjufrågor i Bilaga 1.

2.2 Urval

Min undersökning har genomförts i en kommun där deltagarna bestod av fem

fritidspedagoger från fem olika fritidshem. Samtliga fem som jag har intervjuat har lång arbetserfarenhet inom skolbarnomsorgen. Alla fritidshemmen ligger integrerat i skolans lokaler. Personalförutsättningarna är 3, 4, 4, 5, till 6 stycken pedagoger per fritidshem samt placering på fritidshemmet, från glesbygd till stort samhälle. Anledningen till varför jag valde fem fritidspedagoger är att det finns fem fritidshem i den utvalda kommunen och då jag fann det relevant att välja en person från varje fritidshem. Fritidspedagogerna på varje fritidshem kom överens i arbetslaget om vilken som skulle ingå i intervjun. Jag anser att det är ett bra urval för mitt arbete och ger tillräckligt underlag till min vetenskapliga studie.

2.3 Val av teori

Jag har även använt mig av metoden textanalys som Johansson & Svedner (2010) beskrivit i sin bok, där jag hämtat litteratur utifrån resultaten av intervjuerna till exempel genom att läsa skollagen, styrdokument, litteratur, artiklar och forskning som är relevanta för ämnet.

Intervjuerna har jag analyserat och jämfört forskning med litteratur (Johansson & Svedner, 2010 s.49-50). Eftersom jag har en förförståelse av ämnet har jag utgått från empirins förhållningssätt, där mina kunskaper och värderingar inte har påverkat intervjun (Patel & Davidsson, 2003 s.31,79).

2.4 Material

Som handböcker i mitt examensarbete har jag utgått från Uppsatshandboken skriven av Siv Strömquist (2006), Examensarbete i Lärarutbildningen skriven av Bo Johansson och Per Olov Svedner (2010) och Forskningsmetodikens grunder skriven av Runa Patel och Bo Davidsson (2003). Det är böcker som jag känner mig trygg med och som har den information jag behöver.

Mycket av litteraturen har ingått i min utbildning och en del har lånats på biblioteket. Artikel, elektroniska källor, rapporter har jag hämtat från Internet och avhandlingar från Karlstads Universitets bibliotek.

2.5 Tillvägagångssätt

Till att börja med förberedde jag vilka frågor intervjun skulle bygga på. Jag utgick från frågeställningarna i det här arbetet, vilket skulle räcka som underlag till min undersökning. Därefter ringde jag och bokade intervjuerna samtidigt som jag informerade om innehållet. Fritidspedagogerna och jag diskuterade vikten av avidentifieringen, så svaren inte kunde härledas och spåras till något fritidshem eller person (Johansson & Svedner, 2010 s.32). När jag genomförde intervjuerna satt jag och fritidspedagogen på ett avskilt ställe där vi kunde prata i lugn och ro. Intervjuerna pågick i en timme där jag antecknade ner svaren på mina frågor. Orsaken till att jag skrev ner svaren istället för att spela in grundades på mina få intervjufrågor och att jag hann med att anteckna svaren. En annan orsak var att

intervjupersonerna kunde prata mer fritt, jämfört med om intervjun skulle ha varit inspelad, då svaren kan bli mer begränsade (Patel & Davidsson, 2003, s.83). Därefter sammanställde och analyserade jag mina svar till resultatredovisningen. Jag har valt att redovisa i löpande text

och skrivit mina svar med så kallad thick description, det vill säga fylliga beskrivningar för att ge läsaren förståelse av resultatet (Patel & Davidsson, 2003, s.80).

2.6 Avgränsningar

Min största avgränsning är att jag har begränsat mig till en kommun med en fritidspedagog på varje fritidshem, för att få en översikt hur det kan se ut i en kommun. Kvalitativa intervjuer ger ett bra underlag till min undersökning. Metoder som enkätundersökning och observationer passade inte i den här undersökningen. Då det är viktigt att frågorna ställs mer ingående och på rätt sätt, vilket jag gjort i mina intervjuer. Motiveringen till varför jag valt fritidspedagoger i fritidshem är, att de jobbar där och har den kunskapen som min undersökning bygger på.

2.7 Reliabilitet och validitet

Reliabiliteten i min undersökning är trovärdig eftersom intervjuerna har genomförts på samma sätt, genom att skriva svaren som frågorna gett. För att mätnoggrannheten ska bli trovärdig har inga andra frågor än de som är i intervjufrågorna använts. Resultatet som intervjuerna visar tillsammans med textanalysen är relevanta enligt mig och fullkomliga utifrån min frågeställning. Skulle jag intervjua fem nya fritidspedagoger skulle svaren bli ganska lika. I min intervju utgår jag från att personerna har svarat ärligt på mina frågor. Skulle någon annan genomföra intervjun, så skulle svaren bli likvärdiga.

Validiteten är mycket stor eftersom undersökningen får svaret på frågorna, som är relevant till ämnet.

3. Litteraturgenomgång

3.1 Begrepp

utbrändhet, begrepp som i början av 1980-talet lanserades i Nordamerika i en debatt om

överbelastande arbetsförhållanden och livsbetingelser. Det framhölls att bl.a. anställda inom skol- och vårdsektorn kunde utveckla utmattning och motivationssvikt, vilket skulle kunna kallas

burnout. I Sverige kom ordet utbrändhet att av många uppfattas som en medicinsk diagnosterm

som kunde läggas till grund för sjukskrivning. Begreppet fick dock inte bred acceptans och har sedermera i huvudsak ersatts av den av Socialstyrelsen stödda termen utmattningssyndrom. (www.ne.se)

utmattningssyndrom, begrepp som anses utgöra en medicinsk diagnos om vissa kriterier är uppfyllda. Huvudpunkter är fysisk och psykisk utmattning, identifierbara stressfaktorer (i arbetet eller privatlivet) som funnits under längre tid samt bl.a. koncentrationssvårigheter, labilitet och sömnstörning. Diagnosen förutsätter att orsaken inte bedöms vara läkemedelsbiverkan, missbruk eller somatisk sjukdom. Eventuell depression utgör en separat diagnos. Det har diskuterats om utmattningssyndrom ska betraktas som ett medicinskt problem eller som en reaktion på

överbelastning eller livskris med behov av åtgärder utanför det medicinska området. (www.ne.se)

3.2 Historik om utbrändhet

De olika uttryck för utmattning och utbrändhet som har använts i Sverige är bland annat slutkörd och överansträngd. På slutet av 1960-talet började amerikanska psykologer och psykiatriker använda uttrycket burnout som på svenska betyder att man arbetar allt för hårt och dör ung (www.socialstyrelsen.se).

Amerikanskan och psykologen Christina Maslach noterade i mitten av 1970-talet liknande tillstånd hos en grupp socialarbetare som hade gått för långt, på grund av att de visade för stort engagemang i arbetet med klienter. De personer hon intervjuade använde själva ordet burnout. Maslach identifierade tre huvuddimensioner av burnout av personer som arbetade inom vården som emotionell utmattning, empatibortfall mot klienter och subjektiv försämring av arbetsprestationen. Dessa tre begrepp har sedan 1981 utgjort kärnan av uttrycket

utbrändhet (www.socialstyrelsen.se).

Till att börja med var det de människor med människotäta yrken som socialarbetare och inom hälso- och sjukvård som råkade ut för burnout, men begreppet har blivit vidgat och kan förekomma inom olika yrken. En annan psykolog, Ayala Pines har utvecklat begreppet där Pines betonar utmattningsaspekten, där den fysiska tröttheten, låg energi, kroppsliga obehag,

psykiska med emotionell utmattning och negativa attityder ingår. Pines har tolkat vidare begreppet som Maslach grundade där det kan anses som en generell utmattningsreaktion på långvariga och emotionellt krävande situationer som även kan förekomma inom äktenskapet och politiskt svåra situationer (www.socialstyrelsen.se).

Begreppet burnout är släkt med begreppet arbetsrelaterad stress. Shirom och Melamed vill betrakta begreppet utbrändhet som en orsak av utdragen stressituation, där organismens resurser för att hantera svårigheter blir uttömda. De betraktar begreppet utbrändhet som en biologisk definition. Enligt deras synsätt betyder det att vara utbränd att inte kroppen klarar av att återställa energiförbrukningen i den interna processen vid en långvarig stressituation. Vilket då kan beskrivas som stresskollaps eller att gå i väggen (www.socialstyrelsen.se).

3.3 Styrdokumenten och barnkonventionen

Skollagen säger att

2 § Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. (www.riksdagen.se, 14 kapitlet)

Det står i Allmänna råd och kommentarer, Kvalitet i fritidshem att man

Utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och innehållsmässigt, Erbjuder barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid som är varierad och utgår från barnens behov och intressen och Förenar omsorg och pedagogik som stödjer barnets fysiska, intellektuella, sociala och emotionella utveckling. (www.skolverket.se, 2002 s.22)

samt att det är viktigt att personalen

skapar ett nära och förtroendefullt samarbete med barnets vårdnadshavare om barnets individuella utveckling och lärande och diskuterar på vilket sätt fritidshemmet kan bidra till att barnet trivs, lär och utvecklas. (www.skolverket.se, 2002 s.32)

Både i Lpo94 och Lgr11 står det att

Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevens mångsidiga utveckling och lärande. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.(www.skolverket.se, 1998 s.19)

Samarbetsformer mellan förskolklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. (www.skolverket.se, 1998 s.13)

Två artiklar i FN:s konvention om barns rättigheter är artikel 18 och 31, där det står att båda föräldrarna eller vårdnadshavaren har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling och att allt ska vara för barnets bästa så det kommer i första rum och att man förespråkar barnets rätt till vila, fritid, lek, rekreation anpassad till barnets ålder (Lärarförbundet, 2007 s.151-156).

3.4 Fritidspedagogikens mål

En skrift som Lärarförbundet har gjort år 2005 med syfte att tydliggöra fritidspedagogikens kompetens underlättar för fritidspedagogerna när de ska beskriva den. Fritidspedagogikens kunskapsområden bygger på relationer-konflikthantering, där man arbetar med relationer och att förebygga konflikter. Genus som bygger på jämställdhet mellan flickor och pojkar. Rörelse och hälsa, för att se sambandet mellan hälsa, bra matvanor och rörelse. Natur, miljö och teknik, där man arbetar med att se sambandet mellan natur, miljö och levnadssätt för en hållbar utveckling. Språk och kommunikation, för att utveckla elevernas språk och tänkande. Kultur, där man ger eleverna förutsättningar att utrycka känslor inom ord, bild, form, musik, rörelse, dans och drama. Individens identitet som bygger på att stärka eleverna som individer och att de duger som de är. Till sist elevers inflytande och ansvar, som bygger på eget ansvar och respekt för andra människor. En viktig del i kunskapsområdet är individens identitet där fritidspedagogerna ska bidra med sin kunskap så de stärker eleverna som individer. Alla kunskapsområden kopplas till målen i Lpo94 (Lärarförbundet, 2005 s.11-18).

3.5 Hur pedagogerna i fritidshemmen hjälper drabbade barn

”I diskussioner med barn och ungdomar är det oerhört viktigt att det verkligen är de unga som får stå i centrum.” (Woxberg, 2005 s.50)

Därför är det viktigt att personal och föräldrar har bra kontakt med varandra, så att man kan utbyta information med varandra om barnet. Det är viktigt att man är tydlig i arbetslaget på vilket sätt man ska jobba med barnet och för att ge barnet tydlighet, struktur och mycket personlig bekräftelse. För att utveckla en god relation med barnen som möjligt är den första dimensionen svarsbenägenhet, det vill säga där man respekterar och tar hänsyn till den

omvårdnad barnet får. Den andra dimensionen är personlig vägledning där barnet får vägledning samtidigt som den utforskar världen på egen hand. Den tredje dimensionen är engagemang och stimulering, vilket innebär att man uppmuntrar till barnets egna kreativitet. Barn som är deprimerade behöver oftast hjälp med att utveckla sin kreativitet eftersom de oftast är understimulerade (Nilzon, 1995 s.30-31).

3.6 Pedagogens kompetenser

Att vara en professionell pedagog bygger på det engelska ordet parent vilket betyder förälder. Det betyder inte att man ska ta över föräldrarnas ansvarsroll utan förmågan att visa omsorg och ta hand om barnet, på det sätt som krävs. ”Det kan tyckas mest handla om vanlig medmänsklighet. Och är väl det också.” (Gustafsson, 2009 s.67)

När man jobbar med barn inom både förskolan, fritidshemmen och skolan är det viktigt att veta att inte en metod löser alla problem utan det handlar om att våga gå sin egen väg (Woxberg, 2005 s.7). Författaren Bergem (2000) beskriver yrkesetisk kompetens i vilket följande centrala element ingår för att ha en bra grund som pedagog: yrkesetisk medvetenhet, social sensitivitet, moralisk omdömesförmåga, pedagogisk kunskap, yrkesrelaterade attityder, yrkesetisk vokabulär, motivation och karaktärsstyrka (Bergem, 2000 s.32-39). Pedagogisk grundsyn och människosyn är två av de viktigaste byggstenarna i hur en bra pedagog ska vara (Winroth & Rydqvist, 2002 s.159-161).

Utifrån de byggstenarna beskriver författarna Dahlin, Ingelman & Dahlin (2002) hur viktigt det är att bekräfta barnen med ögonen eftersom de menar att det är själens spegel. Att barnen får känna sig sedda av sin lärare är större än man kan tro eftersom läraren blir elevernas spegelbild (Dahlin, Ingelman & Dahlin, 2002 s.75-76).

En annan viktig kompetens som man måste ha som pedagog är att lyssna på barnen, där man kan lära sig och dra nytta av varandras kunskaper. Det utvecklar både pedagogen och

verksamheten. Lyckas pedagogerna med att göra olikheter och skillnader synliga i

verksamheten kan demokrati synliggöras i vardagen. ”Vi pedagoger kan inte lära barnen demokrati. Demokrati är något vi lever och bygger med barnen varje ny dag.”. (Åberg, 2005 s.141)

Författarna Linder & Mortensen (2008) beskriver hur man kan ge andra människor styrka genom att vara positiv och inte lägga för mycket energi på att korrigera svagheter, utan istället använda styrkorna till något bra. Då uppstår äkta positiva känslor. Lärarens uppgift är att undervisa, men man får inte glömma hur viktig den sociala gemenskapen är med omsorg och uppfostran. Missförstånd kan uppstå vilket gör att barnet kan uppfattas som inkompetent eller ha brister (Linder & Mortensen, 2008 s.26). ”Att bli bekräftad av dem vi är beroende av handlar alltså om liv eller död i psykologisk mening.” (Linder & Mortensen. 2008, s.74)

3.7 Föräldrarnas roll

Föräldrars insats är också viktigt, där man måste stanna upp och tänka på vad som är bäst för barnet, med prioriteringar och sänkta krav. Tiden med barnen är viktigare än dyra saker eller resor och upplevelser. Man måste inte vara som alla andra utan våga vara lite annorlunda och inte bry sig så mycket om vad andra säger. Barnen kan vara med och hjälpa till när

föräldrarna utför olika sysslor hemma och de behöver inte servas med aktiviteter och lekar. Det är bra att ha tråkigt ibland där det måste tänkas på att det är vuxna som är förebilder för barnen och man som förälder uppmuntrar barnen till egna val. Sömnen är viktigt för att kroppen ska kunna återhämta sig och att man vid läggdags tar sig tid och pratar med barnen och går igenom dagen som varit (Woxberg, 2005 s.47-48).

Ellneby (2005) skriver om en ambitiös fader som stressar sina barn genom att släpa sina barn, ett tolvårigt tvillingpar från sånglektionen direkt till ishockeymatchen på en lördag. Dagarna räcker inte till för pojkarna då de inte får åka hem och vila sig eller se på tv och spela tv-spel, förklarar pappan i boken. Det de högst av allt önskade att de hade fått gjort. Allt bottnar sig i att föräldrarna vill att barnen ska intressera sig för någonting som de själva upplever som värdefullt, eller vad man själv hade velat uppleva som barn (Ellneby, 2005 s.144).

Författaren Hansson (2005) skriver att det som föräldrarna önskar sig mest förutom att barnen skulle vara lyckliga, är att de skulle finnas mer tid att vara tillsammans. När man menar tid kan man skilja på kvantitets- och kvalitetstid (Hansson, 2005 s.45). ”Att få tillbringa mycket tid med våra barn gör dock att vi får en nära kontakt och därmed kvalitet.” (Hansson, 2005 s.45)

Några gånger under levnadsåren blir barnen sjuka och måste vara hemma med någon av sina föräldrar. Det måste ske utan att ge barnen dåligt samvete om vem som ska vara hemma. Ellneby (2005) beskriver att det inte är prylar som barnen vill ha utan empati och föräldrar som bryr sig om. Barn som får infektioner gång på gång och föräldrar som måste göra upp vid frukostbordet vems tur det är att vara hemma, ska inte ge barnen dåligt samvete (Ellneby, 2005 s.124-127).

3.8 Värdefulla inomhusmiljöer

Ellneby (1999) beskriver hur man sätter upp sidenband i form av ett draperi som ger barnen beröring varje gång de passerar. Den betydelsefulla innemiljön är viktig eftersom barnen måste få stimulans. Det kan vara i dockvrån: där barnen leker med dockor, affären: där barnen leker affär, målarrummet: där barnen får skapa, bollrummet: där barnen leker med bollar, djungelhörnan: ett rum med djungelsaker och kuddar, läshörnan: ett ställe där barnen läser böcker eller hör på sagor, utklädningshörnan: där barnen får klä ut sig och leka, för att nämna några (Ellneby, 1999 s.148-149).

Lindqvist (1996) beskriver hur den engelska skolan jobbar med miljöer inomhus och lekens roll för barnen. Klassrummet är uppbyggt med språkhörna, fantasihörna, målning, kreativ hörna, spis och stimulansområde. Genom de olika lekmiljöerna lär sig barnen grundläggande färdigheter som läsning, skrivning och matematik. Lekpedagogiken kan användas till alla ämnen i skolan (Lindqvist, 1996 s.62-63). ”Vygotskij ser således leken som den viktigaste källan till utveckling av tanke, vilja och känsla och i leken är de inte särskilda från

varandra.” (Lindqvist, 1996 s.70)

Johansson & Pramling Samuelsson (2007) beskriver om lekens och lärandets innehåll i form av en läkarmottagning på fritidshemmet. Där fritidshemsbarnen och läraren gemensamt ställer i ordning en läkarmottagning med tillhörande attiraljer, där man leker doktor och klär ut sig. Genom leken får barnen det berättande samspelet, där läraren är med och bryter in i leken ifall konflikter skulle uppstå. Genom leken blir dimensioner som lust, glädje, spänning, allvar och maktspel synliga (Johansson & Pramling Samuelsson, 2007 s.64).

3.9 Värdefulla utomhusmiljöer

Skogen är ett bra ställe som motverkar stress, där alla är aktiva och har sina lekställen. Det är en lugn miljö fastän det kan gå livligt tillväga. När barn är i naturen och leker rör de sig naturligt, de experimenterar, upptäcker och uppmärksammar. Eftersom mycket tid hos barnen kontrolleras av vuxna, behövs det mycket fantasi och lek. Då är det naturen, magin, äventyret och friheten som kan ge den inspiration som krävs. Barn vill hela tiden skapa ett sammanhang mellan den inre och yttre verkligheten. Förr var naturen en naturlig del hos människorna, jämfört med idag, där man lär känna naturen genom fritidsaktiviteter, böcker och tv (Ellneby, 2005 s.203-204).

Naturen har en läkande förmåga mot stress och koncentration och är uppbyggd på ett sådant sätt som svarar för barnens behov av rörelse och ger en sinnlig stimulans. Forskning påvisar naturens betydelse till förmågan att återhämta sig i en stressfylld vardag. Forskarna ser naturen som en plats, med utrymme för lek som minskar stressen hos barn. En av dem, Roger Ulrich menar ”att vi i grunden är anpassade till att leva nära naturen och att vi reagerar med stress när vi är långt ifrån naturupplevelser.” (Ellneby, 1999 s.180)

Naturen läker och är oftast kravlöst för människorna och den minskar effekterna av stress, oro, spänningar, aggressivitet och sömnsvårigheter och den ger positiv intellekt stimulans där man tränar motoriken, koordinationen, balansens, rörligheten och konditionen (Woxberg, 2005 s.53-54).

Författarna Sandell, Glantz & Brügge, (2007) beskriver friluftslivets och naturens betydelse för barnen, där de menar att naturaktiviteten kan vara ett sätt att stärka människornas hälsa och naturen är den miljön där man tränar sin kropp genom exempelvis lek, promenad eller andra idrottsaktiviteter. De skriver också att dagisbarn som får vistas mycket utomhus håller sig friskare än barn som är mycket inomhus (Sandell, Glantz & Brügge, 2007 s.203).

3.10 Massage

Massagevila är en aktivitet där barnen får en upplevelse, bekräftelse och där barnet själv bestämmer sin nivå. Ellneby (1999) beskriver i sin bok om barngrupper som jobbar med massage blir mycket lugnare, det uppstår mindre konflikter och koncentrationen blir bättre vilket har en positiv inverkan på deras inlärning (Ellneby, 1999 s.134).

Författarna Larson, Sällström & Sunesson (2000) beskriver massage som en ordlös

kommunikation mellan människor. Där man redan på morgonen kan se hur barnen mår när de kommer till skolan. Massage fungerar positivt på barnen där de får uppleva vila, harmoni och positiv kontakt med andra människor. Författarna menar att många barn i skolan är trötta, stressade och splittrade som visar sig i svårigheter att slutföra skolarbetet,

koncentrationssvårigheter, aggression och negativt kontaktsökande mellan barnen. Boken beskriver olika massagesagor samt hand- och ansiktsmassage (Larson, Sällström & Sunesson, 2000 s.1-3).

Professor Uvnäs Moberg har forskat om beröring. Studien som pågick under sex månader och omfattade över hundra barn, visade att barnen som hade fått massage mådde mycket bättre och hade större tillit till de vuxna. De hade lättare att knyta kontakter med andra barn och de utvecklade en empatisk förmåga. Närhet mellan barnen i gruppen ökade och konflikterna minskade. Oroliga och aggressiva pojkar förändrade sitt beteende och blev lugnare vilket gjorde att de fungerade bättre med sina kompisar (Ellneby, 1999 s.135).

Detta visar Katarina Haraldsson i en avhandling om hur man kan buffra stress i riktning mot välbefinnande. Där beskriver hon en klass som jobbat med stresshantering i form av massage. Klassen som bestod av 15-20 elever per grupp, totalt 440 elever ingick i studien.

Stresshanteringslektioner lades in en gång per vecka, totalt 25-30 lektioner, där det var teoretiska och praktiska övningar, men mestadels praktiska. Eleverna fick lära sig progressiv och autogen avslappningsträning från grunden. Vid varje lektionstillfälle fick eleverna utföra kompismassage vilket innebar fasta strykningar utifrån ett förbestämt mönster. Målet med aktiviteten var att stärka elevernas välbefinnande som man relaterade till stress och ge dem de rätta verktygen och kunna hantera sin stress och ge dem rätt kroppskännedom. Resultatet med studien visar att flickorna har hållit kvar sina goda eller mycket goda värden av välbefinnande i fem faktorer som självtillit, tid för fritid, utanförskap, nöjd allmänt och hemma, nöjd i skolan, yttre skolmiljö varav en som blivit sämre det vill säga den yttre skolmiljön. När det gällde välbefinnande relaterat till stress upplevde ett flertal elever vid utgångspunkten ett välbefinnande, vilket gällde både pojkar och flickor (Haraldsson, 2009 s.23-35).

3.11 Förändringsarbete och metoder

Winroth & Rydqvist (2002) visar en modell på processinriktat förändringsarbete. Motivet varför förändra?: Här beskrivs motivet till problemet och vad man vill förändra, utveckla och förbättra. Planeringsfas: Här ska alla berörda vara delaktiga och man gör en nulägesanalys. Man sätter upp mål, vilka resurser som finns och hur man går till väga rent tidsmässigt samt vilket ansvar var och en ska ha. Genomförande och implementering: Aktiviteter, rutiner och miljöförändringar påbörjas omgående i verksamheten. Enkäter och samtal med föräldrar genomförs som därefter bearbetas. Målen stäms av varje vecka vid arbetslagsträffarna och revideras, ifall det behövs. Utvärdering: Utvärdering och resultatet av hela förändringsarbetet genomförs. Fortsatt arbete: Här går man vidare om det behövs (Winroth & Rydqvist, 2002 s.150).

En annan modell som Dahlin, Ingelman & Dahlin (2002) beskriver om är vilka åtgärder man ska jobba med. Det man ska börja med är att inventera eventuella orsaker till problemet och när och i vilka situationer det fungerar, på vilket sätt är det ett problem, vilka förändringar kan man göra, hur kan jag som lärare få stöd från elevens förälder, hur kan skolans organisation förändras, skulle eleven ha det bättre i en annan skolform samt ytterligare ett filter att resonera med eleven själv, föräldrar och andra specialister innan åtgärder vidtas, vilket är en självklar utgångspunkt (Dahlin, Ingelman & Dahlin, 2002 s.206).

3.12 Definition av hälsa

Vad är hälsa för något? ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och icke enbart frånvaro av sjukdom eller svaghet.” (Gustafsson, 2009 s.27)

Den definitionen av hälsa trädde i kraft 1948 av WHO och har heller inte ändrats. När det gäller hälsa handlar det både om en fysisk och psykisk hälsa. När man är ung händer det mycket på väldigt kort tid och man blir mer labil i sitt stämningsläge. Man är både glad, ledsen, drömmande och blir lätt arg på sin omgivning. Man måste kunna älska och gå in i nära relationer till andra utan att förlora sin identitet och känsla av egenvärde och man måste kunna samspela med andra, dra nytta av varandra istället för att fastna i gamla hjulspår, finna

arbetsglädje och trivas med det man gör, känna tillit till varandra och lita på sina kompisar och vuxna i omgivningen. WHO:s definition på hälsa är: att den ska vara statisk och utgå från ett tillstånd som ska uppnås funktionellt med grundläggande kompetenser. Coping som är en

annan definition av hälsa och som betyder att man ska ha förmågan att anpassa sig till livet som det är och allt som händer. Det som alla har gemensamt är att det ska vara frånvaro ”från sjukdom” och man kan se hälsa på det sättet att man är sjuk men ändå är frisk och att sjukdom är en sak och hälsa något helt annat (Gustafsson, 2009 s.27-30).

Författarna Sandell, Glantz & Brügge (2007) beskriver en hälsomodell som kan beskrivas att individen har hälsa då den upplever ett välbefinnande och inte har någon sjukdom. De fyra fält som beskrivs är: hälsa, välanpassade kronisk sjuka, risksituation och lidande. Utifrån dessa fält och modell kan man beskriva en persons hälsotillstånd (Sandell, Glantz & Brügge, 2007 s.201).

Välbefinnande

Hälsa Välanpassade kroniskt sjuka

Avsaknad av sjukdom Sjukdom

Risksituation Lidande

Avsaknad av välbefinnande

(Sandell, Glantz & Brügge, 2007 s.201)

KASAM, betyder känsla av sammanhang. Aaron Antonovsky har forskat om sambandet mellan belastning och hälsa. Hur kan människor orka med stress men ändå förbli friska? Det som Antonovsky påpekar är individens upplevelse av sammanhanget i livet. Med det menar han att upplevelsen av tillvaron måste vara meningsfull, hanterlig och begriplig för individen. Han menar att man ska fokusera på friskhetsfaktorer istället för riskfaktorer och bygga broar mellan undergång och förtröstan. Alla individer är olika och ser olika på livet med både för och nackdelar. Vissa är glada och andra pessimistiska och tungsinta. Det han menar är oavsett vilken typ av människa man är handlar det om att finna sin rätta plats i livet som gör det

betydelsefullt för varje person. Antonovsky menar att det inte finns några färdiga lösningar på problem, men det finns många möjligheter (Linder & Mortensen, 2008 s.21-22).

3.13 Undersökningar om barn och stress

I en attitydundersökning som Skolverket presenterade den 23 april 2001 visar att många elever känner sig stressade i skolan. Det är 35 procent som ofta känner sig stressade och av dem är flickorna mer stressade än pojkarna. Om man jämför från år 1997 då 25 procent kände sig stressade, har det ökat 10 procent på fem år. Det visar sig att stressen ökar i alla

elevgrupper men mest för elever i gymnasieskolan, cirka 40 procent är stressade. Skolverket avslutar sin rapport med några punkter som är viktigt för skolan. En av dem är: ”Skapa meningsfullhet och lust att lära istället för stress!” (www.skolverket.se).

I en annan undersöknings som Statistiska Centralbyrån har gjort beträffande barns hälsa år 2004-05, så har den psykiska hälsan bland unga försämrats. Bland olika psykosomatiska besvär som huvudvärk, ont i magen, sömnsvårigheter och stress, visar det sig att 10-12-åringarna stressar någon gång i månaden då procenten bland flickorna visar sig vara 35 och pojkarna 30 procent (www.scb.se).

I en Folkhälsorapport från 2009 som Socialstyrelsen har gjort visar det sig att hälsosituationen för svenska barn är en av de bästa i världen. I en undersökning bland 5: e klassare visar det sig att de känner sig lika friska eller till och med friskare än barn i samma ålder för 20 år sedan. Men det däremot visar det sig att äldre barn inte känner sig lika tillfredställda som de yngre. Olika besvär som att känna sig nere, sömnsvårigheter, vara nervös och ha huvudvärk är det framförallt flickorna som är överrepresenterade. Det är skolarbetet som stressar dem och som har ökat från 50-70 procent från år 1997/98-2005/06. Bland elever i årskurs 5 är det 10 procent av både flickor och pojkar som känner stress över skolarbetet. Det som Skolverket kommit fram till i sin undersökning är att stress är ett större problem bland äldre barn än bland yngre. Problemet som kan vara för de yngre är arbetsron på lektionerna. Skolverkets undersökningar visar ändå att barnen trivs allt bättre i skolan (www.socialstyrelsen.se).

I en kvalitetsgranskining som Skolinspektionen har gjort 2010 om kvalitén i fritidshem visar det sig att pedagogerna måste ta sitt uppdrag mer på allvar och lägga sin energi i

utveckling, emotionella och intellektuella växandet är det viktigt att poängtera att

Skolinspektionen kommit fram till att fritidshemmet bara till en begränsad del kan stödja de barn som har svårigheter av olika slag. Något som Skolinspektionen visar i rapporten är att många av pedagogerna har en ambition att se alla barnen, skapa en trygg och säker miljö där lokalerna är viktiga för både barnen och de vuxnas välbefinnande i fritidshemmet

(www.skolinspektionen.se).

I en studie som Watamura, Kryzer & Robertson gjort 2009 på barn i hemmen jämfört med barn i barnomsorgen, visade det sig att barn i förskoleåldern och som är hemma minskar cortisol- produktionen, än de barn som tillbringar tid i barnomsorgen. Det visar sig att det ökar från morgon till kvällen när de är i förskolan för att senare återgå till normal nivå när de är hemma (Watamura, Kryzer &Robertson, 2009 s.239-251).

Cortisol är en av kroppens viktigaste stresshormon som ökar kroppens glukoskoncentration vilket ger ett förhöjt blodtryck. Det kan ha en tillväxthämmande effekt på grund av

proteinnedbrytning i vävnader, antiinflammatorisk effekt vilket sänker immunförsvaret, fettnedbrytningen ökar och kolhydratomsättningen minskar (Haug, Sand, Sjaastad & Toverud, 1993 s.139).

3.14 Tecken, orsaker och reaktioner på stress

År 2005 då det fanns två miljoner barn i Sverige, uppvisade nästan vart femte barn stressymptom beroende på att vårt samhälle har blivit hårdare (Woxberg, 2005 s.7).

Barn stressar inte naturligt och de har inte bråttom, men sedan 1980-talet har symptomen på stress hos svenska barn nästan fördubblats och allt fler barn söker psykiatrisk hjälp. Att känna stress är en del av livet. Det finns både positiv och negativ stress. Vad som är viktigt är att den måste balanseras och kompenseras med andra saker i livet. Stressen är individuell och får inte generaliseras. Skillnaden på positiv och negativ stress är att den positiva upplevs stimulerande och den negativa känns som ett krav och press. Blir det en obalans i detta leder det till

skuldkänslor (Woxberg, 2005 s.7-8).

Det bekräftas även av Nilzon (1995) att all stress inte behöver vara negativ, utan ett begränsat mått av prestationsängslan kan hjälpa barnet att göra en bättre prestation. Personligheten hos barn har stor betydelse, vilket kännetecknas genom A och B personligheter, där typ A-barnet

är mer inriktat på att vinna, är snabbare och mer energisk och där B är motsatsen. Typ A-beteende förekommer oftare hos pojkar än hos flickor. Däremot är typ A-barnen mer utsatta för skadlig stress som speglar sig i ångest och aggressivitet (Nilzon, 1995 s.13).

Stress kan visa sig i, oro, ont i magen, huvudvärk, aggressivitet, utåtagerande, nedstämdhet, depression och okoncentration. Det kan också ge skadeverkningar hos barn som normalt är åldersrelaterade åkommor såsom åderförkalkning, diabetes och skador i artärer. Vid långvarig stress kan det uppstå förändringar i hjärnan som stör närminnet, ger nedsatt koncentration och påverkar uppmärksamheten negativt (Ellneby, 2005 s.145-146).

Författaren Bjärvall (2005) beskriver i sin bok om samhällsbilden förr och nu. Vem är det som stressar mest egentligen, är det medelklassen eller är det arbetarklassen. Det finns debattörer som påstår att de begreppen ska bytas ut mot tidfattiga och tidrika. De personer som är rika på pengar oftast är fattiga på tid och de personer som är fattiga på pengar är oftast rika på tid. De som tjänar mycket pengar har oftast längre arbetsdagar än de som tjänar mindre och har ofta fritiden inplanerad, jämfört med många låginkomsttagare som leder till mycket fritid. Många av dem sliter på skiftjobb utan möjlighet till flexibla arbetstider, har endast 25 semesterdagar och många obligatoriska vardagliga vedermödor (Bjärvall, 2005 s.176-177).

Föräldrageneration av idag arbetar mer än tidigare generationer och de som stått för ökningen är kvinnorna. Det började redan på 1970-talet att mammorna skulle förvärvsarbeta och

hemmafrun blev allt mer sällsynt. Under 1980/90-talet började fler mammor att jobba heltid. År 2003 jobbade 94 procent av papporna och 65 procent av mammorna heltid. Om man jämför detta med 1950-talet då pappan försörjde sin familj själv genom att jobba 50 timmar i veckan, vilket arbetstiden var då. Idag arbetar man tillsammans 70 timmar i veckan och ibland mer ifall de lever åtskilda (Bjärvall, 2005 s.176-177).

Andra orsaker kan vara för många olika relationer med vuxna och barn, att alltid behöva dela utrymme med andra är påfrestande och alltid få dela den vuxne med någon annan. Sen

mognad, överkrav vid idrottsaktiviteter, trafiken, skolan och puberteten, kan också ge upphov till stress (Ellneby, 1999 s.42-61).

Författaren Nilzon (1995) beskriver hur barns olika reaktioner på stress kan visas i: ångest, ängslan, isolering från andra, aggressivitet, skam och skuldkänslor. Reaktionerna varierar beroende på följande: vilka relationer barnet har tillgång till, hur mycket stress barnet utstår, hur barnet tolkar stressituationen, betydelsen för barnet, relationer till vuxna och barnets personliga egenskaper (Nilzon, 1995 s.12-14).

3.15 Barn och utbrändhet

Lars H Gustafsson, barnläkare, docent i socialmedicin och hedersdoktor vid Malmö högskola har blivit intervjuad av Aftonbladet i en artikel publicerad 20020819, om barn kan bli

utbrända. Han menar att barn visar samma symptom som vuxna när de blir stressade. De blir lätt irriterade, oroliga, trotsiga och får svårt att sova. Man måste utgå från varje barn, familj, dagisgrupp eller skola, beroende på att alla problem ser olika ut. Lars H Gustafsson anser att barn kan bli utbrända redan i tonåren och utveckla kroppsliga sjukdomar som hjärt- och kärlproblem, diabetes mm. Stressade barn finns redan i förskolan och stressen i samhället ökar i stort både bland barn och vuxna (www.aftonbladet.se).

Det är många faktorer som påverkar bland annat tempot som är högre, nya relationer och oro i familjerna, föräldrar som känner att de inte räcker till, barngrupperna som är för stora både i förskolan och skolan samt stressad personal. Det man kan göra som förälder är att lugna ner sig själv eftersom den stressen är större än barnens egen. Han anser att vuxna måste kunna tacka nej till alla aktiviteter som barnen vill vara med på. Gustafsson menar att alla måste samarbeta för barnens skull till exempel elever, föräldrar, skolan, idrottsföreningar och kyrkan, för att barnen ska få en så bra livsmiljö som möjligt. Gustafsson menar att många barn lider av stress idag och att det ökar hela tiden där föräldrar överför stress till sina barn (www.aftonbladet.se).

Barn är stressade över den egna skolmiljön särskilt när det inte fungerar med lärare och kompisar så kallade relationstress när man varken har det bra i familjen eller med människor runt omkring sig. Stress är inget man behöver medicinera utan det som behövs är föräldrar som behöver mer tid med sina barn, mer personal i skolan och mindre barngrupper. Där han menar att både kvantitets- och kvalitetstiden är viktig. Något som Lars H Gustafsson vill poängtera är att stödet hemifrån betyder mycket och betydelsen av att hamna bland positiva människor utanför familjen (www.aftonbladet.se).

3.16 Tecken på utbrändhet

Till att börja med visste man inte hur man skulle klassificera det som kallas utbrändhet. Men med en kombination av symptom klarnade bilden för både det fysiska och psykiska

tillståndet, som trötthet, känslan av meningslöshet, likgiltighet och bristen på lust som för tanken till depression. Allt eftersom tiden gick klarnade symptombilden och

sjukdomstillståndet hade fått sitt namn, utbrändhet. Det är ingen vanlig trötthet som den drabbade känner utan man är trött på ett annat sätt än den som är överansträngd. När man blir utbränd är det inte som en fysisk sjukdom som man kan se visuellt. Nej utbrändhet är en kris som pågår i flera faser, där den ena fasen följer den andra. Till att börja med har man stora ambitioner att utföra ett arbete och när man efter ett tag landar i verkligen och inser att allt inte var som man tänkt sig. Utan det uppstår stagnation och eftertanke och kroppen börjar reagera på spänningshuvudvärk och sömnsvårigheter. Detta visar sig i frustration och

ifrågasättande när krafterna börjar tryta och man börjar få smärtor i kroppen. När man till sist vägrar i det längsta att inse att man är utbränd och har svårt att acceptera situationen som den är (Dalid, 1999 s.163-169).

Att vara utbränd redan i skolan kan beskrivas följande: Smekmånad: Barn som börjar skolan ivrigt och med stor förväntansfullhet. Bränslebrist: Höga krav på att prestera, konkurrens gör att barnen måste ta till sina energireserver, som till slut blir tömda, eftersom det inte finns ny energi att fylla på med. Kroniska symtom på stress: När barn börjar uppleva vantrivsel i skolan, känna trötthet men ändå ha sömnproblem, vilket gör att sjukdomar ökar och förvärras. Kriser: Det är i det här stadiet beteendeproblem som aggressivitet och inbundenhet börjar framträda. En del barn börjar fuska och skolka i skolan, andra barn kan t.o.m. börja med droger. Väggen: När energireserverna tar slut upplevs stressen i skolan som outhärdlig. Om barnet inte får hjälp tappar den all kraft (Ellneby, 1999 s.60).

4. Resultatredovisning

4.1 Förekomsten av utbrända barn i fritidshemmen

Ingen av de fem pedagogerna i mina intervjuer har tänkt på utbrändhet hos barn innan, men det blir mer synligt när frågan kom upp under intervjun. Nyfikenheten att ta reda på mera efter mitt första samtal lockade dem och de kunde beskriva några symptom på barn som de kunde koppla ihop med barn på väg till utbrändhet. De här symptomen, orsakerna och fallen är bara vad fritidspedagogerna själva tror kan bero på barn på väg till utbrändhet. De aktiviteter som beskrivs nedan är vad fritidshemmen själva har gjort.

4.1.1 Symptom beskrivna av fritidspedagogerna

Det kan vara känsliga barn som är inåt- och utåtagerande som kan visa sig i aggressivitet, positiva och negativa humör- svängningar. Deprimerade barn som har en likgiltig blick och är inaktiva. Barn som känner sig stressade över skolan och aktiviteter utanför skolan, då de får svårt att koncentrera sig och finna på aktiviteter. Barn som ofta har ont i huvudet och får migrän. Barn som har svårt med kompisrelationer, där det oftast uppstår konflikter. Barn som är för trötta på grund av kvälls- och helgaktiviteter som vuxna ser som betydelsefulla för barnen. Detta visar sig att barnen inte orkar med hela skoldagen.

4.1.2 Några exempel på barn på väg till utbrändhet

Ett syskonpar som var från 6-12 årsåldern på fritids, måndag till fredag, från öppning till stängning varje vecka och skollov. Det visade sig när det ena barnet var i 12-årsåldern utvecklade MS (Multipel skleros). Barnet var helt utslitet och hade även mycket aktiviteter efter skolan, hemförhållanden som var jobbiga och svårt med kompisrelationer.

Fritidspedagogen som beskriver detta är helt övertygad att det berodde på det här. Barn som får ta mera ansvar hemma med vuxensysslor som lämning och hämtning av syskon på dagis och fritids. Fritidspedagogen som beskriver detta tycks se att det här blir allt vanligare. Sociala problem som missbruk av olika slag och försämrade hemförhållanden har ökat jämfört med för tio år sedan. Där fritidspedagogen tror det kan bero på att de bor i en

gränskommun, där det är mycket invandring från Norge. En del barn som har för långa dagar på fritids och i skolan, från måndag till fredag, 55 timmar/vecka och dessutom alla skollov. Detta är också vanligt förekommande på fyra av fritidshemmen där det visar sig att barnen är

utslitna, vilket visar sig i dålig koncentration, aggressivitet och gråt. Ett barn i 6-årsåldern som har migrän ofta, där föräldrarna skickar med medicin som barnet ska äta när den känner av huvudvärken. Där fritidspedagogen kan tycka att det är bättre att barnet får komma hem och vila istället för att vara kvar i fritidshemmet.

4.2 Pedagogernas hjälp och stöd i fritidshemmen

4.2.1 Förslag på aktiviteter

Det kan vara fri lek i de olika miljöerna inomhus, rita och måla, spela spel, massage med Yoga och SPA-aktiviteter, planerad lugn och ro där man lyssnar på musik, ta sig an barnet och lyssna, fråga varje dag och ge positiv feedback, läsa för barnet där det kan prata om sig själv med hjälp av sagan, inte stressa barnen och vara tidsoptimist själv, ge barnen tid, ge beröm och ha nära kontakt med föräldrar. Utelekar med fri lek och inte för mycket planerade styrda aktiviteter. För de barn som är i fritidshemmen på skolloven ”bara få va” och ta det lugnt.

Ett av fritidshemmet utgick från kvalitetsredovisningen där barnen efterfrågade lugn och ro. De möblerade om i lokalen som resulterade i ett lugnt rum och de fick instruktion på Yoga och massage. Ett fritids menade att man är skyldig att anmäla till rektorn och sociala myndigheten ifall något inte står rätt till. Ytterligare ett fritids gav förslag på en metod som man kunde jobba utifrån, Repulse, ett åtgärdsprogram som är ett program och en strukturerad metod som man jobbar efter med barn som är inåt/utåtagerande (www.repulse.se ). De är även med på EVK (Elevvårdskonferens) då skolan och fritids har mycket samarbete. Ett fritids föreslog att man kunde göra lugna saker tillsammans den sista timmen av dagen för att lugna ner barnen. Ett av fritidshemmen tillbringande en dag/vecka utomhus, där de var i skolskogen eller på andra ställen i närheten av fritidshemmet.

4.3 Samband mellan barns utbrändhet och trender i samhället

4.3.1 Orsaker och samband

Alla fem fritidspedagogerna bekräftade att barnen var mer stressade idag än för några år sedan. Några av orsakerna kunde vara för många olika aktiviteter för barnen på eftermiddagen efter skolan och fritids, föreningslivet och att leka med kompisar. Barnen börjar allt tidigare med organiserad verksamhet istället för den spontana aktiviteten. För mycket tid framför

datorn och tv-spelen. Läxläsningen blir lidande och barnen orkar inte med skolan. För mycket aktiviteter på kvällar och helger som vuxna ser som betydelsefulla för barnen. Ekonomin styr mycket och föräldrarna måste jobba vilket gör att de inte hinner med barnen. Samhällets struktur i allmänhet ligger till grund för att hela samhället är stressat. Många barn har social misär hemma som gör att det inte orkar med vardagen. Både att föräldrarna jobbar mycket eller har missbruksproblem av olika slag. Mor och farföräldrar får rycka in och passa barnen efter fritids eftersom föräldrarna är upptagna av annat. Hemma behöver barnen tid med sina föräldrar där man behöver det sociala samspelet som ligger till grund för vuxenlivet. Besparingstrender inom skolan gör att pedagogerna inte hinner med och knyta an till alla barnen som man borde. En av fritidspedagogerna påvisade skillnaden nu och för 22 år sedan då hon jobbade. Då det var 2 fritidspedagoger och en kokerska på 15 barn. Samma

fritidspedagog menade att pedagogerna har inte den tiden att knyta an barnen, vilket känns som stor frustration.

5. Diskussion och slutsatser

5.1 Förekomsten av utbrända barn i fritidshemmen

När jag började leta efter material till min studie kunde jag se det som jag trodde innan, att det inte fanns mycket litteratur eller forskning inom området. Detta gällde även hos

fritidspedagogerna som jag intervjuade. Det var först när begreppet blev mer synligt i mina intervjuer som det började klarna för dem och väcka en nyfikenhet. Då det blev ännu mer bekräftat. Att hjälpa barn som behöver tröst och stöd av olika anledningar i vardagen hör till skolans värld. Parenting som Gustafsson (2009) beskriver är det rätta ordet för pedagogens roll. Man tar hand om barnen på ett professionellt sätt men ändå inte är deras förälder. Att vara en bra pedagog med styrkor som social sensivitet, pedagogisk grundsyn och

människosyn, lyssna och vara positiv och vikten av att se barnen så de blir bekräftade enligt vad Linder & Mortensen (2008) sidan 74 ”Att bli bekräftad av dem vi är beroende av handlar alltså om liv eller död i psykologisk mening.”

De fall som beskrivits utifrån intervjuerna med barn som har långa dagar och veckor på fritids och som kan orsaka följdsjukdomar, eftersom barnen inte får tid att återhämta sig tror jag är vanligt förekommande på alla fritidshem i hela Sverige. Hur vi vuxna lever och beter oss speglar sig i barnen, både positiva och negativa egenskaper.

Att stress kan ge följdsjukdomar bekräftas av författaren Ellneby (2005) och det kan resultera i åldersrelaterade åkommor. Att det kan ge följdsjukdomar kan man se genom exemplet med flickan som fick MS i en av mina intervjuer. Även cortisolets påverkan på barnen som gick i förskolan som Watamura, Kryzer & Robertson (2009) visar i sin forskning. Många av symptomen beskrivs och bekräftas i litteraturen av författarna Woxberg (2005), Ellneby (2005), Nilzon (1995) och artikeln i Aftonbladet 20020819.

Något som är viktigt att tänka på är att levnadssättet man har som barn visar sig när man blir tonåring, då mycket händer och utvecklas i kroppen. Den tankeställaren fick jag i alla fall när jag hörde om fallet med MS och cortisolets påverkan.

5.2 Pedagogernas hjälp och stöd i fritidshemmen

Fritidshemmens betydelse för barnen så det kompletterar både skolan och hemmet är viktigt och att man utgår från individen. Man ska ”se alla barnen” och ge barnen en meningsfull fritid och möjlighet till mångsidig utveckling. En av det viktigaste kunskapsområdet inom

fritidspedagogikens mål och Lärarförbundet (2005) är att stärka eleverna som individer, där pedagogerna måste ta ett ansvar för barnen. FN:s konvention om barns rättigheter säger i både artikel 18 och 31 och som Lärarförbundet (2007) beskriver, att föräldrarna och

vårdnadshavarna har huvudansvaret och där barnen ska komma i första rummet med rätt till vila, fritid och lek.

I skollagen och övriga styrdokument nämns den sociala och emotionella utvecklingen hos barnen och att den ska få främjas när barnen är på fritids. Pedagoger behöver tänka på hur viktigt det är att ha stimulerande miljöer, både inom- och utomhus och avslappning, massage och fysisk aktivitet som gör att barnen blir lugnare och orkar med livet bättre. De olika aktiviteter som beskrivs i intervjuerna bekräftas även av författarna Ellneby (1999) och Lindqvist (1996) hur betydelsefulla inne- och utemiljöerna är för barnen vilket ger dem stimulans, lugn, rörelse och motverkar stress. Något som man måste tänka på är att barnen tillbringar en stor del av sitt liv på fritids, från 6-12 årsåldern. Då är det bra med lite

miljöförändringar och ombyte. Detta ger barnen ny inspiration. I en av mina intervjuer hade ett fritids gjort om några rum, där ett av rummen blev lugna rummet, där de bara kunde göra lugna aktiviteter. Detta önskade sig barnen mest av allt utifrån kvalitetsredovisningen det året. En av fritidspedagogerna jag pratade med berättade om sagoberättandets betydelse för barnen. Där man kan prata om barnets problem med hjälp av sagan. Det tycker jag beskrivs så bra i Lindquist (1996) sidan 70, att man genom leken utvecklar tanken, viljan och känslan, vilket kan dramatiseras i sagans värld.

Massage där barnen får bekräftelse och där de själv bestämmer nivån tas det upp i två forskningsundersökningar som professor Uvnäs Moberg (Ellneby, 1999) och Haraldsson (2009) gjort. Där visar det sig att massage har en lugnande effekt och ger barnen

välbefinnande. Detta kan jag bara koppla till min egen arbetsplats, där jag hade SPA och massage på fritidsval under hösten 2009. Barnen älskade när de fick ha lugn och ro, några till och med somnade under avslappningssagorna. På SPA fick de välja olika aktiviteter, gurka på ögonen var något de efterfrågade. Alla barnen på fritids uppskattade den aktiviteten som

sedan utvecklades mer under 2010, barnen ansvarade för SPA och pedagogen var i bakgrunden. De hade fotbad, ligga på spikmatta, ansiktsbehandling mm.

Utomhusmiljön är bra för barnen med skogen och naturen, där barnen är aktiva och rör sig naturligt och kan fantisera och dessutom är naturen läkande mot stress. Man märker det genom att barnen leker, löser konflikter och känner en trygghet att vara i sina kojor i skolskogen, samt att det kunde bekräftas från intervjuerna att den fria leken utomhus

efterfrågades av barnen och föreslogs av pedagogerna. Det kan bekräftas av Ellneby (1999), Sandell, Glantz & Brügge (2007) och Woxberg (2005). Det man inte får glömma är att pedagoger måste finnas med i periferin hela tiden, så inte barnen lämnas ensamma.

De metoder som jag presenterat i min litteraturgenomgång: processinriktat förändringsarbete Winroth & Rydqvist (2002) och åtgärdsmodellen Dahlin, Ingelman & Dahlin (2002) är två bra exempel som man med fördel kan utgå ifrån när man ska hjälpa drabbade barn i olika situationer. Metoden med processinriktat arbete användes på fallbeskrivningen pojke 6 år i inledningen. Han är ett typiskt A-barn (Nilzon, 1995). Jag har bara provat den, men de påminner om varandra. Den var en bra modell att jobba efter och som fungerade i praktiken.

Att motivera andra till ett bättre liv, är ett stort uppdrag och en utmaning. Ett

förändringsarbete är där många är inblandade och strävar mot samma mål. Där ska man gå lugnt tillväga och inte ha för stora mål, utan delmål. Tala om att man kan misslyckas. Det är ingen skam, utan tvärtom, det är mänskligt. I ett förändringsarbete skall man ”finna

människan där hon befinner sig och börja arbeta just där” (Granbom, 1998, s.72) och som Woxberg (2005) beskriver att det är inte bara en metod som löser alla problem utan som pedagog måste våga gå sin egen väg. Att ha hälsa och må bra, kan man ha fastän man fått en diagnos, det gäller bara att göra det bästa av situationen. Detta beskriver Linder & Mortensen (2008) och Sandell, Glantz & Brügge (2007) genom KASAM och hälsobilden i avsnittet om hälsa.

Vad som är viktigt och inte att förglömma är samarbetet och den ömsesidiga respekten mellan fritidshemmet och föräldrarna, där det ska vara en öppen dialog.

5.3 Samband mellan barns utbrändhet och trender i samhället

Utifrån de undersökningar som både Skolverket (www.skolverket.se), SCB (www.scb.se) och Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se) har gjort visar det sig att många känner sig stressad i skolan idag och att det har ökat. Det visar sig också att de barn som går i årskurs 5 mår lika bra eller till och med bättre än för 20 år sedan. Det är svårt att jämföra tycker jag, eftersom samhällsbilden såg annorlunda ut då jämfört med år 2009. Det är väl ändå bra att höra att barnen mår bättre. Frågan är hur man har gjort undersökningen, då det är viktigt att man formulerar sig rätt och beskriver utifrån hur samhällsbilden ser ut vid frågestillfället. Här tror jag att det finns ett stort mörkertal på barn som mår dåligt om man utgår från andra

forskningar, mina intervjuer och egna erfarenheter och att barnet har svårt att kunna beskriva och förklara de olika begreppen de utfrågas om. Enligt erfarenhet utgår de från här och nu med vad som är bra eller dåligt.

Enligt Gustafsson menar han att barnen visar samma symptom som vuxna när det gäller utbrändhet. Genom att stressen ökar i samhället är det de vuxnas ansvar att kunna tacka nej till barnens aktiviteter och minska ner dem. Många av barnen är stressade över skolmiljön särskilt om det inte fungerar med lärare och kompisar. Stress är inget som behöver

medicineras utan det är stödet hemifrån och andra positiva människor utanför familjen som är avgörande. (www.aftonbladet.se)

Det är här pedagogens roll kommer in och om man ska utgå från en kvalitetsgranskning som skolinspektionen gjort är ambitionerna att se alla barnen, skapa en trygg och säker miljö, där lokalerna är viktiga för välbefinnandet hos både barn och vuxna. (www.skolinspektionen.se) De som jobbar i fritidshem har de målsättningar, att se alla barnen och bekräfta dem, men det kan vara svårt ibland att nå dit eftersom arbetsbelastningen ökar, barngrupperna blir större och personalen minskar. Barnen speglar av sig i hur vuxna beter sig och är mot barnen och det är framförallt föräldrarna men även pedagogerna på fritids. Författaren Bjärvall (2005) påvisar i sin bok att samhällsbilden har förändrats från 1970 fram till nu och att mammorna

förvärvsarbetar nästan lika mycket som papporna, jämfört med 1950-talet, då mammorna var hemmafruar och tog hand om sina barn själva. Det är föräldrarnas insats som är viktig för barnens liv, vilket bekräftas av författarna Woxberg (2005) och Hansson (2005).

Det är här som pedagogens roll och profession träder in som god lyssnare och stöttepelare för barnen, vilket gör att barnen blir trygga och deras självkänsla stärks. Barnen ska alltid vara i centrum. Försök undvika utbrändhet hos barn i god tid. Låt barnen vara barn! Detta är något som jag och min man alltid förespråkat. Barnen måste få utrymme till lugnet, myset och aktiviteter på lagom nivå. Det mår de bäst av.

5.4 Slutsatser

Genom min vetenskapliga studie märker jag vad betydelsefullt det är med forskning.

Förhoppningsvis kan jag bidra med en liten del inför framtiden, för den fortsatta forskningen om utbrändhet hos barn.

Mina åsikter stämmer väl överens med vad litteraturen, undersökningarna och forskningen och mina intervjuer visar. Där det visar sig att det är många barn i dagens samhälle far illa av stress, för att de ska leva upp till sina egna, föräldrars, skolans och samhällets behov, som i sin tur kan leda till utbrändhet. Att symptom på utbrändhet förekommer för barn i

fritidshemmen blir också mera synligt för pedagogerna genom mina intervjuer och att det förkommer i de flesta fritidshemmen i min undersökning. Något som har framkommit i mina intervjuer är att pedagogerna inte tänkt på denna fråga innan. Att det hela handlar om en kombination vad som görs på fritiden eller i skolan och i fritidshemmen, kan jag se tydligt genom både litteraturen och mina intervjuer. Barn som aldrig får vila och återhämta sig kan sluta i utbrändhet. Genom min undersökning kan jag se, att stress är den största orsaken till att barn är på väg till utbrändhet. De som jobbar i fritidshemmen kan bidra till att barnen skall få det bättre, där vuxnas beteende kan vara avgörande för hur barn mår och hur deras framtid ska bli.

Mina kompetenser som pedagog är att se och lyssna, tänka positivt och använda mina styrkor till något bra, där den pedagogiska grundsynen och människosynen är något av de viktigaste kompetenserna man har. Förhoppningsvis kan jag som blivande pedagog på fritids göra dagen för barnen bättre med mina aktiviteter och metoder. Det är mitt mål! Fritids är den miljö som ska va trygg för barnen, där regler och tillhörighet är en gemensam nämnare. Sist men inte minst, Se alla barnen! Det är min ledstjärna, då tror jag att man kan förhindra utbrändhet hos barnen.