Syftet med denna delrapport har varit att ge en översikt över de mätningar som genomförts i 57 småhus inom doktorandprojektet ”Energianvändning i
bostadsbebyggelsen – Brukarbeteendets betydelse”. I rapporten har
mätningar/avläsningar av energianvändning, inomhustemperatur och vattenanvändning redovisats och kopplats samman med familjesammansättning för hushållen (olika hushållstyper).
Resultatet av mätningarna kan summeras och kommenteras som följer:
• Variationer mellan hushållens energianvändning inom ett husområde är
stora. Det skiljer en faktor två mellan högsta och lägsta användningen i
husområde A och B. I husområde C varierar det en faktor tre mellan hushållens energianvändning. Dessa variationer har inte kunnat förklaras med skillnader i inomhustemperatur, antal personer, eller regelbundna temperatursänkningar. För de tre husområdena kan man inte heller dra någon slutsats vad det gäller
hushållstyp (baserad på familjesammansättning) och energianvändning. Att barnfamiljer generellt skulle använda mer energi än övriga kategorier visas inte av de utförda mätningarna. Skillnader i hushållens energirelaterade beteenden kan antas vara en rimlig bidragande förklaring till variationerna i
energianvändningen och betydelsen av vardagliga energirelaterade beteenden ska studeras i nästa steg av projektet.
• Skillnader (och likheter) i energianvändningen mellan husområdena kan
inte förklaras med skillnader i inomhustemperaturen eftersom den i medeltal
har legat på ungefär samma nivå (mellan 20,6°C och 21,0°C).
Utomhustemperaturen däremot har stor betydelse, vilket visar sig genom att energianvändningen för det husområde (område B) med avsevärt högre
utomhustemperatur under mätperioden också ligger på en mycket lägre nivå än för de två andra områdena.
Byggnads- och installationstekniska skillnader spelar givetvis också roll. Att husen med FTX-ventilation (husområde C) inte uppvisar bättre prestanda än hus med F-ventilation (husområde A) beror troligen på att omfördelningsberäkning har tillämpats. D v s att man minskat isoleringsgraden vid användning av FTX- ventilation.
Skillnader mellan hus med FTX-ventilation kan bero på nedsatt funktion av FTX- systemet, t ex som följd av eftersatt eller brister i underhållet av systemet. Detta kan studeras närmare i nästa steg av projektet.
• För de tre husområden ligger inomhustemperaturen på ungefär samma nivå mellan 20,6°C och 21,0°C.
Som jämförelse kan nämnas att man i den så kallade BETSI4-studien uppmätte och skattade en genomsnittlig inomhustemperatur på 21,2°C för hela det svenska småhusbeståndet. Skillnaden mellan temperaturerna i BETSI-studien och det aktuella projektet kan till viss del förklaras med att de studerade husen i det
4
BETSI, Byggnaders Energianvändning, Tekniska Status och Innemiljö, är ett projekt som har projektletts av Boverket på regeringens uppdrag. Med hjälp av besiktningar, mätningar och enkäter togs en uppdaterad beskrivning av det svenska byggnadsbeståndet fram. Skattningar för hela det svenska beståndet gjordes från de inhämtade data. När det gäller inomhustemperaturen uppmättes den i småhusen under 14 dagar. Man placerade ut en mätare per våningsplan. Läs mer i
huvudrapporten Boverket (2009). Så mår våra hus - Redovisning av regeringsuppdrag beträffande
aktuella projektet uteslutande har radiatorer medan BETSI-studien också inkluderar en viss andel hus med golvvärme.
• För de undersökta tvåplanshusen är det vanligare att ha en något lägre
temperatur på övervåningen än på undervåningen. En tänkbar orsak till att
det är kallare på övervåningen i många hus kan vara att flest sovrum finns där och att man vanligtvis föredrar en svalare temperatur i sovrummet – antingen genom att dra ner termostaten eller genom att vädra. Om det beror på någon byggteknisk faktor är svårt att säga. Detta får undersökas vidare i nästa del av projektet. • De timvisa energi- och temperaturkurvorna ser mycket olika ut för de olika
hushållen under de fyra dygnen. En del har mycket jämn inomhustemperatur
medan andra har stora variationer när det gäller inomhustemperaturen och energianvändningen. För många hushåll ser man att elanvändningen sällan eller aldrig sjunker under en viss baslast. Det är olika tydligt om det finns regelbundna temperatursänkningar i vissa hus eller inte. För de hushåll där det förekommer, kan man notera att temperatursänkningarna ser väldigt olika ut och att de oftast inte är så stora sänkningar, vilket kanske bidrar till att hus med
temperatursänkning inte utmärker sig när det gäller en låg energianvändning. Man kan därför fundera på vad nyttan är av sänkningar i de aktuella husen, vilka möjligheter det faktiskt finns till lägre energianvändning och om de boende har justerat in styrningen själva.
• När det gäller lastkurvornas (timvisa energikurvornas) utseende för grupper
av hushåll finns det tydliga skillnader i mönstret mellan vardag och helg.
Detta gäller för alla tre husområdena och främst för hushållstyp V (barnfamiljer). Effekttoppar morgon och kväll på vardagarna är olika markanta för de tre
husområdena och för de olika hushållstyperna. Lastkurvornas utseende för individuella hushåll ser mycket olika ut, d v s generella mönster erhålls endast på gruppnivå. Kunskap om lastkurvors utseende är mycket viktigt med tanke på framtidens smarta nät/förbrukare där man kan komma att behöva påverka användningen så att den bättre stämmer överrens med kapaciteten för produktion av energi.
I Energimyndighetens studie om förbättrad energistatistik5 och de mätningar som gjordes i småhus, så kan man se att för barnfamiljer med eluppvärmda bostäder och för par utan barn, 26-64 år, finns det vissa skillnader i mönstret mellan vardag och helg - det är framförallt tydligare effekttoppar på vardagar.
Pensionärer har inga skillnader i hushållens lastkurvor mellan vardag och helg och har inte heller lika tydliga effekttoppar kvällstid som de övriga kategorierna. • Det varierar mycket mellan hushållens vattenanvändning. Medelvärdet för
den totala vattenanvändningen, d v s inklusive både varm- och
kallvattenanvändning, för alla hushåll ligger på 330 liter/dygn under mätperioden. Detta motsvarar ett medelvärde på 116 liter/person,dygn. Max- och
5
I Energimyndighetens studie om förbättrad energistatistik för bostäder och lokaler ingick bl a en elmätkampanj där man mätte framförallt den huvudsakliga elektriska användningen i 400 hushåll, varav 199 småhus. I 40 hushåll genomfördes mätningar under ett år och i de övriga 360 hushållen mätte man under en månads tid. Data från månadsmätningarna omräknades sedan till årsvärden. Mätkampanjen pågick från augusti 2005 till december 2008. Resultaten från mätningarna redovisas uppdelat på småhus och flerbostadshus, uppdelat på olika hushållskategorier (så som redovisas i tabell 5 i denna rapport) och uppdelat på eluppvärmda och icke-eluppvärmda bostäder. Läs mer i rapporten Zimmermann, J. P. (2009). End-use metering campaign in 400 households in
minförbrukningarna i denna studie är 290 liter person och dygn, respektive 47 liter per person och dygn, vilket ger att de skiljer sig åt med en faktor 6,2. Dessa värden kan jämföras med de mätningar av vattenanvändningen som gjordes i Energimyndighetens studie om förbättrad energistatistik6 där man för de 35 småhusen hade medelvärden på 438 liter/dygn och 130 liter/person,dygn. Den högsta förbrukningen låg på 235 liter/person,dygn och den lägsta på
53 liter/person,dygn - vilket betyder en skillnad med en faktor 4,4.
• Om man studerar olika hushållskategorier och vattenanvändningen finner man att
per hushåll har barnfamiljer den högsta förbrukningen i snitt och även den
största spridningen inom gruppen. Tittar man istället på användningen per
person så har barnfamiljer den lägsta användningen i snitt, medan pensionärer står för den högsta genomsnittliga användningen. Troligen
spelar stordriftsfördelar in på den lägre användningen för barnfamiljer och större närvaro hemma har betydelse för pensionärernas högre förbrukning. Detta kan studeras vidare i nästa steg av projektet. Dock kan inget starkt samband med antal personer och vattenanvändningen utläsas.
Jämför man med Energimyndighetens studie6 har även här barnfamiljer den högsta förbrukningen i snitt (uttryckt i liter/dygn) och den största spridningen inom gruppen. Om man istället uttrycker förbrukningen per person blir förbrukningen jämförbar eller lägre med de övriga kategorierna (fördelningen mellan de olika hushållskategorierna är snarlik fördelningen i projektet redovisat i denna rapport). I Energimyndighetens studie är sambandet mellan antal personer och vattenanvändning något starkare än i det aktuella projektet.
I det fortsatta arbetet i projektet ska det undersökas, med utgångspunkt från de redogjorda mätningarna och med hushållens dagböcker, vilka de bakomliggande faktorerna är till varför energianvändningen ser ut som den gör. Nästa del är främst fokuserad på de energirelaterade beteendena som förekommer i hushållen och ska speciellt studera:
• Vilka de mest energislukande beteendena är. • Vad som skiljer en hög- och lågförbrukare åt.
• Om en högförbrukare kan ”lära” från en lågförbrukare. • Om man kan dela in de boende i olika beteendeprofiler.
• Vilka aktiviteter som orsakar de största effekttopparna – d v s studera när aktiviteter inträffar.
6
I Energimyndighetens studie om förbättrad energistatistik för bostäder och lokaler ingick bl a att mäta vattenanvändningen i 44 hushåll, varav 35 småhus. Mätningarna genomfördes under en månad i varje hushåll. Mätningarna pågick från november 2007 till juli 2008. Läs mer i rapporten Energimyndigheten (2009). Mätning av kall- och varmvattenanvändning i 44 hushåll - Delrapport
i Energimyndighetens projekt Förbättrad energistatistik i bebyggelsen och industrin,
5
Referenser
Boverket (2009). Så mår våra hus - Redovisning av regeringsuppdrag beträffande byggnaders tekniska utformning m.m. Boverket
Energimyndigheten (2009). Mätning av kall- och varmvattenanvändning i 44 hushåll - Delrapport i Energimyndighetens projekt Förbättrad energistatistik i bebyggelsen och industrin, Energimyndigheten ER 2009:26
Zimmermann, J. P. (2009). End-use metering campaign in 400 households in Sweden - Assessment of the potential electricity savings. Enertech
6
Bilagor
Rapporten innehåller följande bilagor:
Bilaga 1 Energianvändning och inomhustemperatur för hushåll i husområde A Bilaga 2 Energianvändning och inomhustemperatur för hushåll i husområde B Bilaga 3 Energianvändning och inomhustemperatur för hushåll i husområde C Bilaga 4 Energianvändning mot temperatur timvis
Bilaga 5 Lastkurvor för husområden Bilaga 6 Lastkurvor för individuella hushåll Bilaga 7 Lastkurvor för olika hushållstyper