Energianvändning i bostadsbebyggelsen - Brukarbeteendets betydelse : En översikt över energimätningar i 57 småhus

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

En

n övers

ikt över

r energ

gimätnin

ngar i 5

Ca

SP

57 småh

rolina H

Energi P Rapport 20

hus

Hiller

teknik 011:21

Energianvändning i bostadsbebyggelsen

- Brukarbeteendets betydelse

En översikt över energimätningar i 57 småhus

Abstract

Environmental and climate issues are discussed extensively and one way to contribute to an improved environment is to reduce the energy use in our homes. In order to achieve national and international energy goals for the housing sector, a holistic approach is required, in which both technology and users contribute to the decrease. To study energy use in our homes along with residents' energy-related behaviours is important.

This report provides a first overview of the field measurements conducted as part of the Ph.D. project "Energy use in single family houses – The significance of residents’ behaviour". The aim of the Ph.D. project is to provide examples of and learn about how the energy use of a number of ordinary houses can look like. The overall goal is to use the knowledge derived to contribute, long term, to the reduction of energy use in the

residential sector. This interim report presents the measurements / readings of energy use, indoor temperatures and water consumption conducted on three different estates with similar houses. A total of 57 households participated in the study. Data is also connected to the family composition of the households (different types of households).

The results of the measurements can be summarised as follows:

• Variations between household energy use within a housing area are large. There is a factor two to three between the highest and lowest use in the three studied housing areas. These variations could not be explained by differences in the indoor temperatures, number of persons, or regular temperature decreases. For the three housing areas, one cannot draw any conclusions in terms of household type (based on family composition) and energy use.

• Differences (and similarities) in energy use between the three housing areas cannot be explained by differences in indoor temperature since they on average were relatively similar (between 20.6 ° C and 21.0 ° C). The outdoor temperature is however important, as evidenced by the lower energy use of the housing estate B with significantly higher outdoor temperature during the measurement period compared to the two other areas.

• For the studied two-storey houses, it is more likely to have a somewhat lower temperature on the upper floor than on the lower floor.

• The hourly energy and temperature curves have very different appearance for the different households during the measuring period. Some houses have very consistent indoor temperatures while others have large variations in indoor temperature and energy use.

• Regarding load curves (hourly energy curves) for groups of households, the patterns of the curves clearly differ between weekdays and weekends. The appearance of load curves for individual households look very different, i.e. general patterns are only obtained on group level.

• The water consumption varies greatly for the households. The average value of the total water use, i.e. including both hot and cold water usage, for all

households is 330 litres / day during the measurement period. This represents an average of 116 litres per person daily. There is a factor of 6.2 between the maximum and minimum consumptions in this study.

• If you study the different household categories, and water use, one finds that per household, families with children have the highest consumption on average and also the largest variation within the group. If instead the use per person is studied, families with children have the lowest use on average, while seniors represent the highest average use.

In the continuing work, the project aims to identify, on the basis of the presented

that can explain the appearance of the energy curves. The next part of the work is mainly focused on the importance of everyday energy-related behaviours that occur in

households and which is likely to be a contributing explanation for the variations in energy use between similar houses.

Key words: energy use; single-family houses, residents; occupants; field measurements

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

SP Technical Research Institute of Sweden SP Rapport 2011:21

ISBN 978-91-86622-52-7 ISSN 0284-5172

Innehållsförteckning

Abstract 3 

Innehållsförteckning 5 

Förord

6 

Sammanfattning 7 

1 

Inledning 9 

1.1  Bakgrund 9  1.2  Syfte 9  1.3  Genomförande 10 

2 

Beskrivning av husområdena och hushållen

12 

2.1  Husområde A 12 

2.2  Husområde B 13 

2.3  Husområde C 14 

2.4  Familjesammansättning och uppvärmd area 15 

3 

Resultat och analys

18 

3.1  Energianvändning för hushållen 18 

3.2  Inomhustemperatur i husen 20 

3.3  Utomhustemperatur 21 

3.4  Energianvändning och inomhustemperatur 22 

3.5  Lastkurvor för husområden, individuella hushåll och hushållstyper 30 

3.6  Regelbunden temperatursänkning 34 

3.7  Energianvändning och antal personer i hushållen 35 

3.8  Vattenanvändning under mätperioden 36 

4 

Diskussion och slutsatser

42 

5 

Referenser 45 

6 

Bilagor 46 

6.1  Bilaga 1 - Energianvändning och inomhustemperatur för hushåll i

husområde A 46 

6.2  Bilaga 2 - Energianvändning och inomhustemperatur för hushåll i

husområde B 58 

6.3  Bilaga 3 - Energianvändning och inomhustemperatur för hushåll i

husområde C 68 

6.4  Bilaga 4 - Energianvändning mot temperatur timvis 76 

6.5  Bilaga 5 - Lastkurvor för husområden 82 

6.6  Bilaga 6 - Lastkurvor för individuella hushåll 86 

Förord

Att energianvändningen minskar i bostadssektorn är av stor vikt för att vi ska kunna bidra till en reduktion av vår påverkan på klimatet och för att kunna nå uppsatta energimål. Att implementera tekniska energieffektiviseringsåtgärder i våra bostäder är en viktig del men för att kunna nyttja den fulla potentialen i att minska energianvändningen måste vi vidga perspektivet och komplettera teknisk utveckling med studier om t ex behov och

beteenden hos slutanvändaren - de boende.

I denna delrapport presenteras de mätningar som har genomförts som en del i doktorandprojektet ”Energianvändning i bostadsbebyggelsen – Brukarbeteendets betydelse”. I projektet görs en kartläggning av energianvändningen för 57 hushåll, fördelat på tre olika grupphusområden med liknande eluppvärmda hus. Mätningar av energianvändning ska analyseras tillsammans med de dagböcker som de deltagande familjerna har skrivit över sina vardagliga beteenden i hemmet för att beskriva, ge exempel på och få kunskap om hur energianvändningen kan se ut i ett antal vanliga småhus. Denna rapport ger en översikt över de data som har erhållits genom mätningar i fyra dygn av hushållens energianvändning och inomhustemperatur. Dessutom har vattenanvändningen lästs av och utomhustemperaturen under mätperioden uppmätts. Doktorandprojektet är ett tvärvetenskapligt projekt som genomförs i samarbete mellan avdelningarna Byggnadsfysik och Miljöpsykologi, båda på Lunds Tekniska Högskola, och enheten Energiteknik på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Jag riktar ett stort tack till alla de villaägare som deltagit i studien. Det har varit otroligt generöst av dem att upplåta sina hem så att mätningarna har kunnat göras, samt att avsätta tid för att skriva dagböcker och svara på alla mina frågor.

Projektet finansieras av FORMAS, Västra Götalandsregionen och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Projektet kommer att färdigställas under 2011.

Borås, mars 2011 Carolina Hiller

Sammanfattning

Miljö- och klimatfrågor diskuteras flitigt och ett sätt att bidra till en minskad miljöpåverkan är att minska energianvändningen i våra bostäder. För att nå uppsatta energimål för bostadssektorn krävs ett helhetsgrepp där både teknik och användare bidrar till en reducering. Att studera energianvändningen i våra bostäder tillsammans med de boendes energirelaterade beteenden är därför viktigt.

Denna rapport ger en första översikt över de mätningar som genomförts som en del i doktorandprojektet ”Energianvändning i bostadsbebyggelsen – Brukarbeteendets betydelse”. Syftet med doktorandprojektet är att ge exempel på och få kunskap om hur energianvändningen kan se ut i ett antal vanliga småhus. Det övergripande målet är att använda den kunskap som framkommer för att bidra till att vi långsiktigt minskar energianvändningen i bostadssektorn. Denna delrapport redovisar de

mätningar/avläsningar av energianvändning, inomhustemperatur och vattenanvändning som har genomförts i tre grupphusområden med likadana hus. Totalt har 57 hushåll deltagit i studien. Data kopplas även samman med familjesammansättningen för hushållen (olika hushållstyper).

Resultatet av mätningarna kan summeras som följer:

• Variationer mellan hushållens energianvändning inom ett husområde är stora. Det skiljer en faktor två till tre mellan högsta och lägsta användningen i de tre

studerade husområdena. Dessa variationer har inte kunnat förklaras med skillnader i inomhustemperatur, antal personer, eller regelbundna

temperatursänkningar. För de tre husområdena kan man inte heller dra någon slutsats vad det gäller hushållstyp (baserad på familjesammansättning) och energianvändning.

• Skillnader (och likheter) i energianvändningen mellan de tre husområdena kan inte förklaras med skillnader i inomhustemperaturen eftersom den i medeltal har legat på ungefär samma nivå (mellan 20,6°C och 21,0°C). Utomhustemperaturen däremot har stor betydelse, vilket visar sig genom att energianvändningen för det husområde (område B) med avsevärt högre utomhustemperatur under

mätperioden också ligger på en mycket lägre nivå än för de två andra områdena. • För de undersökta tvåplanshusen är det vanligare att ha en något lägre temperatur

på övervåningen än på undervåningen.

• De timvisa energi- och temperaturkurvorna ser mycket olika ut för de olika hushållen under mätperioden. En del har mycket jämn inomhustemperatur medan andra har stora variationer när det gäller inomhustemperaturen och

energianvändningen.

• När det gäller lastkurvornas (timvisa energikurvornas) utseende för grupper av hushåll finns det tydliga skillnader i mönstret mellan vardag och helg.

Lastkurvornas utseende för individuella hushåll ser mycket olika ut, d v s generella mönster erhålls endast på gruppnivå.

• Det varierar mycket mellan hushållens vattenanvändning. Medelvärdet för den totala vattenanvändningen, d v s inklusive både varm- och kallvattenanvändning, för alla hushåll ligger på 330 liter/dygn under mätperioden. Detta motsvarar ett medelvärde på 116 liter/person,dygn. Det skiljer en faktor 6,2 mellan max- och minförbrukningarna i denna studie.

• Om man studerar olika hushållskategorier och vattenanvändningen finner man att per hushåll har barnfamiljer den högsta förbrukningen i snitt och även den största spridningen inom gruppen. Tittar man istället på användningen per person så har barnfamiljer den lägsta användningen i snitt, medan pensionärer står för den högsta genomsnittliga användningen.

I det fortsatta arbetet i projektet ska det undersökas, med utgångspunkt från de redogjorda mätningarna och med hushållens dagböcker, vilka de bakomliggande faktorerna är till varför energianvändningen ser ut som den gör. Nästa del är främst fokuserad på betydelsen av vardagliga energirelaterade beteenden som förekommer i hushållen och som kan antas vara en rimlig bidragande förklaring till variationerna i

1

Inledning

1.1

Bakgrund

Klimatfrågan har diskuterats mycket de senaste åren, både nationellt och internationellt, där energianvändningen i våra bostäder är en viktig del. Bostads- och servicesektorn står för en avsevärd del av den totala energianvändningen (i Sverige stod sektorn 2008 för 36 % av energianvändningen) och har, tillsammans med energisektorn, ett viktigt ansvar för att bidra till en reduktion av vår klimatpåverkan. De senaste decennierna har ett antal energisparåtgärder genomförts, både i den befintliga bebyggelsen och i nyproducerade hus. Ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv är det av vikt att energianvändningen i våra hus är och förblir låg under husens hela brukstid, och inte bara när de är nyproducerade eller nyrenoverade. Att de tekniska lösningarna fungerar som de är avsedda att göra är viktigt men man kan också förutse att de boendes beteende och val kommer att spela en allt större roll framöver vad det gäller att medverka till en sänkning av vår förbrukning för att klara de klimatutmaningar vi står inför.

Sverige har som nationellt mål att minska den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i våra byggnader med 20 % till år 2020 (jämfört med år 1995). För att nå det nationella målet om en minskad energianvändning i våra byggnader krävs en rad insatser, alltifrån en genomtänkt strategi för planering av bostadsbyggandet och

energiförsörjningen, men också ner till det enskilda hushållets energirelaterade beteenden och attityder.

Det behövs fler studier där man kopplar ihop beteende med faktiska energimätningar. Fortfarande finns det många frågor att besvara avseende de boende och deras

aktivitetsmönster kopplat till energianvändningen, exempelvis vad det gäller vädring, val av inomhustemperatur, varmvattenanvändning och hushållselanvändning. Att försöka beskriva och förklara de boendes påverkan är viktigt för energiplanering och för att vidare kunna studera olika typer av brukarprofiler. Exempelvis kan kunskapen användas till att anpassa energibesparingsåtgärder till olika profiler. Det aktuella projektet kommer framför allt att fokusera på skillnader mellan hushåll i bygg- och installationstekniskt likadana hus och riktar främst in sig på att kartlägga vardagliga energirelaterade beteenden som kan förknippas med vanor och livsstil.

Denna delrapport ger en första översikt över de mätningar som genomförts som en del i doktorandprojektet ”Energianvändning i bostadsbebyggelsen – Brukarbeteendets betydelse”.

1.2

Syfte

Syftet med projektet i sin helhet, d v s doktorandprojektet ”Energianvändning i

bostadsbebyggelsen – Brukarbeteendets betydelse”, är att beskriva, ge exempel på och få kunskap om hur energianvändningen kan se ut i ett antal vanliga småhus. Syftet är vidare att ge förklaringar till varför energianvändningen ser ut som den gör. Hur och varför energianvändningen varierar mellan olika hushåll i liknande hus belyses särskilt.

Det övergripande målet är att använda den kunskap som framkommer för att bidra till att vi långsiktigt minskar energianvändningen i bostadssektorn. Exempelvis kan kunskapen användas till att anpassa energibesparingsåtgärder till olika brukarprofiler.

Syftet med denna delrapport är att ge en översikt över de mätningar som har utförts för att sedan, i nästa steg analysera dem tillsammans med de boendes energirelaterade

inomhustemperatur och vattenanvändning samman med familjesammansättning för hushållen redovisat som olika hushållstyper.

1.3

Genomförande

En kartläggning har genomförts genom att 57 hushåll, fördelat på tre olika

grupphusområden med liknande eluppvärmda hus, fört dagbok över sina vardagliga aktiviteter som det utför när de befinner sig i hemmet. Familjemedlemmarna, vuxna och tonåringar, har bokfört vilka aktiviteter de utfört, på vilket sätt och när. Yngre barns påverkan på energianvändningen har antecknats i föräldrarnas dagböcker.

Försöksperioden har sträckt sig över fyra dygn - två vardagar och en helg. Bostadsområdena ligger i Västra Götalandsregionen.

Samtidigt som hushållen fört dagbok har energianvändningen mätts kontinuerligt, och inomhustemperaturer och utomhustemperatur har registrerats varje timme. Dessutom har varje hushålls vattenanvändning lästs av.

Varje hushåll har besökts både innan och efter dagboksstudien/mätningarna för att innan instruera de boende i hur studien går till och efteråt för att samla in kompletterande information om familjesammansättning, till- och ombyggnader, installationer, vitvaror etc.

1.3.1

Metod – mätningar

Eftersom husen är eluppvärmda kunde all inkommande energi mätas genom att koppla in pulsmätare på husens elmätare. Mätningarna har varit genomförbara tack vare samarbete med de tre aktuella elnätbolagen. Pulserna har registrerats varje minut.

Inomhustemperaturen i husen har registrerats varje timme. Beroende på antal våningsplan i huset har en eller två givare satts upp på en centralt belägen vägg, på ca 1,1 meters höjd från golvet. Närhet till värmekälla har undvikits liksom vägg som är utsatt för mycket solinstrålning.

Även utomhustemperaturen har registrerats varje timme. En givare monterades på en stolpe, på 2-3 meters höjd, i varje husområde. Givaren var skyddad med ett vitt hölje för att inte påverkas av solstrålning, vind och nederbörd i så stor utsträckning.

Vattenanvändningen under de fyra dygnet har lästs av från varje hus vattenmätare, d v s en avläsning gjordes på onsdagskväll och en gjordes på söndagskväll.

1.3.1.1

Mätutrustning

Mätutrustningen som användes för mätningarna var:

• Logger/pulsmätare Tinytag TGPR-1201 och EASYLOG 40IMP för mätning av pulser för elanvändning.

• Logger/givare Tinytag TGU-4017 och EASYLOG 24RFT för mätning av temperatur (inomhus).

• Logger/givare Tinytag TG12-0017 för mätning av temperatur (utomhus). Temperaturmätarna är kalibrerade på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

1.3.1.2

Mätosäkerhet

När det gäller mätosäkerhet för genomförda temperaturmätningar så bedöms den till bättre än ±0,5°C.

När det gäller mätosäkerhet för resultatet av genomförda mätningar av elanvändningen bedöms den till cirka ±4 %.

1.3.2

Urval av mätobjekt

De tre områdena som ingår i studien kan anses representera ”vanliga småhus”.

Eluppvärmda hus valdes för att energianvändningen skulle vara lätt att mäta och för att historiska data skulle finnas lättillgängliga. Husen är byggda under 80-talet efter de så kallade energinormerna trädde i kraft vilket medför att slutsatserna kan anses vara giltiga för moderna hus och till viss del för ombyggda äldre hus. Senare byggda hus är inte med i studien för att det var önskvärt med ett antal års brukande av husen så att trender över tiden även kan studeras.

Förutom ovan nämnda kriterier, selekterades de tre grupphusområden eftersom det minst fanns ett 30-tal hus av samma typ, som nominellt var likadant byggda, i varje område. Därmed kan hushållens energianvändning jämföras utan att hänsyn tas till skillnader i husens konstruktion. Husen skulle även vara friliggande så att deras energianvändning helt kunde förknippas med ett enskilt hushåll.

Att endast studera hus byggda i grupphusområden kan självfallet ha sin betydelse vad det gäller socioekonomiska och demografiska aspekter och detta får beaktas i slutsatserna av projektet. Det kan även vara svårt att veta om de fyra dagar som undersökningen pågick representerar ”vanliga” dagar i familjernas liv. Eftersom ett större antal hushåll deltog i studien får dock exceptionella händelser en mindre betydelse när materialet ska

analyseras än om endast ett fåtal hushåll hade deltagit.

1.3.3

Mätperiod

Undersökningen genomfördes under fyra dygn under uppvärmningssäsongen. För att kunna studera energianvändningen både vardag och helg, utfördes mätningarna från onsdagskväll till söndagskväll. Från tidigare gjorda dagboksstudier1 drogs slutsatsen att fyra dygn var en realistisk period för boende att föra dagbok. Undersökningen gjordes under tre olika perioder i respektive husområde, nämligen under november månad i det första husområdet (i detta projekt kallat husområde A), under december månad i det andra husområdet (husområde B) och under februari månad i det tredje husområdet

(husområde C).

1

Exempelvis de projekt som Kajsa Ellegård och hennes kollegor vid Linköpings universitet har genomfört där dagböcker används för att studera människors vardagliga beteenden.

2

A Bo hu nä Fö t e

2

H om Fi Ta H Ty K Up By Up V Fö Is

B

lla bostadsom orås. Här följ usområde A, är de var nyb örändringar a ex A1, för att

.1

H

är följer en k mrådet, varav gur 1 Ett av hu abell 1 Kort fa Husområde A yp av hus: onstruktion: ppvärmd are yggår: ppvärmning entilationssy önster: olering:

Beskriv

mrådena ligg ljer korta bes B och C. Be byggda. Unde av uppvärmd t säkerställa

Husområ

kort beskrivn v 22 deltog i usen i husområ akta om husen A F T ea: 1 M : V ystem: F T V B V

ning av

ger i Västra G skrivningar a eskrivningarn er brukstiden d area är lista att enskilda

åde A

ning av husen projektet. åde A i husområde A Friliggande e Trähus med g 104 m2 Mitten på 198 Vattenburen e Frånluftsvent Treglasfönste Vägg Bottenbjälkla Vindsbjälklag

v husom

Götaland, när av husen i res na utgår från n kan vissa fö ade i tabell 4 hushålls mät n i husområd A enplanshus grundläggnin 80-talet elvärme (elp tilation er ag g 170 70 m 120

mrådena

rmare bestäm spektive huso n originalhus örändringar h nedan. Varj tdata inte kan

de A. 41 hus ng av betongp panna) mm mineralu mm cellplast mm mineralu

a och hu

mt i Nol, Ing område, här en, d v s hur ha gjorts i hu e hushåll har n identifieras av samma ty platta på mar ull ull + 230 mm

ushållen

ared och kallade r husen såg u usen. r fått en kod, s. yp fanns i rk m lösull

n

ut ,

2

H om Fi Ta H Ty K Up By Up V Fö Is

.2

H

är följer en k mrådet, varav gur 2 Ett av hu abell 2 Kort fa Husområde B yp av hus: onstruktion: ppvärmd are yggår: ppvärmning entilationssy önster: olering:

Husområ

kort beskrivn v 19 deltog i usen i husområ akta om husen B F T ea: 1 1 : E ystem: F T V B M V

åde B

ning av husen projektet. åde B i husområde B Friliggande 1 Trähus med g 130 m2 (13 st 1980/1981 Elvärme (elpa Från- och tillu Treglasfönste Vägg Bottenbjälkla Mellanbjälkla Vindsbjälklag n i husområd B ,5-planshus grundläggnin t), 132 m2 (6 anna), direkt uftsventilatio er ag ag mot kallt g de B. 31 hus ng av betongp st) tel on med värm utrymme av samma ty platta på mar meåtervinning 145 mm m 50 mm m 250 mm m 220 mm m yp fanns i rk g (FTX) mineralull mineralull mineralull mineralull

2

H om Fi Ta H Ty K Up By Up V Fö Is

.3

H

är följer en k mrådet, varav gur 3 Ett av hu abell 3 Kort fa Husområde C yp av hus: onstruktion: ppvärmd are yggår: ppvärmning entilationssy önster: olering:

Husområ

kort beskrivn v 16 deltog i usen i husområ akta om husen C F T ea: 1 F : V ystem: F T V B V

åde C

ning av husen projektet. åde C i husområde C Friliggande 1 Trähus med g 122 m2 (9 st), Första delen a Vattenburen e Från- och tillu Treglasfönste Vägg Bottenbjälkla Vindsbjälklag n i husområd C ,5-planshus grundläggnin , 121 m2 (6 s av 1980-tale elvärme (elp uftsventilatio er ag g de C. 33 hus ng av betongp t), 120 m2 (1 t panna) on med värm av samma ty platta på mar st) meåtervinning 170 mm m 70 mm m 250 mm m yp fanns i rk g (FTX) mineralull markskiva mineralull

2.4

Familjesammansättning och uppvärmd area

I tabell 4 nedan redovisas familjesammansättningen i hushållen, d v s antal personer och åldersfördelning, och uppvärmd area för varje hus. Utöver definitionen i Boverkets Byggregler för Atemp2, räknas här in andra areor, utanför huvudbyggnadens klimatskärm, som är uppvärmda till mer än 10 ºC eftersom energianvändningen för denna uppvärmning registreras på samma mätare. T ex har uppvärmda förrådsutrymmen och friggebodar tagits med. Två hushåll (C10 och C13) har uppgett att de värmer sina garage till mer än 10 ºC; dessa areor är dock inte medräknade. De ursprungsareor som anges i avsnitt 2.1, 2.2 och 2.3 är de som angivits på ritningar av husen. Areorna på tillbyggnader och dylikt är areor som husägarna själva har uppgett.

Tabell 4 Familjesammansättning och uppvärmd area

Hushåll Antal personer och ålder Uppvärmd

area Förändringar av uppvärmd area Antal 0-17 år 18-64 år 65+ år (m2) A1 4 2 2 104 A2 2 2 104 A3 3 1 2 104 A4 3 1 2 104 A5 2 2 104 A6 4 4 113 Förråd (Tinne >10°C) A7 3 1 2 115 Tillbyggnad A8 2 2 104

A11 4 2 2 142 Tillbyggnad + friggebod

(Tinne >10°C) A12 1 1 104 A13 2 2 130 Tillbyggnad A14 5 3 2 140 Tillbyggnad A15 2 2 104 A16 3 3 104 A18 2 2 104 A19 3 1 2 159 Tillbyggnad (2 vån) A21 5 2 3 129 Tillbyggnad

A23 4 1 3 130 Tillbyggnad + friggebod

(Tinne >10°C) A24 4 2 2 154 Tillbyggnad (2 vån) A25 2 2 155 Tillbyggnad (2 vån) A26 3 3 104 A27 3 1 2 119 B1 2 2 130 B2 3 1 2 132 B3 3 1 2 130 B4 4 2 2 132 B5 2 2 130 B6 2 1 1 134 Tillbyggnad B7 2 2 130 2

Atemp: ”Arean av samtliga våningsplan för temperaturreglerade utrymmen, avsedda att värmas till

mer än 10 ºC, som begränsas av klimatskärmens insida. Area som upptas av innerväggar, öppningar för trappa, schakt och dylikt, inräknas. Area för garage, inom byggnaden i bostadshus eller annan lokalbyggnad än garage, inräknas inte.” (Boverket, Regelsamling för byggande, BBR

Hushåll Antal personer och ålder Uppvärmd area Förändringar av uppvärmd area Antal 0-17 år 18-64 år 65+ år (m2) B8 4 2 2 130 B9 3 1 2 132 B10 4 2 2 140 Förråd (Tinne >10°C) B11 4 2 2 132 B12 4 2 2 130 B13 2 2 130 B14 2 2 132 B15 2 2 130 B16 2 1 1 140 Förråd (Tinne >10°C) B17 2 2 142 Förråd (Tinne >10°C) B18 2 1 1 135 Förråd (Tinne >10°C) B19 3 1 2 130 C1 4 2 2 122 C2 2 2 120 C3 5 3 2 122 C4 2 2 121 C5 4 2 2 121 C6 3 1 2 131 Förråd (Tinne >10°C) C7 5 3 2 122 C8 2 2 122 C9 3 1 2 122 C10 2 2 122 C11 4 2 2 121 C12 4 2 2 121 C13 5 3 2 121 C14 2 2 124 Tillbyggnad C15 3 1 2 128 Förråd (Tinne >10°C) C16 3 3 122

Som kan utläsas i tabellen ovan har ett antal hushåll i husområde A utfört tillbyggnader på sina hus. I de övriga husområdena, B och C, har endast mindre tillbyggnader så som burspråk gjorts. Vilka hushåll som värmer upp sina förråd till mer än 10 ºC visas också i tabellen.

2.4.1

Kategorisering av hushållen

Här redovisas en indelning i olika typer av hushåll baserat på familjesammansättning. Kategoriseringen har gjorts enligt rapporten ”End-use metering campaign in 400 households in Sweden - Assessment of the potential electricity savings”3 för att

möjliggöra en jämförelse av data. Det kan förtydligas att i kategorin Familj ingår par med ett, eller flera barn, eller en ensam förälder med ett, eller flera barn. Endast i några få fall hamnar hushållen ”mellan” två kategorier, exempelvis att den ena personen i hushållet är äldre än 65 år och den andra är under 65 år. I dessa fall har hänsyn tagits till om den person som inte är pensionär har jobbat under dagboksperioden eller inte, för att kunna avgöra hushållstyp.

3

Zimmermann, J. P. (2009). End-use metering campaign in 400 households in Sweden -

Assessment of the potential electricity savings. Enertech (Rapporten ingår i Energimyndighetens

Tabell 5 Indelning av medverkande hushåll i olika hushållstyper

Husområde

Hushållstyper A B C Summa

I: Ensamhushåll, 26-64 år 1 0 0 1

II: Ensamhushåll, 65 år och äldre 0 0 0 0

III: Par utan barn, 26-64 år 7 3 4 14

IV: Par utan barn, 65 år och äldre 0 5* 0 5

V: Familj 14 11 12 37

* Ett par har kategoriserats som hushållstyp IV även om de inte är 65 år, eftersom de är nära pensionsåldern och för att en person i hushållet är sjukpensionär och den andra vid mättillfället var arbetslös.

Som kan utläsas från Tabell 5 medverkar endast ett ensamhushåll i studien. Endast ett fåtal pensionärspar har medverkat och de bor i husområde B. Majoriteten av hushållen är familjer.

Fördelningen av hushållen i de olika hushållstyperna liknar den som finns i ovan nämnda rapport i Energimyndighetens energistatistikprojekt, där 199 småhus ingick.

3

Resultat och analys

I detta kapitel presenteras data från mätningarna i diagramform. Den totala energianvändningen och medelinomhustemperaturen för hushållen under hela

mätperioden redovisas, liksom timvisa värden för alla hushåll (se bilagor till rapporten). Energianvändningen summerat på olika nivåer, så som för hela husområdena och för olika hushållstyper, presenteras för att illustrera lastkurvor. Utomhustemperaturen och vattenanvändningen för hushållen under mätperioden presenteras. Mätdata för olika hushållstyper (baserade på familjesammansättning) särredovisas, så väl som hur mätdata korrelerar mot antalet personer i hushållen.

3.1

Energianvändning för hushållen

I figur 4 visas hushållens energianvändning per areaenhet, så som den är redovisad i kapitel 2.4 och tabell 4, under mätperioden (fyra dygn från 18:00 onsdag till 18:00 söndag).

Figur 4 Den summerade energianvändningen för hushållen under mätperioden (fyra dygn från 18:00 onsdag till 18:00 söndag). Utomhustemperaturen var i medel -2,7°C för mätperioden i husområde A, 3,2°C för husområde B och -2,7°C för husområde C.

Elanvändningen var i medel för husområde A 2,7 kWh/m2, 4 dygn, för husområde B 1,8 kWh/m2, 4 dygn och för husområde C 2,7 kWh/m2, 4 dygn. Skillnaderna i energianvändningen mellan husområdena kan inte förklaras med skillnader i

inomhustemperatur mellan hushållen i de olika områdena eftersom dessa i medel har varit relativt lika. Inomhustemperaturen var i medel 21,0°C för Husområde A, 20,7°C för Husområde B och 20,6°C för Husområde C (se kaptitel 3.2). Stor del av skillnaden kan förklaras med att det var mycket varmare under mätningarna i husområden B, där utomhustemperaturen i medel var 3,2°C jämfört med -2,7°C i de andra områdena

(energianvändningen som redovisas i figur 4 har alltså inte normalårskorrigerats för olika utomhustemperatur).

Att elanvändningen är lika i medel för husområde A och C kan inte självklart förklaras utan att studera husen och brukarna närmre. Eftersom utomhustemperaturen i medel ligger på samma nivå för de olika mätperioderna i dessa husområden, kan dock en trolig

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7 A8 _A11 2_{A1 A1}3 _A14 _A15 _A16 _A18 _A19 _A21 _A23 _A24 _A25 6_{A2 A2}7 B1 B2 B3 B4 B5 B6 B7 B8 B9 _B10 _B11 _B12 _B13 _B14 _B15 _B16 _B17 _B18 _B19 C1 C2 C3 C4 C5 C6 C7 C8 C9 _C10 1_{C1 C1}2 _C13 _C14 _C15 _C16 kWh/m2_, 4 dygn Hushåll

förklaring till att husen med FTX-ventilation inte uppvisar bättre prestanda än husen med F-ventilation vara att omfördelningsberäkning har tillämpats. D v s att man minskat isoleringsgraden vid användning av FTX-ventilation. Vidare kan det påpekas att

inomhustemperaturen för område C endast är något lägre än för A. En annan känd faktor som skiljer husen åt är att husen i område C är tvåvåningshus med större uppvärmd area jämfört med husen i område A.

Från figur 4 kan det utläsas att elanvändningen varierar mycket mellan hushållen inom varje husområde. I husområde A och B skiljer det en faktor två mellan högsta och lägsta staplarna. För husområde C är skillnaden än större – största energianvändningen är tre gånger så stor som den lägsta.

Variationer mellan hushållen inom ett område har inte kunnat förklaras med skillnader i inomhustemperatur, inklusive regelbundna temperatursänkningar, eller antal personer i hushållen, vilket redovisas i de nästföljande kapitlen.

Enligt information från husägarna har förändringar i vissa hus installationer gjorts över åren. De hus som detta berör är:

• Hus A5 där ett från- och tilluftsaggregat med värmeåtervinning har installerats. • Hus A8 där en luft-luftvärmepump har installerats.

• Hus A13 där en från-luftsvärmepump har installerats. • Hus B2 där en luft-luftvärmepump har installerats. • Hus B11 där en från-luftsvärmepump har installerats. • Hus C1 där en från-luftsvärmepump har installerats. • Hus C4 där en från-luftsvärmepump har installerats. • Hus C5 där en från-luftsvärmepump har installerats. • Hus C6 där en från-luftsvärmepump har installerats. • Hus C7 där en luft-luftvärmepump har installerats. • Hus C8 där en luft-luftvärmepump har installerats.

Uppgifterna baseras på husägarnas uppgifter och preliminärt har inte någon effekt av installationerna kunnat utläsas vad det gäller energianvändningen under mätperioden. Tabell 6 Medelelanvändning, kWh/m2,4dygn, för varje hushållstyp under mätperioden (antal hushåll är också angivet)

Medelelanvändningen (kWh/m2,4dygn) Husområde

Hushållstyper A B C

I: Ensamhushåll, 26-64 år 2,7 (1 st) 0 0

III: Par utan barn, 26-64 år 2,8 (7 st) 2,1 (3 st) 2,3 (4 st)

IV: Par utan barn, 65 år och äldre 0 1,8 (5st*) 0

V: Familj 2,7 (14 st) 1,7 (11 st) 2,8 (12 st)

* Ett par har kategoriserats som hushållstyp IV även om de inte är 65 år, eftersom de är nära pensionsåldern och för att en person i hushållet är sjukpensionär och den andra vid mättillfället var arbetslös.

I tabell 6 visas medelanvändningen för varje hushållstyp i de olika husområdena. Vilken kategori ett specifikt hushåll tillhör framgår av färgsättningen på de individuella

diagrammen i bilagorna 1, 2 och 3. Att familjekategorin inte använder mer energi överlag än de övriga kategorierna är något förvånande.

3.2

Inomhustemperatur i husen

I figurerna 5, 6 och 7 visas medelinomhustemperaturen under fyra dygn för hushåll i husområde A, B och C. För husen i område B och C särredovisas inomhustemperaturerna för ovan- respektive undervåningen.

Figur 5 Medelinomhustemperatur under fyra dygn för hushåll i husområde A. Medeltemperaturen för alla hushållen är 21,0°C.

Figur 6 Medelinomhustemperatur under fyra dygn för hushåll i husområde B, redovisat på

undervåning respektive ovanvåning separat. Medeltemperaturen för alla hushållen på undervåningen är 20,9°C och på ovanvåningen 20,5°C. 0 5 10 15 20 25

A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7 A8 A11 A12 A13 A14 A15 A16 A18 A19 A21 A23 A24 A25 A26 A27 °C Hushåll Medelinomhustemperatur från 18:00 onsdag till 18:00 söndag Medelinomhustemperatur för alla hushåll 0 5 10 15 20 25 B1 B2 B3 B4 B5 B6 B7 B8 B9 B10 B11 B12 B13 B14 B15 B16 B17 B18 B19 °C Hushåll Medelinomhustemperatur för undervåning Medelinomhustemperatur för ovanvåning Medelinomhustemperatur för undervåning för alla hushåll Medelinomhustemperatur för ovanvåning för alla hushåll

Figur 7 Medelinomhustemperatur under fyra dygn för hushåll i husområde C, redovisat på

undervåning respektive ovanvåning separat. Medeltemperaturen för alla hushållen på undervåningen är 20,7°C och på ovanvåningen 20,5°C.

Medelnivån på inomhustemperaturen mellan husområdena är relativt lika, nämligen 21,0°C för husområde A, 20,7°C för husområde B och 20,6°C för husområde C. För alla hus, i alla tre husområden, så håller 15 hus en snittemperatur på 20°C eller mindre, däribland hushåll B1 som har en medeltemperatur på precis över 18°C. Sex hus har en snittemperatur på över 22°C, varav tre hushåll har nära 23°C (A5, A6 och B12).

Vad det gäller temperaturskillnader mellan ovan- och undervåning så är det totalt 22 hus (i husområde B och C) som har en högre temperatur på undervåningen än på

ovanvåningen. Storleken på skillnaderna varierar dock och i tre hus är skillnaden noll mellan våningsplanen. I husområde C är det endast ett hus som har en skillnad på mer än en grad mellan planen. I husområde B har sju hus en skillnad på en grad eller mer, och två hus har en skillnad på mer än två grader. För hus C6 finns inga temperaturdata för undervåningen p g a att temperaturgivaren inte fungerat som avsett.

3.3

Utomhustemperatur

I figur 8 visas utomhustemperaturen under mätperioderna, vilket motsvara fyra dygn i november för husområde A, fyra dygn i december för husområde B och fyra dygn i februari för husområde C. 0 5 10 15 20 25 C1 C2 C3 C4 C5 C6 C7 C8 C9 C10 C11 C12 C13 C14 C15 C16 °C Hushåll Medelinomhustemperatur för undervåning Medelinomhustemperatur för ovanvåning Medelinomhustemperatur för undervåning för alla hushåll Medelinomhustemperatur för undervåning för alla hushåll

Figur 8 Utomhustemperatur under fyra olika dygn i husområde A, B och C

Utomhustemperaturen var i medel -2,7°C för Husområde A, 3,2°C för Husområde B och -2,7°C för Husområde C. Utomhustemperaturen var alltså betydligt högre vid

mätningarna i husområde B.

3.4

Energianvändning och inomhustemperatur

I detta kapitel redovisas energianvändningen och inomhustemperaturen tillsammans. Data redovisas både för hela mätperioden och som timvärden.

3.4.1

Energianvändning och medeltemperatur under fyra

dygn

I figurerna 9, 10 och 11 har den summerade energianvändningen (per areaenhet) under mätperioden lagts in mot medelinomhustemperaturen för respektive hushåll i de tre husområdena. I figur 12 visas energianvändningen istället mot temperaturskillnaden mellan inne och ute. Alla husområdena har här lagts in i samma diagram. (Notera att i figur 12 används en annan temperaturskala på x-axeln jämfört med i figur 9, 10 och 11.)

18:00 00:00 06:00 12:00 18:00 00:00 06:00 12:00 18:00 00:00 06:00 12:00 18:00 00:00 06:00 12:00 18:00 ‐20 ‐15 ‐10 ‐5 0 5 10 15 °C blaj Utomhustemperatur i Husområde A Utomhustemperatur i Husområde B Utomhustemperatur i Husområde C

Figur 9 Elanvändning och medelinomhustemperatur under fyra dygn för respektive hushåll i husområde A. Korrelationsvärdet, R2, anges i diagrammet.

Figur 10 Elanvändning och medelinomhustemperatur under fyra dygn för respektive hushåll i husområde B. Korrelationsvärdet, R2, anges i diagrammet.

A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7 A8 A11 A12 _A13 A14 A15 A16 A18 A19 A21 A23 A24 A25 A26 A27 R² = 0,17 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 kWh/m2_, 4 dygn °C B1 B2 B10 B4 B5 B6 B7 B8 B9 B3 B11 B12 B13 B14 B15 B16 B17 B18 B19 R² = 0,00 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 kWh/m2_, 4 dygn °C

Figur 11 Elanvändning och medelinomhustemperatur under fyra dygn för respektive hushåll i husområde C. Korrelationsvärdet, R2, anges i diagrammet.

Figur 12 Elanvändning och medeldeltatemperaturskillnad (Tinne-Tute) under fyra dygn för respektive hushåll i husområde A, B och C (Notera att i figur 12 används en annan temperaturskala på x-axeln jämfört med i figur 9, 10 och 11.)

Från diagrammen i figur 9, 10 och 11 kan inget starkt samband mellan elanvändningen och inomhustemperaturen påvisas, korrelationen är dock olika för husområdena. För husområde B finns inget samband alls. I figur 12 blir utomhustemperaturens betydelse tydlig då inomhustemperaturerna i snitt ligger på samma nivåer för de tre områdena.

C1 C2 C3 C4 C5 C6 C7 C8 C9 C10 C11 C12 C13 C14 C15 C16 R² = 0,39 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 kWh/m2_, 4 dygn °C 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 14 16 18 20 22 24 26 kWh/m2_, 4 dygn Tinne‐Tute, °C Husområde A Husområde B Husområde C

3.4.2

Energianvändning och inomhustemperatur timvis för

individuella hushåll

I bilagorna 1, 2 och 3 visas diagram för alla deltagande hushåll under mätperioderna. Timvisa data presenteras för elanvändningen och inomhustemperaturen för respektive hushåll. Färgerna i diagrammen representerar olika hushållstyper. Diagrammen i figurerna nedan är exempel som förtydligar det som beskrivs i detta kapitel (de är identiska med de diagram som återfinns i bilagorna).

Energi- och temperaturkurvorna ser mycket olika ut för de olika hushållen. När det gäller regelbundna temperatursänkningar, så redovisas och kommenteras de utförligare i kapitel 3.6. Några iakttagelser man kan göra är att vissa hus har mycket jämn

inomhustemperatur under mätperioden. Detta gäller t ex hushåll A12, A15 (se figur 13 nedan), A18 och B6. Man kan förmoda att hus A12 styr uppvärmningssystemet med hjälp av en givare för inomhustemperaturen. För andra varierar både temperaturen och

energianvändningen mycket, se t ex hushåll A25, B9 (se figur 14 nedan), C13 och C14. För ytterligare andra sker plötsliga förändringar av inomhustemperaturen, t ex för hushåll A7, A8 och C12, eller av elanvändningen, t ex för hushåll A13. Förklaringar till dessa förändringar kommer att sökas i nästa steg av projektet, nämligen i analyserna av dagböckerna.

Figur 13 Elanvändning och inomhustemperatur under 4 dygn för hushåll A15

17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 0 2 4 6 8 10 12 18:00 00:00 06:00 12:00 18:00 00:00 06:00 12:00 18:00 00:00 06:00 12:00 18:00 00:00 06:00 12:00 °C kWh/h Elanvändning för A15 Inomhustemperatur för A15

Hushållstyp III ‐ Par utan barn, 26‐64 år

Figur 14 Elanvändning och inomhustemperatur under 4 dygn för hushåll B9

Generella iakttagelser gällande inomhustemperaturen för hushållen i husområde B och C är att temperaturkurvornas utseende för under- respektive ovanvåningen i många hus ser ganska lika ut. De ligger inte alltid på exakt samma nivå, men de följs åt, så som för hushåll B12 (se figur 15 nedan), och B15. Det finns även exempel på det motsatta så som för B13 och C16, där kurvorna ser helt olika ut. I hus B13 fluktuerar temperaturen på undervåningen mycket upp och ner, även om det inte är stora temperaturskillnader vi talar om, medan temperaturkurvan på ovanvåningen är mycket jämnare.

Figur 15 Elanvändning och inomhustemperatur under 4 dygn för hushåll B12

Ett ”annorlunda” mönster uppvisar temperaturerna för hushåll C14 (se figur 16 nedan), med mycket stegvisa temperatursvängningar, både på ovan- och undervåningen. Mönstret liknar det som hushåll B15s kurvor visar. C14 har mycket låg energianvändningen under mätperioden, liksom B15. (Det kan läggas till att båda dessa hushåll är hemma under mätperioden.) 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 0 2 4 6 8 10 12 18:00 00:00 06:00 12:00 18:00 00:00 06:00 12:00 18:00 00:00 06:00 12:00 18:00 00:00 06:00 12:00 °C kWh/h Elanvändning för B9 Inomhustemperatur på undervåning för B9 Inomhustemperatur för ovanvåning för B9 Hushållstyp V ‐ Familj

Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 0 2 4 6 8 10 12 18:00 00:00 06:00 12:00 18:00 00:00 06:00 12:00 18:00 00:00 06:00 12:00 18:00 00:00 06:00 12:00 °C kWh/h Elanvändning för B12 Inomhustemperatur på undervåning för B12 Inomhustemperatur för ovanvåning för B12 Hushållstyp V ‐ Familj

Figur 16 Elanvändning och inomhustemperatur under 4 dygn för hushåll C14 (Notera att i denna figur används en annan temperaturskala på den sekundära y-axeln (temperaturen) jämfört med i övriga diagram.)

För många hushåll ser man att elanvändningen sällan eller aldrig sjunker under en viss baslast. För hushållen i husområde A tycks denna nivå för flera hus ligga runt 2 kWh/h. För hushållen i område B varierar det lite från 1 till 1,5 kWh/h och över. I område C är det flera av hushållen som ligger på en baslast runt 2 kWh/h och över.

Nedan visas ett diagram med elanvändningen plottad mot inomhustemperaturen och ett diagram med elanvändningen plottad mot temperaturskillnaden mellan inne och ute. Det är timvisa värden som visas för hushåll C2. I bilaga 4 visas fler exempel med diagram för hushåll A1, A2, B6, B10 och C8. De valda hushållen är exempel på hur dessa diagram kan se ut. Notera att skalorna för temperaturen (x-axeln) skiljer sig åt mellan diagram av typen som visas i figur 17 och diagram av den typen som visas i figur 18.

(Diagrammen nedan återfinns och är identiska med de diagram som visas i bilagan).

13 15 17 19 21 23 25 0 2 4 6 8 10 12 18:00 00:00 06:00 12:00 18:00 00:00 06:00 12:00 18:00 00:00 06:00 12:00 18:00 00:00 06:00 12:00 °C kWh/h Elanvändning för C14 Inomhustemperatur på undervåning för C14 Inomhustemperatur på ovanvåning för C14

Hushållstyp III ‐ Par utan barn, 26‐64 år

Figur 17 Elanvändning och inomhustemperatur under fyra dygn för hushåll C2

Figur 18 Elanvändning och temperatur under fyra dygn för hushåll C2. Korrelationsvärdet, R2, anges i diagrammet.

Från diagrammen kan man avläsa att för enskilda hus finns det inte något samband mellan timvisa värden för inomhustemperaturen och den totala energianvändningen för huset. I diagrammen som visar elanvändningen mot temperaturskillnaden inne och ute sprids punkterna ut men inget starkt samband kan påvisas där heller. En svag tendens uppvisas för hushåll C8 (se figur 108 i bilaga 4).

En förklaring till diagrammen är att byggnadens tidskonstant påverkar sambandet mellan temperaturskillnaden och elanvändningen. Tidskonstanten är ett mått på den tid det tar för byggnadens inomhustemperatur att reagera på en temperaturförändring utomhus. Den bestäms av byggnadens värmekapacitet och värmeförluster via transmission genom

0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 20 20 21 21 22 22 23 kWh/h °C Elanvändning och inomhustemperatur för C2 R² = 0,17 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 kWh/h °C Elanvändning och inomhustemperatur för C2 Elanvändning och Tinne‐Tute för C2

byggnadsdelar, ventilationsflödet och luftläckning. Tidskonstanten kan användas för att bestämma en byggnads effektbehov. Vid en så kort mätning och relativt små skillnader i temperaturdifferensen som det är frågan om här får man en dålig korrelation mellan utomhustemperatur och effektbehov, vilket ger att byggnadens effektbehov inte kan bestämmas med en korttidsmätning.

3.5

Lastkurvor för husområden, individuella hushåll

och hushållstyper

Diagrammen i detta kapitel visar hur lastkurvorna för mätperioden, uppdelat på olika dygn (torsdag, fredag och lördag), kan se ut. Lasterna summeras på områdesnivå och för olika hushållstyper för att tydliggöra effekttoppar och effektdalar för dessa grupper. Exempel ges också från individuella hushåll.

3.5.1

Lastkurvor för husområden

Lastkurvan för husområde A från torsdag till lördag visas i diagrammet nedan. I bilaga 5 redovisas lastkurvorna per husområde, uppdelat på de olika dagarna. Notera att antal hus är olika för de olika områdena. Diagrammen inkluderar 22 hus för område A, 19 hus för område B och 16 hus för område C. Det är dock utseendet på kurvan som är av intresse här snarare än den exakta nivån på energianvändningen.

Figur 19 Lastkurva – Summering av elanvändningen för alla hushåll i husområde A, torsdag till lördag Från diagrammen kan man se att effekttopparna morgon och kväll på vardagarna (här torsdag och fredag) är olika markanta för husområde A, B och C, tydligast är topparna och dalarna för område A. Emellertid är skillnaden i lastkurvornas utseende mellan vardag och helg mycket tydligt för alla husområden.

3.5.2

Lastkurvor för individuella hushåll

Nedan ges exempel på hur lastkurvorna kan se ut för två individuella hushåll i

husområde A. Fler exempel från de andra områdena återfinns i bilaga 6. (Diagrammen nedan återfinns också i bilagan.)

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 00:00 06:00 12:00 18:00 00:00 06:00 12:00 18:00 00:00 06:00 12:00 18:00 kWh/h

Figur 20 Exempel på hur lastkurvan kan se ut för ett hushåll (A1) i husområde A en vardag (torsdag)

Figur 21 Exempel på hur lastkurvan kan se ut för ett hushåll (A2) i husområde A en vardag (torsdag)

Figur 22 Exempel på hur lastkurvan kan se ut för ett hushåll (A1) i husområde A en vardag (fredag)

Figur 23 Exempel på hur lastkurvan kan se ut för ett hushåll (A2) i husområde A en vardag (fredag)

Figur 24 Exempel på hur lastkurvan kan se ut för ett hushåll (A1) i husområde A på helgen (lördag)

Figur 25 Exempel på hur lastkurvan kan se ut för ett hushåll (A2) i husområde A på helgen (lördag)

När det gäller lastkurvorna för de individuella hushållen finns det vissa toppar ”här och där” men det är svårt att utläsa tydliga mönster, eller någon skillnad mellan vardag och helg. Detta gäller alla husområdena.

0 2 4 6 8 10 12 00:00 04:00 08:00 12:00 16:00 20:00 kWh/h 0 2 4 6 8 10 12 00:00 04:00 08:00 12:00 16:00 20:00 kWh/h 0 2 4 6 8 10 12 00:00 04:00 08:00 12:00 16:00 20:00 kWh/h 0 2 4 6 8 10 12 00:00 04:00 08:00 12:00 16:00 20:00 kWh/h 0 2 4 6 8 10 12 00:00 04:00 08:00 12:00 16:00 20:00 kWh/h 0 2 4 6 8 10 12 00:00 04:00 08:00 12:00 16:00 20:00 kWh/h

3.5.3

Lastkurvor för olika hushållstyper

Lastkurvorna i detta kapitel redovisas som totala lasten (den summerade elanvändningen) och som medellasten (medelelanvändningen) för olika hushållstyper (III - par utan barn, 26-64 år, IV - par utan barn, 65 år och äldre och V - familj).

Anledningen att medellasten redovisas är att antal hushåll inom varje kategori är så olika (se tabell 5) – det är dock utseendet på kurvorna som är av intresse här snarare än de exakta nivåerna på energianvändningen. Inomhustemperatur och temperaturskillnad inne och ute redovisas också i diagrammen.

Nedan presenteras diagram för husområde A från torsdag till lördag. I bilaga 7 finns diagram för husområde B och C och diagram uppdelat på de olika dagarna.

Figur 26 Summering av elanvändning och temperatur för hushållstyp III (par utan barn, 26-64 år) och V (familj) i husområde A, torsdag till lördag

15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 0 10 20 30 40 50 60 70 00:00 06:00 12:00 18:00 00:00 06:00 12:00 18:00 00:00 06:00 12:00 18:00 °C kWh/h Summering av elanvändningen för alla hushåll av hushållstyp V Summering av elanvändningen för alla hushåll av hushållstyp III Medelinomhustemperatur för alla hushåll av hushållstyp V Medelinomhustemperatur för alla hushåll av hushållstyp III Temperaturskillnad (Tinne‐Tute) för alla hushåll av hållstyp V Temperaturskillnad (Tinne‐Tute) för alla hushåll av hushållstyp III

Figur 27 Medelelanvändning och temperatur för hushållstyp III (par utan barn, 26-64 år) och V (familj) i husområde A, torsdag till lördag

Från alla diagrammen i bilaga 7 (figur 136 -159) ser man att inomhustemperaturkurvorna är väldigt lika och ligger på samma nivåer för de olika hushållstyperna i de olika

områdena. För husområdena A och C dippar kurvan för temperaturskillnaden inne och ute tydligt mitt på dagen. Energikurvorna dippar också, dock inte på lördagar.

När det gäller den summerade energianvändningen för husområde A stämmer

lastkurvornas mönster överrens med det som beskrevs i kaptitel 3.5.1, vilket är särskilt tydligt för hushållstyp V (familj). Detta innebär att man ser tydliga effekttoppar morgon och kväll på vardagarna (här torsdag och fredag) och att man ser skillnad i lastkurvornas utseende mellan vardag och helg. När det gäller medelenergianvändningen för de två hushållstyperna III (par utan barn, 26-64 år) och V (familj) i område A så ligger användningen i medel på ungefär samma nivåer. Effekttoppar och -dalar är fortfarande väldigt tydliga för medelenergikurvorna för hushållstyp V.

För husområde B ser man svaga mönster för den totala energianvändningen, tydligast för hushållstyp V (denna kategori innefattar också flest hushåll). Medelenergianvändningen för de tre hushållstyperna III (par utan barn, 26-64 år), IV (par utan barn, 65 år och äldre) och V (familj) är i regel ganska jämn under mätperioden. Tydliga toppar och dalar i lastkurvan ser man inte för medelanvändningen.

För husområde C ser man tydliga mönster för den summerade energianvändningen för hushållstyp V, med effekttoppar morgon och kväll. Dessa är dock svagare på lördagen. Medelenergianvändningen är lägre för hushållstyp III jämfört med hushållstyp V. Mönster, med effekttoppar morgon och kväll, ses även i dessa kurvor för båda hushållstyperna, men särskilt för hushållstyp V. Skillnaden mellan vardag och helg är tydlig. 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 0 2 4 6 8 10 12 00:00 06:00 12:00 18:00 00:00 06:00 12:00 18:00 00:00 06:00 12:00 18:00 °C kWh/h Medelelanvändningen för alla hushåll av hushållstyp  V Medelelanvändningen för alla hushåll av hushållstyp  III Medelinomhustemperatur för alla hushåll av hushållstyp V Medelinomhustemperatur för alla hushåll av hushållstyp III Temperaturskillnad (Tinne‐Tute) för alla hushåll av hushållstyp V Temperaturskillnad (Tinne‐Tute) för alla hushåll av hushållstyp III

3.6

Regelbunden temperatursänkning

I figur 28 visas hushållens energianvändning per areaenhet. Detta diagram har redan diskuterats i kapitel 3.1. Här har dock de hushåll som har regelbundna

temperatursänkningar markerats.

Figur 28 Summering av hushållens energianvändning under mätperioden (fyra dygn från 18:00 onsdag till 18:00 söndag). Fyllda röda staplar betyder att en regelbunden sänkning av inomhustemperaturen förekommer. Oifyllda röda staplar betyder att det är något osäkert om regelbunden sänkning av inomhustemperaturen förekommer.

Det är olika tydligt om det finns regelbundna temperatursänkningar i vissa hus eller inte. De rödmarkerade i figur 28 är A4, A6, A14, A16, A19, A21, A26, B17, C1 och C6, och här förekommer någon typ av sänkning. Förutom dessa finns det en rad hushåll där det förekommer någon typ av sänkning men om den är regelbunden är osäkrare, t ex B1 och B8.

I bilagorna 1, 2 och 3 visas diagram för alla deltagande hushåll under mätperioderna och där kan sänkningar i inomhustemperaturen för respektive hushåll studeras i detalj. För hushåll som A16, A26, B17 och C1 ser man tydliga, regelbundna, sänkningar av inomhustemperaturen nattetid, för att den sedan ska öka tidig morgon. Regelbundna sänkningar av elanvändningen ses några timmar innan temperatursänkningarna för de tre förstnämnda hushållen.

För vissa hushåll, så som A4, A6 och A21, är temperaturen på en lägre nivå längre delar av dygnet. Här kan man se en sänkning efter midnatt och sen oftast hela dagen, för att öka någon grad eller mer på kvällen fram till midnatt. Vissa sänkningar syns även i

energianvändningen för A4 och A6, bl a timmarna före temperatursänkningarna. För C6 finns bara mätdata för ovanvåningen och för dessa ses tydliga – dock något oregelbundna – temperatursänkningar.

För andra hushåll kan man förmoda att de finns skillnader mellan vardag och helg, så som för hushåll A14. Här sker det en dagsänkning på vardagarna, men på helgen ser man inte denna sänkning. 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7 A8 _A11 2_{A1 A1}3 _A14 _A15 _A16 _A18 _A19 _A21 _A23 _A24 _A25 6_{A2 A2}7 B1 B2 B3 B4 B5 B6 B7 B8 B9 _B10 _B11 _B12 _B13 _B14 _B15 _B16 _B17 _B18 _B19 C1 C2 C3 C4 C5 C6 C7 C8 C9 _C10 1_{C1 C1}2 _C13 _C14 _C15 _C16 kWh/m2_, 4 dygn Hushåll

Vidare kan sänkningarna se ut som för hushåll A19, där temperaturen sänks, och höjs, lite mer i etapper. Elanvändningen har i detta fall mycket tydliga toppar och dalar. De högsta topparna förekommer tidigt på morgonen och närmar sig 10 kWh/h, medan dalarna förekommer vid midnatt och nästan är nere i noll energianvändning. Elanvändningen för hushåll A26 uppvisar också tydliga effekttoppar och effektdalar.

Ett annat hushåll där sänkningarna sker lite mer i etapper är B8 där temperaturen på undervåningen sänks från sen natt/tidig morgon och under hela dagen. Elanvändningen uppvisar sänkningar, oftast nattetid, men dessa är inte så ”tydliga” som för vissa andra hushåll.

Hushåll B1 uppvisar väldigt ”mjuka” svängningar i temperaturen som tycks sjunka nattetid och frågan är om detta är en förinställd temperatursänkning?

Temperatursvängningar i en rad hushåll är svåra att tolka så som för B11 och C3. Några temperaturkruvor som sticker ut lite från de övriga är kurvan för hushåll B9 som uppvisar väldigt stora temperatursvängningar. Drastiska temperaturändringar sker också i hushåll B14, B15 och C14. Man kan även notera att B15 och C14 har mycket låga

energianvändningar.

Det kan noteras att de flesta temperatursänkningarna oftast inte är så stora, det rör sig vanligen om 1-1,5°C. Detta kanske bidrar till att hus med temperatursänkning inte utmärker sig när det gäller en låg energianvändning, vilket kan ses i figur 28 ovan.

3.7

Energianvändning och antal personer i hushållen

I figur 29, 30 och 31 visas energianvändningen per areaenhet för alla hushåll mot antalet personer i hushållen. Ett diagram presenteras för varje husområde.

Figur 29 Elanvändning under fyra dygn och antal personer per hushåll i husområde A. Korrelationsvärdet, R2, anges i diagrammet.

R² = 0,09 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 0 1 2 3 4 5 6 kWh/m2_, 4 dygn Antal personer  i hushållen

Figur 30 Elanvändning under fyra dygn och antal personer per hushåll i husområde B. Korrelationsvärdet, R2, anges i diagrammet.

Figur 31 Elanvändning under fyra dygn och antal personer per hushåll i husområde C. Korrelationsvärdet, R2, anges i diagrammet.

Från diagrammen ovan framgår det att det inte finns något samband mellan

energianvändningen för hushållen och antal personer. Det ska poängteras att det är totala energianvändningen som har mätts, vilket betyder att energi för uppvärmning, varmvatten och hushållsel ingår. Antalet personer påverkar främst varmvattenanvändningen och hushållselen.

3.8

Vattenanvändning under mätperioden

I detta kapitel presenteras de avläsningar som är gjorda för vattenanvändningen under mätperioden (fyra dygn). Vattendata visas i liter per dygn och inkluderar både kall- och varmvattenanvändningen. De olika färgerna i diagrammen representerar de olika

hushållstyperna som man kan dela upp de deltagande hushållen i. I diagrammen i figur 35 och 36 visas medelvattenanvändningen för alla hushåll i husområde A, B och C av en viss hushållstyp. R² = 0,00 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 0 1 2 3 4 5 6 kWh/m2_, 4 dygn Antal personer  i hushållen R² = 0,15 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 0 1 2 3 4 5 6 kWh/m2_, 4 dygn Antal personer  i hushållen

Figur 32 Vattenanvändning under fyra dygn (från onsdagskväll till söndagskväll) för hushåll i husområde A. De olika färgerna på staplarna representerar olika hushållstyper. Grön är typ I och betyder ”Ensamhushåll, 26-64 år”. Blå är typ III och betyder ”Par utan barn, 26-64 år”. Röd är typ V och betyder ”Familj”. Medelvattenanvändningen 340 liter/dygn för hushållen i husområde A visas också. (Inga staplar för hushåll A5 och A25 visas eftersom ingen korrekt avläsning kunnat göras för A5 och för att hushåll A25 hade en orimligt låg vattenanvändning.)

Figur 33 Vattenanvändning under fyra dygn (från onsdagskväll till söndagskväll) för hushåll i husområde B. De olika färgerna på staplarna representerar olika hushållstyper. Blå är typ III och betyder ”Par utan barn, 26-64 år”. Beige är typ IV och betyder ”Par utan barn, 65 år och äldre”. Röd är typ V och betyder ”Familj”. Medelvattenanvändningen 325 liter/dygn för hushållen i husområde B visas också. 0 100 200 300 400 500 600 700

A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7 A8 A11 A12 A13 A14 A15 A16 A18 A19 A21 A23 A24 A25 A26 A27

liter/dygn Hushåll Vattenanvändningl Medelvattenanvändning för alla hushåll 0 100 200 300 400 500 600 700 B1 B2 B3 B4 B5 B6 B7 B8 B9 B10 B11 B12 B13 B14 B15 B16 B17 B18 B19 liter/dygn Hushåll Vattenanvändningl Medelvattenanvändning för alla hushåll

Figur 34 Vattenanvändning under fyra dygn (från onsdagskväll till söndagskväll) för hushåll i husområde C. De olika färgerna på staplarna representerar olika hushållstyper. Blå är typ III och betyder ”Par utan barn, 26-64 år”. Beige är typ IV och betyder ”Par utan barn, 65 år och äldre”. Röd är typ V och betyder ”Familj”. Medelvattenanvändningen 326 liter/dygn för hushållen i husområde C visas också.

Figur 35 Vattenanvändning under fyra dygn för hushåll i husområde A, B och C redovisat som medelanvändning för olika hushållstyper uttryckt i liter per dygn. Antal hushåll inom varje hushållstyp anges i diagrammet, liksom spridningen inom varje kategori.

0 100 200 300 400 500 600 700 C1 C2 C3 C4 C5 C6 C7 C8 C9 C10 C11 C12 C13 C14 C15 C16 liter/dygn Hushåll Vattenanvändning Medelvattenanvändning för alla hushåll 0 100 200 300 400 500 600 liter/dygn III Par utan barn, 26‐64 år IV Par utan barn, 65 år och äldre V Familj n = 5 n = 12 n = 37

Figur 36 Vattenanvändning under fyra dygn för hushåll i husområde A, B och C redovisat som medelanvändning för olika hushållstyper uttryckt i liter per person och dygn. Antal hushåll inom varje hushållstyp anges i diagrammet, liksom spridningen inom varje kategori.

Det kan konstateras att medelnivåanvändningarna för de tre husområdena ligger på snarlika nivåer. Medelvärdet för alla hushåll är 330 liter/dygn. Om man tar hänsyn till antalet personer i hushållen, blir medelvärdet 116 liter/person,dygn.

Hushåll B18 och C14 har låga användningar. Uträknat per person blir användningarna 63 liter person och dygn för båda dessa hushåll. Med antal personer i beaktning blir hushåll C3s användning på 47 liter per person och dygn också en av de lägre användningarna. (Det bör påpekas att hushåll A25 har tagits bort från analysen av vattenanvändningen då detta hushåll hade en användning på 20 liter/dygn. Detta kan anses som ett orimligt värde i jämförelse eftersom de två personerna i detta hushåll har varit hemma under mätperioden och mer vatten borde ha förbrukats.)

Flera hushåll har en användning på upp emot 600 liter per dygn så som hushåll A27, B4, C6 och C7. Räknat per person så toppar A12 med 290 liter person och dygn. Detta hushåll är av typ I, d v s ett ensamhushåll. Andra hushåll med hög användning är A27 (195 liter per person och dygn), C6 (192 liter per person och dygn), B6 (189 liter per person och dygn) och B7 (186 liter per person och dygn).

När det gäller medelvattenanvändningen för de olika hushållstyperna ser det lite olika ut beroende på om man väljer att presentera data som liter per dygn eller liter per person och dygn. Det bör dock noteras att antalet hushåll som ingår i varje hushållstyp är mycket olika och för hushållstyp IV är det väldigt få.

Om man presenterar data per hushåll, som i figur 35, kan man se att familjer (hushållstyp V) är de som använder mest vatten i genomsnitt. Denna kategori har också störst

spridning inom sin grupp, med en lägsta användning på 130 liter per dygn och en högsta användning på 590 liter på dygn. För hushållstyp IV är lägsta användningen 200 liter per dygn och högsta 380 liter per dygn. Motsvarande för hushållstyp III är 130 liter per dygn och 370 liter per dygn.

0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 liter/person,dygn III Par utan barn, 26‐64 år IV Par utan barn, 65 år och äldre V Familj n = 5 n = 12 n = 37

Beaktar man istället antal personer som finns i hushållet (dock beaktas inte närvaron hemma under mätperioden), så är det istället pensionärer (hushållstyp IV) som har högst medelvattenanvändning. Den lägsta användningen inom denna grupp är 102 liter per person och dygn och den högsta är 189 liter per person och dygn. Den lägsta

användningen för hushållstyp III är 130 liter per person och dygn och den högsta är 186. Hushållstyp V har en lägsta användning på 47 liter per person och dygn och en högsta användning på 195 liter per person och dygn. Spridningen är ungefär lika för de tre kategorierna redovisade.

I figur 37, 38 och 39 visas vattenanvändningen mot antal personer i varje hushåll. Varje punkt är ett enskilt hushålls vattenanvändning. Ett diagram visas för respektive

husområde.

Figur 37 Vattenanvändning under fyra dygn och antal personer per hushåll i husområde A. Korrelationsvärdet, R2, anges i diagrammet.

R² = 0,22 0 100 200 300 400 500 600 700 0 1 2 3 4 5 6 liter/dygn Antal personer  i hushållen

Figur 38 Vattenanvändning under fyra dygn och antal personer per hushåll i husområde B. Korrelationsvärdet, R2, anges i diagrammet.

Figur 39 Vattenanvändning under fyra dygn och antal personer per hushåll i husområde C. Korrelationsvärdet, R2, anges i diagrammet.

Från diagrammen ovan framgår det att det inte finns något starkt samband mellan vattenanvändningen för hushållen och antal personer. Man kan dock se att sambandet är lite större än det för den totala energianvändningen och antal personer (se kapitel 3.7). Det ska också påpekas igen att ingen hänsyn har tagits till närvaron hemma under mätperioden för de personer som bor i hushållen.

R² = 0,44 0 100 200 300 400 500 600 700 0 1 2 3 4 5 6 liter/dygn Antal personer  i hushållen R² = 0,27 0 100 200 300 400 500 600 700 0 1 2 3 4 5 6 liter/dygn Antal personer  i hushållen