7.1 Metodik
Information och inbjudan att delta i enkäten fanns på SGI:s och Nätverket Renare Marks webbplat-ser. Inbjudan skickades även direkt till statliga och privata aktörer i branschen. I inbjudan uppma-nades mottagarna att sprida information om enkäten vidare. Det är därför svårt att ha uppfattning om den egentliga svarsfrekvensen. Drygt 40 % av de som svarat arbetar på tillsynsmyndigheter som länsstyrelse och kommun och knappt 30 % är konsulter. Den här fördelningen speglar inte branschen som helhet och resultaten från enkäten kan därmed inte anses vara helt representativa för hela branschen. Resultaten ger dock en fingervisning om önskade satsningsområden. Drygt hälften av de som svarat på den här enkäten har inte tidigare deltagit i SGI:s enkät. En stor del (41 st eller 21 %) av de som påbörjat enkäten har valt att inte slutföra den. Om detta beror på att frågorna var ointressanta eller att personerna i fråga blev avbrutna eller fick tidsbrist är svårt att avgöra då inga kommentarer om detta är lämnade. Det saknades också en funktion i det webbaserade verktyget som gjorde att enkäten tillfälligt kunde avbrytas och att deltagaren kunde fortsätta vid ett senare tillfälle. I stället för att fortsätta på en tidigare sparad enkät, fick dessa deltagare alltså börja om.
Det gör att en, två eller flera svar i enkätens början kan vara lämnade av samma person.
7.2 FoU-behov – Förorenade områden och förorenade sediment
Enkätsvaren visar att behovet av FoU är stort både generellt inom förorenade områden samt även mer specifikt inom förorenade sediment. Störst FoU-behov anses finnas inom ämnesområdet åt-gärdsutredning och åtgärdstekniker samt inom riskvärdering och riskbedömning, både avseende förorenade områden generellt och avseende förorenade sediment. Det noteras att ungefär lika stor andel av de svarande bedömer behovet som stort eller mycket stort beträffande sediment som be-träffande förorenade områden generellt. FoU-behovet skiljer sig en del åt mellan yrkeskategorier där FoU-utförare bedömer behovet störst.
När det gäller sediment ser problemägarna ett något större och entreprenörerna ett något mindre behov av FoU för åtgärdsutredning och åtgärdstekniker medan konsulterna ser ett större behov av FoU rörande riskbedömning än motsvarande för förorenade områden. Det kan också noteras att inom alla grupper (yrkesgrupper och antal år i branschen) är det fler som svarat ”Vet ej” angående FoU-behovet för förorenade sediment jämfört med förorenade områden i stort. De som har arbetat kortast tid i branschen (0-3 år) bedömer FoU- behovet större inom ämnesområdet undersökning och avgränsning av förorening än de som har arbetat längre tid i branschen. De som har längre branscherfarenhet bedömer generellt att det finns ett större FoU-behov inom riskvärdering samt åtgärdsutredning och åtgärdstekniker. Det kan spegla deltagarnas nuvarande arbetsuppgifter där de med längre branscherfarenhet arbetar i ett senare skede i efterbehandlingsarbetet. I tidigare enkät (SGI, 2012) såg generellt personer med 3-10 års branscherfarenhet det största FoU-behovet. Det här speglas inte i 2013 års enkät då deltagare inom den branschkategorin ser ett lägre FoU-behov än de som arbetat kortare eller längre tid i branschen, framförallt när det gäller förorenade områden generellt. Under förutsättning att flera av årets deltagare har svarat på tidigare enkäter kan skillna-den i FoU-behov bero på att en del av de som hade 3-10 års branscherfarenhet i tidigare enkäter har hamnat i kategorin som har mer än 10 års erfarenhet i årets enkät och att dessa personers osäkerhet alltså består. När enkätsvaren från samtliga deltagare sammanställs och jämförs med tidigare år (SGI, 2012) anses behovet av FoU inom förorenade område vara likvärdigt med föregående enkät.
SGI Publikation 12
42 (46)
7.3 Riskbedömning av förorenade sediment
Deltagarnas kommentarer om FoU-behovet för förorenade områden och förorenade sediment sam-manfaller till stor del. Många kommenterar att det finns ett stort utvecklingsbehov och att en gene-rell kunskapshöjning är önskvärd. Det önskas en satsning på nya åtgärdstekniker och behandlings-metoder genom mera forskning, pilottester och fältstudier vilket skulle minska deponeringen av förorenade massor och skulle istället leda till ett fokus på återvinning/återanvändning av massor.
Dessa kommentarer liknar kommentarer från tidigare enkäter. Behovet av utvecklings- och kun-skapshöjande insatser inom branschen anses alltså vara fortsatt stort.
När det gäller förorenade sediment anses att riskbedömningen är svår eftersom riktvärden för föro-renade sediment saknas. Enkätdeltagarna ser därför ett behov av svenska vägledningar för förore-nade sediment som underlättar riskbedömningen och därmed riskvärderingen. Ungefär hälften av de som har svarat på enkäten anser att normer liknande generella riktvärden bör finnas men av kommentarerna framkommer att dessa riktvärden kan komma att användas som utgångspunkt och därefter räknas om till en platsspecifik bedömning. En femtedel av de som svarat anser att varje riskbedömning ska göras platsspecifikt eftersom alla recipienter, bottnar och vatten är olika.
SGI bedriver forskning och utveckling inom flera av de efterfrågade områdena. Bland den forsk-ning som bedrivs vid SGI kan nämnas förbättring av riskbedömforsk-ning för förorenade sediment ge-nom undersökning av spridning av metaller från sedimenten till vattenmassan, utvärdering av Triad-metoden (kemiska, toxikologiska och ekologiska undersökningar) för ekologisk riskbedöm-ning, klimatförändringars påverkan på riskbedömningar, metoder för att mäta biotillgänglighet för metaller och PAH i olika jordar, metodik för utvärdering av PAH och petroleumkolväten i porgas samt pilottest av förstärkt självrening vid förorening av klorerade alifater. Mer utförliga beskriv-ningar av dessa och flera andra projekt finns på SGI:s webbplats.
Vår tolkning av svaren är att generella riktvärden ses som en grundförutsättning för att förorenade områden och sediment kan bedömas likvärdigt och är också en trygghet för konsulter, problemä-gare och tillsynsmyndigheter vid riskbedömningen och tillståndsgivningen. Det kan dock finnas en övertro på generella modeller och riktvärden vilket kan medföra att man inte reflekterar över det förorenade områdets förutsättningar och därför kanske fattar felaktiga eller i alla fall dåligt under-byggda åtgärdsbeslut. En platsspecifik riskbedömning kräver mer ekonomiska resurser. I ett första skede eller vid små projekt kan det därför vara tillräckligt med en generell riskbedömning som sedan kan övergå i en platsspecifik riskbedömning vid stora och komplicerade ärenden. Några av de svarande upplever att det är svårare att frigöra tillräckligt med ekonomiska medel för förorenade sediment än för förorenad mark, samtidigt som sedimentundersökningar och -efterbehandlingar är kostsamma, vilket gör att det är mycket svårt att utföra tillräckliga riskbedömningar för förorenade sediment.
7.4 Vägledning angående förorenade sediment
Det råder stor osäkerhet bland deltagarna när det gäller ansvaret för vägledningar för förorenade sediment i Sverige. Naturvårdsverket, länsstyrelserna och/eller Havs- och vattenmyndigheten anges huvudsakligen som ansvariga för vägledningen beträffande förorenade sediment men även andra svar förekommer. Deltagarna anser att det är svårt att veta arbetsfördelningen och gränsdragningen mellan myndigheterna och vem som har det lokala respektive det övergripande ansvaret. SGI:s uppfattning är därför att de här rådande oklarheterna om rollfördelning och ansvar borde belysas och utredas för att underlätta för personer som arbetar med förorenade sediment. I detta samman-hang kan nämnas att myndighetssamverkan har inletts rörande sedimentfrågor. I myndighetsgrup-pen ska frågor som efterbehandlingsmetoder, vägledningar och handböcker, informationsspridning
SGI Publikation 12
43 (46)
och FoU hanteras. De myndigheter som ingår i samarbetet är Naturvårdsverket, Havs- och vatten-myndigheten, SGU och SGI. Förhoppningen är att denna myndighetssamverkan ska kunna bidra till att tydliggöra ansvarsfördelningen inom området.
7.5 Val av åtgärdsmetod – Förorenade sediment och förorenade områden
Majoriteten av de som besvarat enkäten anser att kostnaden är den faktor som i praktiken styr val av åtgärder för förorenade sediment. Därefter anges att tillsynsmyndigheternas krav och kunskaps-nivån i projektgruppen är styrande faktorer för val av åtgärder. I föregående enkät (SGI, 2012) ställdes en fråga om vad som styr valet av åtgärdsmetod för förorenade områden (framförallt föro-renad mark) och vilka faktorer man tycker skulle ges större betydelse för att alternativa efterbe-handlingsmetoder skulle användas i större utsträckning. I den föregående enkäten angavs att tidsa-spekten är den faktor som i första hand styr valet av åtgärd. Kostnaden, som anges vara den viktig-aste faktorn vid val av åtgärd för sediment, bedömdes vara näst viktigast för förorenad mark. Vid båda undersökningarna angavs kunskapsnivån i projektgruppen som den tredje viktigaste faktorn för val av åtgärd. Om alternativa metoder ska användas i större utsträckning bedömde man (SGI, 2012) att resurshushållningsaspekter och miljöpåverkan av åtgärdens genomförande skulle ges större betydelse. I praktiken hamnar resurshushållning långt ner i rangordningen, både för sediment (föreliggande enkät) och för mark (SGI, 2012). Miljöpåverkan av åtgärdens genomförande be-döms ha liten betydelse för val av åtgärd för mark, men för sediment bebe-döms detta vara den fjärde viktigaste faktorn (i föreliggande enkät har denna aspekt uttryckts som ”miljörisker vid åtgärdens genomförande”). Ur föreliggande enkät framkommer att kunskapsnivån kan vara bristande hos både tillsynsmyndigheter, konsulter och entreprenörer. Detta kan begränsa valet av åtgärdsmetod.
Därför föreslås i enkäten att förfrågningsunderlagen ska vara mer öppna och flexibla och att funkt-ionskrav istället för teknikkrav bör ställas. Det framgår också i enkäten att det är önskvärt att pro-jekteringen görs i samråd med entreprenörerna och att entreprenörerna borde få större frihet att påverka metodvalet.
7.6 Synpunkter från länsstyrelserna
Vid diskussioner med representanter från länsstyrelserna framkommer att de saknar information och vägledning inom främst juridiska och principiella frågeställningar såsom hantering av objekt med delat ansvar, tillfälliga åtgärder som att ”skära av” en exponeringsväg, hantering av pågående verksamheter (tillsyn) med stora markföroreningar etc. Detta bedöms inte kunna lösas inom en enskild länsstyrelse och nationella vägledningar vore därför önskvärda. Länsstyrelserna upplever också att det saknas resurser inom såväl inom den egna organisationen som hos kommunerna, både vad gäller ekonomi, personal och kunskaper. Framförallt är behovet av miljöjurister stort. Länssty-relserna menar också att det finns kunskapsbrister hos kommunerna, särskilt mindre kommuner med liten erfarenhet av arbete med förorenade områden. Strukturella problem som nämns är dels att länsstyrelsernas finansiering ges årsvis vilket begränsar möjligheterna till långsiktiga projekt och dels att länsstyrelserna inte kan vara huvudman för efterbehandlingsprojekt (som kommuner-na).
SGI Publikation 12
44 (46)
7.7 Diskussion med FoU-utförare
Diskussionen med en högskola utmynnade i en lista över möjliga samarbetsområden. Vår bedöm-ning är att samarbete mellan högskolorna, SGI och övriga aktörer i branschen i hög grad kan bidra till FoU och kunskapshöjning inom branschen.
7.8 Förorening i berg
Vid tidigare enkätundersökning (SGI, 2012) framkom önskemål om ytterligare FoU beträffande klorerade lösningsmedel. Vid den särskilda undersökning som utförts angående detta, har ett fort-satt stort behov av förbättrade metoder för undersökning, riskbedömning och åtgärder framkommit.