Förorenade sediment – Vägledning

Under avsnittet ”Vägledning” var första frågan formulerad:

 Tycker du att det finns tydliga svenska vägledningar för utredning och åtgärder av förorenade sediment?

96 % av de som svarat är osäkra eller tycker att det saknas tydliga svenska vägledningar, endast 4 % har besvarat frågan med ”Ja”, se Figur 3.5.

SGI Publikation 12

25 (46)

Figur 3.5 Sammanställning över deltagarnas åsikter om det finns tydliga svenska vägledningar för utredning och åtgärder av förorenade sediment. Cirkeldiagrammet anger andel (%).159 personer svarade på frågan.

För de (82 personer) som svarade ”Nej” på frågan ovan kom följdfrågan:

 Tycker du att det behövs svenska vägledningar?

95 % av de som har svarat ser ett behov av svenska vägledningar (Figur 3.6). Två stycken svarar att det inte behövs svenska vägledningar och två stycken svarar att det inte behövs svenska vägled-ningar eftersom det finns bra vägledvägled-ningar från andra länder.

Figur 3.6 Sammanställning över deltagarnas åsikter om det behövs svenska vägledningar för utredning och åtgärder av förorenade sediment. Cirkeldiagrammet anger andel (%). 80 personer svarade på frågan.

SGI Publikation 12

26 (46)

För de som svarade ”Nej, eftersom det finns bra vägledningar från andra länder” på frågan ovan kom följdfrågan:

 Från vilka länder kommer dessa?

En enkätdeltagare besvarade denna fråga. Personen svarade att det kan behövas svenska vägled-ningar inom vissa områden, t.ex. provtagning, övervakning och efterbehandling, men att det inte finns någon anledning att ”uppfinna hjulet på nytt”. Erfarenheter från bl.a. USA, Norge och Austra-lien kan användas, särskilt nämns publikationen Den Grønne manual som sammanfattar norska erfarenheter.

Därefter följde några frågor om vägledningar specifika för kemiska, ekotoxikologiska och ekolo-giska analyser.

 Tycker du att det finns tillräcklig svensk vägledning för användning och utvärdering av följande undersökningsmetoder för förorenade sediment?

 Kemiska analyser

 Ekotoxikologiska tester

 Ekologiska tester

Svaren på frågorna ovan finns sammanställda i Figur 3.7 – Figur 3.9. Svaren på frågorna ovan visar på en stor osäkerhet då drygt hälften av de som har svarat har markerat ”Vet ej”. Osäkerheten och de nekande svaren är större för undersökningsmetoderna ekotoxikologiska tester och ekologiska tester än för kemiska analyser. De svarande känner också till fler vägledningar från andra länder när det gäller kemiska analyser än för övriga undersökningsmetoder.

Figur 3.7 Sammanställning över deltagarnas åsikter om det finns tillräckligt bra svenska vägledningar för använd-ning och utvärdering av kemiska analyser för förorenade sediment. Cirkeldiagrammet anger andel (%).159 personer svarade på frågan.

SGI Publikation 12

27 (46)

Figur 3.8 Sammanställning över deltagarnas åsikter om det finns tillräckligt bra svenska vägledningar för användning och utvärdering av ekotoxikologiska tester för förorenade sediment. Cirkeldiagrammet anger andel (%).159 personer svarade på frågan.

Figur 3.9 Sammanställning över deltagarnas åsikter om det finns tillräckligt bra svenska vägledningar för använd-ning och utvärdering av ekologiska tester för förorenade sediment. Cirkeldiagrammet anger andel (%).159 personer svarade på frågan.

SGI Publikation 12

28 (46)

För de som svarade nej på någon av frågorna ovan kom följdfrågorna:

 Du svarade "Nej" för någon av metoderna i föregående fråga, kommentera gärna ditt svar.

Eller:

 Du svarade "Nej, men det finns bra vägledningar från andra länder" för någon av metoderna i föregående fråga. Från vilket/vilka länder kommer dessa vägledningar?

Av de inkomna svaren framkommer att många anser att vägledningar och gränsvärden för svenska förhållanden saknas samt att kunskapen inom området är alldeles för låg. Dessutom saknas praktisk kunskap och erfarenhet. Det finns utländska bedömningsgrunder men det är osäkert om dessa är tillämpbara i Sverige som bl.a. har stor andel bräckt vatten vid kusterna. En del av de som svarat påtalar svårigheten i att genomföra representativa ekologiska och ekotoxikologiska tester och där-efter tolka resultatet. Fullständiga svar finns i Bilaga 7.

Norge och Holland är de länder som främst nämns som länder med bra vägledningar men även Finland, Danmark, Kanada samt Storbritannien, USA och EU anges. Inkomna svar finns i Bilaga 8.

Som avslutande del i avsnittet ”Vägledning” ställdes frågor om vilken/vilka myndigheter som har det övergripande ansvaret för vägledning kring utredning och åtgärder av förorenade sediment i Sverige.

 Är det tydligt vilken/vilka myndigheter som har det övergripande ansvaret för vägledning kring utredning och åtgärder av förorenade sediment?

Figur 3.10 visar på en stor osäkerhet då 15 % av de som svarat tycker att ansvarsfrågan för vägled-ning är tydlig medan 85 % anger att ansvarsfrågan är osäker.

Figur 3.10 Sammanställning över om deltagarna i enkäten tycker att det är tydligt vilken/vilka myndigheter som har det övergripande ansvaret för vägledning kring utredning och åtgärder av förorenade sediment.

Cirkeldiagrammet anger andel (%).156 personer svarade på frågan.

SGI Publikation 12

29 (46)

Som uppföljning till vilka som ansvarar för vägledningen när det gäller förorenade sediment ställ-des följande frågor till de som svarat ”Ja”:

 Vilken/vilka myndigheter uppfattar du att det är?

 Kommentera gärna ditt svar.

Naturvårdsverket, länsstyrelserna och/eller Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) anges som ansva-riga för vägledningen för förorenade sediment. Flera av de svarande menar att länsstyrelserna är ansvariga då det gäller sjösediment och HaV då det gäller havssediment. Även andra svar före-kommer såsom SGU, SGI eller miljö-, jordbruks-, närings- och hälsomyndigheter. SGU:s ansvars specificeras av någon till att gälla utnyttjande som t.ex. utvinning av sand.

Av kommentarerna framgår att det råder stor oklarhet i frågan. Det är svårt att veta arbetsfördel-ningen och gränsdragarbetsfördel-ningen mellan myndigheterna och vem som har det lokala respektive det övergripande ansvaret. Flera av de svarande anger att det är HaV som har ansvaret, men att inform-ationen är otydlig. Man menar också att gränsdragningen mellan HaV:s och Naturvårdsverkets ansvarsområden är otydlig. Även länsstyrelsen och SGI nämns som delvis ansvariga. Någon påpe-kar att detta är viktigt att klargöra, då samhällskostnaden för åtgärder av förorenade sediment kan bli mycket stor.

Som frågan var formulerad gällde den ansvar för vägledning när det gäller förorenade sediment. En del av de svarande har tolkat frågan som att det gäller tillsyn och diskuterar uppdelningen mellan kommuner och länsstyrelser. Någon menar att eftersom föroreningarna ofta kommer från verksam-heter som bedrivits på land är kommunen tillsynsmyndighet, men att länsstyrelserna ofta kommer in vid efterbehandling eftersom denna betraktas som vattenverksamhet.

Fullständiga svar finns i Bilaga 9.