Mitt syfte med denna studie har varit att analysera och jämföra förskollärarnas syn på barns inflytande i förskolan i Filippinerna och Sverige. Här kommer jag att diskutera och dra slutsatser utifrån resultatet.
Det är intressant att samtliga förskollärare i båda länder har en positiv inställning till att ge barn inflytande i förskolan. Vissa av de filippinska förskollärarna skulle gärna ge mer inflytande till barnen men känner sig begränsade av systemet de verkar i. En grundläggande skillnad är att de svenska förskollärarna tycker att detta ska genomsyra allt i verksamheten medan de filippinska verkar vara mer inriktade på att erbjuda barnen val i vissa situationer. Detta visar enligt mig på de skilda synsätten i de båda länderna och hur förskollärarna utifrån dessa tolkar begreppet. En bakgrund till detta står förmodligen att finna i de olika kulturerna och målsättningarna med förskolan och hur lärandet ska ske där enligt den tidigare redovisade distinktionen av Bennett (2005) med socialpedagogisk eller skolförberedande inriktning. De svenska förskollärarna blir i den socialpedagogiska inriktningen mer flexibla att utforma undervisningen och verksamheten även när det gäller aktivitetsplanering på förskolan. Det ger barnen i den svenska förskolan mer utrymme till inflytande. Den filippinska förskolan tolkar jag som mycket mer skollik med fasta lektionspass och inrutade dagar där det mesta som skall göras är förutbestämt och det finns lite utrymme för flexibilitet. Denna tolkning baserar jag på det veckoschema jag fått ta del av och hur intervjudeltagarna svarat om de olika aktiviteterna samt det som står i styrdokumenten. Men trots det visar de filippinska intervjudeltagarna att det finns ett stort intresse och vilja för att kunna ge barn utrymme till inflytande inom de ramar som finns. En sak att poängtera här är att det är olika åldrar på barngrupperna jag undersökt, där de flesta av de filippinska förskollärarna arbetar med äldre barn som snart ska börja skolan, medan de svenska arbetar med yngre barn. Detta kan ha en inverkan på resultaten, då det kanske inte finns en lika stark betoning på de skolförberedande inslagen i de yngre åldrarna i Filippinerna och kanske mer av detta i äldre åldrar i Sverige, i synnerhet om man skulle inkludera förskoleklass.
En filippinsk intervjudeltagare pratade om de filippinska styrdokumenten innan hon skulle besvara frågan om vad barns inflytande innebär. Man kan tolka detta som att barns inflytande inte
är lika viktigt som i Sverige. Dels att deltagaren inte verkade vara bekant med begreppet, och dels att hon gav som förklaring att det inte finns fokus på det i den filippinska läroplanen. I Sverige spelar barns inflytande en stor roll som en viktigt del barnens lärande och utveckling (Skolverket 2018, s. 16). Detta blir inte bara tydligt genom vad som står i läroplanen utan också genom hur de svenska förskollärarna i intervjuerna beskriver hur de arbetar.
Intervjudeltagarna lyfter fram många intressanta strategier för hur man kan arbeta med barns inflytande i förskolan. Resultatet visar att de svenska förskollärarnas arbetsformer fokuserar på det individuella barnets och gruppens gemensamma intresse som grund i utformningen av verksamheten. Detta går i linje med den svenska läroplanen och möjliggörs också i större utsträckning genom högre personaltäthet och mindre barngrupper.
Flera av intervjudeltagarna nämner fri lek som en strategi för att låta barnen utöva inflytande. I Omaga och Alietos studie nämns fri lek som ett exempel där barnen har möjlighet till inflytandet genom val av lek (Omaga & Alieto 2019, s. 479). Att barnen får göra sina egna val kopplar jag till Arnérs definition om demokrati som betyder att barn har möjlighet att
bestämma över sig själva utan att vuxna bestämmer över barnet (Arnér 2009, s. 15). Om vi tittar på exemplen över de två ländernas veckoscheman, kan man tänka sig att barn i Sverige får mer utrymme till detta jämfört på barnen i filippinerna.
Det finns även en stor skillnad om man tittar på barngruppens storlek och antal pedagoger. I Filippinerna finns det en pedagog på 25 barn jämfört med Sverige med tre
pedagoger med max 18 barn (se intervjudeltagarnas informationsbakgrund s. 12-13). En slutsats jag drar av detta är att personaltätheten och resurserna, samt organisationen av förskoledagen ger mindre frihet till filippinska barn. Även de svenska förskollärarna för fram detta, att då det blir brist på personal i förhållande till antalet barn så skapas oftast en miljö med större lärarkontroll och mindre inflytande för barnen. De filippinska förskollärarna är också mycket mer positivt inställda till regler, och det finns en tydligare prioritering i att kontrollera barnen för att undvika kaos.
Miguel-Mina framhåller i sin studie att skapande och skrivande aktiviteter är en strategi för filippinska förskollärare för att ge barn inflytande (Miguel-Mina 2016). Jag tycker att detta är väldigt intressant eftersom denna strategi också har nämnts av de flesta filippinska förskollärarna men inte de svenska. Varför nämns denna strategi inte av förskollärare i båda länder för att främja
barns inflytande? En förklaring till detta kan vara att i Filippinerna spenderar barnen mycket tid i klassrum med fasta lektionspass. Det betyder att barnen där tillbringar en stor del av sin tid med papper och penna. I Sverige spenderar barnen mycket mer tid till fri lek. Barn lär sig genom lek och social samspel med andra medan de i Filippinerna lär sig i mer strukturerade lektioner utifrån lärarhandboken.
Rutiner existerar på liknande vis i både Filippinerna och Sverige i bemärkelsen att det finns ett schema där man exempelvis ska äta lunch en viss tid och ha en sammanslagning med ytterligare en förskolegrupp en annan tid. Dock är det tydligt när man studerar ländernas scheman att förskolebarnens dag i Filippinerna är mycket mer inrutad i icke-flexibla lektionspass än de svenska barnens.
I andra beskrivningar som presenteras av intervjudeltagarna finns några exempel som lyfts fram. Dessa är genom samlingar, sagostunden och dialog mellan barn och vuxna. I sådana
situationer utövar barnen inflytande genom att aktivt delta för att uttrycka sina åsikter och tankar, något som även framkommer i flera studier (Reich 1993 i Emilson 2007; Westlund 2001). Dessa strategier lyfts framför allt av de filippinska förskollärarna, vilket visar att de har en vilja att jobba mot detta. Jag har reflekterat kring varför strategier i dessa situationer inte lyfts av de svenska förskollärarna. Min teori är att barnens inflytande genomsyrar så mycket mer i den svenska verksamheten att man inte på samma sätt pekar ut enskilda situationer där inflytande kan ges.
En annan intressant skillnad är hur intervjudelatagarna i båda länder talar om pedagogisk dokumentation. I Filippinerna handlar det om frågeformulär som fylls i, medan svenska
förskollärare talar om en större bredd, där man genom både text, bild och ljud dokumenterar vad barnen gör och i gemensam analys i personalgruppen utgår ifrån denna vid planeringen. För att detta arbete ska fungera bra krävs tid för reflektion enligt en av de svenska deltagarna.
Dessutom är det en stor fördel att arbeta i lag kring en grupp för att gemensamt kunna diskutera och reflektera vilket de svenska pedagogerna gör men inte de filippinska. Denna skillnad i praktik kan härledas till möjligheter genom olika mängd resurser men också till styrning i läroplan och den kultur som finns i samhället kring detta.
En intressant reflektion är att svårigheten som kan uppstå då det inte finns samsyn i arbetslaget eller personalgruppen tas upp av de svenska förskollärarna. Detta nämns även i Johansson och Johanssons undersökning (Johansson & Johansson 2003 i Emilson 2007) Att detta
inte alls lyfts av de filippinska förskollärarna tror jag har att göra med att de arbetar mycket mer på egen hand, men även att det finns mindre utrymme till egna tolkningar och egna initiativ. Min uppfattning är att med en stark styrning och mindre flexibel struktur ges helt enkelt mindre möjligheter för förskolläraren att påverka verksamheten i den riktning hen vill.
Några lärdomar som jag anser att man kan dra av min forskning är att en socialpedagogisk inriktning av förskolan med en hög flexibilitet och möjlighet hos förskolläraren att utforma
verksamheten har positiva effekter för barnens inflytande. Att arbeta i arbetslag tycks ha, även om det också innebär svårigheter vid olika åsikter, en positiv effekt i synnerhet om det finns tid för reflektion och dokumentation. Det finns självfallet också en ekonomisk faktor i allt detta. Filippinerna är ett utvecklingsland där man kan förstå att man väljer mer kostnadseffektiva lösningar där det ska fungera så bra som möjligt för en förskollärare att leda en större barngrupp. Med de resurser som finns att tillgå är kanske den svenska modellen helt enkelt inte möjlig att implementera på ett fungerande sätt i Filippinerna?
Jag tycker att förskollärarens goda förhållningssätt är viktigt i arbetet med barns
inflytande. Detta genom att vara lyhörd och visa respekt för barnens intresse och synpunkter. Jag tycker att vi finner prov på detta hos intervjudeltagarna både i Filippinerna och i Sverige, även om de svenska förskollärarna av skäl jag diskuterat ovan har större möjligheter till detta. Observation och barns intresse som utgångspunkt till aktivitetsplanering eller att modifiera aktiviteter på förskolan anses av flera vara en bra grund för att arbeta med barns inflytande vilket jag håller med om. Självklart påverkar också hur mycket möjlighet som ges till lek där barnen får vara med och styra själva kontra hur mycket som är planerat i detalj i förväg. Även om resurserna ser så
annorlunda ut kanske det skulle vara möjligt att öka mängden fri lek i Filippinerna mot den ytterst begränsade tiden som finns idag.
8.1. Metodval
Att göra en jämförelse mellan Sverige och Filippinerna var något jag länge funderat på som ämne för min uppsats. Dels för att jag har möjligheten genom kontakter och dels för att det intresserar mig på ett personligt plan. Anledningen till att jag valde just barns inflytande som ämne hade att göra med mina personliga erfarenheter som jag har diskuterat i inledningen.
När jag funderade över metodval så landade jag i kvalitativa intervjuer som analyserades genom en fenomenografisk analysmetod. Jag hade läst om olika metoder i en tidigare kurs och redan där kommit fram till att detta var de metoder jag ville använda mig av. Att använda mig av observationer fick väljas bort då det inte var praktiskt möjligt för mig att resa till Filippinerna och observera just nu. Att använda enkäter och göra en kvantitativ studie var något jag övervägde men jag såg två problem med detta. Det ena var att finna tillräckligt många förskollärare i Filippinerna att svara på en enkät och det andra var att jag ville undersöka fenomenet på djupet, och försöka förstå skillnaderna och vad de kunde bero på. Jag tänkte då att en sådan studie skulle kunna visa skillnader och likheter, men bli svårare att analysera och få syn på orsaker till
skillnaderna.
Jag var ute i god tid att kontakta min fokusgrupp. Jag hade också garderat mig genom att skicka förfrågningar till fler personer än vad jag ansåg att jag behövde för studien. Intervjuerna hade jag förberett med vissa frågor för att skapa en viss struktur. Men jag var också förberedd att ställa följdfrågor och be intervjudeltagarerna att exemplifiera. Jag är själv väldigt nöjd med utfallet av intervjuerna och jag tycker att jag fick ett bra material till analys.
En svårighet som fanns var att de filippinska intervjudeltagarna blandade två olika språk, engelska och tagalog, vilket är vanligt. Jag ville inte begränsa deras respons genom att bara tillåta det ena språket då jag av egen erfarenhet vet att det kan vara svårt att hitta alla ord på bara det ena språket. Emellertid blev det lite svårare vid transkribering och analys då jag behövde översätta en del av det som sas på tagalog till engelska. En annan svårighet var att formulera intervjufrågorna så att de skulle få exakt samma innebörd på svenska och engelska.
Ytterligare en svårighet i analys låg i att länderna har olika system för styrning av förskolan, där Sverige har en läroplan medan Filippinerna har flera olika styrdokument och vägledande skrifter för olika åldrar i förskolan.
8.2. Förslag för fortsatt forskning
Utifrån denna studie finns det flera intressanta alternativ till fortsatt forskning. Med tanke på de skillnader i styrdokumenten som uppmärksammades här skulle det vara spännande att undersöka hur utformningen av läroplanerna i de båda länderna går till. Som en fördjupning även försöka få syn på vad som ligger bakom den skilda synen på barns inflytande eller kanske andra aspekter av
förskoleutbildningen i styrdokumenten.
För att ta ett annat perspektiv på samma fråga skulle man kunna komplettera denna studie med att intervjua Svenska och Filippinska föräldrar hur de upplever barnens inflytande på
förskolan i de båda länderna.
Om möjligt skulle ett utmärkt komplement till denna studie vara att observera hur förskolepedagogerna i båda länderna arbetar med barns inflytande. Det finns såklart stora praktiska svårigheter med en sådan studie då länderna ligger så långt ifrån varandra, men det är inte omöjligt.
Det skulle även vara intressant att utgå från samma frågeställningar jag gjort här men jämföra med andra länder.
Avslutningsvis vill jag säga att jag tycker att hela processen av undersökningen har varit väldigt intressant då det fördjupat min kunskap om hur synen på barns inflytande och arbetet i förskoleverksamheten skiljer sig i dessa två länder. Jag hoppas också att det ska hjälpa andra att förstå barn som kommer från andra kulturer bättre, genom att förstå att den bakgrund de har i sin tidigare förskoleverksamhet kan skilja sig stort från hur vi jobbar här i Sverige.
9. Källor och litteratur
Otryckta källor:
Intervju med Ann, 45 år, 1h 30 mins, transkription, ljudfil och anteckningar har funnits i författarens ägo under studiens gång, men därefter destrueras av säkerhetsskäl.
Intervju med Grace, 31 år, 2hr, transkription, ljudfil och anteckningar har funnits i författarens ägo under studiens gång, men därefter destrueras av säkerhetsskäl.
Intervju med Helene, 36 år, 37 mins, transkription, ljudfil och anteckningar har funnits i författarens ägo under studiens gång, men därefter destrueras av säkerhetsskäl.
Intervju med Niko, 32 år, 25.29 mins, transkription, ljudfil och anteckningar har funnits i författarens ägo under studiens gång, men därefter destrueras av säkerhetsskäl.
Intervju med Rosie, 34 år, 1h 01 mins, transkription, ljudfil och anteckningar har funnits i författarens ägo under studiens gång, men därefter destrueras av säkerhetsskäl.
Tryckta källor:
Department of Education(2016). Standards and Competencies for Five-Year-Old Filipino
Children. DepEd.Pasig City, Philippines.
https://www.deped.gov.ph/wp-content/uploads/2019/01/Kinder-CG_0.pdf
Department of Social Welfare and Development (2011). Guidelines för the Accreditation of Day Care Centers and Day Care Workers. DSWD. Quezon City, Philippines
https://www.dswd.gov.ph/issuances/AOs/AO_2011-015.pdf
Department of Social Welfare and Development (2004). Standards for day care, other ECCD
centers and service providers (for children aged 0-5.11 years).DSWD. Quezon City, Philippines
ECCD council (2010). The National Early Learning Framework of the Philippines.
https://eccdcouncil.gov.ph/downloadables/NELF.pdf
Lpfö (2018). Laröplan för förskolan. Reviderad 2018. Stockholm: Skolverket.
Unesco International Bureau of Education (2006). Philippines Early Childhood Care and
Education. UNESCO. Geneva, Switzerland.
https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000147225
Litteratur:
Arnér, E. (2009). Barns inflytande i förskolan- en fråga om demokrati. Lund: Studentlitteratur.
Bennett, J. (2005). Curriculum issues in national policy-making. European Early Childhood Education
Research Journal, 13(2), 5–23.
de Leon, M., Moneva, M., Dem Mundo, M., & Navarette, A. (2014). Manifestations of helping
behaviour among preschool children in a laboratory school in the Philippines. Asia-Pacific
Journal of Research in Early Childhood Education, Vol.8., No.3, ss.1-20
https://www.researchgate.net/publication/266384236_Manifestations_of_Helping_Behavior_am ong_Preschool_Children_in_a_Laboratory_School_in_the_Philippines
Emilsson, A. (2007). Young children’s influence in preschool. International Journal of Early
Childhood, Vol.39, No.1.
https://www.researchgate.net/publication/225743944_Young_children%27s_influence_in_presc hool
Engdahl, I. & Ärleman-Hagsér, E. (2015). Barn Perspektivet. Att bli förskollärare.
Omaga, J. F. & Alieto, E. (2019) Teaching literacy through play: Perspective from filipino early
childhood teachers. Mindanao Philippines: Western Mindanao State University
https://www.researchgate.net/publication/333994710_TEACHING_LITERACY_THROUGH_P LAY_PERSPECTIVE_FROM_FILIPINO_EARLY_CHILDHOOD_TEACHERS
Hammarberg, A. (2020). Undervisning-att synliggöra ett innehåll i förskolan. I: Bäckman, K. , Elm, A. & Magnusson, L. red., (2020). Förskola, Barn och Undervisning-didaktik i Förskolan.
Stockholm: Liber. S. 139- 152.
Högström, K. (2017). Fenomenologi. I: Gunnarsson Payne, J. & Öhlander, M (red). Tillämpad
kulturteori. Lund: Studentlitteratur, s. 55-74.
Kvale, S. & Brinkman, S (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Miguel- Mina, Gay Maribel Lynda (2016). Pedagogical practices of public preschool teachers:
Their relationship to the holistic development of pupils. International Journal of Advanced
Researched in Management and Social Sciences, Vol. 5, No.6. ss.474-484.
https://garph.co.uk/IJARMSS/June2016/32.pdf
Patel, R. & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning, 5. Upp. Lund: Studentlitteratur.
Vallberg-Roth, A.-C. (2012). Olika former av bedömning och dokumentation i svenska
förskolor. Nordisk Barnehage Forskning, 5(23).
https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1402/1246
Ventanilla Bellander, F. (2020). Utbildningsvetenskap 7. Att beforska förskolan- vetenskapsteori
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm:Vetenskapsrådet.
Westlund, K. (2011). Pedagogers arbete med Förskolebarns inflytande. En demokratididaktisk
studie. Malmö: Malmö högskola.
https://www.nb-ecec.org/sv/artiklar/post-2775262
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/12262/Westlund%20muep.pdf?sequence=2&isAllowe d=y
10. Bilagor
Bilaga 1 Intervjufrågor Bakgrund: ● Namn ● Ålder ● Förskolans namn● Förskolans ägande form:
Kommunal: Fristående: ● Hur länge har du varit verksam inom förskolan?
● Utbildningsbakgrund?
● Barnens åldersgrupp i din avdelning: ● Antal barn och pedagoger:
● Antal avdelningar i förskolan och pedagoger i varje avdelning: Intervjufrågor:
1. Vad har barnen för roll i förskolan enligt dig? 2. Vad betyder barns inflytande för dig?
3. Kan du berätta hur du jobbar med barns inflytande i er verksamhet?
4. Vilka för och nackdelar tycker du att det finns med att ge barn inflytande i förskolan? 5. Vad borde barnen få inflytande över och vad borde de inte få inflytande över enligt dig? 6. Vilka hinder finns det för att arbeta med barns inflytande?
7. Tycker du att det är viktigt att barnen får inflytande? Varför tänker du så?
8. Tycker du att vuxna också borde bestämma över barnens val och beslut? Varför? När? 9. Finns det något mer om barns inflytande i förskolan som du tycker att vi missat att prata
om?
10. Har du något mer att tillägga?
Ev. Följdfrågor till fråga 2
11. Hur ofta involverar ni barnen att planera själva aktiviteter i verksamheten? Kan du ge ett exempel?
12. På vilket sätt upplever du att barn i din avdelning utövar sin inflytande/delaktighet i sin vardag på förskolan?
13. På vilket sätt är barnen involverade i utformningen av verksamheten? (exempelvis miljon, aktiviteterna?)
Bilaga 2 Interview questions Background: ● Name: ● Age: ● Preschool name: ● ● Type of Preschool: Public: Private:
● How long have you been working in the preschool environment? ● Educational Background:
● Children's age group in your department: ● Number of children and staff:
● Number of departments in preschool and educators in each department: Interview questions
1. What role do you believe the children have in preschool?
2. The phrase “Children’’s influence” in Swedish means giving the children the opportunity to express their opinions, thoughts and having the freedom to make choices. This also means involving the children and giving them the real influence over the planning of various activities in the preschool. Their interest and thoughts should be fundamental when planning their activities.
-In your own point of view, how do you define children’s influence?
3. Do you currently work with children's influence in your preschool group? If yes, how so? 4. Do you think it is important for children to have influence? Why do you think so?
5. What do you believe the children should have influence over and what should they not have influence over?
6. What advantages and disadvantages do you think there are in involving children when it comes to decision making at the preschool?
7. Do you believe that there are challenges in allowing children to have influence at the