Förskollärares syn på barns
inflytande i förskolan
-
En jämförande studie om barns
inflytande i Filippinerna och Sverige
Av: Farrah Ventanilla Bellander
Handledare: Daniel Bodén
Södertörns högskola | Lärarutbildningen Självständigt arbete 15 hp
Utbildningsvetenskap C | HT 2020
Abstract
Preschool Teacher’s views on children’s influence in preschool
A comparative study about preschool teacher’s views on children’s influence in the Philippines and Sweden.
The purpose of this study is to investigate how preschool teachers’ views from both the
Philippines and Sweden differ based on their own experiences and approaches in relation to the children’s involvement in their everyday life at the preschool. This research sheds light on what strategies and pedagogical approaches the preschool teachers have to involve the children to participate. Moreover, this research will look at and compare what the preschool teachers see as challenges or hindrances in giving children the chance to influence. Qualitative video and personal interviews with five preschool teachers have been conducted from five different preschools in total, two in Sweden and three in the Philippines.
The results show that all teachers want to involve the children and give them influence. However, the Swedish preschool teachers put more emphasis on this. It is obvious from the results that the Swedish children are given more influence than the Filipino children. In my analysis I investigate the reasons for this; that might not only be because of a different mindset of the preschool teachers but also structural differences such as a different curriculum, different daily routines, the number of pedagogues per child and the impact of group size.
Keywords: Children’s influence, preschool teachers,qualitative interview, Philippines, Preschool teacher’s strategies, challenges
Förord
Jag vill börja med att tacka min handledare Daniel Bodén för hans tålamod, stöd och hjälp under denna studies gång. Tack för din uppmuntran, din konstruktiva kritik och din noggrannhet i att granska min text. Jag känner att jag lärt mig mycket av dig, inte minst när det gäller uppsatsens struktur och hur jag ska formulera mig på ett bättre sätt. Ett väldigt stort tack och kärlek till min man för allt stöd från dag ett av denna utbildningen. Jag vill också tacka mina två fantastiska döttrar för deras kärlek och förståelse. Även ett varmt tack till alla intervjudeltagare i Filippinerna och Sverige som ställt upp med sin tid för att göra denna studie möjlig. Jag vill även tacka alla som hjälpte mig att komma i kontakt med mina intervjudeltagare i denna studie.
Stockholm den 30 november 2020 Farrah “Faye” Ventanilla Bellander
Innehållsförteckning
1. Inledning och Problemområde.………....… …..1
2. Syfte och frågeställning……….……….2
3. Bakgrund ……..……….……….3
3.1 Barns inflytande i styrdokumenten ……….………...3
4. Tidigare forskning...………..……….5
4.1 Synen på barns inflytande……….……....………..5
4.2 Om och hur ges barn i dessa nationella sammanhang möjligheter att ha inflytande i förskolan? Vilken roll spelar förskollärarna i detta?……...…………...6
4.3 Vilka utmaningar ser förskollärarna i dessa två nationella sammanhang för att skapa möjligheter för barns inflytande och delaktighet?…………....………...8
5. Teoretiska utgångspunkter……..……….………..…10
5.1. Fenomenologi……...………....10
6. Metod..……...………..…11 6.1 Kvalitativ intervju och datainsamling…….………...…………....11 6.2 Urval……....……….….11 6.2.1 Intervjudeltagarnas bakgrund ……..………..…...12
6.3 Förarbete och genomförande av intervjuerna……..………...…….…..13 6.4 Etiska aspekter och överväganden……..………...………....14 6.5 Bearbetning av insamlad empiri och analysmetod……..………...…………...15 7. Resultat/Analys…….………..………...16 7.1 Synen på barns inflytande……...………...………...16 7.1.1 Sammanfattning ……...………..…………....18
7.2 Om och hur ges barn i dessa nationella sammanhang möjligheter att ha
7.2.1 Läsa små barns signaler och göra förskolematerial
tillgängliga ……....………..18
7.2.2 Förskoledokumentation och aktivitetsplanering……...……..…… ……..19
7.2.3 Samtal med barn och barns populärkultur ……..….………....20
7.2.4 Morgonsamling, sagostund och fri lek ……..……..……….22
7.2.5 Skapande aktiviteter eller “Draw and tell activity” ……...…….………..22
7.2.6 Veckoschema exempel av två länder ……..………..………... 23
7.2.7 Sammanfattning ……..………..………... 27
7.3 Vilka utmaningar ser förskollärarna i dessa två nationella sammanhang för att skapa möjligheter för barns inflytande och delaktighet? ……..…...……….27
7.3.1 Barngruppens storlek, brist på tid och personal ……..………..…...28
7.3.2 Förskolans rutiner och regler ……..……….……….30
7.3.3 Olika syn på barns inflytande i personalgruppen…………..…………...31
7.3.4 Styrdokument som hinder………..…………....32
7.3.5 Reflektionstid och planering………..………....32
7.3.6 Sammanfattning……….33
8. Diskussion och slutsatser ……..……….………..35 8.1 Metodval……….………...38 8.2 Förslag för fortsatt forskning ……...……….39 9. Källor och litteratur……...………....41 10. Bilagor……….……….……….…45
1. Inledning och problemområde
Förskolan och skolan är en mötesplats där barn med olika kulturella bakgrunder möts och interagerar med varandra i ett socialt sammanhang. Dessutom har människor som lämnar sina barn på förskolan olika värderingsgrunder. Många pedagoger har också ursprung i andra länder/kulturer. Därigenom finns det alltid olika syn på barns inflytande beroende på den kulturen, miljön och platsen som formade oss som människor.
Jag är själv uppväxt i Filippinerna där jag under min egen skoltid upplevde att barns inflytande knappt existerade. När jag var liten så gick jag inte i förskola som på den tiden var mycket ovanligt i Filippinerna. Det har nu blivit mycket vanligare och detta öppnar för
jämförande studier med förskoleverksamheter i andra länder. Jag blev nyfiken på att undersöka hur förskollärarnas syn på barns inflytande i Filippinerna skiljer sig från Sverige. Finns det likheter och skillnader? Hur arbetar förskollärarna med barns inflytande? Att jag jämför med Sverige blir naturligt då jag bor och studerar här och har arbetat i svensk förskola i 10 år. Det blir genom detta jämförande exempel tydligt vad som är lika och vad som skiljer sig i ett
förskolesammanhang i dessa två länder. Detta leder till en ökad förståelse av den interkulturalitet vi möter i svensk förskola. Utifrån min egen bakgrund har jag en fördelaktig position att belysa detta dels genom min uppväxt i den filippinska kulturen och dels genom att jag arbetat i förskolan i Thailand i flera år innan jag kom till Sverige.
Denna studie kommer att fokusera på vilken syn som finns på barns inflytande i svensk och filippinsk förskola. Bland annat har jag hittat studier av Arnér (2009) och av Emilsson (2007) som diskuterar barns inflytande i ett demokratiperspektiv, om hur och i vilken form barnen ges inflytande?Finns det utmaningar för förskollärarna att kunna erbjuda barn reellt inflytande på förskolan? Bör barns inflytande ses som en mänsklig rättighet för barnen? I de Filippinska studierna jag hittat av Miguel - Mina (2016), Omaga och Alieto (2019) och lika så i De Leon et al. (2014) är fokuset kring inflytande inte alls lika brett. Istället för att ta in hela
demokratiperspektivet diskuteras inflytande i vissa av läraren bestämda aktiviteter som t.ex. skrivande, teckning och fri lek. Hur barnen ges inflytande genom att tillåtas vara kreativa i dessa aktiviteter. Den skillnad som finns i perspektiv mellan tidigare studier menar jag gör det än mer
intressant att undersöka skillnader i praktiken hos förskollärare i båda länderna vilket kommer att göras i denna studie.
2. Syfte och frågeställning
Det övergripande syftet med detta uppsatsarbete är att analysera och jämföra synen på barns inflytande i förskolan hos förskollärare i Filippinerna och Sverige.
2.1. Studien tar avstamp i följande huvudfrågeställningar:
● Hur ser förskollärarna på barns inflytande i förskolan?
● Om och hur ges barn i dessa nationella sammanhang möjligheter att ha inflytande i förskolan? Vilken roll spelar förskollärarna i detta?
● Vilka utmaningar ser förskollärarna i dessa två nationella sammanhang för att skapa möjligheter för barns inflytande och delaktighet?
3. Bakgrund
Här lyfts filippinska och svenska styrdokumentens innehåll om barns inflytande fram för att synliggöra likheter och skillnader samt belysa hur stort fokus som läggs på barns inflytande.
3.1 Barns inflytande i styrdokumenten
Den svenska förskolans styrdokument Lpfö 2018 lägger stor vikt vid att säkerställa att varje barn oavsett kön och bakgrund får inflytande och påverkan över sitt eget lärande på förskolan.
Förskolan är en viktig plats där barnen kan utöva inflytande över sina egna handlingar. Därigenom kan barn uttrycka sig fritt samtidigt lär de sig att ta ansvar och egna beslut. Det innebär att förskolan ska främja en demokratisk miljö där barnen kan uttrycka sina känslor, tankar och åsikter samt bli hörda av vuxna. Det är förskollärarens demokratiuppdrag att skapa utrymme för att synliggöra detta (Skolverket 2018, s. 16). Styrdokumenten gäller för barn upp till fem års ålder. I läroplanen finns fokus både på omsorg och socialpedagogisk inriktning av
lärande.
Den filippinska förskolan utgår ifrån flera olika styrdokument. En grund till alla
styrdokumenten är Early Childhood Care and Education (ECCE) program som utgår från lagar skapade 2000 och 2005 (Unesco 2006 , s. 4). Förskolan är sedan uppdelad i olika typer av förskola för yngre barn, upp till 5 år gamla, och Kindergarten för 5-6 år gamla barn.
Förskolor för de yngre barnen från 3- 5 års ålder (Day-care centers) är under tillsyn av
The Department of Social Welfare and development (DSWD 2011, s. 1). Jag har inte kunnat hitta
en regelrätt läroplan för denna åldersgrupp, men två olika vägledande dokument. Det ena handlar om olika regler som måste följas för att bli en ackrediterad förskola (DSWD 2004, s. 1). Det andra är ett vägledande dokument kallat National Early Learning Framework eller NELF från
ECCE council som ska vara en grund till lokalt utformade läroplaner (ECCD 2010, s. 1-3). Ett
av målen i NELF är att ge barnet utrymme för att kunna utöva sin självständighet, sitt
initiativtagande och att få ta ansvar (Ibid, s. 7). Avsaknaden av en läroplan för de yngre åldrarna i Filippinerna pekar mot ett större omsorgsfokus och mindre lärandefokus än i den senare delen av förskolan.
Kindergarten står under tillsyn av Department of Education och här finns det en läroplan:
Standards and Competencies for five-Years-Old Filipino Children (DepEd 2016) dessutom
används ett dokument kallat Kindergarten Teachers Guide (KTG). Förskollärarna använder KTG (Kindergarten Teachers Guide) som ett redskap för att genomföra undervisning. KTG består av olika strukturerade och planerade aktiviteter för barn som är temabaserade och leds av
förskolläraren. Där finns även ett färdigt schema med vilken typ av aktiviteter som skall ske under en dag och hur lång tid de bör ta. I Standards and Competencies for five-years-Old Filipino
children står det under rubriken Barnens litteracitet och språkutveckling att förskollärare ska ge
barnen utrymme att uttrycka sina tankar, ideér och egna berättelsen under dagen (DepEd 2016, s. 16, 24). I alla de Filippinska styrdokumenten som nämnts ovan finns många regler och fasta strukturer för läraren att förhålla sig till, och även om barns inflytande nämns så är fokus på det relativt litet i förhållande till annat som tas upp. I styrdokumenten för denna åldersgrupp finns ett tydligt lärande fokus med skolförberedande inslag.
Man kopplar kontrasten mellan den svenska och filippinska läroplanens ramar i John Bennetts (2005) distinktioner Socialpedagogisk och Skolförberedande som han tar upp i sin artikel Curriculum issues in national policy making. I artikeln skriver Bennet om den socialpedagogiska inriktningen som de nordiska länderna såsom Sverige praktiserar. Denna socialpedagogiska inriktningen har mycket fokus på barnens val, välbefinnande och sociala utveckling genom lekbaserad undervisning. Pedagogerna är mer flexibla och har ett stort utrymme för att utforma undervisningen (Bennett 2005, s. 11). Utifrån det som står i de filippinska styrdokumenten finns där tydligare skolförberedande inslag, i synnerhet under det sista året i förskolan. I ett sådant sammanhang beskriver Bennet att fokus hamnar på att efterlikna grundskolan. Här sker ofta regelrätt undervisning, med lärarledda lektioner och test att barnen klart det de förväntas kunna. På så vis blir övergången till grundskolan enklare (ibid).
4. Tidigare forskning
Utifrån mitt syfte och de frågeställningar jag har så finns det vissa forskningsfält som har visat sig vara särskilt relevanta. Denna del inriktas därför på forskning som berör synen på barns
inflytande, de olika strategier som förskollärarna tillämpar och i vilka sammanhang de involverar barnen. Även forskning kring hinder för barns inflytande presenteras. Detta avsnitt kommer att innehålla en övervikt av skandinavisk litteratur och tidigare forskning. Anledningen till detta är att jag har haft lättast att hitta sådana källor baserat på den litteratur som finns tillgänglig här och det jag känner till sen tidigare från min utbildning.
4.1 Synen på barns inflytande
Elizabeth Arnér (2009) fil.lic. i pedagogik, föreläsare och utvecklingsledare har skrivit boken
Barns inflytande i förskolan, en fråga om demokrati, där Arnér definierar begreppet inflytande
med att barnen har stor möjlighet att påverka. Det innebär enligt Arnér att barnen måste få vara med och påverka innehållet i planeringen av vad som görs på förskolan. Arnér påpekar vikten av lärarnas uppmärksamhet och medvetenhet på vad barnen gör, vad de har för erfarenheter och deras initiativ som grunden till planering av aktiviteter på förskolan. För detta krävs flexibilitet och öppenhet hos förskollärarna. Öppenhet hos pedagoger medför att man visar respekt och intresse för barnens handlingar i lek och aktiviteter. Därigenom ges barnen en röst att bli hörda och respekterade av vuxna och detta kan möjliggöras genom vuxnas förhållningssätt och maktutövande. Dessutom finns det också en koppling mellan begreppen barns delaktighet och barns inflytande, dels i forskningssammanhang och dels i vardagligt tal inom förskolans och skolans värld. Skillnaden enligt Arnér är att delaktighet mer handlar om att göra barnen delaktiga i något som de vuxna redan har bestämt eller planerat (Arnér 2009, s. 14).
Anette Emilson (2007) professor i pedagogik och förskoleforskare skriver i sin studie
Young children’s influence in preschool att inflytande är en mänsklig rättighet för barn. Att det
inte bara handlar om att förbereda dem för framtiden utan också om att visa respekt för dem och ge dem rätten att bli hörda och sedda här och nu. Hon tar även upp att inflytande handlar om att utöva demokrati i skolmiljön där det ofta handlar mer om hur det ska utövas än vad de får
inflytande över. Den tredje saken hon tar upp är hur inflytande över lärandet också kan fördjupa barnens lärande. För att kunna göra detta behöver de också kunna tänka metakognitivt om sitt eget lärande (Emilson 2007, s. 14). Här kan göras en tydlig koppling till Bennets (2005) indelning i socialpedagogisk och skolförberedande förskolan där dessa svenska studier placerar sig i den socialpedagogiska inriktningen. Fokus ligger på barnens personliga utveckling, möjlighet att lära sig och praktisera demokratiska process att förskollärarna bör vara väldigt uppmärksamma på vad barnen gör och vill och anpassa verksamheten efter det.
4.2 Om och hur ges barn i dessa nationella sammanhang möjligheter att ha inflytande i förskolan? Vilken roll spelar förskollärarna i detta?
Engdahl och Ärlemalm-Hagsér beskriver hur man som pedagog kan se på barns inflytande och skriver att “[...] på allvar ha som utgångspunkt det sätt barn betraktar, tänker om och förstår sin omvärld och att erbjuda miljöer för lek och lärande som utgår från barns intressen och behov.” (Engdahl & Ärlemalm-Hagsér 2015, s. 114).
Annie Hammarberg (2003) som refererar till Johansson (2010) för fram att förskollärarna måste utgå ifrån barnens perspektiv och omvärldsuppfattning, inte bara vad de själva anser är bra för barnen. Till detta anser Johansson att det behövs kunskap för att förstå vad barnen vill och är intresserade av. För att få detta måste man vara nära barnen och iaktta vad barnen gör och ser (Johansson 2010 i Hammarberg 2020, s. 145).
Gay Maribel Lynda Miguel-Mina, en filippinsk lärare och författare skriver i sin studie
Pedagogical practices of public preschool teachers: Their relationship to the holistic
development of pupils hur filippinska förskollärare arbetar med barns inflytande genom
skapande och skrivande aktiviteter på förskolan. Under dessa aktiviteter anser förskollärarna som har deltagit i studien att barnen kan uttrycka sina tankar och känslor genom att tillåtas vara kreativa i aktiviteterna (Miguel - Mina 2016, s. 477-478).
Emilson (2007) refererar till Rubinstein Reich (1993) som i sin studie har undersökt samlingar i förskolan. Reich har observerat att samlingar ofta är lärarledda aktiviteter med striktare disciplin än andra aktiviteter på förskolan. Emellertid iakttog hon också att barnen kan ges möjlighet att ta egna initiativ och bryta mot det de vuxna bestämt i förväg. Helt avgörande
för detta var de vuxnas inställning och agerande när barnen uttryckte något som gick emot det som var planerat (Reich 1993 i Emilson 2007, s. 16).
Som jag har skrivit i ett annat sammanhang (Ventanilla Bellander, 2020) så har
förskoleforskaren Kristina Westlund tagit upp i sin studie Pedagogers Arbete med Förskolebarns
inflytande - en demokratididaktisk studie. hur man jobbar med demokrati i förskolan baserat på
studier vid två förskoleavdelningar. Hon menar att man kan erbjuda barnen alternativ för att ge dem utrymme att göra egna val. Det kan handla om röstning där barnen väljer mellan olika alternativ. Därigenom kan de utöva inflytande och tillämpa demokrati på förskolan (Westlund 2011, s. 53,77-78; Ventanilla Bellander 2020).
Vidare framhåller Westlund att barn kan ges inflytande genom de informella samtal som sker mellan vuxna och barn på förskolan. Detta kan handla om vad barnen gjort hemma och på förskolan, vad de tänker och tycker om olika saker o.s.v. Detta ger pedagogerna information om barnens åsikter och kan i sin tur vara en utgångspunkt i planeringen av verksamheten (Westlund 2011, s. 71).
Ingrid Engdahl och Eva Ärlemalm- Hagsér (2015) lyfter fram att demokrati på förskolan innefattar att barnen visar respekt för andra människor och lyssnar på andras tankar och åsikter. De betonar också att det är de vuxnas ansvar att skapa möjlighet till barnen att utöva sitt
inflytande och göra meningsfulla val i sitt vardagliga liv på förskolan (Engdahl & Ärlemalm- Hagsér 2015, s. 115).
Arnér för också fram att barnen borde ha möjlighet att bestämma över sina egna
handlingar i stället att vuxna ska göra det åt dem. Därigenom utvecklar barnen sin förståelse för demokrati (Arnér 2009 , s. 15). Ett exempel på detta kan vara genom fri lek som tas upp av de två filippinska författarna Jervil Formilleza Omaga och Ericson Alieto i deras studie Teaching
literacy through play: Perspective from filipino early childhood teachers. Omaga och Alietos
studie visar att fri lek skapar ett utrymme där barnen kan utöva sitt inflytande i förskolan. Barnen har frihet till utforskande, välja lekhörna och leksaksmaterial under detta moment
(Omaga & Alieto 2019, s. 479). I detta sammanhang får barn enligt studien utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och känslor genom att göra sina egen val.
De Leon et al. (2014) menar även i deras studie Manifestations of helping behaviour
kognitiva förmåga när de får möjlighet till frihet att utveckla sina egna idéer i rollspel och konstruktion (De Leon et al. 2014, s. 11).
Enligt Emilson spelar förskollärarens attityd och förhållningssätt en viktig roll i
förhållande till barns inflytande. I undersökningen refererar hon till Sheridan (2001) som visar att förskollärarnas förhållningssätt varierar med förskolornas kvalitét. I de som ansågs ha låg kvalitét var det antingen väldigt styrt och kontrollerat av den vuxna eller motsatsen att det fanns en stark
låt gå mentalitet. I förskolor med högre kvalitet fanns en demokratisk struktur där lärarna försökte
närma sig barnens perspektiv och uppmuntra deras deltagande (Sheridan 2001 i Emilson 2007, s. 15).
4.3 Vilka utmaningar ser förskollärarna i dessa två nationella sammanhang för att skapa möjligheter för barns inflytande och delaktighet?
Westlund för fram i sin studie att det är en stor utmaning att ge barn möjlighet till inflytande när det inte finns tillräckligt många närvarande pedagoger på förskolan. En deltagare i Westlunds studie berättar pedagogen att hon känner sig otillräcklig i att ge uppmärksamhet till barnen då det är brist på personal. Flera exempel ges på detta, till exempel om en pedagog kan följa med ett barn in och kissa, om en pedagog kan gå iväg och handla och ta med sig barn till detta eller inte o.s.v. (Westlund 2011, s. 124-126). Vidare skriver Westlund att motstridiga åsikter i personalgruppen hindrar förskolepedagogerna i arbetet med barns inflytande på förskolan. Förskolepedagogernas gemensamma åsikter och arbetssätt spelar en stor roll för att barnen ska kunna utöva sitt inflytande på förskolan. Om förskolepedagogernas åsikter krockar med varandra då påverkas barnens
möjligheter att få inflytande negativt. Ett exempel som Westlund tar upp i sin studie är
matsituationen på förskolan. Vissa pedagoger vill tvinga barnen att äta upp sin mat medan andra vill låta dem välja. För att undvika konflikt följer några pedagoger den rådande linjen, om denna är att inte ge barnen inflytande så får de inte det (ibid, s. 127-128).
Arnér tar upp att ju mer regel och schemastyrd en verksamhet är desto mer skäller och
tillrättavisar läraren barnen. Detta har att göra med det hierarkiska maktförhållandet som förekommer i dessa verksamheter och ligger långt ifrån det demokratiska ideal som förespråkas i de svenska
styrdokumenten. Det kan också bero på en tyst överenskommelse mellan de vuxna att detta är ett accepterat beteende samt stress (Arnér 2009, s. 39).
Emilson refererar till en studie av Johansson och Johansson (2003) att ett hinder för barnens inflytande är deras egen syn på vem som bör bestämma vad. I studien framkom att många barn tänker att det är bäst att vuxna bestämmer även när de ges möjlighet till inflytande (Johansson & Johansson 2003 i Emilson 2007, s. 15).
I den tidigare forskningen finns flera studier som baserar sig på observationer och intervjuer av förskollärare. Men jag har inte sett forskning som jämför två olika länder på detta område. Jag anser att det är något min studie kan bidra med, att undersöka hur synen på barns inflytande skiljer sig åt i två olika länder.
Man kan konstatera att det finns skillnaderna mellan de svenska och filippinska
styrdokumenten när det gäller synen på inflytande. I de svenska styrdokumenten läggs mycket vikt på barns inflytande. Styrdokumenten säger att barn ska erbjudas en demokratisk miljö där de kan utöva sitt inflytande genom att uttrycka sina åsikter, tankar och känslor fritt. De
filippinska styrdokumentens fokus på begreppet är relativt liten. I Filippinerna använder förskolläraren olika typer av styrdokument men dessa har mer fokus på lärande aktiviteter som är planerade i förväg. Det betyder att det är vuxenstyrd verksamhet som uppmuntras och där barns inflytande blir väldigt begränsat. Detta visas även i de strategier som tas upp i tidigare studier i Sverige och Filippinerna. I de svenska studierna ligger fokus på att barnen får möjlighet att uttrycka sig, göra sina egna val och aktivt delta i förskoleverksamheten. De filippinska studierna handlar om val barnen får göra i vissa specifika aktiviteter för att utveckla sin kreativitet. Dessa resultat visar kopplingar till den socialpedagogiska inriktningen i det svenska tillvägagångssättet medan det filippinska har mer fokus på skolförberred inriktning av lärandet (Bennett 2005, s. 11).
Med utgångspunkt i dessa skillnader kommer jag i denna studie titta på hur förskollärare i båda länder uppfattar sin verksamhet och hur de i praktiken arbetar med barns inflytande. Med styrdokumenten och det som framkommit i tidigare studier som grund kommer jag i min
diskussion att resonera kring hur detta formar de uppfattningar som finns hos förskollärarna i de båda länderna.
5. Teoretiska utgångspunkter
I detta avsnitt kommer den teoretiska utgångspunkten för studien presenteras. Studien utgår ifrån ett fenomenologisk perspektiv som enligt Karin Högström (2007) handlar om hur individer uppfattar ett fenomen i omvärlden utifrån deras egna erfarenheter och upplevelser i verkligheten (Högström 2007, s. 55). Här redogörs även anledningar till varför detta perspektiv är relevant i denna studie.
5.1. Fenomenologi
Karin Högström skriver i boken Tillämpad kulturteori att: “Individens subjektiva upplevelse av verkligheten är utgångspunkten för fenomenologerna” (Högström 2017, s. 55). Det fenomenologiska perspektivet blir relevant eftersom fenomenologi handlar om att synliggöra människors subjektiva förståelser av olika fenomen. Det innebär att man i ett fenomenologiskt perspektiv inte tittar på hur saker faktiskt är, utan snarare på hur de subjektivt upplevs av oss. Dessa subjektiva tolkningar av omvärlden sker också i ett sammanhang. Våra tidigare erfarenheter och saker som förmedlats till oss av andra bidrar till hur vi gör våra tolkningar (ibid, s. 55-57). Som jag skrivit om i ett tidigare arbete betyder det att forskaren ska utgå ifrån intervjudeltagarnas inre perspektiv såsom sina erfarenheter och upplevelser kring sitt arbete med det studerade fenomenet i undersökningen. Jag anser att denna teori är den som passar bäst till min studie, då jag vill ha en fördjupad förståelse genom pedagogernas
erfarenheter och tankar hur de tillämpar barns inflytande (Ventanilla Bellander 2020). Jag utgår framförallt från denna teori av två anledningar. Den ena är att jag genom intervjuerna kommer att undersöka hur förskollärarna ser på olika begrepp och hur de beskriver sina egna erfarenheter. Intervjuerna är med en person och kombineras inte med observationer vilket gör att det är den enskilda personens subjektiva sanning som kommer fram. Dessutom är teorin intressant i en annan bemärkelse, nämligen hur vi formas av vår omvärld. Intervjuerna sker med människor i vitt skilda länder, med helt olika kulturer och med utgångspunkt i
styrdokumentens olika syn på barns inflytande.
Dels är det alltså intressant att se på de enskilda intervjudeltagarnas erfarenheter och upplevelser i förhållande till syftesfrågorna, men det är också intressant att se skillnader på andra plan, hur yttre faktorer kan ha påverkat deras subjektiva upplevelser på olika sätt.
6. Metod
Här presenteras vilka metoder jag valt att använda, hur jag tänkt kring urval, intervjudeltagarnas bakgrund, förarbete och genomförande av intervjuerna, etiska aspekter och överväganden samt bearbetning av insamlad empiri och analysmetod.
6.1 Kvalitativ intervju och datainsamling
Det fenomenologiska perspektivet, och intresset för människors levda erfarenheter och
subjektiva uppfattningar kräver en metod som ger rikt och kvalitativt material. Som metod har jag därför valt att arbeta med kvalitativa intervjuer genom video- och fysiska intervjuer med yrkesverksamma förskollärare från Filippinerna och Sverige. En kvalitativ intervju innebär att man ställer öppna frågor som ger intervjudeltagarna möjlighet att svara med egna ord. Intervjun är ofta semistrukturerad (Patel & Davidson 2019, s. 104-105). Det innebär att det finns vissa färdiga frågor men att det också finns en stor flexibilitet i vilken ordning frågorna kommer under intervjun om man märker att en viss fråga passar bättre in i ett visst sammanhang. Det innebär även att det alltid finns möjlighet till öppna följdfrågor eller vidare fördjupning inom ämnet, i samspel mellan intervjuaren och intervjudeltagarna (ibid).
Jag har förberett ett antal frågor som intervjudeltagarna i förväg fick ta del av. Men jag var också beredd på att ställa följdfrågor och be intervjudeltagarna exemplifiera, för att få mer
uttömmande svar om de inte infann sig naturligt. Jag formulerade också frågor av en öppen karaktär, där intervjudeltagarna skulle kunna utveckla sina svar. I intervjusvaren finns ofta mer än bara orden, där finns också ansikts och kroppsuttryck som ger ytterligare information om
intervjudeltagarens uppfattningar (Kvale & Brinkmann 2012, s. 145). Av den anledningen eftersträvade jag att utföra fysiska intervjuer i Sverige och video-intervjuer där vi kunde se varandra i datorn med intervjudeltagarna i Filippinerna.
6.2 Urval
Studien är baserad på fem intervjuer med förskollärare, två av dessa är från Sverige och tre från Filippinerna. De svenska förskollärarna var jag bekant med sedan tidigare och de filippinska hade
jag inte träffat förut. Men med hjälp av barndomsvänner i Filippinerna kunde jag få kontakt med flera förskollärare där. Jag var ute i god tid och hade flera möjliga kontakter, men alla resulterade inte i en intervju.Totalt genomfördes fyra intervjuer med fyra olika förskollärare från Filippinerna men jag har valt att använda tre av dessa då en av intervjuerna inte gav så uttömmande svar . Jag har försökt välja ut förskollärare som jobbar i lite olika förskoleverksamheter och med olika åldrarpå barnen både i Sverige och Filippinerna, för att få en större bredd i svaren. En del av mina deltagare jobbar på fristående förskolor och de andra jobbar på kommunala/statliga förskolor. De svenska deltagarna jobbar i Stockholm och norr om Stockholm, detta då jag ville kunna intervjua deltagarna fysiskt och då var det smidigt om de jobbade nära där jag bor. De filippinska deltagarna kommer från Cagayan Valley, Central Visayas region och Mindanao region vilket är en stor geografisk spridning i landet från nord till syd.
6.2.1 Intervjudeltagarnas bakgrund
Här presenterar jag intervjudeltagarnas bakgrund med fingerat namn för att skydda deras identiteter.
Tabell 1. Information om intervjudeltagarna Fingerat namn Utbildnings- bakgrund Förskolans ägande form Verksam i Förskolan
Barngrup p Antal barn i gruppen Antal pedagoger i gruppen Helene 36 år (Sverige) Förskollärare Kommunal 12 år 1-2.5 år 15 3 Niko 32 år (Sverige) Förskollärare Fristånde 12 år 4 år som Förskollärare 3-4 år 18 3 * Morgon grupp- 8-11.00 EM grupp- 13-16.00
6.3 Förarbete och genomförande av intervjuerna
Flera månader innan inledande arbeta med studien började jag kontakta ca 20 förskollärare som potentiellt skulle kunna delta i min studie. Redan i mitten av augusti fanns det elva preliminära intervjudeltagarna från Filippinerna som tackat ja och två från Sverige. Efter vidare kontakt blev det fyra deltagare kvar från Filippinerna när det återstod några veckor innan videointervjuerna skulle genomförts. Jag har valt att utföra fysiska intervjuer med deltagarna i Sverige eftersom det var möjligt att göra det.
En vecka innan videointervjuerna skickade jag ut intervjufrågorna samt information om studien till alla deltagare. Därigenom gav jag deltagarna utrymme till övriga frågor och
Rosie 34 år (Filippinerna) Förskollärare Fristånde 13 år 5-6 år 32 *Max 16 barn i varje morgon och eftermiddags grupper 1
Ann Förskollärare Kommunal 21 år 5-6 år 50 1
45 år (Filippinerna) *lektion är i två omgångar *Max 25 barn på förmiddagen och på eftermiddagens grupper *FM grupp- 8-11.00 EM grupp- 13-16.00 Grace 31 år (Filippinerna) Förskollärare *Hon är ämneslärare som undervisar Språk (Engelska), Naturvetenskap, skapande och musik i alla grupper Fristående 11 år 3-6 år 126 *Max 16 barn i 3års grupp *110 5 åringar delade i sex grupper *varje grupp har en förskollärare utöver henne 7 *Hon har ca 45 min. att undervisa ämnen i varje grupp
förberedelse innan intervjuerna utfördes. Dessutom är det viktigt att deltagarna vet vad de kan förväntat sig i förväg angående deras rättigheter och vad studien handlar om. Alla intervjuer tog ca sex timmar totalt att genomföra. Det var ca en timme till max två timmar för varje intervju. De fysiska intervjuerna med de svenska förskollärarna tog ungefär två timmar tillsammans och videointervjuer med Filippinerna tog ungefär fyra timmar. Under intervjuerna har jag använt ljudinspelningar och anteckningar i pappersform. I samtliga intervjuer med förskollärarna från Filippinerna har vi använt två olika språk, både engelska och tagalog.
Ljudinspelningar har gjorts på två olika sätt, för de fysiska intervjuerna har jag gjort ljudinspelningar på en Ipad. För videointervjuerna har jag gjort en skärminspelning på datorn och som en backup även spelat in ljudet på en Ipad.
6.4 Etiska aspekter och överväganden
Då man genomför en forskningsstudie har författaren ett stor ansvar att skydda sina intervjudeltagaresidentitet. Detta genom att ta hänsyn till de fyra huvudkraven från
Vetenskapsrådet, dessa är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2017, s. 6).
Innan jag påbörjade studien ställde jag förfrågan om intresse till tilltänkta
intervjudeltagare. De informerades vad studien skulle handla om och jag förklarade att de skulle svara anonymt. När jag hade fått deras tillåtelse skickade jag även ett informationsbrev om studien och dess syfte tillsammans med en samtyckesförfrågan. När jag hade fått tillbaka påskrivna samtyckesbrev bokade jag tid för intervjuerna.
Jag har gett intervjudeltagarna fingerade namn i denna studie. All information och deras personuppgifter har behandlats konfidentiellt. Den bakgrundsinformation om deltagarna som finns i studien är inte tillräckligt specifik för att kunna identifiera någon av dem. Datamaterialet kommer att förstöras när studien är klar, såväl videofiler, ljudfiler som transkriptioner. Alla deltagare har haft möjlighet att dra sig ur efter genomförd intervju om de så önskat, men alla har givit ett fortsatt godkännande (se bilaga 5 och 6).
6.5 Bearbetning av insamlad empiri och analysmetod
Jag har valt att använda fenomenografisk analys som metod. Som jag skrivit om i ett annat arbete handlar den om hur fenomen uppfattas av människor i verkligheten (Patel & Davidsson 2012, s. 37). Enligt Patel och Davidsson finns det fyra steg för att genomföra fenomenografisk analys. Dessa är: “1) bekanta sig med data och etablera ett helhetsintryck; 2) uppmärksamma likheter och skillnader i utsagorna i intervjuerna; 3) kategorisera uppfattningar i beskrivningskategorier samt 4) studera den underliggande strukturen i kategorisystemet” (ibid, s. 38). Denna process kallas induktiv vilket betyder att forskaren ska sortera och kategorisera datan för att hålla ordning och struktur i sitt samlade material. Därigenom undviker man att göra misstag och överlappning (Ventanilla Bellander 2020).
För att genomföra denna undersökningsprocess har jag transkriberat datamaterial i dokumentform utifrån ljudinspelningar som jag har gjort vid intervjutillfällena. Genom att göra detta blev det enklare att analysera då svaren blir mer tillgängliga och det gjorde det lättare att identifiera relevanta citat. Videointervjuerna fanns också inspelade med bild så jag kunde gå tillbaka och titta på dem för att fånga kroppsspråk och andra icke-verbala uttryck. Alla inspelningar har funnits kvar under tiden jag skrivit uppsatsen för att kunna gå tillbaka och lyssna om jag undrat hur något har sagts.
Mitt material består av ljudspelningar på cirka fem timmar (då jag exkluderade en intervju på en timme). Dessa har transkriberats till text i dialogform och omfattar cirka 41 A4-sidor). För att kunna samla ihop datamaterial i min studie har jag skapat ett dokument till varje intervju samt kategoriserat alla svaren utifrån alla semistrukturerade frågor i min studie. Efter att alla intervjuer har transkriberats i dialogform har jag skapat ett dokument till där alla intervjudelatagarnas svar har kopierats och blivit infogade och sedan kategoriserats igen utifrån studiens fokusområden. Därigenom blir mer datamaterialen tydligt organiserade och strukturerade. På grund av att flera språk användes i intervjuerna tog det också något längre tid att transkribera.
7. Resultat/Analys
Här kommer jag att redovisa och analysera utifrån det fenomenologiska perspektivet vad som framkommit ur intervjudeltagarnas svar kring deras egna erfarenheter och uppfattningar om fokusområdet barns inflytande. Här kommer mina tre frågeställningar besvaras: 7:1
Förskollärarnas syn på barns inflytande, 7:2 Om och hur ges barn i dessa nationella
sammanhang möjligheter att ha inflytande i förskolan? Vilken roll spelar förskollärarna i detta? 7.3 Vilka utmaningar ser förskollärarna i dessa två nationella sammanhang för att skapa
möjligheter för barns inflytande och delaktighet? Syftet i detta avsnitt är att belysa och analysera
förskollärarnas synpunkter. Sedan jämförs vad de har för likheter och hur de skiljer sig från varandra.
7.1 Synen på barns inflytande
Jag kan utifrån intervjuerna konstatera att förskollärarna har olika tolkningar och uppfattningar om begreppet barns inflytande. De två svenska förskollärarnas har en samsyn på barns inflytande i förskolan. Det handlar om att barn har en röst och att de bör bli hörda av vuxna på förskolan. Helene 36 år, en förskollärare på en kommunal förskola utanför Stockholm med tolv års
erfarenhet och Niko 32 år, som jobbar på en internationella förskola där engelska är dominerande språk definierar barns inflytande så här:
Helene: Mm., Det är en ganska stor fråga. Men barnen får vara med och påverka sin vardag på sin förskoletid. De och deras tankar och intresse tas på allvar. Att verksamheten utgår ifrån dem.
Niko: [...]barnen aktivt ska vara med och bestämma i vardagen. Och att de verkligen känner att de har ett inflytande, att de har röst att de blir hörda av vuxna på förskolan.
Här förmedlar båda förskollärarna att deras syn på barns inflytande kopplas till barns delaktighet och intresse. Det framhåller att förskollärarnas förhållningssätt att upptäcka barns intresse och uppmuntra barnet till delaktighet främjar barns inflytande. Detta citat visar att verksamheten spelar en stor roll för att ge varje barn möjlighet till inflytande. Det betyder att det inte bara handlar om vad förskollärarna gör utan också hur materialen struktureras och organiseras för att göra dem tillgängliga för barn. Utifrån Nikos citat förmedlas att pedagogen bör vara lyhörd för att
kunna ge barn inflytande. Detta kan man koppla till Arnérs studie som beskriver att barnens delaktighet, intressen, insats och pedagogernas goda förhållningssätt är viktiga aspekter till barns inflytande (Arnér 2009).
De filippinska förskollärarna har en annan syn på begreppet barns inflytande.
Ann som är 45 år och jobbar på en kommunal förskola i Filippinerna samt har erfarenhet att jobba utomlands som förskollärare säger så här:
For me, children’s influence means giving the children the opportunity to make choices, we give them the chance to express what they want, and also it is all about giving them the chance to have a little bit of control over their surroundings. When you give children the opportunity to make a choice that means the child will also learn about the consequences over the choice they make.
Anns syn på barns inflytande handlar om att ge barn utrymme att göra sina egna val och
samtidigt lära sig konsekvenser av sina handlingar. Vidare menar Ann attbarnen på detta sätt lär sig om problemlösning, utvecklar sitt självförtroende och det kan även förebygga utbrott hos barnen. När barnen till exempel får välja lekmaterial själva skapas lugn och ro i klassrummet. Hon menar även att det gör barnen glada och nöjda.
Det som också är intressant här är att en förskollärare i Filippinerna hade svårt att formulera en definition, intervjudeltagaren hamnade mer i hur de arbetar eller inte arbetar med det. Så här svarar förskollärare Rosie, 34 år, på frågan vad barns inflytande betyder för henne:
Emm... Actually.. for me.. Children’s influence means...It is not being emphasized in the Philippine
curriculum. We don’t really involve the children specially in planning various activities in the preschool. But then for me, I think it is still important to give the children the opportunity to express themselves and give the freedom to make choices. Children are creative when you allow them to be, they take initiatives if you give them opportunity.
Ur Rosies citat märks att begreppet är ganska nytt för intervjudeltagaren. Genom hennes gester och kroppsspråk i videointervjun visade hon osäkerhet på hur hon skulle besvara frågan. Istället pratar hon först om vad de filippinska styrdokumenten säger om barns inflytande. Hon säger att barnen inte får så mycket inflytande över vilka aktiviteter som görs i förskolan. I mitten av citatet kommer hon till sin egen definition av begreppet barns inflytande. Detta citat visar att
intervjudeltagaren vill tillåta barnen att göra val inom de färdigplanerade ramarna vilket liknar det synsätt Ann har förmedlat.
7.1.1 Sammanfattning
Utifrån intervjudeltarnas utsagor kan jag konstatera att de svenska och filippinska deltagarna har olika föreställningar om barns inflytande. Dessa föreställningar skiljer sig i fråga om vikten av att ge barn möjlighet att kunna uttrycka sig i Sverige och mer kring att ge barn valfrihet i Filippinerna.
Enligt de svenska intervjudeltagarna betyder barns inflytande att barn har en röst att uttrycka sig och bli hörda av vuxna. Verksamheten ska utformas utifrån nivå och deras
intresse. Deras intresse är grunden till aktivitetsplanering och materialen ska vara tillgängliga. Intervjudelagarna säger vidare att för att barn ska få inflytande krävs det lyhörda pedagoger som respekterar deras synpunkter. En filippinsk förskollärare tycker å andra sidan att barns inflytande innebär att barnen har möjlighet att göra sina egna val och lära sig saker genom konsekvenser av sina egna beslut.
7.2 Om och hur ges barn i dessa nationella sammanhang möjligheter att ha inflytande i förskolan? Vilken roll spelar förskollärarna i detta?
Resultatet visar att intervjudeltagare från båda länder har olika förhållningssätt och olika
strategier för att kunna ge barn inflytande i verksamheten. Vidare kommer jag presentera dessa i följande avsnitt: 7.2.1 Läsa små barns signaler och göra förskolematerial tillgängliga, 7.2.2
Förskoledokumentation, 7.2.3 Lärarhandboken, observation, andra redskap och alternativ som
grund till aktivitetsplanering, 7.2.4 Samtal med barn och barns populärkultur, 7.2.5
Morgonsamling , sagostund och fri lek, 7.2.6 Skapande aktivitet eller Draw and tell activity ,
7.2.7 Veckoschema exempel av två länder och 7.2.8 Sammanfattning av denna kapitlet.
7.2.1 Läsa små barns signaler och göra förskolematerial tillgängliga
Helene som jobbar på en småbarnsavdelning berättar hur de gör för att jobba med barns inflytande i gruppen. Hennes resonemang är följande:
Nu har jag ju så små barn som ju alla inte är verbala, som inte kan uttrycka själva. Så då blir det ju mycket vi får läsa av vad de är intresserad av eller vad de visar. Så det är ju på ett sätt svårare att .. De äldre barnen kan ju uttrycka själva vad de vill och man kan diskutera. De yngre kräver mera tolkningar.
För att kunna ge småbarn inflytande särskilt de som har inte talspråk är det viktigt att man kan läsa deras signaler, vilka kroppsspråk eller gester de visar. Utifrån detta citat visar Helene komplexiteten att arbeta med barns inflytande eftersom det kan bero på barnets ålder, talets utveckling och förmågan att göra känslor och tankar till uttryck. Vidare säger Helene att göra material tillgängliga och synliga särskilt för de små hjälper pedagoger att se vad barnen är intresserade av. Detta genom att peka ut eller plocka de sakerna som de vill till exempel, böcker, rörelsematerial och olika typer av leksaker. Att utforma miljön på barnens nivå tycker hon är viktigt.
7.2.2. Förskoledokumentation och aktivitetsplanering
Ett exempel Helene ger på hur de arbetar med barns inflytande är med pedagogisk dokumentation. Enligt henne är den pedagogiska dokumentationen grunden till
aktivitetsplanering i gruppen. Det visar vad barnen gör och är intresserade av genom de bilder och filmer som pedagogerna har tagit själva eller antecknat under gruppens inomhus- och
utomhusvistelse i förskolan. Arbetslaget använder sedan detta material under reflektionstid för att se på vilket sätt de kan utmana barnen vidare. Till exempel om de har lagt märke till att de flesta av barnen är intresserade av något specifikt naturmaterial i skogen, då använder de det som inspiration och utgångspunkt i gruppens aktivitetsplanering. Ur Helenes exempel kan man konstatera att arbetslaget är väldigt engagerat för att göra lärandet roligt och de tar barnens intresse på allvar som grunden till lärandet.
Alla tre deltagare från Filippinerna säger att de använder lärarhandboken (KTG se s. 4) som grund till aktivitetsplanering och undervisning. I de filippinska förskollärarnas svar fanns det en samsyn på att det är förskolläraren som väljer och bestämmer vilken aktivitet som passar till barnen. Samtliga filippinska förskollärare gör observationer och använder ett frågeformulär som redskap för att kunna veta vad barnen är intresserade av. Föräldrarna får även formuläret för att
förskolan ska kunna undersöka vidare vad barnets intresse är och vad de gör hemma. En av dessa strategier använder även den svenska förskolläraren Niko i sin grupp. Det är att observera vad barnen är intresserade av. Enligt Niko ligger inflytandet i att man observerar, tittar och ser mönster och vad man kan göra med det. Det som skiljer sig är att Niko använder barnens gemensamma intresse som utgångspunkt för vilket tema hans grupp ska jobba med på förskolan. De filippinska förskollärarna har å andra sidan förutbestämda teman och aktiviteter, som de i viss mån kan modifiera baserat på det de lär sig om barnen i gruppen. I Nikos förskola använder de IEYC (International Early Years Curriculum) som redskap för att stimulera barnens lärande. IEYC är ett temabaserat lärande med olika val av lärandefokus där man utgår från en inspirationsbank och väljer utifrån gruppens behov och intressen. Om barnen till exempel älskar att vara i skogen och att klättra då kan de använda temat The world around us som finns i IEYC. Enligt Niko är IEYC är bara ett redskap och stöd för förskolläraren.
Praxisen kring dokumentation kan kopplas till begreppet Dokumentalitet som
Vallberg-Roth (2012) tar upp i sin artikel Olika former av bedömning och dokumentation i svenska
förskolor. De beskriver detta som att dokumenterande utgör en grund för kvalitetsarbete och
utveckling. Genom dokumenterandet finns grund för åtgärder och styrning av verksamheterna. Genom att aktivt dokumentera blir vi ofta själva subjekten som är med och uppfyller
förväntningarna till exempel att vara ansvarstagande och reflekterande samhällsmedborgare (Vallberg-Roth 2012, s. 409). Detta kan kopplas till den högre graden av dokumentalitet som utifrån mina resultat ser ut att finnas i den svenska förskolan jämfört med den filippinska. Dokumentalitet praxisen i den svenska förskolan bör med detta resonemang leda till större möjligheter för barns inflytande i Sverige. Att dokumentera och reflektera skapar möjligheter att utveckla och öka kvalitén i det område man arbetar med, i detta fall barns inflytande. Då det i Filippinerna inte verkar ges tid eller fokus för detta på samma sätt finns då inte heller samma möjligheter hos förskolepedagogerna att utveckla arbetet med barns inflytande.
7.2.3. Samtal med barn och barns populärkultur
Dessutom för Grace, som är 31 år och jobbar på en privata förskola i Filippinerna, fram att barn lär sig och uppfattar saker på olika sätt och därmed riktar hon kritik mot handboken de måste
följa. Barnen har också olika nivå i sin utveckling.
Vidare frågade jag Grace om hon kan ge något exempel på vilket sätt hon skapar utrymme för barn för att utöva inflytande även om det inte står i lärarhandboken. Hon säger så här:
During kid’s recess time, we preschool teachers go to every children’s table and talk to them and get to know them. Then we collect the information we get during this particular time. Like we ask them what kind of games, songs or other things that they would like to do. Then we modify our learning plans so we can incorporate the children's ideas. We usually get answers like benten etc. then we try to incorporate that though not so much in our lesson but on other game activities so the children can relate more in the activity.
Utifrån detta citat kan man se att Grace försöker få in barns inflytande under rasttider och lektider, även om hon inte känner att hon kan få in det lika mycket på lektioner. Det visar att det finns en vilja och en medvetenhet att inkludera barns inflytande i verksamheten trots de hinder som finns i läroplan och organisation. Dessutom lyfter Grace fram att förskollärare också borde utveckla sina kunskaper om barnens intresse. Så här säger intervjudeltagaren:
I had this student who’s attention span was very short. I asked him one time what are the things that he likes to do. He said that he likes “Roblox”. Then it made me think..I don’t really know exactly what he was talking about. I only know about Disney stuff like Dora, that I think are very popular with young children. I can’t even cite peppa pig as an example as I realized after my short conversation with that child time is changing. The interests of children nowadays are changing too. The educators should meet the children's influence to design something that would really draw them to engage more in the activity. Certain children’s culture is not applicable for everyone, as the young generation’s interests are changing the whole time.
I detta citat framhåller Grace att det är viktigt att förskollärare hänger med i utvecklingen och lär sig om barnens kultur för att bemöta barnens intresse på förskolan. Barn är olika och gillar olika saker så det är viktigt att förskollärare hittar olika alternativ och variation i sina aktiviteter. En svensk förskollärare nämnde också denna strategi under intervjun. Att förskollärare ska använda barnens intresse som inspiration inte bara till aktivitetsplanering utan att även utveckla sin egen kompetens om barnkulturens utveckling.
7.2.4. Morgonsamling , sagostund och fri lek
Jag finner det intressant att Rosie först hade svårt att definiera begreppet barns inflytande. Men sedan när jag frågade henne hur hon jobbar med det så nämnde hon att barn får inflytande på hennes samlingar. Hon interagerar med barnen och hon lyssnar på vad de säger. Under denna stund får barnen möjlighet att uttrycka sina tankar och erfarenheter. Där kan de prata om olika saker som de funderar över eller något som de vill dela i gruppen. Till exempel kan de prata om sin helg med farmor eller vad de vill göra under dagen på förskolan. Här ser vi likheter med hur morgonsamlingar genomförs i den svenska förskolan. Morgonsamlingar betraktas som en
mötesplats där barnens tankar och ideér kan komma fram genom att samtala med pedagogen och andra barn i gruppen. Denna strategi togs även upp av Reich (1993) i Emilssons (2007)
undersökning (Reich 1993 i Emilsson 2007, s. 16). Barn får inflytande även under sagostunden och fri lek enligt Rosie. Under sagostunden får barn uttrycka sina funderingar eller föra fram sina åsikter framför andra. Om de till exempel har några frågor eller kommentarer om berättelsen. Ibland säger barnen även spontana saker som inte är relevanta i temat. Men förskollärare visar enligt Rosie respekt genom att lyssna på vad barnen säger oavsett vad det är.
Fri lek är nämns också som strategi av de filippinska förskollärarna. Genom fri lek får barnen möjlighet att bestämma lekkamrater och leksaker i leken. Barnen får leka fritt i max 20-30 minuter varje dag enligt Rosies grupps dagschema (se exempel 1 veckoschema nedan). Genom fri lek får barnen enligt två av de filippinska förskollärarna också välja vad de vill göra. Men det finns även begränsningar då man måste beakta barnens trygghet och säkerhet. Det handlar om vad som erbjuds i lärmiljön när det gäller rum och material samt barns lekval. Det finns förhållningsregler kopplade till detta moment. Till exempel när barnen vill leka med något som kan göra dem illa så ingriper förskolepedagogen i leken och vägleder barnen. Fri lek är inte ett begrepp som används av de två svenska förskollärarna under intervjuerna. Detta kan ha att göra med att den fria leken genomsyrar stora delar av dagen i deras verksamhet medan det i den filippinska är en kortare schemalagd aktivitet.
7.2.5. Skapande aktivitet eller Draw and tell activity
skapande aktivitet som kallas Freehand drawing and writing eller Draw and tell activity. I denna aktivitet får barnen rita något av intresse och vilja. Det är ett annat sätt för dem att kommunicera sina känslor, tankar och även utveckla sina fantasier. Ett exempel som nämns är när ett barn har ritat en teckning av sin familj. Barnet gick till förskolläraren och visade vad hen hade gjort och började prata om sin familj. När det var dags att prata om barnets pappa, la förskolläraren märkte att barnet hade ritat över pappas ansikte med svart penna. Förskollärare fick sedan veta att barnet hade problem med sin pappa hemma. Genom denna aktivitet menar de filippinska förskollärarna att de lyssnar på barnen genom deras estetiska berättelser.
7.2.6. Veckoschema exempel av två länder
För att titta närmare och jämföra hur mycket tid barn ges inflytande i den filippinska och svenska förskolan, presenterar jag här två veckoscheman som exempel från båda länder:
Exempel 1: Filippinsk förskola för 5-6 år gamla barn.
‘
TIME NUMBER
OF MINUTES
ACTIVITIES AREA OF DEVELOPMENT
7:30-7:40 12:50- 1:00
10 ARRIVAL TIME Language Development-listening and speaking ● Introduce and reinforce routines and rules ● Exploration of play materials of their choice ● Browsing books
● Drawing/writing
● Chatting with peers/teachers
7:40-7:50 10 Meeting Time 1 Greetings, calendar and weather updates, sharing of experiences, gathering news and stories
1:00-1:10 7:50-8:20 1:10-1:40
30 Work Period
(English)
Provide children with opportunities for:
Developing thinking skills, listening, speaking, reading and writing
8:20-8:50 30 Math Provide children with opportunities for:
● Observation, problem- solving, measuring and number concepts
8:50-9:05 15 Health Break/
Clean up ● Gives the children the chance to refuel on many levels-physically, emotionally,socially.
● Children develop the value of
sharing,caring,cleanliness and orderliness, and learn some basic table manners
2:10-2:25
9:05- 9:15 2:10-2:35
10 Fingers
plays/songs/rhymes
Provide opportunities for:
● Learning about pitch, rhythms and tempo ● Language development
● Coordination and balance ● Using the body for expression 9:15-9:40
2:35-3:00
25 Circle time / Bible Story Time
Enjoyment Provide children with opportunities to: ● Have time to stay still and quiet
● Listen to the Bible story ● Learn Christian values 9:40-10:05 25 Science/Filipino Provide opportunities for:
● Exploration to the environment, things around, and experiment
● Speaking, reading and writing in Filipino ● Express love for the country
3:00-3:25
10:05- 10:25 20 Indoor/Outdoor Play Provide activities for the children to develop large and fine motor skills and physical development
3:25-3:45
10:25-10:30
Exempel 2: Svensk internationell förskola för 5-6 år gamla barn
Utifrån dessa veckoscheman kan man göra en jämförelse över hur mycket tid som ägnas åt lärarstyrda respektive mer fria aktiviteter i Filippinerna och Sverige. Barn får mer tid till fri lek i en svensk förskola och dagensrutinerna är mer flexibla. Fri lek utgör en stor del av dagens aktiviteter och är något så självklart och dominerande att det inte ens nämns som begrepp av förskollärarna under intervjuerna. I en filippinsk förskola har de fasta rutiner, aktivitets innehållet är mer specifik och detaljerad. Det verkar inte finnas lika mycket utrymme för förskolläraren att anpassa verksamheten efter just den gruppen och barnen ges i hela organisationen mindre utrymme för eget bestämmande. Det blir tydligt inte minst genom hur de filippinska
förskollärarna tar upp ett par av dagsaktiviteterna som specifika tillfällen där barnen ges lite mer frihet att bestämma och man kan se att dessa är en relativt kort del av dagen.
Monday Tuesday Wednesday Thursday Friday
07:00- 7:45 School opens and breakfast serve
School opens and breakfast serve
School opens and breakfast serve
School opens and breakfast serve
School opens and breakfast serve
07:00- 9:00 Free play Free play Free play Free play Free play
09:00-09:30 Morning gathering with fruit snack
Morning gathering with fruit snack Morning gathering with fruit snack Morning gathering with fruit snack Morning gathering with fruit snack 09:30-10:15 Workshops/Project
time Workshops/Project time Workshops/Project time Workshops/Project time Workshops/Project time
10:15-11:30 Outside activities/Play Outside activities/Play Outside activities/Play Outside activities/Play Outside activities/Play 11:30-11:45 Circle Time Circle Time Circle Time Circle Time Circle Time
11:45-12:30 Lunch Lunch Lunch Lunch Lunch
12:30-13:00 Rest Time with audio story
Rest Time with audio story
Rest Time with audio story
Rest Time with audio story
Rest Time with audio story 13:00-14:15 Free play in the
pedagogical areas
Free play in the pedagogical areas
Free play in the pedagogical areas
Free play in the pedagogical areas
Free play in the pedagogical areas 14:15-14:45 14:45-17:30 Snack Time Free Play inside/outside Snack Time Free Play inside/outside Snack Time Free Play inside/outside Snack Time Free Play inside/outside Snack Time Free Play inside/outside
7.2.7. Sammanfattning
Det jag i synnerhet iakttog här var skillnader i hur verksamheten är utformad, i form av en mer
skollik verksamhet i Filippinerna där dagen är inrutad i fasta aktiviteter med litet utrymme såväl
som för förskolläraren som för barnen att gå utanför dessa ramar genom sina egna initiativ. Återigen kan vi se att Bennets (2005) beskrivning av den skolförberedande inriktningen av förskolan får ett fokus i Filippinerna. Genom de svar som framkommit kan man konstatera att detta inte bara existerar i styrdokumenten utan också präglar den praktiska verksamheten. Detta mot den svenska verksamheten där det tycks mycket friare och flexiblare för förskolläraren att utforma aktiviteter som passar gruppen och en struktur där även barnen potentiellt kan ges ett större utrymme att påverka sin vardag. Även här blir det tydligt att Bennets (2005) beskrivning av den socialpedagogiska inriktningen stämmer väl överens med vad som praktiseras i den svenska förskolan.
Resultatet förskollärarna i samma land jobbar på ett väldigt liknande sätt men mellan länderna skiljer det sig ganska mycket. Samtliga förskollärare i båda länder uttrycker en vilja att ge barn inflytande men hur de arbetar i praktiken skiljer sig mellan Sverige och Filippinerna.
Gemensamt i båda länderna är att förskollärarna gör en observation och de utgår från barnens intresse för att inkludera dem i aktivitetsplaneringen. Vad som skiljer sig är att samtliga filippinska förskollärare använder barnens intressen för att modifiera vad som redan finns i lärarhandboken.
Styrdokumentet är relativt statiskt men lärarna försöker anpassa så att aktiviteten blir mer passande för barnen. I svenska förskolor ses barnens intresse som grunden till lärandet. Här kan man se att förskollärare i Filippinerna är väldigt bundna av lärarboken för att tillämpa deras arbete på förskolan. Det är ett mer styrt sätt av lärande. Det är förskolläraren som bestämmer och styr oftast i klassrummet. Barnen får mindre röst och har lite påverkan när det gäller till
aktivitetsplanering. Dock framgår att det finns en vilja hos pedagogerna att inkludera barns intresse i deras aktiviteter. Detta för att göra lärandet roligare och mer passande för barnen.
I Filippinerna använder de lärarboken (KTG) som grund till aktivitetsplanering och undervisning. I Filippinerna fyller förskollärarna i frågeformulär om barnen för att kartlägga deras intressen medan de svenska förskollärarna utgår från en mer omfattande dokumentation i form av bilder, filmer och iakttagelser.
I båda länderna finns tider på dagen där det inte finns planerade aktiviteter för hela gruppen. Dessa tider benämns som free-play eller på svenska fri lek. Här finns stora likheter hur man arbetar med barnen och låter de välja mer fritt vad de vill göra. Den stora skillnaden är att detta endast är en väldigt kort stund av dagen i Filippinerna medan det i Sverige utgör en majoritet av dagen.
En förskollärare i Filippinerna ser samlingar som en plats där barnen får möjlighet att uttrycka sig. Förskollärarnas intresse att hänga med i och att lära sig om barnens populärkultur är en gemensam strategi som finns i båda länder. Genom denna strategi kan förskollärarna relatera mer till vad barnen gör eller är intresserade av. Vidare kan man även koppla det till
aktivitetsplaneringen för att uppmuntra engagemang till lärandet.
En intressant sak som nämndes är att förskollärare i Sverige gör materialen tillgängliga och synliga för små barn. De läser barnens signaler eftersom det är väldigt många i denna ålder som inte har utvecklat sitt talspråk än. Denna strategi stämmer överens med Engdahl och
Ärlemalm- Hagsérs teori som säger att verksamheten ska utgå från barnens intresse och behov så att det finns utrymme för inflytande hos barnet (Engdahl & Ärlemalm- Hagsér 2015).
En annan skillnad mellan de två länderna är att i Sverige arbetar förskollärarna med pedagogisk dokumentation. Dessa innehåller barnens bilder, filmer av barnens handlingar i förskolan och förskollärarnas iakttagelser. Förskollärarna använder sedan dessa dokument som utgångspunkt till aktivitetsplanering och som ett material till reflektionstid för att utmana barnen vidare.
En specifik aktivitet som nämns av flera filippinska förskollärare är Freehand drawing
and writing eller Draw and tell activity. Denna aktivitet menar de ger barnen utrymme att
kommunicera sina känslor, tankar och fantasier genom estetiska berättelser.
7.3 Vilka utmaningar ser förskollärarna i dessa två nationella sammanhang för att skapa möjligheter för barns inflytande och delaktighet?
Resultaten visar att det finns flera svårigheter som förskollärarna från båda länderna pekar på men också att utmaningarna skiljer sig åt genom olika förutsättningar. Vidare kommer jag presentera dessa i följande avsnitt: 7.3.1. Barngruppens storlek, brist på tid och personal, 7.3.2.
Styrdokument som hinder, 7.3.5. Reflektionstid och planering och 7.3.6. Sammanfattning av
denna kapitlet.
7.3.1. Barngruppens storlek, brist på tid och personal
Samtliga intervjudeltagarna nämner barngruppens storlek som hinder för deras arbete med barns inflytande. Svenska intervjudeltagare anser att det är en utmaning att bemöta det individuella barnets behov till uppmärksamhet och behov att påverka. Så här säger Helene:
Varje barn kan inte bara bestämma för att det är många barn som ska få inflytande. [...]Men svårigheter är med tanke på barns inflytande är ju att... det är många..kan vara många barn. Det kan vara svårt att anpassa till alla. Kanske nån vill eller behöver olika saker. Att man kan inte riktigt få tag på de resurserna som man skulle vilja.[...] Oftast vill man ju ge barnen ännu mera om man kanske kan. Det är inget negativt med barns inflytande.. men det kan vara svårigheter pga stora barngrupper så där.
Helene beskriver att brist på tid och personal är sammankopplat med barngruppers storlek i förhållande till hur många pedagoger som arbetar i dem. Detta särskilt när det är ganska många barn som vill ha uppmärksamhet eller vill bestämma över saker samtidigt. Jag tolkar det som att Helene känner sig otillräcklig när hon inte kan ge barn det inflytande hon skulle vilja. Enligt henne är det svårt att lyssna på alla och man har svårt att låta alla få den platsen och tiden man skulle vilja ge dem. När det finns personalbrist minskar möjligheter för barn att få inflytande. Helene säger vidare:
Även om hela tanken med demokratin är att ge barn inflytande och de vet att de kan påverka och att de är viktiga, de kan påverka sin vardag men varje barn kan inte bara bestämma för att det är så många barn som ska få inflytande. [...] vuxna ska ju ändå bestämma ändå inom ramar och liksom de kan inte säga ..ahh..nu vill jag göra det här det kanske inte passar. [...] barnen kan inte alltid bestämma.[...] Det är ju alltid så där att lära sig att anpassa sig till andra. För att om det är barn som ska bestämma allting blir ju inte heller bra. Vi har ju styrd verksamhet. Funkar ju inte i verkligheten att du kan ju bestämma allting.[...]barnen vet inte alltid vad som är bäst för dem, vad de behöver.
Det är tydligt ur det här citat att det finns en viss grad över hur mycket barn kan bestämma särskilt när det gäller en stor barngrupp. Helene för fram att det borde finnas en bra balans och
