Syfte och metod
Vårt syfte med denna studie är att synliggöra hur fem kommuners handlingsplaner i matematik tar tillvara den forskning som finns gällande framgångsfaktorer i att
inkludera alla elever i matematikundervisningen. För att uppnå detta syfte har vi använt
relevant litteratur och forskning och gjort en mindre empirisk studie av text och
genomfört en kvalitativ granskning av handlingsplaner i matematik. Vi genomförde en deduktiv analys där vi använde oss av Roos (2015) redan befintliga uppdelning av begreppet inkludering och kategoriserade texten i handlingsplanerna efter det. Då matematikundervisning är komplext upptäckte vi tidigt svårigheterna med att kategorisera olika begrepp då de olika delarna dynamisk, innehåll och deltagande inkludering interagerar och samverkar med varandra. Därav reviderade vi vår tolkning av Roos tre aspekter av inkludering under arbetets gång. Detta för att tydliggöra det handlingsplanerna på olika sätt framskriver. Samtidigt anser vi att det viktigaste inte är att se vilken kategori de olika delarna tillhör utan se till att de olika delarna finns representerade. Vi kommer nedan föra en diskussion kring vårt resultat.
Resultat och implikationer
Enligt Lgr 11 är en likvärdig utbildning något som ska organiseras och struktureras på ett sätt som tar hänsyn till och gynnar alla elevers olika förutsättningar till inlärning vilket innebär att man ska inkludera alla elever i undervisningen. Det är självklart så att det inte är en lätt uppgift då det som Malmqvist (2017) kommer fram till i sin rapport Inkludering - en internationell utblick med några nedslag, inte finns någon enskild strategi som passar alla elever. I skollagen beskrivs det även att det systematiska kvalitetsarbetet är en fundamental del av verksamhetens strävan för att förbättra
måluppfyllelsen. Handlingsplaner är ett sätt för huvudmän att just försöka utveckla och förbättra organisationer som inkluderar alla elever med syfte att att öka måluppfyllelsen i ämnet. Syftet med handlingsplanen är även att ge struktur och underlätta
genomförandet av olika uppdrag eller specifika åtgärder men även bidra med att styra arbetet i en verksamhet med syfte att konkretisera det som ska utföras. Vidare skriver SKR (2019) att det i en handlingsplan tydligt ska framgå vem som har ett huvudansvar för handlingsplanen men också vad, hur, och när enskilda aktiviteter ska genomföras.
Vidare ska det även framgå varför man genomför en aktivitet. Huvudmannen har alltså som ansvar att skapa en verksamhet där tjänstemännen (lärarna) är väl förtrogna med vilket arbete som ska utföras och ge rätt förutsättningar till att detta arbete också kan genomföras. I de handlingsplaner som vi granskat framgår inte detta med tydlighet vilket gör att det blir svårt för verksamheten och tjänstemännen att följa
handlingsplanen. Det eleven möter i undervisningen är ett resultat utifrån hur stark styrkedjan runt styrdokumenten är i en skolas verksamhet vilket Gadler (2011) lyfter i sin avhandling “En skola för alla - gäller det alla?: statliga styrdokuments betydelse i skolans verksamhet”. Om då inte våra styrdokument och i det här fallet våra
handlingsplaner i matematik inte är så pass tydliga att de går att följa, eller till och med i vissa kommuner saknas helt, leder det till sist att elever missgynnas i sin
kunskapsutveckling då kvalitén på utbildningen inte säkerställs.
Det framgår tydligt i samtliga handlingsplaner i studien vem/vilka som är ansvariga och har skrivit handlingsplanerna. I vår tolkning av Roos kategorisering av begreppet inkludering både vad det gäller hur det framskrivs och vilka konkreta förslag som anger hur man arbetar inkluderande i matematikundervisningen, framkommer det att mycket fokus läggs på de dynamiska och innehållsinkluderande aspekterna. Det vill säga hur litteratur och forskning lyfter fram hur man kan skapa en framgångsrik inkluderande
undervisning utifrån organisation och lektionsinnehåll. Även hur man kan skapa deltagande inkludering framskrivs, men i mindre utsträckning. Enligt SKR (2019) ska en handlingsplan styra arbetet i en verksamhet med syfte att konkretisera det som ska utföras.
Anmärkningsvärt är därför att det läggs störst tyngd vid vad litteratur och forskning framskriver som framgångsfaktorer vid inkluderingsarbetet i skolan. Däremot hur organisation och undervisning konkret ska genomföras framgår inte i lika stor utsträckning. Det är endast vid de regelbundna och systematiska uppföljningarna av elevernas kunskapsutveckling som de fyra frågorna besvaras; vilka kartläggningar som ska genomföras, när och av vem de ska genomföras och hur de sedan ska följas upp.
Alla handlingsplaner framskriver dynamisk inkludering, men i olika omfattning. Mest frekvent förekommer vikten av kompetensutveckling som möjliggör en samsyn och ett samarbete för hur man kan skapa en inkluderande matematikundervisning för alla elever.
Handlingsplanerna lyfter även regelbunden och systematisk uppföljning av elevernas kunskapsutveckling genom olika kartläggningar för att synliggöra elever i matematiksvårigheter och för att utvärdera och utveckla undervisningen.
Intensivundervisning rekommenderas för att befästa och fördjupa kunskaper. I två av handlingsplanerna framskrivs SPSM.s tillgänglighetsmodell för att skapa en inkluderande miljö. I övrigt är det olika enskilda rekommendationer i de olika handlingsplanerna. Att man i handlingsplanerna tar hänsyn till inkludering i undervisningen är av stor vikt, eftersom forskning visar på att en inkluderande undervisning är en framgångsfaktor för ökad måluppfyllelse. Claes Nilholm citeras i Forskning i klassrummet (2013) där han uttrycker att inkludering belyser vikten av det synsätt där det normala är att utgå från elevers olikheter och att det är något positivt. Även Gervasoni och Lindeskov (2011) samt Bagger och Roos (2015) lyfter vikten av att inte se underprestationer i matematik som en individuell egenskap, utan en konsekvens av ett felande system.
Den deltagande inkluderingen är den aspekt som framskrivs i minst utsträckning, både i form av vad litteratur och forskning säger men också i hur man konkret kan arbeta för att skapa inkludering utifrån ett deltagande perspektiv. Trots att forskning understryker vikten av att stöd ska utformas tillsammans med barn och/vårdnadshavare (Malmqvist 2017), är vår erfarenhet att skolor generellt är dåliga på att inkludera och lyssna till elevernas åsikter och kunskaper om sitt egna lärande i arbetet med att upprätta till exempel åtgärdsprogram.
När vi granskade de olika handlingsplanerna framgick det tydligt att det inte finns en given mall för hur handlingsplaner ska skrivas eller vad de ska innehålla. Dels är de skrivna av olika professioner och är utformade på olika sätt samt riktade mot olika åldersspann. Roos (2018) skriver att vi ser på matematikämnet på olika sätt, vilket visar sig i handlingsplanerna. Vi lyfter också det tvärvetenskapliga och komplexa bemötandet av elever i matematiksvårigheter vilket kan kopplas till att handlingsplanerna ser väldigt olika ut. Detta tydliggörs genom Roos och Gadlers (2018) modell för analys av möjlighet att genomföra skolans dubbla uppdrag.
Handlingsplaner som bör bygga på tidigare forskning och vetenskaplig grund, blir ett stort stöd och bör finnas i alla kommuner och för alla skolor för att stödja och säkerställa en god matematikundervisning för alla elever. Men trots en bra handlingsplan behöver undervisningen genomföras på ett sätt så att eleverna kan lära sig just där och då med med de elever och den lärare som befinner sig i klassrummet. Vi ser den deltagande inkluderingen som en stor och viktig del för att lyckas i klassrummet. Just hur den deltagande inkluderingen ska komma till stånd saknas till stor del i handlingsplanerna. Vi tror det beror på att det är svårt att sätta ord på dessa handlingar vilka kan sammanfattas som det Jahnke (2019) kallar för den tysta kunskapen. Även Clotfelter, Ladd och Vigdor (2007) lyfter i sin forskning lärarens betydelse för elevernas kunskapsutveckling.
Lärarens utbildning och yrkeserfarenhet har stor betydelse för elevernas kunskapsutveckling i matematikämnet, jämfört med exempelvis klasstorlek, socioekonomiska faktorer och föräldrarnas utbildning vilka också är påverkansfaktorer.
Även Mitchells råd är att lärare bör utveckla en repertoar för olika elever och olika förutsättningar (Malmqvist 2017). Lärarens roll blir till slut den avgörande faktorn. Den tysta kunskapen är som vi nämnt svår att mäta och formulera i ord och finns bortom det formulerade och den explicitgjorda kunskapen.
En bra handlingsplan bör som vi nämnt ovan grundas i forskning och beprövad erfarenhet.
Den bör även ta hänsyn till alla aspekter av inkluderingsarbetet och konkret handleda skola och lärare i arbetet att skapa en inkluderande undervisning. Några av handlingsplanerna i studien är mer som en manual för hur, när och vem som ska genomföra de kartläggningar och diagnoser som beslutats om i kommunen, vilket kan upplevas som ett torftigt material där vare sig syfte, bakomliggande forskning eller de inkluderande aspekterna finns med. Andra handlingsplaner är så omfattande i sin bakgrundsbeskrivning av vad forskning och beprövad erfarenhet säger om framgångsrik matematikundervisning att vi ser en risk i att handlingsplanen inte används ute i verksamheterna. Istället för att stödja skolan och läraren i arbetet att skapa en likvärdig och inkluderande matematikundervisning blir handlingsplanen bara ett oanvänt dokument. Ett annat dilemma som framkommer är att det inte finns en strategi som passar alla elever (Malmqvist 2017), vilket gör att en bra handlingsplan bör vara så omfattande att den tillgodoser alla elevers olika behov och förutsättningar, samtidigt som den inte får bli så stor stor att den blir otillgänglig och därför inte används.
Vi skulle vilja se en handlingsplan som är uppdelad i flera delar. En första gemensam del där man lyfter tidigare forskning och beprövad erfarenhet, så syftet med handlingsplanen blir tydligt. Denna del bör sedan kopplas samman med en mer konkret manual för varje stadie som ska fungera som ett arbetsredskap innehållande förslag och exempel på hur man kan jobba inkluderande utifrån Roos olika inkluderingsanspekter. Att inkluderingstanken har en övergripande roll i handlingsplanen bör enligt forskning i sin tur leda till en matematikundervisning med hög måluppfyllelse. Den konkreta manualen bör vara riktad mot respektive stadie för att inte bli alltför omfattande. Samtidigt är det viktigt att alla stadier finns med för att skapa en röd tråd i matematikundervisningen.
Vidare forskning
Vi ser behovet av att fortsätta och fördjupa denna studie med att gå ut i skolorna och studera huruvida handlingsplanerna tas i beaktning och genomförs i verksamheterna. En sådan studie skulle kunna ge en bild av hur väl styrkedjan verkligen fungerar i verksamheten. Utifrån resultatet kan verksamheter sedan genomföra förbättringsåtgärder som säkerställer kvalitén på elevernas undervisning och kunskapsutveckling. Om inte kommunernas styrkedja aktivt arbetar för att handlingsplanerna i matematik kommer till användning i kärnverksamheten, så ser vi att huvudmannen får svårt att följa skollagen som åberopar ett systematiska kvalitetsarbetet i ämnet matematik.
Referenser
Ahlberg A. (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar.
Stockholm:Liber
Asp-Onsjö L. (2006) Åtgärdsprogram - dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun. Göteborg: Göteborgs universitet.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/16941/5/gupea_2077_16941_5.pdf [2020-08-21]
Asp-Onsjö, L. (2010). Specialpedagogik i en skola för alla – att arbeta med elever med skolsvårigheter. I: Lundgren, Ulf P, Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red) Lärande, Skola, Bildning – grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur. ss. 339 - 359).
Bagger, A. & Roos, H. (2015). How Research Conceptualises the Student in Need of Special Education in Mathematics. [2020-05-02].
https://www.researchgate.net/publication/292986385_How_Research_Conceptualises_t he_Student_in_Need_of_Special_Education_in_Mathematics
Baroody, A., Feil, Y. & Johnson, A. (2007). An Alternative Reconceptualization of Procedural and Conceptual Knowledge. Journal for Research in Mathematics Education, 38 (2) ss. 115-131.
https://www-jstor-org.proxy.lnu.se/stable/pdf/30https://www-jstor-org.proxy.lnu.se/stable/pdf/30034952.pdf?seq%3D1034952.pdf?seq%3D1 [2020-08-21]
Biesta, G. (2003). Demokrati - ett problem för utbildning eller ett utbildningsproblem?
Utbildning och Demokrati, 12(1), ss 59-80.
Boréus, K. (2015). Texter i vardag och samhälle. I Ahrne G. & Svensson P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Liber:Stockholm.
Clotfelter, C. & Ladd, H. & Vigdor, J. (2007). Teacher credentials and student achievement: Longitudinal analysis with student fixed effects.
https://www.nber.org/papers/w13617.pdf [2020-04-19]
Dahmström, K. (2011) Från datainsamling till rapport - att göra en statistisk undersökning. Lund: studentlitteratur
Darragh, L. & Valoyes-Chávez, L. (2019). Blurred lines: producing the mathematics student through discourses of special educational needs in the context of reform mathematics in Chile. Educational Studies in Mathematics, 101, ss.425-439.
https://link.springer.com/article/10.1007/s10649-018-9875-7 [2020-04-18]
Eriksson-Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur.
Gadler, U. (2011). En skola för alla - gäller det alla?: statliga styrdokuments betydelse i skolans verksamhet. Diss. Växjö : Linnéuniversitetet , 2011. Växjö, Kalmar.
Gervasoni, A. & Lindeskov, L. (2011). Students with “special rights” for Mathematics education. I Atweh, M Graven, W. Secada, P. (red), Mapping Equity in Mathematics education, pp 307-323. Netherlands: Springer.
Gray, E.M., & Tall, D.O. (1994). Duality, ambiguity and flexibility: A procedural view of simple aritmetic. Journal for research in mathematics education, 26(2), 115-141.
http://proxy.lnu.se/login?url=https://www-jstor-org.proxy.lnu.se/stable/749505 [2020-05-14]
Göransson, K., Nilholm, C. (2013). Inkluderande undervisning – vad kan man lära av forskningen? Forsknings- och utvecklingsrapport om inkluderande undervisning.
Tullbergs kommunikationsbyrå: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Hjörne, E & Säljö, R. (2011). Att platsa i en skola för alla. Lund: Studentlitteratur.
Jahnke, A. (2019). Utveckla utbildning: Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet, tyst kunskap. Stockholm: Liber.
Kilpatrick, J., Swafford, J. & Findell, B. (2001). Adding it up: Helping children learn mathematics. Washington, DC: National Academy Press.
http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.487.9364&rep=rep1&type=p df [2020-08-21]
Lindgren S. (2011). Textanalys. I Fangen K. & Sellerberg A-M. (red.) Många möjliga metoder. Lund: studentlitteratur.
Lundberg, I. & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli- finns det? Aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda tal. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM, Göteborgs univeristet.
Magne, O. (1998). Att lyckas med matematik i grundskolan Lund: Studentlitteratur.
Malmqvist, J. (2017). Inkludering – en internationell utblick med några nedslag.
Stockholm: Skolverket.
Matthew, D. & Sutton, C. (2011). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: studentlitteratur.
Nationalencyklopedin, inkludera.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/inkludera [2020-04-03]
Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd”: Vad betyder det och vad vet vi? Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Persson, B. (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber.
Riesbeck, E. (2008). På tal om matematik: Matematiken, vardagen och den matematiska diskursen. Linköping: Linköpings studies in Behavioural Science. http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:17750/FULLTEXT01.pdf [2020-05-07]
Roos, H. (2015). Inclusion in mathematics in primary school - what can it be?
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:787177/FULLTEXT01.pdf [2020-05-10]
Roos, H. (2017). Connections between situations and connections of content - A support for recognition of similarities in Mathematics. SBEM - Brazilian Society for Mathematics Education, 3(18), ss. 22-30.
Roos, H. & Gadler, U. (2018). Kompetensens betydelse i det didaktiska mötet - en modell för analys av möjligheter att erbjuda varje elev likvärdig utbildning enligt skolans uppdrag. Pedagogisk Forskning i Sverige, (3-4), ss. 290-307.
Roos, H. (2018). Inclusion in mathematics education: an ideology, a way of teaching, or both? http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1258763/FULLTEXT02.pdf [2020-04-30]
Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen. Svenska unescorådets skriftserie.
https://www.unesco.se/?infomat=salamanca-deklarationen [2020-05-31]
Scherer, P., Beswick, K., DeBlois, L., Healy, L., & Moser Opitz, E. (2016). Assistance of students with mathematical learning difficulties, how can research support practice?
ZDM Mathematics Education, 48, ss. 633-649.
Secher Schmidt, M.- C. (2016). Dyscalculia = maths difficulties. An analysis of conflicting positions at a time that calls for inclusive practices, European Journal of Special Needs Education, 31:3, 407-421
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd – Allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2014). Skolverkets allmänna råd med kommentarer – Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2016). Tillgängliga lärmiljöer? En nationell studie av skolhuvudmännens arbete för grundskoleelever med funktionsnedsättning. Stockholm: Elander.
Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2019. Stockholm: Skolverket.
Stockholms läns landsting (2015). Fokusrapport - Dyskalkyli. Stockholm.
https://www.dyslexi.org/sites/default/files/fokusrapport_2015_sll_om_dyskalkyli_0.pdf [2020-04-15]
Sveriges kommuner och regioner - SKR (2019). Checklista och mall för handlingsplan.
https://skl.se/download/18.18efb8dc15a60e54b23d79b… [2020-04-19]
Säljö, R. (2005). Lärande i praktiken - ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm:
Norstedts.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/ [2020-04-19]
Wenger-Trayner, E. & Wenger-Trayner, B. (2015). Communities of practice a brief introduction.
https://wenger-trayner.com/wp-content/uploads/2015/04/07-Brief-introduction-to-communities-of-practice.pdf [2020-05-15]
FN:s general-för-samling (1989). Barnkonventionen.
https://unicef-porthos-production.s3.amazonaws.com/slutversion_unicef-bk-booklet_2018.pdf [2020-08-22]
Fakulteten för teknik
391 82 Kalmar | 351 95 Växjö Tel 0772-28 80 00
teknik@lnu.se