Syftet med min undersökning var att undersöka vilka individer som fick representera de tyskspråkiga länderna i de granskade läroböckerna och på vilket sätt aspekterna etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion samt sexuell läggning skildrades i läro- böckerna. Den nya kunskap som min studie bidrar med är att läromedel i tyska för grundskolan har granskats utifrån dessa aspekter, vilket tidigare har gjorts på läromedel i andra ämnen. Detta anser jag vara viktigt eftersom värdegrunden ska genomsyra all undervisning och att språkundervisningen inte bör vara ett undantag. Undervisningen i tyska utgår dessutom mycket ifrån läroboken och läroboken blir därför central för att skildra tyskt vardagsliv och kultur. Det har också visat sig att läroböcker i tyska i stor utsträckning är det som påverkar svenska elevers syn på Tyskland och tyskarna, läroboken har på så vis ett stort ansvar att skildra den tyska kulturen och den mångfald av människor som ryms inom den. Av dessa anledningar anser jag att min undersökning har en viktig roll genom att synliggöra hur läroböckerna behandlar dessa aspekter. I min studie har jag kunnat konstatera att de allra flesta av de individer som förekom i de granskade läromedlen tillhörde det jag valt att kalla för ”normen”. Det visade sig också att det var något fler personer av manligt kön än av kvinnligt kön som skildrades, även om könsfördelningen var relativt jämn i de flesta av de granskade läroböckerna. De beskrivna personerna av respektive kön skildrades båda som aktiva och inga tydliga exempel på ”föråldrade könsroller” förekommer. Jag har inte heller kunnat upptäcka något klart exempel på att det som skildras skulle vara en överföring av svenska förhållanden till tyska, där man har frångått en mer sanningsenlig bild av kulturen i de tyskspråkiga länderna på grund av att en korrekt återgivning av verkligheten skulle vara i strid med den bild av genus som den svenska skolan vill förmedla. Detta var ju ett problem som Frank-Michael Kirsch observerade i sin studie av läromedel i tyska från
1965-1995.88 Att jag inte har funnit något sådant kan visserligen ha att göra med att jag
som svensk saknar nödvändig förförståelse för att upptäcka sådana nyanser i vardags- skildringar.
De personer som skildrades som inte tillhörde ”normen” var främst personer med annan etnisk bakgrund. Men av dessa är det endast ett fåtal som skildras som ett naturligt inslag i den tyska vardagen. Kanske hänger detta samman med att målspråkets kultur
verkar antas vara en enhetlig kultur som kan observeras utifrån.89
Religion förekom främst i samband med beskrivningar av julfirandet och även här tas den religiösa aspekten endast upp kortfattat. Liksom Kjell Härenstam kunde konstatera i sin läromedelsgranskning fann jag inte heller i de tyska läroböckerna något som stred
emot skolans värdegrund när det gällde religion.90 Däremot anser jag att det hade varit
intressant att få mer information om religionsutövande i de tyskspråkiga länderna och om vilka religioner som finns representerade.
En funktionshindrad förekom också och det verkar således vara lika sällsynt att funktionshindrade förekommer i läroböcker i tyska, som i de läromedel Nyman och
Gustavsson granskade.91 Även i läroböckerna i tyska kan man tala om en utdefiniering
av personer med funktionshinder. Att den funktionshindrade som förekommer i de läroböcker jag granskat, gör det i samband med handikappidrott gör också att det inte går att tala om en genuin likabehandling. Handikappidrott är ett område där det är ”tillåtet” för funktionshindrade att vara och där vi är vana att se personer med olika funktionshinder. För att kunna hävda att en genuin likabehandling föreligger måste skildringarna av funktionshindrade även i helt alldagliga vardagssituationer förekomma, även i läromedel i tyska.
Läroböckerna var genomgående heteronormativa. Som jag konstaterar i metodkapitlet finns det vissa svårigheter i att genom textanalys mäta exempelvis hur många personer i texten som är homo- eller bisexuella. Hur kan jag veta om Florian eller Sophie är heterosexuella, homosexuella eller bisexuella om det inte på något sätt anges. Men eftersom det på ett flertal ställen i de granskade läroböckerna framgår att personerna stycket handlar om har en heterosexuell läggning, vore det rimligt att det på något ställe i någon bok även skulle framgå att någon individ har en annan sexuell läggning än heterosexuell. Liksom i de läroböcker Larsson och Rosén granskade rör det sig i läroböckerna i tyska, när man skildrar familjer, oftast om kärnfamiljer, med en man och
89 Tornberg, s. 240 90 Härenstam, s. 4-5 91 Nyman, s. 28
en kvinna med två barn. Den heterosexuella familjen framstår även här som ”familjen-
om-inget-annat-nämns.”92.
Det är svårt, om inte omöjligt, att inom den begränsade ram som läroboken har att röra sig skapa den perfekta läroboken, där eleven förutom språkträning även får en känsla för den ”tyska kulturen”, ökar sin interkulturella förståelse och att i skildringarna av tyskt vardagsliv varken utdefiniera eller överexponera minoritetskategorier. Ingen av de läroböcker jag studerat kan ens anses nära att uppfylla detta och kanske är det inte heller möjligt. Ett krav som däremot måste vara berättigat att ställa på läroboksförfattarna är att de har en medvetenhet om mångfaldsperspektivet och en strävan att komma närmre det önskade målet.
Av de läroböcker som ingått i min granskning är ”Mahlzeit” den bok som tydligast visar en medvetenhet och en ansats att både skildra tyskt vardagsliv ur olika perspektiv och att samtidigt låta personer från olika minoritetskategorier vara en del av detta. Även om det finns förbättringspotential i de skildringar av personer med annan etnisk bakgrund än normen och i den skildring av en funktionshindrad som förekommer har man i alla fall visat en vilja att inkludera dessa individer. Skildringarna av dessa individer tenderar dock att fokusera mycket på just skillnaderna mellan dessa personer och normen. Läroboken är också heteronormativ och med tanke på hur pass mycket i boken som kretsar kring ämnet kärlek, verkar det som att författarna fortfarande är omedvetna om detta.
Författarna till ”Genau!” visar en medvetenhet om mångfaldsperspektivet när det gäller etnisk tillhörighet, men inte gällande någon annan av de granskade aspekterna. Det sätt som de tre utländskt klingande namnen förekommer på i boken kan anses vara en genuin likabehandling eftersom inga kommentarer ges till deras etniska bakgrund. Läroboken ger dock inte några egentliga inblickar i tyskt vardagsliv. De situationer som skildras känns konstruerade med enbart språkträning i fokus.
Varken författarna av ”Der Sprung!” eller ”Das Dach” visar någon direkt medvetenhet om mångfaldsperspektivet. Ingen av dessa böcker får med någon av de granskade aspekterna i sina skildringar av vardagsliv i de tyskspråkiga länderna. Skildringarna av
personer med annan etnisk bakgrund än ”normen” i ”Das Dach” upplever jag dessutom som gammaldags och som en förstärkning av skillnader mellan västvärldens befolkning och de fattiga ”andra”. Det går dock att hävda att detta är i enlighet med skolans
värdegrund då man uttrycker solidaritet med svaga och utsatta.93
Risken är, att man när man försöker belysa mångfaldsperspektivet istället förstärker skillnaderna genom att det blir ”vi” och ”dom” det handlar om. Men väljer man utvägen att helt utesluta en minoritetskategori ur en lärobok av detta skäl är man också på fel väg, då detta kan upplevas kränkande för en individ som identifierar sig med den gruppen.
Med vetskapen om hur stor del av undervisningen i moderna språk som utgår ifrån läroboken och att svenska elever har rankat läromedel i tyska som den tredje viktigaste faktorn som påverkat deras bild av Tyskland och tyskarna anser jag att man har rätt att ställa höga krav på läroböckerna. När en lärare väljer läromedel bör inte enbart lärobokens upplägg för att träna språk vara av betydelse, utan även i vilken mån boken bidrar med att skapa en rättvisande bild av kultur och vardagsliv i de tysktalande länderna. Denna bild bör vara i enlighet med skolans värdegrund och även uppfylla de krav som kursplanen i moderna språk ställer.
Några av de granskade läromedlen visar ansatser att vara på väg åt det hållet, men fortfarande finns mycket kvar att utveckla inom detta område. Önskvärt vore om alla läroboksförfattare valde att arbeta för att innehållet i lärobokstexterna i större grad ska integrera olika individer och även försöka skildra tyskt vardagsliv. Detta skulle kanske även i sin förlängning göra språkträningen mer lustfylld då eleverna inte bara läser nonsenstext utan texter som kan uppfattas som meningsfulla och intresseväckande. Min förhoppning är att med denna uppsats väcka tanken hos de lärare, som står i begrepp att välja en lärobok i tyska, att även fundera kring i vilken grad läromedlet skildrar tyskspråkig kultur och vardagsliv och vilka individer som blivit utvalda som representanter för detta. Läraren bör också själv fundera kring dessa aspekter när kompletterande material väljs ut. För att uppnå en genuin likabehandling anser jag att läromedelsförfattarna bör öka sin medvetenhet om mångfaldsperspektivet, då individer
som tillhör de olika minoritetskategorierna på ett naturligt sätt bör förekomma i läroböckerna. En risk med att överlåta ansvaret på att få med personer med exempelvis annan etnicitet eller sexuell läggning än ”normen” på läraren är att det kan leda till en överexponering, i och med att det blir tydligt att man frångår läroboken för att kunna synliggöra dessa individer. Det kan på detta sätt bli ännu tydligare att dessa individer har utdefinierats ur läroboken och detta kan i värsta fall stärka uppfattningen om dem som avvikande.
En svaghet i min undersökning är att jag endast ger ett tvärsnitt ur grundskolans under- visning i tyska. För att få en mer rättvisande bild hade det varit lämpligt om jag haft utrymme att granska de valda läroböckerna för alla år från 6-9. Givetvis hade även ett större urval av läroböcker bidragit till att ge en bredare bild. En styrka är att de studerade böckerna är från olika förlag och olika författare och på så sätt har även skillnader i upplägg och i olika grad av medvetenhet om mångfaldsperspektivet i de olika läroböckerna kunnat synliggöras.
Ett förslag till fortsatt forskning är således att granska dessa läromedel för alla år från 6- 9 för att se om det nyanserar bilden av vilka individer som förekommer. Det vore också intressant att utöka studien till att gälla fler läroböcker i tyska. Ett område som jag har berört vid ett flertal tillfällen i denna uppsats, men som endast har fått utgöra bakgrund och referensram till min undersökning är i vilken mån läroböckernas skildringar av kultur och vardagsliv i de tyskspråkiga länderna kan anses ge en rättvisande bild av det samhälle de skildrar, samt om de över huvud taget avser att försöka skildra detta. Detta är också ett område man kan forska vidare inom. I anknytning till detta tema kan också forskning kring hur lärare i tyska kompletterar läroböckerna i detta avseende i sin undervisning vara av stort intresse.
Källförteckning
Berge, Britt-Marie och Widding, Göran. (2006) En granskning av hur kön framställs i
ett urval av läroböcker. Underlagsrapport till Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans värdegrund?” Umeå: Umeå universitet.
Bergström, Göran och Boréus, Kristina (2000) Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig textanalys. Lund: Studentlitteratur
Eriksson, Lars Torsten och Wiedersheim-Paus, Finn (1997) Att utreda, forska och
rapportera Stockholm: Liber ekonomi
Härenstam, Kjell (2006) En granskning av hur religion/trosuppfattning framställs i ett
urval av läroböcker. Underlagsrapport till Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans värdegrund?” Karlstad: Karlstad universitet
Lahdenperä, Pirjo (red.) (2007) Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur
Larsson, Håkan och Rosén, Maria (2006) En granskning av hur sexuell läggning
framställs i ett urval av läroböcker Underlagsrapport till Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans värdegrund?” Stockholm: Lärarhögskolan Stockholm.
Lorentz, Hans och Bergstedt, Bosse (2006). Interkulturella perspektiv. Pedagogik i
mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur.
Nyberg, Catarina och Gustavsson, Anders (2006) En granskning av hur funktionshinder
framställs i ett urval av läroböcker. Underlagsrapport till Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans värdegrund?” Stockholm: Stockholms universitet
Runblom, Harald. (2006) En granskning av hur etnisk tillhörighet framställs i ett urval
av läroböcker. Underlagsrapport till Skolverkets rapport ” enlighet med skolans värdegrund?” Uppsala: Uppsala universitet.
Skolverket. (2006) I enlighet med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk
tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker. Skolverkets rapport nr 285. Stockholm: Fritzes och Skolverket.
Skolverket (2006) Lpo 94 ”Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen
och fritidshemmet.” Stockholm: Fritzes och Skolverket.
Skolverket (2006) Läromedlens roll i undervisningen. Grundskollärares val,
användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap. Skolverkets rapport nr 284. Stockholm: Fritzes och Skolverket.
Skolverket (2008). Kursplan och betygskriterier. Moderna språk. Stockholm: Fritzes och Skolverket.
Tornberg, Ulrika. (2000) Om språkundervisning i mellanrummet – och talet om
kommunikation” och ”kultur” i kursplaner och läromedel från 1962 till 2000. Uppsala:
Uppsala universitet.
Zackari, Gunilla och Modigh, Fredrik. (2006) Värdegrundsboken. Om samtal för
demokrati i skolan. Stockholm: Regeringskansliet
Ålund, Aleksandra. (1997) Multikultiungdom. Kön, etnicitet, identitet. Lund: Studentlitteratur
Läroböcker
Wikner–Strid, Zandra; Odeldahl, Anders och Vitt, Angela (2002) Der Sprung! 2 Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Karlsson, Kicki; Lindström, Ann-Kristin och Schornack, Gudrun (2002) Mahlzeit 2. Stockholm: Natur och Kultur
Sturmhoefel, Horst och Strumhoefel, Marie (2005) Das Dach 2. Lund: Studentlitteratur. Gustavsson, Monica; Göbel, Urs och Sölch, Hans (2006) Genau! 2 Stockholm: Bonniers.