Malmö högskola
Lärarutbildningen
Skolutveckling och
ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoängHeterogenitet eller homogenitet i ett
urval av läroböcker i tyska
Heterogeneity or homogeneity in textbooks in German for
Swedish compulsory school
Anna Stadler
Lärarexamen 270 hp Lärarutbildning 90 hp 2009-03-24
Examinator: Marie Leijon Handledare: Lisbeth Amhag
Sammanfattning
Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka som får representera de tyskspråkiga ländernas befolkning i några läromedel i tyska. Undersökningen fokuserar på hur aspekterna etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning skildras i läroböckerna. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning, främst rörande läromedelsanalys, med inriktning på de valda aspekterna. Med hjälp av textanalys har jag undersökt fyra olika läroböcker i tyska för grundskolan. Sammanfattningsvis förekommer få skildringar av personer med annan etnisk tillhörighet än tysk i de granskade läroböckerna, ingen med annan sexuell läggning än heterosexuell, endast en funktionshindrad och religion förekommer mycket sparsamt. Könsfördelningen i läroböckerna är relativt jämn.
Sökord: etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion, sexuell läggning
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 7
1.1 Syfte och frågeställningar...9
1.2 Definitioner ...9 2 TEORETISK BAKGRUND... 10 2.1 Kön ...11 2.2 Etnisk bakgrund...13 2.3 Religion ...14 2.4 Sexuell läggning...15 2.5 Funktionshinder ...16 3 METOD ... 17 3.1 Reliabilitet...18 3.2 Teoretiskt perspektiv ...19 3.3 Etiska problem ...19
3.4 Avgränsningar och urval ...19
3.5 Om metodvalet ...21 4 RESULTAT ... 21 4.1 Der Sprung! ...21 4.1.1 Textanalys ...21 4.2 Mahlzeit ...23 4.2.1 Textanalys ...23 4.3 Das Dach ...26 4.3.1 Textanalys ...26 4.4 Genau! ...28 4.4.1 Textanalys ...28 4.5 Sammanfattat resultat ...29
4.5.1 Kultur och vardagsliv i de tyskspråkiga länderna...29
4.5.2 Kön...30
4.5.3 Etnisk bakgrund...31
4.5.4 Religion ...33
4.5.5 Sexuell läggning ...33
4.5.6 Funktionshinder...34
5 DISKUSSION OCH SLUTSATSER ... 35
KÄLLFÖRTECKNING ... 40
1 Inledning
Skolan har, förutom uppgiften att förmedla kunskap, även i uppdrag att främja grundläggande demokratiska värderingar. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet inleds med att skolans värdegrund och uppdrag beskrivs. Här poängteras att skolan har en viktig uppgift när det gäller att hos eleverna förankra samhällslivets grundläggande värderingar. Några av dessa är: ”människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och
män och solidaritet med svaga och utsatta”.1 Var och en som arbetar inom skolan ska
också ”främja aktningen för varje människas egenvärde”2
I kursplanen för moderna språk är ett av målen att sträva mot att eleven ” utvecklar sin förmåga att reflektera över levnadssätt och kulturer i de länder där språket talas och göra
jämförelser med egna erfarenheter”.3 Under ”Ämnets karaktär och uppbyggnad”
poängteras att eleven i kontakter med andra kulturer förutom rent språkliga kunskaper även behöver insikter i kulturella, sociala och politiska förhållanden. För att eleverna ska utveckla en interkulturell kompetens bör elevens förmåga att reflektera över likheter och skillnader mellan egna kulturella erfarenheter och kulturer i länder där målspråket talas utvecklas. Ett av målen som eleven ska ha nått upp till i slutet av nionde skolåret inom ramen för elevens val är att: ”känna till något om vardagslivet i något land där
språket används”.4 Inom ramen för språkval är målet att eleven ska: ”känna till något
om vardagsliv, levnadssätt och traditioner i några länder där språket används”.5
Läroboken har en viktig roll när det gäller att verkställa detta. I en rapport från Skolverket framgår att läroboken är det läromedel som används mest frekvent i undervisningen i engelska – tre av fyra lärare använder läroboken i princip varje lektion. Man använder sig i stor utsträckning av en enda lärobok, vilket innebär att denna lärobok utgör basen i undervisningen och således har stort inflytande på
1 Skolverket (2006)Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo
94 ,s. 3
2 ibid. s. 3
3 Skolverket (2008) Grundskolan. Kursplaner och betygskriterier. Moderna språk. s. 34 4 ibid. s. 36
upplägget.6 Det verkar som att denna tendens att undervisningen baseras på en enda lärobok är det vanliga i ämnen som språk och NO-ämnen än i ett ämne som t.ex. samhällskunskap. Dessutom tycks många lärare se läroboken som en garanti för att läro- och kursplanens mål uppfylls.7 Med detta i åtanke blir följden givetvis att lärobokens
makt, särskilt i de ämnen där läroboken används som huvudsaklig kunskapskälla, blir stor och att höga krav bör ställas på innehållet i läroboken. För att garantera att skolans värdegrund genomsyrar hela skolans verksamhet behöver läroböckerna i dessa ämnen präglas av en stor medvetenhet om dessa frågor. För ämnet moderna språk finns även en annan viktig aspekt, läromedlen ska ge en bild av kulturer i länder där målspråket talas. Läromedel i språk påverkar också i hög grad hur elevernas bild av målspråkslandet ser ut. I en undersökning som gjordes på Stockholms universitet och Södertörns högskola fick studenter som studerade tyska på universitetsnivå svara på frågan om vilka faktorer de ansåg hade haft störst inflytande på deras uppfattning av Tyskland och tyskar. På första plats hamnade läraren i grund- eller gymnasieskolan och näst mest inflytande
hade svenska läromedel i tyska och semesterresor i Tyskland.8
Eftersom mitt huvudämne är tyska är jag därför intresserad av att ta reda på hur några läromedel i ämnet har löst uppgiften att i enlighet med skolans värdegrund skapa en interkulturell förståelse. Vad jag är intresserad av att ta reda på är vem eller vilka som får representera de tyskspråkiga ländernas befolkning. Något som jag anser vara viktigt när man vill ge en inblick i vardagslivet i en kultur är att visa på variationer inom landets kultur och att spegla olika människor som lever där. Att skildra enbart det som betraktas som ”typiskt tyskt” kan leda till att man osynliggör en stor del av den mångfald som finns inom de tyskspråkiga länderna. Jag vill undersöka om läroböckerna försöker skildra ett heterogent samhälle eller förhåller sig till en normativ bild av den tyskspråkiga individen. Eftersom det faktum att även ett utelämnande kan upplevas som kränkande är något som, enligt min uppfattning, har diskuterats alltmer i samhället under senare tid är det intressant att studera ifall läromedlen i tyska utelämnar vissa individer. Förekommer mångfald är det också av intresse att undersöka ifall det är
6 Skolverket. (2006) Läromedlens roll i undervisningen. Grundskollärares val, användning och
bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap. s. 91
7 ibid. s. 25-26
någon skillnad på hur man skildrar olika personer och i vilka sammanhang de före-kommer.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka som får representera de tyskspråkiga ländernas befolkning i några läromedel i tyska som nu används i grundskolan. De aspekter jag kommer att undersöka är: etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och annan trosuppfattning samt sexuell läggning. Mina frågeställningar blir således följande:
− Vilka individer får representera de tyskspråkiga länderna i de granskade
läroböckerna och i vilken omfattning?
− På vilket sätt skildras aspekterna etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön,
religion samt sexuell läggning i läroböckerna?
1.2 Definitioner
Att genomföra en undersökning som denna utan att blottlägga vad som anses vara ”normen” är i stort sett omöjligt. Att erkänna att det finns en norm är också problematiskt eftersom det i sin tur kan stärka synen på att det finns en ”normal” tysk identitet och att de som skiljer sig från den är att betrakta som avvikande. För att kunna genomföra min studie kommer jag trots detta att använda mig av en kategori som kan synliggöra hur många av texterna som handlar om heterosexuella personer utan funktionshinder med tyskklingande namn och som inte ger uttryck för någon religiös tro. Dessa kommer att refereras till som ”normen”.
Jag kommer även att använda mig av begreppen utdefiniering och normalisering, som används av Catarina Nyberg och Anders Gustavsson i deras underlagsrapport till
Skolverkets Rapport ”I enlighet med skolans värdegrund?”.9 Med utdefiniering avses ett
systematiskt, men oreflekterat, utelämnande av en minoritetskategori, som sannolikt beror på otillräcklig medvetenhet om mångfaldsperspektivet. Genom utdefiniering osynliggörs alla som tillhör minoritetskategorin, genom att inte ens förekommer i
läroböckerna, vilket innebär att de inte heller blir en del av den värld som böckerna
erbjuder eleverna.10
Ett annat centralt begrepp är normalisering. Det innebär att man medvetet undviker att synliggöra den aktuella minoritetsgruppen för att man inte ska identifiera och särskilja gruppen. Idén bakom normaliseringsprocessen är att en minoritetsgrupp kan riskera att bli synliggjord på ett ensidigt och kategoriskt sätt om gruppen blir överexponerad. Detta kan alltså innebära att man medvetet undviker att skriva explicit om människor från
olika minoritetskategorier för att inte bidra till att de framstår som avvikande.11
2 Teoretisk bakgrund
Läroplanen för grundskolan (Lpo94) inleds med ett avsnitt om skolans värdegrund, här framgår att skolan ska lyfta fram och förmedla värden som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet
mellan män och kvinnor samt solidaritet med svaga och utsatta.12 I ämnet tyska anges
som ett mål att uppnå i slutet av nionde skolåret, inom ramen för elevens val bland annat att eleven ska ”känna till något om vardagslivet i något land där språket
används.”13 Inom ramen för språkval ska eleven ”känna till något om vardagsliv,
levnadssätt och traditioner i några av länderna där språket används.”14
På grund av läromedlens dominerande roll i undervisningen ligger alltså mycket av ansvaret på att ge denna inblick i vardagsliv, levnadssätt och tradition på läroboken. Eftersom skolans värdegrund ska genomsyra hela skolans verksamhet är det viktigt att inga läromedel undantas från kravet att bidra till undervisningen i frågor som rör kön,
etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder.15
10 Nyberg, Catarina och Gustavsson, Anders. (2006) En granskning av hur funktionshinder framställs i ett
urval av läroböcker. Underlagsrapport till Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans värdegrund?” s.
37
11 ibid. 12 Lpo94. s. 3
13 Skolverket. (2000) Kursplan moderna språk. .s. 35 14 ibid. s. 36
15 Zackari, Gunilla och Modigh, Fredrik.(2006) Värdegrundsboken. Om samtal för demokrati i skolan,
Särskilt viktigt är att inga eventuella uttryck för diskriminering eller andra former av
kränkningar förekommer i ett läromedel.16
Väsentligt är då att även reflektera över vad som kan anses vara att betrakta som uttryck för diskriminering eller kränkningar. Det finns forskare som anser att lagstiftning mot diskriminering har lett till att diskrimineringen har ändrat form och blivit mer subtil, men att det fortfarande förekommer. Detta gör diskrimineringen svårare att upptäcka
och att bekämpa.17
En sådan form av subtilare och förmodligen inte ens avsiktlig diskriminering kan vara att utelämna en viss minoritetskategori, vilket kan leda till att elever som läser läroboken och som identifierar sig själva med den minoritetskategorin kan uppleva texterna som diskriminerande och exkluderande. Att få elever att känna sig uteslutna stämmer dåligt överens med de värden om människors okränkbarhet och lika värde, som enligt läroplanen ska ingå i skolans värdegrund. Ett annat problem kan också vara att minoritetsgrupperna bara nämns i egenskap av att tillhöra just dessa grupper och att de därför enbart skildras i specifika sammanhang. Detta är också något man bör vara vaksam för eftersom det kan göra att man förstärker känslan av att gruppen är avvikande, då man överexponerar det som anses vara en avvikelse från normen och låter personen karakteriseras som en representant för just den minoritetsgruppen istället för
att synliggöra den enskilda individen.18
Först när minoritetsgruppen är närvarande i text eller bild, men det som skiljer individen från ”normen” inte ges någon särskild uppmärksamhet, utan osynliggörs bland övrig information om personen eller sammanhanget kan man tala om en genuin
lika-behandling.19
2.1 Kön
Lärobokstexter, reklam, bilder och andra medietexter påverkar våra värderingar och attityder och vårt sätt att se på oss själva. Vill man förändra rådande genusstrukturer är det därför nödvändigt att analysera och försöka förstå vilken innebörd texterna har för
16 Skolverket. (2006) I enlighet med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk tillhörighet,
funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker. Rapport 285, s. 6
17 ibid.s. 42 18 ibid. s. 28-29 19 Nyberg, s. 38
oss och vad det är de förmedlar. Vi lever i en värld som är full av budskap om hur
pojkar och flickor, män och kvinnor ska vara.20 Läroboken har som tidigare nämnts en
stor inverkan på elevens syn på Tyskland och tyskar och har därför en stor del av
ansvaret för att synliggöra både män och kvinnor i de tysktalande länderna. 21
I en studie av läromedel i tyska från 1965-1995 belyser Frank-Michael Kirsch att det kan uppstå motsättningar mellan att å ena sidan tillgodose läroplanens strävan att skolan ska bidra till ökad jämställdhet och å andra sidan skildra de kulturella förhållandena i målspråkets länder. När Statens läromedelsnämnd granskade läroböcker i tyska kritiserades många av läroböckerna för att de skildrade en föråldrad syn på kvinnan. Den mer med verkligheten överensstämmande bilden fick då ge vika för moderna svenska förhållandens bild av kvinnan. Problemet var att de beskrivna förhållandena var en del av den samhälleliga verkligheten i målspråksländerna. Statens läromedelsnämnd ansåg det ändå som riktigt att ta bort de texter som skildrade enligt svenska värderingar föråldrade könsroller, eftersom nämnden ansåg att inget hindrade att ett svenskt läromedel låg ett steg före verkligheten. Den tyska hemmafrun försvann därför ur läro-böckerna och kvinnorna skildrades nästan uteslutande som yrkesarbetande. De svenska
förhållandena hade överförts till Tyskland.22
Ett exempel på sådant som läromedelsgranskningen ville få bort ur läroböckerna är texten där en pojke berättar hur gammal hans pappa är, men inte uppger sin mors ålder, för att det inte är artigt att uppge en kvinnas ålder. Detta ansåg läromedelsgranskarna vara ett gammaldags beteende, som inte hörde hemma i en modern lärobok. I Tyskland, Österrike och Schweiz skulle det ha varit ett grovt övertramp att fråga efter en kvinnas ålder när boken kom ut 1985 och strider där fortfarande mot gällande vett- och
etikettregler.23 Läroboksförfattarna kritiserades alltså för ett korrekt återgivet beteende
för målspråkslandet.
Britt-Marie Berge och Göran Widding som analyserade aspekten kön för Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans värdegrund?” menar att en föredömlig lärobok med avseende på kön är en lärobok som ”genomgående gestaltar och förmedlar jämställdhet
20 Svaleryd, Kajsa. (2002) Genuspedagogik,. s. 130 21 se s. 2 i denna uppsats
22 Lahdenperä, Pirjo (red.) (2007) Interkulturell pedagogik i teori och praktik. s. 129-132 23 ibid, s. 131
mellan kvinnor, män och transpersoner”. Den bör också innehålla inslag som ”aktivt och medvetet främjar lika rättigheter och möjligheter, motverkar traditionella könsmönster samt uppmuntrar eleverna att pröva och utveckla sina förmågor och sina
intressen oberoende av könstillhörighet.”24 Men hur hanterar man situationer där en
korrekt återgivning av verkligheten i ett annat land strider mot den bild av genus som den svenska skolan vill förmedla?
2.2 Etnisk bakgrund
I styrdokumenten betonas att globalisering, intensifiering av internationella kontakter, internationell migration, ökad handel, internationell kommunikation etcetera är fenomen som är framträdande i dagens samhälle och att detta bör ge genomslag i undervisningen. I läroplanen för grundskolan kan man läsa att ett internationellt perspektiv leder till en
ökad ”förståelse för den kulturella mångfalden inom landet”.25
I kursplanen för moderna språk från år 2000 står det även att utbildningen i moderna
språk har som syfte att ”vidga perspektivet på omvärlden och på olika kulturer.”26 Som
mål att sträva mot nämns att eleven ska ”…utveckla sin förmåga att reflektera över levnadssätt och kulturer i de länder där språket talas och göra jämförelser med egna
erfarenheter.”27 När man beskriver bedömningens inriktning framgår att bedömningen
bland annat ska inriktas på hur väl eleven har utvecklat sin interkulturella förståelse, samt att: ”Elevens kunskaper om levnadssätt och samhällsförhållanden i länder där språket talas och medvetenhet om likheter och skillnader i förhållande till egna kulturella erfarenheter vägs här in, liksom elevens medvetenhet om oskrivna regler som
i olika kulturer påverkar kommunikationen.”28 Här har man genom en omformulering
från tidigare kursplaner ändrat från att eleven skulle reflektera över den andra kulturen i relation till ”svenska förhållanden” och anger istället ”egna kulturella erfarenheter” som utgångspunkt för reflektionen. Vad som är problematiskt med den nuvarande formuleringen är fortfarande att de kulturer som eleven ska reflektera över, jämföra med
24 Berge, Britt-Marie och Widding, Göran.(2006) En granskning av hur kön framställs i ett urval av
läroböcker. Underlagsrapport till Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans värdegrund?” s. 8-9
25 Lpo 94, s. 6
26 Skolverket. (2006) Kursplan moderna språk. s.33 27 ibid. s. 34
och utveckla förståelse för fortfarande verkar antas vara en enhetlig kultur som kan observeras utifrån.29
I dagens samhälle lever en stor del av befolkningen i en verklighet som befolkas av människor med skild kulturell, etnisk eller religiös bakgrund. Europeiska länder som inte har haft krig har tagit emot flyktingar som genom alla krig både inom och utanför
Europa har sökt sig från sina hemländer.30 Dagens Europa präglas av en kulturell
mångfald och man kan se olika tendenser att hantera det. Det finns både en ökande orientering mot det privata, som familj, lokalsamhälle, etnicitet och rötter och ett närmande till människor och kulturer från skilda länder i en alltmer globaliserad
tillvaro.31 Det är också viktigt att betona att en individ också kan betrakta sig själv som
tillhörande flera olika kulturer och att etniciteten kan ta sig olika uttryck vid olika
tidpunkter och i olika sociala sammanhang.32 Kursplanen har öppnat för att vi betraktar
Sverige som ett mångkulturellt samhälle, men verkar fortfarande ha synen att mål-språkens kultur är enhetlig.
2.3 Religion
Att avgöra om en skildring av religion är i enlighet med skolans värdegrund eller ej kan vara svårt, men vänder man på det och väljer att undersöka om det förekommer något i läroböckerna som strider mot värdegrunden blir det lite mindre problematiskt menar Kjell Härenstam, som undersökte hur religion skildrades i läroböcker för Skolverkets rapport 285. I de läroböcker som Härenstam granskade kunde han inte finna något som direkt stred mot värdegrunden. Han påpekar att ett problem kan vara att det finns företrädare för olika religioner vars värderingar står i konflikt med läroplanernas.33 I
kursplanen för tyska står religion inte uttryckligen omnämnt som något som ska ingå kursen, men när man talar om att eleven ska ha kunskaper om levnadssätt och samhällsförhållanden i de länder där språket talas, ha kännedom om vardagsliv och
29 Tornberg, Ulrika. (2000) Om språkundervisning i mellanrummet – och talet om” kommunikation” och
”kultur” i kursplaner och läromedel från 1962 till 2000, s. 240
30 Lorentz, Hans och Bergstedt, Bosse (2006). Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella
lärandemiljöer. s. 2
31 Ålund, Aleksandra. (1997) Multikultiungdom. Kön, etnicitet, identitet, s. 9-10
32 Runblom, Harald. (2006) En granskning av hur etnisk tillhörighet framställs i ett urval av läroböcker.
Underlagsrapport till Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans värdegrund?” s. 49
33 Härenstam, Kjell (2006) En granskning av hur religion/trosuppfattning framställs i ett urval av
traditioner så måste man nog anse att religion är en del av det som bör finnas med i
undervisningen.34 Intressant är här att se i vilken omfattning och på vilket sätt man har
valt att ta upp frågor som rör religion i läromedlen i tyska.
2.4 Sexuell läggning
I Håkan Larsson och Maria Roséns rapport ”En granskning av hur sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker”, underlagsrapport till Skolverkets rapport 285, pekar de inledningsvis på två saker: Dels att det i deras uppdrag – att granska hur sexuell läggning framställs, indikeras att sexuell läggning skulle innebära homo- eller bisexualitet, alltså det som avviker från Skolverkets förgivet tagna referenspunkt: heterosexualiteten. Dels att den sexuella läggningen inte nämns explicit i de styrdokument som behandlar skolans värdegrund, till skillnad från t.ex. kön och etnisk härkomst.
De väljer också att inte bara undersöka förekomsten av heterosexualitet i förhållande till bi- och homosexualitet utan undersöker även heteronormativiteten i läromedlen. Man bör komma ihåg att heterosexualitet och heteronormativitet inte är synonyma begrepp. Heteronormativitet innebär inte enbart en förväntad heterosexualitet, utan handlar även om heterosexualitet i en förväntad form. Istället för att utgå ifrån att det som ska studeras under sexuell läggning enbart är homo- och bisexualitet och hur det skildras, så väljer jag, liksom Larsson och Rosén, att istället undersöka hur olika sexuella
läggningar framställs och vad som tas för givet i dessa framställningar. 35
I de läroböcker Larsson och Rosén granskade fann de att det när man skildrar familjer ofta rör sig om kärnfamiljer, med en man och en kvinna med två barn. Att sådana bilder ständigt upprepas gör att framställningen kan uppfattas som starkt normativ. Den
heterosexuella familjen framstår som ”familjen-om-inget-annat-nämns.”36 De
genomförde i rapporten även en ämnesövergripande analys av hur sexuell läggning framställdes i de granskade läromedlen och konstaterade att heterosexualitet förutsattes om inget annat nämndes. Beskrev man sexuella känslor, kärlek eller intimitet så gällde detta något som skedde mellan man och kvinna. Annars var benämningen uttryckligen
34 Skolverket. (2006) Kursplan moderna språk, s. 33-37
35 Larsson, Håkan och Rosén, Maria (2006,) En granskning av hur sexuell läggning framställs i ett urval
av läroböcker Underlagsrapport till Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans värdegrund?” s. 5-7
homosexuell kärlek eller homosexualitet. Bi- och homosexualitet skildrades alltså inte som något dåligt eller abnormt i läroböckerna, men fortfarande är det tydligt att det i framställningarna är något avvikande eftersom det fortfarande särskilt kommenteras när det inte rör sig om heterosexualitet. Det verkar fortfarande vara en bra bit kvar tills homosexuella personer dyker upp i läroböckerna utan att gestaltas som just
homo-sexuella. Läromedlen är således att betrakta som heteronormativa.37
2.5 Funktionshinder
Då Catarina Nyberg och Anders Gustavsson granskade läroböcker i biologi/naturkunskap, historia religionskunskap och samhällskunskap, fann de att
funktionshindrade förekom i mycket liten utsträckning.38 De konstaterade även att när
läroboksförfattarna tar upp något om funktionshinder, så gör de det på ett kortfattat och relativt stereotypt sätt och funktionshinder framstår främst som något avvikande och onormalt. Personer med funktionshinder förekommer också, med mycket få undantag, endast i egenskap av den egna funktionsnedsättningen och aldrig i relation till att en persons erfarenheter av ett gott liv beskrivs. Funktionshindret hamnar i förgrunden och
personen bakom funktionshindret förblir osynlig.39
De konstaterade även att så gott som alla de granskade läroböckerna, mer eller mindre explicit, presenterade bilder av en tänkt normalt fungerande människa. Det faktum att inte alla människor motsvarar denna mall diskuterades knappast alls, vilket enligt Nyberg och Gustavsson, ger intrycket att läroböckerna och deras författare, framställer funktionshinder som något onormalt och i och med detta exkluderar kategoriseringen
”personer med funktionshinder” från textens tänkta ”vi”.40
Att funktionshinder fick så lite utrymme i läroböckerna kan enligt Nyberg och Gustavsson tolkas antingen som utdefiniering eller normalisering. I de granskade läromedlen förekom funktionshindrade i mycket liten utsträckning. Man skulle kunna tolka det som att läromedelsförfattarna har undvikit att skriva explicit om människor med funktionshinder för att inte bidra till att de framstår som avvikande och att det således skulle röra sig om ett medvetet försök till normalisering. Vad som talar emot
37 ibid. s. 33 38Nyberg, s. 22 39 ibid. s. 27-32 40 ibid. s. 4
den tolkningen är att det i stort sett aldrig förekommer funktionshindrade i lärobokstexter som beskriver människors vardag och där funktionshindret bara förekommer som något alldagligt, som man inte fäster någon större uppmärksamhet vid. Därför anser Nyberg och Gustavsson att utelämnandet av funktionshindrade i
läromedlen snarare är ett uttryck för utdefiniering.41
Nyman och Gustavsson menar därför att det sätt som läromedelsförfattarna skildrar funktionshinder inte kan anses leva upp till läroplanernas målformuleringar om en gemensam värdegrund när det gäller demokrati och jämställdhet. Det saknas beskrivningar av livsvillkor och erfarenheter av att leva med funktionsnedsättningar och
där funktionshinder tas upp är det med stereotypa exempel.42
3 Metod
I undersökningen kommer jag att använda mig av både av kvantitativ och av kvalitativ metod, eftersom jag inte bara vill undersöka förekomsten av representanter för de olika minoritetsgrupperna i läroböckerna, utan även är intresserad av att ta reda på hur de skildras.
För att kunna dra generella slutsatser med mätbara resultat använder jag kvantitativ metod och mäter med hjälp av denna hur fördelningen är på vilka som får representera de tyskspråkiga ländernas befolkning. På så sätt får jag en övergripande bild av hur stor del som är kvinnor respektive män, samt hur stor förekomsten är av personer som på olika sätt avviker från ”normen” i någon av aspekterna etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder. Kvantifieringen gör det också möjligt att i viss mån jämföra de analyserade läroböckerna med varandra när det gäller hur många personer som avviker från ”normen”, som förekommer i respektive lärobok. För att kunna genomföra detta kommer jag att göra en genomläsning av de valda läroböckerna och i samband med detta göra en innehållsanalys. Genom att göra en innehållsanalys
kan jag göra kvantifierande jämförelser av förekomsten av vissa element i texten.43
41. ibid. s. 37-39 42 ibid. s. 28
Det kvantitativa greppet används i denna uppsats för att skapa en överblick. Då de olika inslagen av personer som avviker från ”normen” är urskiljda i den kvantitativa undersökningen kommer jag att med hjälp av kvalitativ textanalys och genom belysande exempel studera hur respektive bok beskriver de personer som avviker ifrån normen. Metoden i min undersökning är inspirerad av och har samma utgångspunkter som den tematisering och tolkning Catarina Nyberg och Anders Gustavsson gör i sin granskning av hur funktionshinder framställdes i ett urval läroböcker. Efter att i ett första steg ha undersökt närvaro eller frånvaro av individer som inte tillhör ”normen” övergår jag i den kvantitativa analysen till att redovisa allt explicit som står om de olika minoritetskategorierna. Detta har därefter tematiserats främst utifrån vad som skrivs i det aktuella exemplet och i vilket sammanhang de förekommer. Här relateras även till frånvaro av personer som inte tillhör ”normen”. Detta görs i detta steg separat för varje lärobok. Därefter har representationer från de olika minoritetskategorierna från alla fyra läroböcker jämförts och sammanställts i ett övergripande mönster. Slutligen, har de tematiska mönstren tolkats i syfte att försöka fördjupa förståelsen av vad minoritets-kategoriernas närvaro och frånvaro i texterna kan tänkas betyda. Här fokuseras på hur
minoritetskategorierna är närvarande eller frånvarande.44
3.1 Reliabilitet
Analysen utgår främst från en hermeneutisk tradition och tolkningen kommer in successivt under analysens gång. Jag försöker alltså svara på frågan ”Vad är det som visar sig och vad är innebörden i det?” Tolkning av texterna i läromedlen är den huvudsakliga forskningsmetoden och detta innebär att min egen förförståelse i viss mån
kommer att påverka resultatet.45 Detta ofrånkomliga faktum påverkar givetvis
undersökningens reliabilitet. För att trots detta göra uppsatsen så tillförlitlig som möjligt
är det därför viktigt att jag är tillräckligt noggrann i textläsningen.46 Dessutom kommer
jag att eftersträva en genomskinlighet genom att förklara begrepp jag använder, redovisa material och källor och eftersträva att ha en tydlig argumentation för att öka reliabiliteten av den genomförda undersökningen.
44 Nyberg, s. 15-16
45 Eriksson, Lars Torsten och Wiedersheim-Paus, Finn (1997) Att utreda, forska och rapportera. s.
230-232
3.2 Teoretiskt perspektiv
Det övergripande teoretiska perspektivet i analysen baseras på antagandet att människan i sitt sociala liv strävar efter att skapa ordning och därför delar in individer i olika sociala kategorier, som tilldelas vissa egenskaper. De sociala konstruktionerna kan leda till att det skapas förgivet tagna, stereotypa föreställningar, som uppfattas som fakta om vad exempelvis ett funktionshinder är. Av speciellt intresse för denna undersökning är vilka innebörder olika sociala kategorier, som exempelvis kvinna, invandare, muslim,
homosexuell eller funktionshindrad tilldelas i de analyserade läroböckerna.47 Min avsikt
är att se om det finns några gemensamma drag i hur man väljer att skildra personer som tillhör en viss minoritetskategori och även om det finns skillnader mellan de olika läroböckerna. Berättelser i läroböckerna om personer som tillhör ”normen” kommer också att studeras för att se om dessa skildringar bidrar till att förstärka ett normativt förhållningssätt till vad som är tysk kultur.
3.3 Etiska problem
Ett etiskt problem med undersökningen är att jag har valt att använda mig av begreppet ”normen” för att underlätta när jag refererar till de heterosexuella personer med tyskklingande namn, utan funktionshinder och vars religiösa tillhörighet inte omnämns, som förekommer i böckerna. Detta kan i sig leda till uppfattningen att det finns en ”normal” tysk identitet och att de aspekter jag valt att studera är att betrakta som onormala eller avvikande. Att jag dessutom väljer att fokusera på vissa aspekter kan göra de blir överexponerade. Ett tolkningsproblem är också att det givetvis kan vara så att en person med ett tyskklingande namn som nämns i en text utan att det uttryckligen beskrivs att denne är exempelvis homosexuell, givetvis skulle kunna vara det. I min undersökning har jag valt att tolka det som att denna person tillhör ”normen” om det inte på något sätt framgår att han är homosexuell.
3.4 Avgränsningar och urval
På grund av uppsatsens omfång begränsar jag min undersökning till fyra läroböcker som används i grundskolan i undervisning i tyska steg 2. Eftersom jag ämnar granska läroböckerna utifrån läroplanens värdegrund har jag valt läroböcker som publicerats
tidigast år 2000, då de bör vara skrivna och utformade i enlighet med den nu gällande läroplanen, som är från 1994. Böckerna är utgivna av olika förlag och har olika författare. Det innebär inte att urvalet av läroböcker nödvändigtvis är representativt, men min avsikt har varit att skapa ett urval som representerar variation med avseende på bokförlag och läromedelsförfattare. De läromedel som kommer att analyseras i denna uppsats är:
− ”Der Sprung! 2” av Zandra Wikner – Strid, Anders Odeldahl och Angela Vitt,
utgiven av Almqvist & Wiksell år 2001.
− ”Mahlzeit 2” av Kicki Karlsson, Ann-Kristin Lindström och Gudrun Schornack,
utgiven av bokförlaget Natur och Kultur år 2002.
− ”Das Dach 2” av Horst Sturmhoeffel och Marie Sturmhoeffel, utgiven av
Studentlitteratur år 2005
− ”Genau! 2” av Monica Gustavsson, Urs Göbel och Hans Sölch, utgiven av
Bonniers förlag år 2006.
Jag väljer att enbart fokusera på textböckerna och inte på övningarna, eftersom det i första hand är texterna som skildrar människor och händelser, medan övningarna oftast anknyter till textstycket. För att omfånget av uppsatsen inte ska bli alltför stort kommer jag även att begränsa mig till att enbart analysera texterna och inte göra någon bildanalys. Däremot kommer jag att använda mig av bilderna som ett stöd till min textanalys om de kan komplettera information som saknas i texterna.
Skolverket granskade i rapporten ”I enlighet med skolans värdegrund?” hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställdes i läromedel
i biologi/naturkunskap, historia, religionskunskap och samhällskunskap. 48 I min
uppsats har jag därför valt att utgå ifrån samma kriterier och studera hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i läromedlen i tyska, samt undersöka förekomsten av representanter för de olika grupperna.
48 Skolverket. (2006) I enlighet med skolans värdegrund? En granskning av hur etnisk tillhörighet,
3.5 Om metodvalet
En metod som även innehöll analys av tillhörande övningsböcker hade kunnat ge kompletterande upplysningar till min undersökning, vilket möjligen hade kunnat påverka resultatet. En bildanalys hade också kunnat ge en tydligare bild av lärobokens innehåll i avseende på de granskade aspekterna. Att jag har valt att begränsa min undersökning till att enbart omfatta läromedel för tyska steg 2 gör också att helhetsbilden som läroboksförfattarna förmedlar av det tyska vardagslivet för hela grundskolan uteblir.
4 Resultat
I det första steget i undersökningen redovisas analysen av varje enskild lärobok för sig. Läroböckerna ges först en kortfattad introduktion där den övergripande uppbyggnaden av läroboken och bokens sätt att skildra tysk kultur och tyskt vardagsliv beskrivs. I analysens första led undersöks närvaro eller frånvaro av individer som inte tillhör ”normen”, samt hur många individer av manligt respektive kvinnligt kön som förekommer. Därefter åskådliggörs med hjälp av exempel ur läromedlen på vilket sätt dessa personer skildras.
4.1 Der Sprung!
I ”Der Sprung!” finns en hel del texter som är uppbyggda som dialoger. Situationerna är ofta enkla vardagssituationer där personerna beställer mat, gör inköp, går på disco eller bio etcetera. De tysktalande ländernas samhällsförhållanden och kultur beskrivs i form av stycken med bilder som visar olika sevärdheter och företeelser från de tysktalande länderna, påminnande om resebroschyrernas bild av de tysktalande länderna. Ett stycke handlar också om julfirandet. En hel del av styckena beskriver företeelser snarare än människor och vardagsliv, eller handlar om djur eller saker. Ofta saknas direkt koppling till de tysktalande länderna.
4.1.1 Textanalys
Det förekommer 64 personer i texterna i ”Der Sprung!” Av dessa är 33 av manligt kön och 31 av kvinnligt kön.
De personer med annan etnisk bakgrund än från någon av de tysktalande länderna som förekommer i boken är den amerikanske apotekaren som uppfann Coca Cola, den brittiske matematiker som ritade konstruktionsritningen till den första datorn och en tjeckisk författare som skrev om konstgjorda människor, som han kallade robotar. Dessa tre har ingen direkt koppling till tysk kultur och finns med i läroböckerna enbart för att
styckena råkade handla om Coca Cola, datorer och robotar.49 Kanske kan man även
nämna att Pippi Långstrump också förekommer och hon är ju som bekant av svenskt
ursprung.50 Sammanlagt förekommer alltså i ”Der Sprung!” fyra personer med annan
etnisk bakgrund än ”normen.”
Religion förekommer endast i kapitlet om julfirandet. Kapitlet inleds med att man berättar om Marcus och om hur han och hans familj firar jul genom att besöka kyrkan. Det framkommer också att Marcus egentligen inte går i kyrkan så ofta. I en liten notis i samma kapitel berättar man att man i Tyskland firar Nikolaus den 6 december genom att barnen ställer sina skor utanför dörren och att Nikolaus sedan lägger kex och choklad i
skorna.51 Stycket belyser snarare traditioner än religiositet.
I boken förekommer inga berättelser om kärlek mellan ungdomar. Ett heteronormativt synsätt framkommer dock i de två fall hela familjer beskrivs, båda dessa familjer består
av mamma, pappa, en son och en dotter. Den klassiska kärnfamiljen.52 Några homo-
eller bisexuella individer förekommer således inte. Inga funktionshindrade förekommer i boken.
Trots att jag inte kommer att ge mig in på en bildanalys måste jag ändå påpeka att Sonja Reuterskiöld, som står för de flesta av teckningarna i ”Der Sprung!” är mer progressiv än vad texterna egentligen är. Hon tecknar personer med olika hudfärg och försöker frångå de traditionella könsrollerna. Till ett av styckena har hon till och med gått ifrån lärobokstexten, som handlar om en manlig reporter och tecknat en kvinnlig reporter istället. Troligen är det på grund av att hon inte har förstått att det i tyskan innebär en manlig reporter om det står ”der Reporter”. Hade det varit en kvinna hade det stått ”die
49 Wikner – Strid, Zandra, Odeldahl, Anders och Vitt, Angela (2002) Der Sprung! , s. 24, 42 och 43 50 ibid. s. 29
51 ibid. s. 91-93 52 ibid. s. 54 och 86
Reporterin”.53 Detta misstag tyder på att bilderna snarare visar på tecknarens vilja att undvika en fullständigt normativ personskildring än att läroboksförfattarna har haft sådana tankar när de skrev texten.
4.2 Mahlzeit
I ”Mahlzeit” förekommer många små ”vardagliga berättelser” ur unga människors liv. Här har man valt att skildra livet i de tysktalande länderna ur ungdomars perspektiv. De ”turistguide-liknande” inslagen, som används i exempelvis ”Der Sprung!” för att beskriva städer och länder uteblir i ”Mahlzeit”. Realia om olika länder och städer skildras istället genom att de förekommer som en del i ungdomarnas berättelser om livet och ibland i små korta faktarutor. Istället har läroboksförfattarna valt att fokusera på ämnen som de tror kan vara intressanta för eleverna. Kärlek är ett återkommande tema och så även olika aktiviteter som kan tänkas tilltala ungdomar, såsom live-rollspel, konserter, dataspelsträff och sport.
4.2.1 Textanalys
I ”Mahlzeit 2” förekommer 93 personer i lärobokstexterna, av dem var 48 män/pojkar och 45 kvinnor/flickor. Det är endast två av berättelserna i boken som skildrar personer som avviker från ”normen”. En av dem har en turkisk flicka som huvudperson och i den nämns också hennes familj kortfattat. Den andra berättelsen handlar omen flicka som är både funktionshindrad och från Iran.
Kvinnor och män förekommer i ungefär lika stor utsträckning och båda könen framställs som aktiva. Ingen tydlig skillnad kan märkas i skildringen av pojkar och flickor. I ett stycke där berömda personer från tysktalande länder skildras är männen Albert Einstein, Arnold Schwarzenegger och bröderna Grimm. Kvinnorna som skildras är Drottning Silvia och Bertha von Suttner. När männen skildras är det deras prestationer som är i centrum. Drottning Silvia beskrivs visserligen som språkkunnig, men resten av stycket beskriver hennes familjeförhållanden. Bertha von Suttner förekommer i en liten berättelse om två tjejer som har fått som skoluppgift att de ska hålla ett föredrag om berömda kvinnor i Österrike. Fokus blir här på att hon är kvinna
och berömd, detta förstärks också av att hon beskrivs som en ”Powerfrau”.54 En skillnad i hur berömda män och kvinnor skildras kan alltså märkas i detta stycke, men lägger man ihop samtliga kända personer i boken så dominerar kvinnorna till antalet.
Den turkiska flickan, Sahia, bor i Duisburg. Hon går i skolan och på kvällarna arbetar hon med att städa trappor eftersom hennes familj inte klarar sig på enbart faderns inkomster. Hennes mor är hemma med syskonen och tjänar lite pengar på att ändra och laga kläder i hemmet. Sahia berättar att de skickar pengar till sin morbror i Turkiet och att de kommer att flytta hem (till Turkiet) igen så snart han har råd att öppna en restaurang.55 Det bor cirka 3 miljoner turkar i Tyskland, vilket är ungefär 3,6 % av
Tysklands befolkning. 56 Att få med en turkisk familj i läroboken är därför ett bra sätt att
få en större bredd på den kultur som ska skildras som den tyska. Här väljer man att beskriva Sahias vardag i kontrast med hennes tyska klasskamraters, Sahia behöver inte gå på aerobics, som sina tyska väninnor, berättar hon, eftersom hon får motion när hon städar trappor och hon kan inte följa med väninnorna ut och roa sig. I stycket framgår också att hennes familj betraktar Turkiet som ”hemma” och att de planerar att flytta tillbaks dit igen så fort de har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar i Tyskland.57 Hennes familj beskrivs på så vis som ett avvikande undantag och som ett tillfälligt inslag i den normativa tyska kulturen. I berättelsen om Leila, som både är funktions-hindrad och är av iranskt ursprung Leila nämns hennes etniska bakgrund bara i förbifarten och det framstår därför i den berättelsen, som ett mer naturligt inslag att även personer med annan etnisk bakgrund är ”normen” bor i Tyskland. .
Religion förekommer sparsamt i boken. Ett av de stycken där religion nämns skildrar kortfattat Martin Luther och Hildegard von Bingens liv. Ett annat stycke handlar om
Anne Frank och där nämns att hon och hennes familj förföljdes för att de var judar.58
Eftersom kärlek är ett återkommande tema i boken förekommer vid inte mindre än femton tillfällen beskrivningar som gör att ungdomarnas sexuella läggning framgår. Homo- eller bisexualitet förekommer inte uttryckligen och i endast två av fallen är det inte uttalat att det rör sig om heterosexualitet. Dessa två tillfällen är dock snarare ett
54 Karlsson, Kicki, Lindström, Ann-Kristin och Schornack, Gudrun (2002) Mahlzeit 2, s. 128 55 ibid. s. 83
56 http://sv.wikipedia.org/wiki/Turkar 57 ibid. s. 83
uttryck för att heterosexualitet anses vara något så självklart att man inte ens behöver nämna det, än en öppning för att personerna skulle kunna ha en bisexuell eller homosexuell läggning. Det rör sig här om kontaktannonser och det finns två annonser där heterosexualiteten inte uttrycks i klarspråk. I den ena söker Dominik, 17 år någon som är 15-17 år gammal och som ska gilla sport och förhoppningsvis även honom. I en annan kontaktannons söker Didi, som är 15 år, någon som, liksom hon, gillar katter och långa promenader. Man skulle kunna tolka detta som ett försök till normalisering, att man vill undvika att uttryckligen skriva att det rör sig om homo- eller bisexualitet, men mot denna tolkning står ju det faktum att det i alla övriga fall explicit uttrycks att det rör sig om heterosexuell kärlek. Den totala frånvaron av bi- eller homosexualitet i boken är således snarare att betrakta som en utdefiniering och att det i två av kontaktannonserna inte ens nämns vilket kön personen som söks ska ha är sannolikt ett uttryck för en
omedveten heteronormativitet.59
Familjerna som förekommer i texterna, består i de flesta fall av mor och far och barn, men det finns även en berättelse om en tjej som bor med bara sin far60och ett stycke
handlar om en 15 årig flicka, som är hemlös och bor i ett hem för hemlösa barn.61
En person med funktionshinder förekommer i boken, Leila. Leila blev i en olycka som fyraåring av med en arm. I stycket beskrivs hur Leila hade svårt att acceptera att hon blivit av med armen och att hon inte ens ville se åt armstumpen, men efter att hon fick sin armprotes återvände hon långsamt till livet och började hitta nya intressen. Först började hon med Kung-Fu, men det slutade hon snart med eftersom det ju inte gick för sig att utdela slag med armprotesen. Nu tränar hon istället simning och hennes mål är att kunna vara med i Handikapp-OS. Berättelsen om Leila är uppbyggd som en tidningsnotis. Under berättelsen finns en faktaruta som inleds med att förklara att ”även handikappade kan idrotta”. Detta är i och för sig helt korrekt, men byter man ut handikappade mot något annat framgår tydligt hur det låter, smaka på meningen: ”Även kvinnor kan idrotta.” I berättelsen framställs Leila i egenskap av funktionshindrad, i och med att hon förekommer i samband med just handikappidrott. Hennes funktionshinder framställs också som något problematiskt och något som hon har haft svårt att acceptera
59 Skolverket (2006) I enlighet med skolans värdegrund? s. 26-27 60 Karlsson s. 42
och det ses som självklart att det finns vissa saker som inte passar för en person med armprotes att ägna sig åt, såsom Kung Fu. Berättelsen beskriver en person som, trots sitt funktionshinder, kan idrotta och leva ett gott liv. Faktarutan förstärker genom den inledande meningen intrycket av att stycket handlar om ”de andra”, de
funktions-hindrade blir ett undantag.62
4.3 Das Dach
I ”Das Dach” har man blandat de olika greppen för att beskriva de tyskspråkiga länderna. Här förekommer dels några berättelser om några människor från olika länder där man talar tyska, en familj berättar om skidåkning i Alperna och några familje-medlemmar i en familj i Köln får komma till tals och berätta om varandra och sina släktingar. Här förekommer också ett resebroschyrsliknande inslag om Berlin, där man beskriver några av sevärdheterna i staden. Ett stycke innehåller basfakta om Schweiz. Styckena är en blandning av dialoger, små ”reportage”, berättelser och fakta.
4.3.1 Textanalys
I ”Das Dach” förekommer 76 personer, av dessa är 40 män och 36 kvinnor.
Det förekommer sex personer som har sitt ursprung i icke tysktalande länder. Av dessa
är en Nils Holgersson och en annan är en svensk pojke.63 Därutöver figurerar en man
med turban som bara talar engelska som bifigur i en berättelse.64 I ett stycke som
handlar om julfirandet skildras hur ”A ”och ”B” upplever julen. ”A” är ett barn i Tyskland eller Sverige, vilket indikerar att traditionerna vid jul, enligt läroboks-författarna, är desamma för båda länderna. Enligt läroboken innebär julen för ”A” bakande, pysslande, julgran, ljus, presenter, choklad, apelsiner, kakor, familj, TV, mor- och farföräldrar, mer presenter, mat, video, bio, mer mat och så vidare, medan barn ”B”, som är ett barn i ett flyktingläger i Afrika eller Asien upplever fattigdom, sjukdom och hunger.65
I stycket ”Mitmenschen” får Dolma från Nepal, Yen från Laos och Tawai från Thailand berätta lite om sina liv i sina respektive länder. I inledningen till stycket ”Mitmenschen”
62 ibid. s. 102
63 Sturmhoefel, Horst och Strumhoefel, Marie (2005) Das Dach 2, s. 83 och s. 90 64 ibid. s. 18
berättar också läroboksförfattarna om att de ger en del av pengarna de tjänar på att skriva läroboken till barn i fattiga länder som inte har råd med skolutbildning. Dolma,
Yen och Tawai är exempel på några sådana barn.66 Ingen av personerna med annan
etnisk bakgrund är boende i något tysktalande land eller beskrivs som en del av den tyska kulturen. Istället för att personer med annan etnisk bakgrund förekommer som inslag i den tyska kulturen i vardagliga berättelser, så har ”Das Dach” valt att beskriva ungdomar och barn med utländsk härkomst som ”de andra”. Dessa andra framställs som utsatta, fattiga och i behov av hjälp, vilket de kan få av bland andra svenskar som ger bidrag till läroböcker och barnhem.67 Detta sätt att skildra personer med annan etnisk härkomst än ”normen” kan vara problematiskt. Å ena sidan kan det bidra till att skapa en barriär mellan ”vi” och ”dom” och det bidrar inte till en förståelse för att personer med skilda etniska bakgrunder lever även i de tyskspråkiga länderna. Å andra sidan är det i enlighet med skolans värdegrund, då det är att betrakta som ett uttryck för ”solidaritet med svaga och utsatta” vilket är ett av de värden som skolan enligt
läroplanen ska gestalta och förmedla.68
Den enda anknytningen till religion som finns med i boken är första raden i stycket om julafton där det står att man vid jul firar Kristi födelse. 69
Uttalad heterosexualitet förekommer i ett antal stycken: Gabi i bokens första stycke är kär i sin tysklärare, Herr Wolf.70 Sahras syster Carola har en pojkvän.71 Vera blir förälskad i en kille hon träffar på nätet.72 Två killar konkurrerar om samma tjej.73
Philips syster Silke har en pojkvän som heter Norbert.74 En liten berättelse handlar om
när morfar kommer på Manuel 12 år med att titta på nakna kvinnor på datorn.75 De
familjer som är med i boken har alla sammanlevande mor och far och familjerna har
mellan ett till tre barn.76 Inga homo- eller bisexuella personer finns med.
66 ibid. s. 93-97 67 ibid. s. 97 68 Lpo 94, s. 3 69 Sturmhoefel. s. 52 70 ibid. s. 6 71 ibid. s. 9 72 ibid. s. 12-13 73 ibid. s. 61-63 74 ibid. s. 71 75 ibid. s. 82 76 ibid. s. 8, 9, 44 och 68
Det förekommer ingen individ med funktionshinder i boken.
4.4 Genau!
I ”Genau!” är en del av styckena uppbyggda som dialoger, andra har ett brev som utgångspunkt och några är små korta berättelser som huvudsakligen beskriver semesterresor till olika städer. Dialogerna är korta och mycket enkla och det är tydligt att språkträning är huvudsyftet, även om det kan vara scener ur vardagen som skildras. Beskrivningar av tyskspråkiga länder och städer sker främst i med hjälp av bilder, som skulle kunna vara hämtade ur en turistbroschyr och skildrar inte människor som lever i städerna, utan möjligen får någon som har varit på besök i staden komma till tals i stycket och berätta om vilka sevärdheter där finns. Ett längre stycke handlar om tyska jultraditioner och här finner man även ett recept och en julsång. i ett annat stycke finns historien om märket Adidas, som har sitt ursprung i Tyskland.
4.4.1 Textanalys
I boken förekommer 46 karaktärer. 27 av dem är av manligt och 19 är av kvinnligt kön. Tre personer med utländskt klingande namn förekommer i boken. Deras namn dyker upp i vardagliga sammanhang och ingen hänvisning till deras etniska bakgrund förekommer, vilket gör att de uppfattas som ett naturligt inslag i läroboken och på så sätt även i den i läroboken skildrade vardagen. Ingen skillnad görs på hur dessa individer presenteras jämfört med dem som har tyskklingande namn. Ett av de namn som förekommer är ”Ali”, som står på insidan av pärmen där några tyska fraser att
använda i klassrummet presenteras. Meningen är ”Nej, Anna och Ali är inte här.”77 Det
andra namnet är Salim, som förekommer i ett stycke då eleverna ska öva på klockan och fritidsaktiviteter och om Salim ska eleverna kunna säga att han kommer klockan fyra
och att han sjunger i skolkören.78 Slutligen får också Amir vara med i en kort dialog i
vilken han frågar Kathi om hon köpt en ny anorak och hur mycket den kostade.79
77 Gustavsson, Monica, Göbel, Urs och Sölch, Hans (2006) Genau! 2 pärmens insida 78 ibid. s. 13
Den enda förekomsten av religion i boken är i stycket om julfirandet då den helige Nikolaus beskrivs kortfattat, men han beskrivs inte i religiösa termer, utan som en man som kommer med choklad, kakor och leksaker den 6 december.
Heterosexualitet förekommer på några ställen i boken. I ett stycke skriver Maria att hon
och hennes pojkvän gärna vandrar och klättrar.80 I ett brev till Lukas dementerar
visserligen Sophie att hon är kär i Felix, men på ett sådant sätt att det framgår att hon
sannolikt är heterosexuell.81 I en dikt, som i och för sig saknar avsändare och således
rent teoretiskt skulle kunna vara en dikt som en pojke skrivit, väntar pojkvännen vid bussen. Bilden på sidan intill visar dock ett heterosexuellt par, så tolkningen blir att det
är en tjej som har skrivit dikten.82 En familj är beskriven och det är den typiska
kärn-familjen med mor, far, en dotter och en son.83 Homo- eller bisexualitet förekommer inte.
Inga personer med funktionshinder finns med i boken.
4.5 Sammanfattat resultat
Under denna rubrik sammanställs representationer från de olika minoritetskategorierna från alla fyra läroböcker och jämförs för att få ett övergripande mönster. Resultaten tolkas i syfte att försöka fördjupa förståelsen av vad minoritetskategoriernas närvaro och frånvaro i texterna kan tänkas betyda. Inledningsvis presenteras en översikt över hur de olika läroboksförfattarna har valt att ta upp de tyskspråkiga ländernas kultur, vardagsliv och samhällsförhållanden.
4.5.1 Kultur och vardagsliv i de tyskspråkiga länderna
Läroböckerna väljer i olika hög grad att ta del av ansvaret att se till att eleverna uppnår kursplanens mål att de ska utveckla sin förmåga att reflektera över tysk kultur, levnadssätt, vardagsliv och samhällsförhållanden. I ”Genau!”, ”Das Dach” och ”Der Sprung!” har man ett ganska likartat förhållningssätt. Styckena beskriver fiktiva vardagssituationer som i stor utsträckning behandlar sådant man kan ha nytta av som turist, som att fråga efter vägen, betala på restaurang, handla och liknande. Dessa texter är uppbyggda som dialoger och är ofta så summariska att de ger mycket liten inblick i
80 ibid. s. 8 81 ibid. s. 15 82 ibid. s. 30 83 ibid. s. 10
vardagslivet i länderna. Det är också sällan det går att säga i vilket land eller vilken stad dialogerna kan tänkas utspela sig. I dessa tre böcker skildras de tyskspråkiga länderna i huvudsak med bilder av sevärdheter och korta fakta om antal invånare, viktiga städer, kända företeelser, historiska händelser etcetera. Det verkar som att man i dessa läroböcker har man valt att tolka begreppet ”kultur” som realia, alltså som en konkret information om fakta.
Kursplanen för moderna språk ger också möjlighet till olika tolkningar av vad som avses med ”kultur” eftersom formuleringarna i kursplanen kan anses ligga någonstans emellan språkundervisningens traditionella kulturbegrepp och kulturbegreppets nya
innebörder inom till exempel sociologi och antropologi.84 I den traditionella
språk-undervisningen har begreppet ”kultur” setts som ett objekt som kunde studeras. I praktiken innebar och innebär det alltså ofta fortfarande, att språkundervisningen
omfattade undervisning om det främmande landets historia, geografi och litteratur.85
”Mahlzeit” har ett annorlunda upplägg och försöker skildra ungdomars verklighet i de tysktalande länderna. Styckena ger intrycket av att huvudsakligen vilja förmedla ett budskap eller berätta om någon eller något, istället för att kännas konstruerade för enbart språkträningens skull. Detta gör att man får en inblick i några ungdomars liv och på det sättet har läroboksförfattarna försökt väva in information om kultur och vardagsliv i läroboken.
4.5.2 Kön
I de granskade läromedlen har alla utom ”Genau!” en relativt jämn fördelning av personer av manligt respektive kvinnligt kön. I samtliga läroböcker förekommer dock något fler pojkar/män än flickor/kvinnor. Frågan är om det är en ren slump? I ”Genau!” förekommer däremot 27 personer av manligt kön mot endast 19 av kvinnligt, vilket är en klar snedfördelning. Nämnas bör även att transpersoner överhuvudtaget inte förekommer i någon av läroböckerna.
Det är ingen markant skillnad i hur pojkar och flickor beskrivs, de förekommer i liknande situationer och är båda aktiva. När berömda personer skildras är det däremot i huvudsak män. Uppfinnare, författare, musiker, politiker, företagare som förekommer i
84 Tornberg, s. 240-241 85 ibid. s. 61
läroböckerna och som är verkliga personer är alla män, förutom i ”Mahlzeit!”, där det verkar som att man har arbetat medvetet med att bryta den manliga dominansen. Här förkommer faktiskt något fler berömda kvinnor än män.
Ett stycke som däremot kan anses vara kränkande är stycket i ”Das Dach” om Manuel, 12 år, som sitter och porrsurfar på nätet. Visserligen kommer i berättelsen Manuels morfar/farfar in i rummet, upptäcker vad han håller på med och säger åt honom att stänga av datorn, men frågan är varför läromedelsförfattarna väljer att ta med detta tema utan att på något sätt problematisera att de nakna kvinnorna på bildskärmen ses som objekt.
4.5.3 Etnisk bakgrund
På olika sätt förekommer i de granskade läromedlen sammanlagt femton personer som är av en annan etnisk tillhörighet än det jag i denna uppsats valt att kalla för ”normen”. Jag kommer att bortse från de tre svenskar som finns med (varav Pippi Långstrump är en och Nils Holgersson en) eftersom de är att betrakta som ett sätt att få en koppling till de svenska elevernas egna kulturella erfarenheter och därför inte kan ses som en del av skildringen av tysk kultur. Av de återstående tolv, är det endast fem som kan anses förekomma i skildringar av tyskt vardagsliv, som alltså får representera en del av de tysktalande ländernas invånare. Av dessa fem hittar vi två i ”Mahlzeit” och tre i ”Genau!”. Personerna framställs på mycket olika sätt i dessa två böcker, vilket till stor del hänger ihop med de olika läroböckernas upplägg.
I ”Mahlzeit” har man valt att ge en inblick vardagslivet för en turkisk flicka, som är bosatt i Tyskland. Eftersom personer med turkiskt ursprung utgör en icke oväsentlig del av Tysklands befolkning är det bra att i läroboken få med den minoritetskategorin. Något problematiskt är dock att hon på ett så markant sätt skildras som avvikande från sina tyska väninnor och hela familjen tänker flytta ”hem” till Turkiet igen så snart de fått ihop tillräckligt med pengar för att öppna en restaurang där. Detta gör att man kan uppfatta det som att de turkar som bor i Tyskland endast är tillfälliga besökare, som utgör ett undantag istället för att skildra dem som en del av den tyska mångkulturen. Den andra personen i ”Mahlzeit” med annan etnisk bakgrund än ”normen” är Leila från Iran. Här ligger fokus på hennes funktionshinder och därför blir hennes etniska bakgrund ett mer självklart inslag som det inte fästs så stor betydelse vid. Kanske gör det att eleverna får mer förståelse för att även Tyskland är ett mångkulturellt samhälle
utan att man för den skull behöver vara övertydlig med att betona det avvikande. I berättelsen om Leila kan man hävda att det är fråga om genuin likabehandling vad gäller hennes etniska bakgrund.
I ”Genau!” har man valt att helt sonika slänga in tre utländskt klingande namn i texterna, utan att ge någon beskrivning av karaktärerna eller deras bakgrund. Boken har heller inte alls samma ambition som ”Mahlzeit” att ge inblickar i tysk kultur och tyskt vardagsliv. Namnen förekommer således i konstruerade dialoger, som överhuvudtaget saknar lokal färg. Detta kan ses som en form av normalisering och en genuin likabehandling, eftersom läroboksförfattarna uppenbarligen är medvetna om mångfalds-perspektivet i och med att namnen förekommer, men har valt att inte vara övertydliga med att det rör sig om personer med en annan etnisk bakgrund än ”normen”.
De två böcker, som uteslutit personer med annan etnisk bakgrund än ”normen” ur sina skildringar av tyskt vardagsliv, har helt olika sätt att skildra de personer med annan etnisk bakgrund som på andra sätt förekommer i böckerna.
I de stycken i ”Der Sprung!” som utspelar sig i tysktalande länder förekommer enbart tyskklingande namn. De personer, som inte tillhör ”normen” med avseende på etnisk bakgrund, som skildras har alla ”uppfunnit” något och skildras som intelligenta och påhittiga. Det är en britt, en amerikan och en tjeck som beretts inträde i läroboken. Personerna saknar dock helt koppling till de tysktalande länderna och bidrar inte på något sätt till att skapa en bild av dessa länder som mångkulturella. Läroboksförfattarna visar ingen tendens till medvetenhet om mångfaldsperspektivet, vilket gör att man kan dra slutsatsen det sannolikt inte är frågan om ett medvetet försök till normalisering, utan att det här rör sig om utdefiniering av personer med annan etnisk bakgrund. Tecknaren som står för de flesta av bilderna i boken har dock försökt lätta upp de normativa texterna och visar en större medvetenhet om mångfaldsperspektivet än vad texterna gör. I ”Das Dach” förekommer personer med utländsk härkomst på ett ganska stereotypt sätt. I ett stycke möter vi på en flygplats en man med turban och svart skägg och det framgår väldigt tydligt att han inte är en del av den tyskspråkiga kulturen eftersom han svarar på engelska när pojken som stycket handlar om ställer en fråga på tyska. De tre personer som är med i stycket ”Mitmenschen” är tre exempel på sådana som läroboksförfattarna har skänkt pengar till. Dessa personer förekommer som ett exotiskt inslag, det är tydligt
att det rör sig om ”de andra”. Läroboksförfattarna uppmanar till internationell solidaritet och att man ska tänka på att hjälpa människor i fattiga länder, vilket är behjärtansvärt, men samtidigt exkluderar författarna de människor med annan etnisk bakgrund som lever och verkar i de tyskspråkiga länderna. Även stycket som beskriver julen för ett fattigt flyktingbarn och ställer det mot hur ”vi” firar jul, förstärker skillnaderna mellan ett tänkt ”oss” och de annorlunda och fattiga ”andra” som inte lever i västvärlden. Med tanke på att lärobokstexterna faktiskt formar bilden av de tyskspråkiga länderna och deras invånare är det olyckligt det endast är i två av böckerna som det överhuvudtaget framgår att även dessa länder är mångkulturella.
4.5.4 Religion
Det förekommer överhuvudtaget väldigt lite inslag som berör religion på något sätt i de läroböcker jag har granskat. Om man väljer att utgå ifrån samma frågeställning som Kjell Härenstam; ”Presenterar läroboken religionen i fråga på ett sätt som innebär en konflikt med rimliga tolkningar av värdemål i läroplanerna?” så kan denna fråga
besvaras nekande.86 Att religion förekommer främst i samband med det i samtliga
läroböcker förekommande avsnittet om julfirandet, samt att det där främst nämns i samband med traditioner och inte som ett uttryck för religiositet speglar verkligheten för många tysktalande.
Ett stycke i ”Mahlzeit” handlar om Anne Frank och här framgår att hennes familj blev förföljda för att de var judar, vilket ju är ett kapitel i den tyska historien, som än idag ger avtryck i vår syn på den tyska identiteten. Intressant vore även att diskutera skillnader i religionsutövande mellan före detta DDR och BRD. Kanske skulle det även vara lämpligt att på något sätt belysa att det finns många olika religioner representerade inom de tysktalande länderna, detta är något som inte nämns överhuvudtaget i någon av läroböckerna.
4.5.5 Sexuell läggning
Ifall de svenska skoleleverna utgår ifrån läroböckerna i tyska när de skapar sig en bild av befolkningen i de tysktalande länderna, så har de fått bilden av den tysktalande människan som heterosexuell. Det förekommer inte i något av läromedlen en enda
