Sydöstra Hisingen har i vissa delar blivit grönare genom att en park anlagts på
Vågmästarplatsen och att Bräckeleden tack vare Lundbytunnelns tillkomst har kunnat byggas om till en idyllisk lokalgata. Utsläppen av luftföroreningar är mindre och luften också blivit något renare än för tio år sedan. Det visar utsläppsinventeringen och de olika mätningarna. Dock har det inte blivit förbättringar i den utsträckning som visionärerna i Miljöprojekt Göteborg hade hoppats på. I några avseenden och på vissa platser har visionen infriats och kanske till och med överträffats.
Bostadsområdena kring Bräckeleden var för tio år sedan ett av de mest miljöstörda områdena i hela Göteborg. Området var i flera avseenden prioriterat för åtgärder och mycket gjordes för att försöka lindra situationen för de boende kring leden. Idag har höga bullernivåer,
vibrationer och höga luftföroreningshalter ersatts med förhållanden som gäller mer fridfulla lokalgator. Farhågorna att utsläpp från Lundbytunneln, som tog över den störande trafiken år 1998, kom helt på skam. Den tunga trafiken på Hjalmar Brantingsgatan väljer nu
Lundbyleden, vilket har minskat belastningen i området kring bl.a.Vågmästareplatsen, men medförde en ökning vid passage av Brämargården.
Bussterminalen och ett stort antal av parkeringsplatserna på Vågmästareplatsen har fått ge vika för promenadstråk och en park, som invigdes just våren 2001. Trafiken på Hjalmar Brantigsgatan och anslutande trafik vid Vågmästarplatsen är trots påtaglig minskning fortfarande intensiv och förorsakar miljöstörningar över det acceptabla för de boende.
Miljöstörningarna är mest i form av buller, eftersom luftföroreningshalterna redan minskat till nivåer under miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid.
Totalt minskade trafiken på Hisingen de första åren av 1990-talet men under de senaste fem åren har den stadigt ökat. Mest har trafiken ökat på Lundbyleden. Den stora trafikökningen till trots har de totala utsläppen av NOx inte ökat på någon av de studerade väglänkarna.
Trafikökningen har dock resulterat i att luften inte har blivit så ren som den annars skulle ha varit tack vare att nästan alla personbilarna idag är katalytiskt avgasrenade.
Miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid överskrids idag vid bostäder längs med Lundbyleden från Tingstad i öster till Sannegårdsmotet i väster. Mest utbrett är överskridandet av normen för dygn (60 µg/m3), som även riskerar att överskridas efter 2005 vid villabebyggelsen i Tingstad närmast Ringömotet och radhuslängan närmast Brunnsbomotet samt
flerfamiljshusen vid Kvillegatan, närmast Lundbyleden.
Utlastningen av bensin från Skarvikshamnen ska förses med den återvinning av bensinångor som Miljöprojekt Göteborg arbetade för. Tekniken fanns för över tio år sedan, men statliga bidrag ger nu ekonomisk förutsättning. I vilken utsträckning raffinaderiernas utsläpp har minskat är svårt att avgöra. Då som nu är det svårt att mäta och uppskatta de diffusa utsläppens storlek, men att de har minskat är utan tvekan. Utsläppen från tankparkerna har reducerats men de utgör fortfarande två tredjedelar av raffinaderiernas samlade utsläpp av VOC. Nynäs åtgärd mot utsläppen från sina tankar är det den mest radikala som har gjorts. Utsläppen från raffinaderiernas processområden har inte minskat i någon större utsträckning, vilket kan bero på att den bearbetade mängden råolja idag är väsentligt mycket större.
Flera vittnesmål finns också om att man idag inte känner den karaktäristiska oljelukten från raffinaderierna lika ofta som förr. Raffinaderierna har helt enkelt blivit duktigare på att hålla efter läckor. Fortfarande förekommer det dock att folk störs av den dåliga lukten av
petroliumprodukter på Hisingen. Även utsläppens sammansättning har förändrats på så sätt att de mest miljöfarliga utsläppen har kunnat minskas.
En av de hälsofarligaste beståndsdelarna i utsläppen från raffinaderierna, och när bensinen förbrukas i bensindrivna fordon, är bensen. Bensenhalten i bensin har sjunkit från 5 % till 1 %. Den lägre halten bensen i bensin har medfört att Preem tillverkar mindre mängd bensen och att Shell separerar bensenen från bensinen vilket har medfört lägre utsläppsmängder av bensen.
Trots södra Biskopsgårdens bostadsområdens närhet till oljehamnen, Shell raffinaderiet och de mycket stora trafikflödena vid Bräckemotet, visar mätningarna på att den föreslagna normen för bensen (2.5 µg/m3 som årsmedelvärde) kan komma att klaras fram till 2010. Medelvärdena i den närmaste omgivningen av Shell är också bara hälften av nivåerna vid de mest trafikerade innerstadsgatorna. Det beror på att den här delen av Hisingen är väl
ventilerad. När vinden väl blåser från oljehamnen och Shell i riktning mot Biskopsgården, är det en sydvästlig vind med måttliga vindstyrkor som blandar om i lufthavet och håller halterna på låga nivåer. Det behöver dock bli ännu bättre. Drivkraften för ytterligare insatser för att minska utsläppen av luftföroreningar har dock förskjutits mot att undvika mer regionala miljöeffekter som förhöjda ozonhalter, övergödning och försurning.
På det hela taget har industrins punktutsläpp och utsläpp från stora panncentraler i stort sett inte kunnat elimineras. Panncentraler har förvisso stängts och Volvo har minskat företagets utsläpp av NOx genom ökad användning av naturgas och fjärrvärme, just som projektet förutspådde. Volvos stora miljöstörande utsläpp av framförallt kolväten var en av flera orsaker till att den statligt finansierade Miljöprojekt Göteborgsutredningen kom tillstånd. Utsläppen är inte heller idag särskilt små. Framförallt har minskningen av kolväteutsläppen avstannat och åter ökat från den lägsta nivån år 1998 då företaget lyckats reducera utsläppen med två tredjedelar. Idag ligger utsläppen på en nivå som är hälften av den för tio år sedan. Fordonstrafikens samlade utsläpp på den här delen av Hisingen, där raffinaderier, oljehamn och Volvo är belägna, är något större än Volvos utsläpp. Trafikens utsläpp har sedan början av 1990-talet minskat med i runda tal 30 % (EDB Väst). Betydligt större utsläpp av VOC sker fortfarande från oljehamnen och raffinaderierna, trots redovisade minskningar.
Trafiken förbi Brämargården kan antas fortsätta att ha en hög ökningstakt. Till detta kommer ökade utsläpp från fartyg och hamnverksamheter samt planer på nya trafikalstrande aktiviteter på gamla Porslinsfabriksområdet. En fördjupad studie med dessa nya förutsättningar kan ge svar på om normen kommer att kunna klaras i de dessa utsatta delar av Brämargården. Sammantaget är situation jämförbar med den i slutet av 1980-talet bättre, trots trafikens tillväxt, men att det kan bli och måste bli ännu bättre om MKN för NO2 skall klaras vid utgången av 2005.
Transporter och arbetsmaskiner (traktorer m.m.) står för en mycket stor del av
kväveoxidemissionerna i Sverige idag. Med katalytisk avgasrening kan utsläppen av kolväten, kväveoxider och kolmonoxid minskas med 90-95%. Utsläppen av NOx har redan minskat med 30-40 % sedan mitten på 1980-talet och beräknas minska ytterligare framtill år 2010,
-___________________________________________________________________________ Utsläppsminskningen är i själva verket inte så stor som antagits, det finns också mycket stora källor som inte har påverkats av förbättrad avgasteknik och vars exakta storlek vi inte känner. Det är också möjligt att NOx utsläppen inte enbart är dimensionerande för bildningen av NO2
Beräkningen av 98%-iler av NO2-värden för dygn år 2005 visar att MKN för NO2 kommer att överskridas i den närmaste omgivningen av Ringömotet, Hjalmarbrantingsplatsen och
Lundbyledens sträckning förbi Brämargården (Det mörkaste röda i figur 28).
Slutligen är det väl värt att nämna, även om det inte studerats i detta projekt, att luften på Hisingen också påverkas av fartygens stora utsläpp av föroreningar till luft. Krav på bättre bränslen kommer, men det tar tid p.g.a internationella överenskommelser.
7.2 Hisingen 2010 - Från helvetets förgård till paradiset på jorden.
Hur kommer det då att se ut på Hisingen om ytterligare 10 år? Miljöminister Bigitta Dahl lär ha upplevt industriområdena på Hisingen som helvetets förgård vid sitt besök på 1980-talet. I samband med att mätutrustningar sattes upp inför projektets mätkampanj våren 2001, ansåg en interjuvad invandrare från Theran, att han bodde i paradiset på jorden. Detta trots att han var granne till ett raffinaderi. Kanske paradiset ur luftkvalitetssynpunkt, även med svenska mått, kan uppnås i på hela Hisingen i framtiden. Kan regeringens förslag till miljömål uppfyllas fram till 2010, så kommer Hisingen, även i de mest utsatta sydöstra delarna, att ha ren luft. En luftkvalitet fullt jämförbar med luften i de områden på Hisingen där luften, enligt miljönormer och miljömål, redan idag kan betraktas som ren. Det går dock inte bara att vänta och se (figur 28). Det krävs en hel del arbete och åtgärder för att nå dit. Det är också enligt lag ett kommunalt ansvar att både planera och vita åtgärder för att luften ska bli renare samt att kontrollera och följa utvecklingen.
Figur 28 Beräknade dygnsmedelvärden av NO2 (µg/m3)för år 2005. Det mörkaste röda innebär överskridande av miljökvalitetsnormen för NO2 på 60 µg/m3.
8 Referenser
Miljöprojekt Göteborg: För ett renare Hisingen (SOU 1989:32) Rapport om att dygnsmedelvärden är de mest kritiska
Rapport om utsläpp från raffinaderier. Mikaels Krantz. Handledare Jonny Andersson Rapport om utsläppen från Volvo, Magnus Nyberg. Handledare: Jonny Andersson
Bestämning av bensenhalten i luften i södra Biskopsgården på Hisingen, Kristian Davidsson Lisa Hedin, Maria Strömvald. Handledare:Bertil Dynefors, Jonny Andersson, Hillevi
Upmanis
Mätrapporter, Miljöförvaltningen 1983 - 2001