Luftföroreningar på Hisingen

Luftföroreningar på Hisingen

1998-2000

Vad hände efter Miljöprojekt Göteborg?

Ett uppdrag för Göteborgsregionen

___________________________________________________________________________

Förord

Rapporten har tagits fram av Jonny Andersson och Hillevi Upmanis, Göteborgs

Miljöförvaltning, på uppdrag av Göteborgsregionens Luftvårdsprogram. Rapporten är en uppföljning av Miljöprojekt Göteborg: För ett renare Hisingen (SOU 1989:32) och jämför luftföroreningssituationen (VOC och NOX) på sydöstra Hisingen idag (2001) med den för tio

år sedan. I studien ingår resultaten från mätningar, beräkningar, simuleringar, inventering av luftföroreningskällor samt frågeenkäter till boende på södra Hisingen.

Tack

Vi vill särskilt tacka de personer som svarat på våra frågeenkäter och som bidragit med intressanta diskussioner om Hisingens luft. Tack även till Jesper Lindgren, Göteborgs Miljöförvaltning, för allt praktiskt arbete kring gaskromatografen och mobila mätstationer. Tack också till de studenter från, institutionen för naturvetenskaplig problemlösning och institutionen för tillämpad miljövetenskap vid Göteborgs universitet samt miljö– och hälsoskyddsprogrammet vid Umeå universitet, som i praktik och projektarbete bidragit till denna rapport.

___________________________________________________________________________

Innehållsförteckning

1 SAMMANFATTNING ... 5

2 MILJÖPROJEKT GÖTEBORG 1988 – EN VISION FÖR HISINGEN 2000... 7

3 STUDIEOMRÅDE ... 8

3.1 DOMINERANDE KÄLLOR I OMRÅDET... 8

4 METODER OCH INSTRUMENT... 9

4.1 STUDIE AV UTSLÄPPEN AV FÖRORENINGAR TILL LUFT... 9

4.2 MÄTNINGAR OCH BERÄKNINGAR... 9

4.3 ENKÄTUNDERSÖKNING... 15

5 MILJÖ- OCH HÄLSOEFFEKTER... 16

5.1 MILJÖKVALITETSNORMER (MKN) OCH MILJÖMÅL. ... 16

6 RESULTAT OCH KOMMENTARER... 18

6.1 INVENTERING AV LUFTFÖRORENINGSKÄLLOR... 18

6.2 MÄTNINGAR- OCH BERÄKNINGAR AV VOC OCH NO2... 23

6.3 ENKÄTUNDERSÖKNING... 39

7 DISKUSSION OCH SLUTSATSER ... 40

7.1 HISINGEN 1988 – 2000... 40

7.2 HISINGEN 2010 - FRÅN HELVETETS FÖRGÅRD TILL PARADISET PÅ JORDEN... 42

8 REFERENSER... 43

1 Sammanfattning

Denna rapport har gjorts för att följa upp de mätningar som gjordes på Hisingen för drygt tio år sedan och därigenom undersöka hur luftmiljön ändrats från då till nu. Mot bakgrund av gällande miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och kommande norm för bensen har arbetet i hög grad fokuserats på dessa luftföroreningar som givetvis hade en central roll i bedömningen av Hisingsluften för tio år sedan. Studien ska ses mot bakgrund av Miljöprojekt Göteborg: För ett renare Hisingen (SOU 1989:32). Studien har genomförts av Göteborgs Miljöförvaltning på uppdrag av Göteborgsregionens Luftvårdsprogram.

Södra Hisingen är idag grönare eftersom asfalt ersatts av parkanläggningar och trafiken dragits i tunnlar under jord. Utsläppen av luftföroreningar är mindre och luften renare än för tio år sedan. Det visar samtliga tre infallsvinklar i studien. Dock inte i den utsträckning som visionärerna i Miljöprojekt Göteborg hade hoppats på, förutom i några avseenden där visionen infriats och kanske till och med överträffats.

Bostadsområdena kring Bräckeleden var för tio år sedan ett av de mest miljöstörda områdena i hela Göteborg. Idag har höga bullernivåer, vibrationer och höga luftföroreningshalter ersatts med förhållanden som gäller mer fridfulla lokalgator. Farhågorna om utsläpp från

Lundbytunneln, som tog över den störande trafiken år 1998, kom helt på skam.

Vågmästarplatsen har till stor del blivit promenadstråk genom en nyligen planterad park. Trafiken på Hjalmar Brantingsgatan och anslutande trafik vid Vågmästarplatsen är trots påtaglig minskning fortfarande intensiv och förorsakar miljöstörningar över det acceptabla för de boende. Dessa miljöstörningar är mest i form av buller, eftersom luftföroreningshalterna har minskat till nivåer under miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid.

Mätningar i södra Biskopsgårdens bostadsområden, vilka ligger nära stora industriområden och stora trafikflöden, visar på att gällande miljökvalitetsnormer för kvävedioxid klaras och att även gränsvärdet enligt EU-direktivet för bensen klaras med god marginal (EEG/nov. 2000). På andra ställen längs med Lundbyleden överskrids normerna för kvävedioxid och gränsvärdet för bensen.

Utsläppen av luftföroreningar har skett på alla områden. Industrins punktutsläpp och utsläpp från stora panncentraler har dock inte minskat i den utsträckning som visionen för tio år sedan förutspådde. Mycket återstår att göra. Framförallt för att komma i närheten av

2 Miljöprojekt Göteborg 1988 – En vision för Hisingen

2000

”Hisingen har inte bara blivit attraktivare till det yttre. Luftmiljön har blivit betydligt renare till gagn för människorna och miljön. De flesta större punktutsläppen från industrier och panncentraler har i stort sett kunnat elimineras. Utsläppen från Volvo, raffinaderierna och hamnarna är nere i mycket låga nivåer. Naturgas har ersatt oljan och är en av de viktiga energikällorna.”

De här raderna skrevs för drygt tio år sedan, och kan läsas i utredningen Miljöprojekt Göteborg: För ett renare Hisingen (SOU 1989:32). En av anledningarna till att just södra Hisingen är intressant att studera, är att där både finns stora industrier (till exempel Shell raffinaderi, Preem raffinaderi, Volvo och oljehamnen) och bostadsområden (till exempel Biskopsgården). Den dominerande vindriktningen gör också att bland annat Biskopsgården ofta hamnar i plymen från industrierna söder om bostadsområdet, som till exempel Shell raffinaderiet.

Inom ramen för Miljöprojekt Göteborg gjorde man i slutet av 1980-talet mätningar av utsläppen av luftföroreningar från raffinaderierna Shell och BP (numera Preem). Det visade sig då att utsläppsmängderna av organiska luftföroreningar

(petroliumkolväten/lösningsmedel) var betydligt större än man tidigare ansett (en faktor tre eller mer). Tanken inom Miljöprojekt Göteborg var att skapa ett övervakningssystem för raffinaderierna och ett åtgärdsprogram för att få ner utsläppsmängderna. Det ansågs att möjligheterna till stora förbättringar var goda, särskilt om utsläppen var så höga som mätningarna antydde.

___________________________________________________________________________

3 Studieområde

Studien utfördes i Göteborg, med koncentration till sydöstra Hisingen (figur 1 och 2).

Kontinuerliga data (meteorologi samt luftföroreningsdata) har även hämtats från stationer på andra platser i Göteborgsområdet (figur 1).

3.1 Dominerande källor i området

De största utsläppskällorna till luft på Hisingen utgörs av Preem raffinaderi, Shell raffinaderi, Oljehamnen, vägtrafiken, Volvo (vilken inkluderar ett flertal företag) och båttrafiken.

Dessutom har Ryaverket (reningsverket) utsläpp av luftföroreningar som framförallt ger upphov till dålig lukt.

Raffinaderierna har under lång tid svarat för stora utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC) till luften på Hisingen. Utsläppen av VOC utgörs nästan uteslutande av kolväten, främst alkaner. Halten av aromater är normalt låg, men eftersom dessa ämnen är mer negativa ur hälsosynpunkt är det särskilt viktigt att få ner utsläppen av dem (bilaga 1).

Kolväteutsläppen utgörs framför allt av diffusa läckage från processanläggningar, tankar och vattenreningsbassänger, och vid omlastningar. Vissa punktkällor som exempelvis fackling förekommer också (bilaga 1).

Figur 1 Karta över mätstationer där kontinuerliga data hämtats in. Mätområdet på Hisingen är markerat med streckad linje (se figur 2 för en närmare bild av detta område).

N

4 Metoder och instrument

Syftet med studien är främst att se hur luftföroreningssituationen på sydöstra Hisingen har ändrats under de drygt tio senaste åren. För att göra detta har miljöförvaltningen använt en kombination av flera olika undersökningar. De undersökningar som gjorts är:

1) En studie av hur utsläppen från de största källorna på Hisingen har förändrats, både industrier och trafik.

2) Halterna av NOX och VOC har mätts med passiva provtagare under två veckor, våren 2001.

Samtidigt med dessa mätningar mättes föroreningar och väderparametrar både inom området och på andra platser i Göteborg med kontinuerligt registrerande mätstationer. Utifrån dessa data och data från tidigare mätinsatser (från och med 1983), har luftföroreningssituationens utveckling studerats. Dessutom har det gjorts en specialstudie av situationen runt Shell raffinaderi och södra Biskopsgården (bilaga 5, Bestämning av bensenhalten i luften i södra Biskopsgården på Hisingen).

3) En enkätstudie för att se hur människor i området upplever luftföroreningssituationen och hur deras uppfattning ändrats sedan början av 1990-talet.

Nedan följer en noggrann genomgång av varje del av studien.

4.1 Studie av utsläppen av föroreningar till luft

4.1.1 Större industrikällor

För att studera vad som hänt med utsläppen av föroreningar till luft under de dryga tio år som gått sedan Miljöprojekt Göteborg, har utsläppen från några av de större källorna studerats närmare. Detta har gjorts genom att följa, jämföra och analysera data i EDB-Väst

(emissionsdatabas för N, O och P län) under åren 1992-2000. Som ett komplement har även data från företagens miljörapporter använts (bilaga 1 och 2).

4.1.2 Trafikkällor

Modellering i Airviro har använts för att studera hur förändringar i mängden trafik förändrat luftkvaliteten på södra Hisingen. Data för hur mängden biltrafik varierat i olika områden på Hisingen har jämförts med luftföroreningssituationen i dessa områden.

4.2 Mätningar och beräkningar

4.2.1 Passiva provtagare

Sammanlagt valdes 25 mätpunkter för passiva mätare ut på Hisingen (tabell 1, figur 2). Valet av mätpunkter baseras på en sammanvägning av ett antal faktorer: de mätplatser som studerats i tidigare projekt, lokaliseringen av stora industrier, samt att vi ville mäta både i områden med bakgrundshalter och i starkt förorenade områden. Bilder på varje mätpunkt finns i bilaga 4. Kategoriseringen av mätplatserna är gjord enligt tabell 2.

___________________________________________________________________________ Tabell 1 Mätpunkter: numrering, lokalisering, kategorisering (figur 2, tabell 2).

Mätpunkt Lokalisering Kategori

1 Dammgårdsgatan B 2 Brunnsbomotet (macken) B 3 Hjalmar Brantingsplatsen B 4 Vågmästareplatsen B 5 Lantmätaregatan C 6 Brämaregården (daghem) D 7 Kvillegatan B 8 Trekantsgatan C 9 Byalagsgatan (Lundby sjukhem) C 10 Ljungabybacken D 11 Slättadamm D 12 Länsmansgården D 13 Vårvädersgatan C 14 Blidvädersgatan C 15 Hagelvädersgatan C 16 Ruskvädersgatan (industriområde) C 17 Skogen D

18 Shell nordvästra hörnet S

19 Shell norra mitten S

20 Shell nordöstra hörnet S

21 Shell södra mitten S

22 Färjenäs C

23 Utmarksgatan C

24 Bräcke Östergård C

Figur 2 Karta över mätområde och mätpunkter (tabell 1). Mätpunkt 25 (ej markerad på kartan) var placerad i slutet (västra änden) av Lundbytunnelns norra rör, som sträcker sig ungefärligt mellan stationerna 8 och 24.

Tabell 2 Kategorisering av mätplatserna. Kategori Beskrivning

A Hårt trafikerad och dåligt ventilerad gata B Hårt trafikerad och väl ventilerad väg eller gata C Bostadsområde med lokaltrafik

D Grönområde/Bakgrundsstation

S Närområde Shell

Passiv mätning av NO2 och NO har skett genomanrikning av provet på ett impregnerat filter.

Provet analyseras i en gaskromatograf som möjliggör mätning av flera vanliga ämnen som ingår i den förorenade stadsluften. Principen bakom metoden är enkel och bygger på att luft med känd konstant hastighet diffunderar in i en provhållare med det impregnerade filtret i botten. Luftföroreningen reagerar med impregneringen, specifik för varje provtaget ämne, och bildar en fast vattenlöslig förening som efter avslutad mätning tvättas ur och analyseras på laboratorium.

Toluen och bensen och ett stort antal VOC kan provtas genom anrikning i så kallade Tenax rör. Passiva provtagare för VOC har använts i mätningen (provtagning + analys). Principen är den samma som för NO2 och NO, men med den skillnaden att tenaxen fungerar som en fälla

för föroreningen, som sedan termiskt drivs ur adsorbenten med efterföljande analys i en gaskromatograf. De mest lättflyktiga VOC adsorberas ej på tenax. Analysmetoden begränsar sen vilka VOC man kan mäta samtidigt (i huvudsak val av kolonn och detektor) på en GC. Samtliga analyser gjordes av IVL Svenska Miljöinstitutet AB. VOC halten motsvaras här av de nio ämnen som institutet kan bestämma halten av (kända diffussionskonstanter och

___________________________________________________________________________ tillräcklig upplösning på GC;n.), det vill säga bensen, toluen, butylacetat, etylbensen, oktan, m+p-xylen, o-xylen och nonan.

Figur 3 Mätarna var placerade i hållare ca 4 m över marken.

Figur 4 Passiva mätare sätts upp vid mätpunkt 15. Vid lagring och transport är provet förslutet och mätningen startar då provet öppnas

4.2.2 Specialstudie

En specialstudie har gjorts i områdena runt Shell raffinaderi och södra Biskopsgården i västra delen av undersökningsområdet (bilaga 5). Denna studie innefattar Stationerna 13 till 25. 4.2.3 Kontinuerliga mätstationer

Kontinuerliga data (meteorologi samt luftföroreningsdata) har hämtats från fyra mätstationer (figur 1, tabell 3). Meteorologiska data från stationen Järnbrott representerar i detta arbete den allmänna meteorologiska situationen i mätområdet. Mätinstrument och noggrannheter kan hittas i tabell 4.

Tabell 3 Större mätstationer med kontinuerliga mätningar: uppmätta parametrar samt höjd över marken (figur 1).

Mätstation Namn Meteorologi Föroreningar

1 Tingstad Mobil 3 6 m Vindhastighet Vindriktning NO2 2 Biskopsgården Mobil 2 6 m Vindhastighet Vindriktning NO2 Bensen Toluen 3 Femman 25 m --- NO2 NO NOX 4 Järnbrott Vindhastighet (105 m) Vindriktning (105 m) Temperatur (3 m, 105 m) Difftemperatur (14-3 m, 56-14 m) --- Mobil 3 6 m --- NO2

Tabell 4 Instrument och mätnoggrannhet vid de större mätstationerna.

Parameter Instrument Noggrannhet

NO2, NO, NOX DOAS

Kemiluminescens

±20-40% ±5-10% Bensen, toluen, totalkolväten Gaskromatograf ej redovisad Vindhastighet Axialpropeller Ultraljudinstrument ±0.3 m/s 1.5-3% Vindriktning Vindflöjel Ultraljudinstrument ±3° ±2° Temperatur Resistansgivare ±0.1-1° Difftemperatur Termolement ±0.05

4.2.4 Beräknade halter av NO2 och VOC

Gränsvärden för luftföroreningar är baserade på årsvisa mätningar. Många gånger är det inte möjligt eller kostnadseffektivt att mäta under så långa tidsserier på en och samma mätplats. Man är då hänvisad till att göra uppskattningar baserade på jämförelser mellan den

begränsade mätserien och de trendstationer som är centralt belägna i regionen och som mäter luftföroreningar kontinuerligt. Ett annat sätt att beskriva luftkvaliteten är att med hjälp av datorer beräkna halten av luftföroreningar över ett större område eller för ett flertal förutbestämda platser. Detta kan bland annat göras i dataprogrammet Airviro.

Beräkningarna görs för ett normalår baserat på de senaste 10 årens väderdata. Beräkningarna tar hänsyn till olika variationer som trafikens dygnsrytm och olika företags processer. I simuleringarna ingår samtliga kända utsläppskällor i regionen, dock kan bara de som ryms inom kartbilden tas med vid beräkningarna. Mätvärdena i ytterkanterna kan därför bli lite för låga om det finns stora utsläppskällor precis utanför kartbilden.

___________________________________________________________________________ Databasen uppdateras årligen, dock inte fullständigt och inte för hela regionen. Årligen

uppdateras dock de större punktutsläppen och riksvägarna i hela regionen. Vissa typer av källor som till exempel arbetsfordon och arbetsmaskiner uppdateras relativt sällan, detta kan få stor betydelse för beräkningsresultatet. En möjlighet att kompensera för detta är att justera det beräknade resultatet så att det stämmer bättre i de punkter där det finns kontinuerligt uppmätta koncentrationer av kväveoxid. En fullständig anpassning mot alla mätpunkter låter sig sällan göras. Inför mätningarna och beräkningarna i detta arbete har databasen för år 2000 uppdaterats beträffande utsläppen av kväveoxider från arbetsfordon och arbetsmaskiner. I de redovisade simuleringarna har inte heller någon anpassning gjorts mot uppmätta

kvävedioxidhalter.

Luftföroreningshalterna i ett visst område beror främst på utsläppen av föroreningar samt avståndet till den plats där utsläppet har skett. Simuleringarna i Airvirosystemet har utförts med en för systemet anpassad Gauss modell (SH). Viss hänsyn i beräkningarna tas till topografi och bebyggelse. Det är dock inte möjligt att med den valda modellen både beräkna halten över öppna ytor och i trånga gaturum. I de flesta fall ligger projektets mätplatser i en omgivning av öppen karaktär som överensstämmer med de krav som kan ställas på

beräkningspunkterna i Airviomodelleringarna.

Simuleringar i Airvirosystemet kan göras för att beräkna halter vid antingen valfri vädersituation, för sommar-, vinterhalvår eller för ett helt kalenderår (scenario).

I Hisingsprojektet har halterna beräknats både som årsbaserat scenario för år 2000 och en prognos för år 2006, samt för den tidsperiod då mätkampanjen med passiva provtagare ägde rum. Resultaten kan presenteras som medelvärden eller percentiler av beräknade timvärden. Tidigare mätningar och beräkningar visar att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid mätt som dygnsmedelvärde är dimensionerande. Det vill säga att det blir svårare att klara dygnsnormen (60 µg/m3) för kvävedioxid än vad det blir klara normen för år (40 µg/m3) och timvärdet (90

µg/m3) (Miljöförvaltningen 2000). För beräkning av dygnsmedelvärden i Airvrosystemet har 95-percentilen av beräknade timvärden använts. Tidigare studier har visat att den väl

överensstämmer med uppmätta dygnsvärden (Miljöförvaltningen 2000).

4.2.5 Tidigare mätningar

Halterna av luftföroreningar har mätts tidigare vid eller i närhet av ett antal av de valda stationerna. Mätningarna har gjorts av mobila mätvagnar som mätt under längre eller kortare perioder (tabell 5). För att kunna studera hur luftkvaliteten har förändrats i dessa punkter under de senaste tio åren, har mätserierna för NO2 vid varje station relaterats till mätningarna

på Femman (station 3, figur 1). NO2-halten (årsmedelvärde) har sedan beräknats för dessa

platser under åren 1987-2000.

Tabell 5 Plats, lokalisering, kategori, mätperiod (antal timmar) och mätstation för tidigare mätningar i mätområdet. Lokaliseringen syftar till den station som ligger närmast aktuell mätning (figur 2). Punkterna bedöms som likvärdiga. Markeringen E betyder att mätningen är gjord på exakt samma plats som angiven station. Mätplats (Gata/Område) Lokalisering Kategori Mät nr Mätperiod (ååmmdd) Antal timmar Mätstation Vågmästare- platsen Station 4 (E) B 1 2 870218-870421 941019-950403 1451 3984 Mobil 1 Gårdas station

(E) 2 010319-010402 315 Mobil 3

ESAB Station 8 C 1 990705-991001 1488 Mobil 2

Sommersgatan Station 23 C 1 861210-870131 1643 Mobil 1

Litteraturgatan Station 2 B 1 870918-871116 1050 Mobil 1

Lundbyleden-Kville Station 7 B 1 2 881018-881202 960309-960701 1060 2711 Mobil 1 Mobil 1

Bjurslätt Station 5 C 1 921005-930517 5358 Mobil 3

Lundbyskolan Station 9 C 1 970619-970903 1156 Mobil 1

2 980907-981106 1332 Mobil 1 Bräckevägen --- B A C 1 2 3 4 831018-831207 900621-910316 961001-970128 981210-990325 1200 4905 2827 2496 Mobil 1 Mobil 3 Mobil 1 Mobil 2 Tingstad Station 1 B 1 2 001015-010411 010319-010402 4036 336 Mobil 3 Mobil 2

Hisings Kärra --- C 1 870611-870913 1783 Mobil 1

Volvo Lastvagnar --- C 1 2 970908-971017 980925-981112 936 1125 Mobil 1 Mobil 2 S:t Jörgen --- D 1 940822-940930 928 Mobil 1 Bräcke Östergård Station 24 C 1 980127-980501 1433 Mobil 3

4.3 Enkätundersökning

En mycket liten enkätundersökning har gjorts för att undersöka hur människor i området upplever luftmiljön, och hur de upplever att luftmiljösituationen förändrats sedan början av 90-talet. Undersökningen har mer karaktär av dokumentation av de kontakter med människor som spontant uppstår i samband med den här typen av mätningar, där mätutrustningar

placeras i trädgårdar och på allmänna platser där människor vistas, än av en regelrätt planerad enkätstudie. Någon djupare statistisk bearbetning av svaren har därför inte kunnat göras. Svaren kan därför enbart ses som indikativa i relation till övriga resultat i den mån de sammanfaller med dessa.

Frågeenkäterna delades ut till några hushåll i närheten av varje mätplats. De frågor som ställdes var:

1) Hur länge har Ni bott/arbetat i området?

2) Hur tycker Ni att luftmiljön har förändrats sedan början av 90-talet?

3) Upplever Ni att luftmiljön har förändrats på olika sätt i olika områden, till exempel vid Er bostad och Er arbetsplats?

4) Har ni några idéer om varför luftmiljön ändrats i Ert område (trafik, industrier, vägdragning mm.)?

___________________________________________________________________________

5 Miljö- och hälsoeffekter

5.1 Miljökvalitetsnormer (MKN) och miljömål.

Mot bakgrund av gällande miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och kommande norm för bensen har denna rapport i hög grad fokuserats på dessa luftföroreningar som givetvis även hade en central roll i bedömningen av Hisingsluften för tio år sedan. I tabell 6 redovisas de föroreningar som är normerade och som regeringen föreslagit ev. delmål för

miljökvalitetsmålet ”Frisk luft” (prop 2000/01:130). De nivåer som fastställts i miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande till skillnad från miljömålen.

5.1.1 Kväveoxid

Kväveoxid (NOx) utgörs av kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid, NO2. NO är en färglös

luktfri gas. NO2 är gulbrun och har en irriterande lukt. Största delen av NO2 härstammar från

trafiken. Andra viktiga källor är oljeeldning och olika industriprocesser. NOx bildas vid all

förbränning genom att luftens syre och kväve vid hög temperatur reagerar med varandra. Primärt bildas i huvudsak NO som lätt oxideras till NO2 vid tillgång på oxiderande ämnen,

främst ozon. Vid bildande av fotokemisk smog är utgångsprodukten NOx. Det är framför allt

NO2 som är hälsofarliga. Vid högre halter kan NO2 ge retningar i luftvägarna. NO2 minskar

också motståndskraften mot t.ex. infektionssjukdomar och anses även medverka till att cancerframkallande nitrosaminer

Miljökvalitetsnormerna för NO2 är 40 µg/m3 som årsmedelvärde. Normen för

dygnsmedelvärden är 60 µg/m3 och får inte överskridas mer än 7 gånger per år (98%-il). På motsvarande sätt är normen för timmedelvärden 90 µg/m3. Timmedelvärdena får inte

överskridas mer än 175 gånger per år (98%-il). Vid simuleringar av NO2-halterna framgår att

det i Göteborg är de områden med dygnsvärden över normen som är mest utbrett och således dimensionerande för de åtgärder som måste vidtas för att klara normerna för NO2 efter 2005.

5.1.2 Bensen

Bensen är ett aromatiskt kolväte som är cancerogent. Ämnet frigörs till luften vid hantering och förbränning av petroleumprodukter. Rök från vedeldning och tobaksrök innehåller också höga halter av bensen. Förhöjda halter kan framför allt uppmätas i städer och intill stora trafikleder. Raffinaderier och fordonstrafik står för huvuddelen av bensenemissionerna till luften på Hisingen. Utsläppen sker genom avdunstning av oljeprodukter från otäta tankar och processutrustning samt genom avgaser i form av oförbränd bensin. Bensen kan ge upphov till genetiska skador, leukemi och andra cancersjukdomar.

På grund av hälsoriskerna har EU antagit ett direktiv (EEG/nov. 2000) rörande införandet av ett gränsvärde för bensen och en metod för att utvärdera koncentrationerna. Gränsvärdet för bensen har arbetats fram genom att beräkna vilken nivå som är ekonomiskt och

samhällsmässigt möjlig att nå. Högsta tillåtna halt skall vara 5 µg/m3, som årsmedelvärde, med en toleransmarginal på 5 µg/m3. Toleransmarginalen skall från och med 1 januari 2003 gradvis sänkas för att vara nere i noll den 1 januari 2010. Naturvårdsverket har föreslagit att Sverige skall sätta en strängare miljökvalitetsnorm, med ett årsmedelvärde för bensen i

utomhusluft på 2.5 µg/m3, som skall vara uppfylld 1 januari 2010. Förslaget utreds f.n. vidare på miljödepartementet eftersom den föreslagna normen beräknas överskridas på många platser.

Tabell 6 Sammanfattande tabell över i tätorter förekommande luftföroreningar

Luft- förorening

Varifrån Miljö- och hälso- effekter Bedömning av situationen i Göteborg Miljökvalitets-normer Miljömål Prop. 2000/01:130 Kvävedioxid Trafik och förbränning

vid uppvärmning

Påverkar slemhinnor och andningsvägar

Har minskat men normen klaras sannolikt inte Till år 2006 År 40 µg/m3 Dygn1 60 µg/m3 Timme1 90 µg/m3 Till år 2010 20 µg/m3 årsmedelvärde Kväveoxider utanför tätorter

Som ovan Bidrar till ozonbildning (försurningen) År 30 µg/m3 Kolväten Fordonslavgaser Småskalig vedeldning Industriella processer Raffinaderier Oljehamnar Bidrar till ozonbildning och ökad cancerrisk Till år 2010 har utsläppen av VOC minskat i Sverige till 241 000 ton/år. Marknära Ozon

Bildas genom reaktion mellan kväveoxid och kolväten under inverkan av solljus. Irriterar slemhinnor och är skadlig för vegetation vid höga halter. Under 1900-talet fördubblades halterna Ökning tycks nu ha avstannat Till år 2010: 120 µg/m3 8-tim medelvärde (hälsa) Till år 2020 50 µg/m3 sommarhalvår (växtskador) 80 µg/m3 timme 70 µg/m3 8-tim medelvärde Bensen Fordonsavgaser Vedeldning Raffinaderier Oljehamnar

Ökad cancerrisk Har sjunkit, men ligger ovanför normen Förslag till 2010: 2.5 µg/m3 årsmedelvärde Till år 2010 1 µg/m3 årsmedelvärde Partiklar PM 10 Fordonsavgaser, Vägslitage. Industriellförbränning Vedeldning Andningsbesvär och cancerrisk. Har minskat men normen klaras ej på flera platser Till år 2004 År 40 µg/m3 Dygn2 50 µg/m3 Till år 2020 30 µg/m3 dygn 15 µg/m3 årsmedelvärde

Bly Tidigare blyad bensin Minskat markant och normen klaras

År 0.5 µg/m3

Svaveldioxid Förbränning av olja och biobränsle Raffinaderier Irriterar slemhinnor och andningsvägar Minskat markant Sällan över normen År 20 µg/m3 Dygn1 100 µg/m3 Timme1 200 µg/m3 Till 2005 5 µg/m3 1. 98-percentil 2. 90-percentil

___________________________________________________________________________

6 Resultat och kommentarer

Resultatet av de olika studierna redovisas nedan. Sammanfattningar av VOC respektive NOX

delen med kommentarer finns i anslutning till respektive delområde. En allmän diskussion hittas i nästa kapitel Hisingen från 2000 fram till 2010.

6.1 Inventering av Luftföroreningskällor

6.1.1 Industrikällor

Idag drivs raffinaderierna av Shell, Preem och Nynäs. Preems raffinaderi ägdes först av BP, och senare av OK. Mängden bearbetad råolja ger en bild av raffinaderiernas inbördes

storleksförhållande. I tabell 7 anges mängderna för år 1987 och år 1999 i miljoner ton (bilaga 1).

Tabell 7 Bearbetad mängd råolja för åren 1987 och 1999 (miljoner ton).

Raffinaderi 1987 1999

Shell 3,5 3,8

BP/OK/Preem 3,6 4,9

Nynäs 0,4 0,4

Beroende på olika beräkningsmodeller, olika instrument och mättekniker kan angivna värden på utsläpp variera kraftigt. Det går därför egentligen inte att jämföra utsläppen mellan år och verksamheter eftersom att de bestämts på så olika sätt. Dessutom är det i huvudsak utsläpp av kolväten som inte har mätts. Preem anger till exempel i sin miljörapport för år 1999 att utsläppen av VOC är mellan 600 ton och 2300 ton. Det lägre värdet baseras på en beräkning och det högre värdet på mätningar. Eftersom det i så stor utsträckning inte går att ta fram utsläppsdata med hög kvalité, presenteras inga utsläppssiffror i tabell eller diagramform i huvudrapporten. I bilagorna återfinns dock det material som värderats inom projektet. Materialet skall dock betraktas som en inventering och kritisk granskning av de informationskällor som varit tillgängliga under projektets genomförande och inte som korrekta uppgifter om utsläppens storlek.

Som nämndes tidigare var tanken i Miljöprojekt Göteborg att skapa ett övervakningssystem för raffinaderierna och ett åtgärdsprogram för att få ner utsläppsmängderna. Detta skulle innebära en minskning med några hundra ton vardera från de större raffinaderierna och några tiotal ton från Nynäs raffinaderi. Inte desto mindre har det utvecklats metoder under 1990-talet att identifiera läckor både i processer och från tankar. Ny tätare utrustning används i allt större utsträckning.

6.1.1.1 Shells raffinaderi

I Miljöprojekt Göteborg var det Shell raffinaderi som studerades närmast, och som kunde utvärderas ordentligt. Med hjälp av uppgifter från Kemisk miljövetenskap på Chalmers beräknades en årlig utsläppsmängd på ca 5000 ton VOC från Shell. En närmare undersökning av utsläppen från Shell under åren därefter, visar på en sjunkande trend av utsläppen av VOC mellan åren 1987-1999 (bilaga 1).

På Shell har emissionerna från tankparken, järnvägsutlastningen och vattenseparatorerna sjunkit. Utsläppen av total mängd VOC från processarean har inte minskat i någon större

omfattning under 90-talet, men däremot har mängden aromater minskat till en tredjedel under samma period (bilaga 1).

6.1.1.2 Preem raffinaderi

Förändringarna av VOC-utsläpp under 90-talet är mindre för Preem än för Shell. Utsläppen från Preem har inte sjunkit på samma tydliga sätt som för Shell (bilaga 1). En förklaring till detta kan vara att Preem bearbetar större mängd råolja än Shell, men framförallt beror

ökningen från år 1994 till år 1995 på en uppvärdering av utsläppsvärdena. Detta gör att det är mycket svårt att bedöma trender i utsläppen. Mot bakgrund av tidigare stor osäkerhet

beträffande de totala utsläppsmängderna bör varje trendanalys hanteras med stor försiktighet.

6.1.1.3 Nynäs raffinaderi

Den stora ökningen i EDB-Väst av utsläppen från Nynäs raffinaderi mellan åren 1994 och 1995, beror på att det tidigare inte gjorts några mätningar där, utan endast beräknade värden har redovisats (bilaga 1). Under år 1999 gjordes insatser mot läckage i både de stora och de små tankareorna. Troligen kommer denna åtgärd att sänka det totala utsläppet av VOC till storleksordningen 500 ton, vilket är en klar förbättring. Exemplet med mer än halverade utsläpp från Nynäs tankar med mycket varma produkter (180 – 200°C) är världsunikt. Förbättringen kommer att bli tydlig i utsläppsdatabasen (EDB Väst) för år 2000. Dessa uppgifter finns dock ännu inte tillgängliga när rapporten skrivs.

6.1.1.4 Volvo

Volvo har sänkt sina utsläpp av lösningsmedel kraftigt sedan år 1988. En del av

utsläppsminskningen beror på att man lagt ut mycket produktion på underleverantörer. Dessutom är en stor del av minskningen trots allt en faktisk reduktion av utsläppen. Utsläppen härstammar framförallt från lackering av karosserna och vid monteringen på bandet där olika kemikalier används. Idag används färre kemikalier och bättre filter i lokalerna.

Volvo personvagnars utsläpp av VOC enligt miljörapporter visar på en minskning från år 1993 då utsläppet av VOC låg på 550 ton/år och fram till år 1998 då nivån var nere på ca. 175 ton/år. Fram till år 2000 har utsläppet av VOC ökat till 277 ton/år.

Enligt Volvo Personvagnars miljörapporter har NOx-utsläpp på 61 ton år 1993 sjunkit till 41

ton år 2000. Minskningen beror på att man övergått till att använda naturgas som energikälla. Enligt företaget är det marknaden som bestämmer och vid ökade miljökrav måste man investera i en ny lackeringsverkstad. Volvo anser i nuläget inte heller att det är

kostnadseffektivt att försöka minska utsläppen ytterligare eftersom man redan använder naturgas och att även motorprovningen släpper ut NOx.

6.1.1.5 Volvo Lastvagnar

För Volvo Lastvagnar, som numera är ett helt eget bolag, ser situationen bra ut för framförallt NOx . Minskningen beror på användning av fjärrvärme. Det är svårare att se någon trend för

VOC-utsläppen.

6.1.1.6 Oljehamnen

Utsläpp av VOC från hamnverksamheter sker från tankparker och båtutlastning. Utsläppens storlek har varit mycket osäkra. Det är väl värt att notera att de utsläpp som sker från

___________________________________________________________________________ möjligheten att återvinna dessa bensinångor som Miljöprojekt Göteborg studerade och

förordade 1988. Utsläppen av VOC uppskattas idag till 1500 ton/år (EDB Väst 2000)

6.1.2 Biltrafiken

Södra Hisingen har fyra älvförbindelser; Älvsborgsbron, Götaälvbron, Tingstadstunneln och Angeredsbron. Trafiken på dessa älvförbindelser nådde sitt maximum år 1989 och har sedan dess inte nått upp till den trafikmängden igen (figur 5). De senaste fem årens trafikökning har dock resulterat i 203 900 bilar per vardagsdygn som rör sig över älvförbindelserna, vilket ligger ytterst nära rekordårets siffra. Av den totala trafiken sker 52 procent genom

Tingstadstunneln. Samtliga älvövergångar har ökat sin trafik, förutom Götaälvbron som i stort varit oförändrat de senaste sju åren. Mest har Älvsborgsbron ökat, sedan Lundbytunneln öppnades har trafiken där ökat med drygt 16 procent.

På Hisingens vägnät har trafiken ökat på samtliga av de studerade väglänkarna (figur 6) med undantag för några år under första hälften av 1990-talet. Hjalmar Brantingsgatan är ett undantag. När Lundbytunneln öppnade flyttade framför allt den tunga trafik som gick på Hjalmar Brantingsgatan över till Lundbyleden (figur 9). Trafiken på Hjalmar Brantingsgatan förbi Vågmästarplatsen ligger dock fortfarande på en hög nivå trots en stadig minskning under hela 1990-talet. Särskilt markerad var minskningen i samband med att Lundbytunneln

öppnades 1998 (figur 6). 0 20000 40000 60000 80000 100000 120000 1967 1972 1977 1982 1987 1992 1997

Passerande bilar i genom

snitt per vardagsdygn

Angeredsbron Götaälvbron Tingstadstunneln Älvsborgsbron

15000 20000 25000 30000 35000 40000 45000 50000 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 antal bi la r per årsmedel vardagsdygn Hjalmar Brantingsgatan Lundbyleden Torslandavägen Kungälvsleden

Figur 6 Biltrafikens utveckling på Hisingen 1983 – 2000.

Även i Göteborg som helhet har den totala biltrafiken ökat. Från 1988 har dock NOx

-utsläppen från biltrafiken minskat (figur 7). Det är till stor del katalysatorernas förtjänst.

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 1980 198 2 1984 198 6 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 NOx (ton/år)

Figur 7 Utsläpp av NOx från fordonstrafik i Göteborg.

Under de senaste 7 åren har trafiken stadigt ökat på Lundbyleden (figur 8). Särskilt kraftigt ökade antalet fordon när Lundbytunneln öppnades. Lundbyleden, som har fått ta emot trafik inte enbart från Hjalmar Brantingsgatan utan även från Kungälvsleden. Detta beror på att framkomligheten genom Tingstadstunneln och på E6:an genom Gårda försämrats de senaste åren bl.a. på grund av omfattande vägarbeten. I stället väljer en ökande andel trafikanter Lundbyleden och Älvsborgsbron.

___________________________________________________________________________ 0 5 10 15 20 25 30 35 40 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 45000 50000 NO2-halt ug/m3 NOx-utsläpp ton/år Trafikmängd

Figur 8 Trafikmängder på Lundbyleden förbi Brämargården, beräknade utsläpp av NOx från trafiken

samt beräknade NO2-halter som årsmedelvärden

0 10 20 30 40 50 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 0 10000 20000 30000 40000 50000 NO2-halt ug/m3 NOx-utsläpp ton/år Trafikmängd

Figur 9 Trafikmängder på Hjalmarbrantingsgatan förbi Vågmästarplatsen, beräknade utsläpp av NOx

från trafiken samt beräknade NO2-halter som årsmedelvärden.

Även om trafiken har ökat över Angeredsbron har NOx-utsläppen under samma period

9 8 7 6 ₆ 0 2 4 6 8 10 12 14 1996 1997 1998 1999 2000 ton/år 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 bi la r per årsmedel

svardagsdygn NOx ton/år

antal bilar

Figur 10 Trafikmängder (antal bilar per årsmedelsvardagsdygn), beräknade utsläpp av NOx från

fordonstrafiken på Angeredsbron

6.1.3 Sammanfattning kommentar till källornas utsläpp

De uppgifter som finns i EDB är ofta mer detaljerade än de i raffinaderiernas miljörapporter, men vilka parametrar som anges kan variera från år till år. Detta beror på att data till EDB samlas in separat för varje källa som företaget har. Mätningar görs inte alltid årligen, vilket gör att vissa siffervärden upprepas under flera följande år. I vissa fall har här använts uppgifter i miljörapporter när uppgifter saknats i EDB.

Det är viktigt att komma ihåg att det är mycket svårt att med någon större noggrannhet ange utsläppsmängderna av VOC, vilket beror på att de till största delen utgörs av diffusa utsläpp över stora ytor. Det är inte heller helt meningsfullt att jämföra raffinaderiena med varandra eftersom de har olika utformning och verksamhet.

Sammanfattningsvis kan miljöförvaltningen konstatera att stora insatser gjorts under senare år, genom både mätningar och åtgärder mot utsläppen, samtidigt som produktionen ökat under åren.

Trafikökningen till trots har utsläppen av kväveoxider på alla de studerade väglänkarna minskat beroende på fordonsparkens sammansättning med ökat antal katalysatorrenade personbilar.

6.2 Mätningar- och beräkningar av VOC och NO

6.2.1 Passiva VOC mätningar

Mätningarna med de passiva provtagarna visar att medelvärdet av halten bensen för två veckor varierar mellan 1,3 µg/m3 och 4,5 µg/m3 vid Station 1-24 (figur 2, tabell 1, figur 11). Vid Station 25, Lundbytunneln (tabell 1), når medelhalten så högt som 19 µg/m3. Högst är halterna vid Vågmästareplatsen (station 4), Bildvädersgatan i Biskopsgården (station 14) och precis söder om Shell (station 21). Lägst halter (1,3-1,4 µg/m3) uppmättes vid

___________________________________________________________________________ I figur 11 kan man se att den totala VOC halten varierar vid Station 1-24 mellan 5,5 µg/m3 och 25 µg/m3, lägst vid Station 11, 12 och 17. I Lundbytunneln (station 25) når de 122 µg/m3.

Halter i Lundbytunneln Bensen: 19 ug/m3 Toluen: 55 ug/m3 VOC tot: 122 ug/m3 0 5 10 15 20 25 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 Station Halt (ug/m3)

Bensen Toluen VOC tot

Figur 11 Medelvärde (mätvecka 12 och 13) av halterna bensen, toluen och VOC totalt vid varje station (se figur 2). Då situationen i Lundbytunneln (Station 25) inte är jämförbar med situationen vid de övriga stationerna, redovisas halterna i Lundbytunneln i text.

6.2.2 Beräknade VOC-halter

Beräkningen av VOC-halterna för respektive mätpunkt i projektet har skett i Airviro-systemet. För beräkningen har meteorologin under den aktuella mätperioden (19 mars till 2 april 2001) använts. EDB uppgifter för år 1998 har modifierats med avseende på Oljehamnens utsläpp (1500 ton/år). Resultatet erhålls i total VOC-halt vilket inte är direkt jämförbart med de passivt mätta VOC-halterna. Summan av VOC från mätningen består av färre, men ur hälsosynpunkt viktiga, kolväten.

För att ändå kunna jämföra resultaten har den beräknad VOC-halten vid Dammgårdsgatan (DOAS stationens placering) satts lika med den uppmätta halten. Detta innebär att samtliga beräknade värden dividerats med 11,6 (figur 12). Relationen mellan på så sätt beräknade och mätta värden visar på relativt god överensstämmelse i bakgrundsmiljöer och de flesta

trafikexponerade vägavsnitten. Beräkningarna för mätpunkterna i omgivningen av Shell stämmer dock sämre. Detta kan bero på att anpassningen av den beräknade mätserien sker utifrån det trafikexponerade området vid Ringömotet, och att relationen mellan de olika kolvätena i emissionen från Shell är en annan än den från trafiken. Lättare kolväten, än de som kan mätas med passiva provtagare, är överrepresenterade i utsläppen från Shell. För att kunna bestämma Shells påverkan måste i första hand mätning utföras av enskilda kolväten.

0 10 20 30 40 50 60 Dam mgår dsg H. Br antin gsp Lant mä tare gata n Kville gata n Lund by sju khem Slä ttada mm Vårv äder sg Hag elväd ersg Sko gen She ll n mitt en She ll s m itten Utma rksg VOC ug/m3 Mätt Beräknat

Figur 12 Beräknade VOC-halter jämfört med passivt uppmätta halter 19 mars till 2 april 2001.

6.2.3 Aktiv NO2- och VOC mätning vid Vårvädersgatan

De passiva mätningarna har gett rimliga, och av erfarenhet väntade, nivåer på VOC-halterna i mätområdet. Resultaten från testkörningen av gaskromatografen i södra Biskopsgården (station 2, figur 1; station 13, figur 2) visar däremot på väsentligt lägre halter. Detta skulle kunna beror på ett skalfel i gaskromatografen, vilket gör att bensenhalten ligger på en lägre nivå än de verkliga. Beroende på att miljöförvaltningen och tillverkaren av instrumentet har olika uppfattning om vad som är ett rimlig resultat vid mätning av bensen i ett

storstadsområde som Göteborg, så har frågan om instrumentets tillförlitlighet ännu inte kunnat lösas. De relativa förändringen av toluen och bensen kan trots detta användas för att indikera de olika källområdenas påverkan på bostäderna vid Vårvädersgatan, där mätstationen var placerad (figur 14).

För att undersöka hur olika källor i området kring station 2 (figur 1) påverkat den resulterande luftsituationen, har det närliggande området, med utgångspunkt från station 2, delats in i sektorer (figur 13). Sektorerna har valts så att olika områden och specifika källor hamnar i olika sektorer. Eftersom den allmänna vindriktningen och halterna inte har mätts vid samma plats, Järnbrott respektive södra Biskopsgården, kan det medföra att det är en viss

vindvridning mellan de olika platserna. Detta fel är dock inte så stort att det innebär någon väsentlig skillnad för bedömningen.

___________________________________________________________________________

Figur 13 Karta över del av mätområdet (jämför med figur 1 och figur 2), indelad i sektorer med avseende på dominerande källa sett från station 2, vilken är placerad vid Vågmästareplatsen (station 13, figur 2).

I figur 14 kan man se hur halterna av bensen och toluen i Biskopsgården varierar med

vindriktningen i området. Tydligast är att höga halterna av främst toluen är överrepresenterat i i vindriktningar från den sektor där Shell, Preem och Oljehamnen finns.

(160-200 grader), 0 5 10 15 20 25 30 35 40 0 90 180 270 360 Vindriktning Järnbrott (°)

Halt toluen (ug/m3

) 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4

Halt bensen (ug/m3

) Toluen Bensen Lundby tunneln Shell, Preem, Oljehamnen Biskops gården Hisingen österut Hisingen västerut, Volvo Biskops gården

Figur 14 Halterna av bensen och toluenmätt med gaskromatograf vid station Biskopsgården (station 2, figur 1, lokaliserad på samma plats som station 13, figur 2), plottade mot vindriktningen (105 m) vid station Järnbrott (station 4, figur 1).

Hisingen österut Biskopsgården Lundbytunneln Hisingen västerut, Volvo Shell, Preem, Oljehamnen

6.2.4 Sammanfattning och kommentar till VOC- situationen på Hisingen Bedöms VOC-situationen på Hisingen utifrån passivt mätta VOC-halter (figur 15), och framförallt bensen, är mätplatserna vid Vågmästarplatsen, Kvillegatan och den närmaste omgivningen av Shell mest utsatt med ett tydligt överskridande av den föreslagna miljökvalitetsnormen för bensen (2,5 µg/m3). Vid de övriga mätplatserna tangeras eller underskrids normen (figur 16 och 17). Nivån är bara hälften av den som samma veckor uppmättes i centrala Göteborg av IVL, 8 respektive 8,4 µg/m3, samt vinterhalvårsmedelvärdet 8,4 (Luftvårdsprogrammets rapport 124).

Bensenhalten i bensin har minskat från 5 % till 1 %. Lägre benseninnehåll i bensin har medfört minskade emmisioner och lägre halter i omgivningsluften av bensen. Det finns inga längre mätserier för bensen från det aktuella studieområdet på Hisingen som är jämförbara med passivt uppmätta veckomedelvärden från studien våren 2001. Trots omfattande

mätningarna i samband med Miljöprojekt Göteborg i augusti år 1988, baseras mätresultaten på tidsperioder som utgör delar av dygn (tidsangivelser nedan angivna inom parentes) med relativt stabila vindriktningar. Dessa resultat visade på bensenvärden vid Shells norra sida, som låg mellan 7 och 53 µg/m3 med en sydvästlig vind på 3 m/s (mellan kl. 11:30 och 06:00). De använda mätpunkterna motsvarar mätpunkten Shell norra mitt. Motsvarande

bensenmedelvärde vid Vårvädersgatan med en vind mellan 2-3 m/s från sydsydväst till sydväst (mellan kl. 18:00 och 14:12) var 7,4 µg/m3. Förhållandena i samband med dessa mätningar i augusti år 1988 kan i grova drag jämföras med de meteorologiska förhållandena under andra mätveckan våren 2001. Medelvärden av toluen vid Vårvädersgatan år 1988 varierade mellan 8-24 µg/m3. Mätningen av toluen med gaskromatografi år 2001 gav timvärden upp till 30 µg/m3 med motsvarande vindriktning som år 1988 (medelvärdet betydligt lägre). Eftersom det råder tolkningsproblem avseende de bensenvärden som uppmätts med gaskromatografi, kan dessa inte ingå i en motsvarande jämförelse. Trots detta indikerar mätningarna framförallt kraftigt sänkta bensenhalter i södra Biskopsgården och i den nära omgivningen av Shellraffinaderiet. Det är också bara i den närmaste omgivningen av raffinaderiet och Torslandaleden som halter över den föreslagna miljökvalitetsnormen för bensen har uppmätts (figur 17).

0 5 10 15 20 25 30 Slät tad am m Lantm ätar egat an Vågm ästa rep Dagi s B räm areg Kville gata n H. B rant ings p VOC (ug/m3) Mätt Beräknat

Figur 15 VOC-haltens variation från bakgrundsmiljön vid Slättadamm till den trafikexponerade miljön i anslutning till Lundbyleden mätvecka 1 och 2, 19 mars–2 april 200l.

___________________________________________________________________________ 0 1 2 3 4 Kville gatan H. B rantin gsp B e nsen ( ug/m3) vecka 12 vecka 13

Figur 16 Bensenhaltes variation från bakgrundsmiljön vid Slättadamm till den trafikexponerade miljön i anslutning till Lundbyleden mätvecka 1 (vecka 12, 19–26 mars 2001) och vecka 2 (vecka 13, 26 mars–2 april 2001) 0 1 2 3 4 5 Shell n m itten She ll s m itten bensen (ug/m3) vecka 12 vecka 13

Figur 17 Bensenhaltes variation från bakgrundsmiljön vid Länsmansgården till den av raffinaderi och oljehamn exponerade miljön i anslutning till Shell mätvecka 1 (vecka 1219–26 mars 2001) och mätvecka 2 (vecka 13, 26 mars–2 april 2001).

6.2.5 NO2 mätningar

Figur 18 visar hur vindriktningen påverkar halterna av NO2, NO och NOX. För dessa ämnen

är det trafiken som står för den stora andelen utsläpp, och resultaten här är inte lika tydliga som för toluen och bensen (figur 14). Figur 18 tyder dock på att högre halter uppstår vid vindar från syd-sydöst, där det finns stora trafikkällor som bland annat Lundbytunneln.

0 20 40 60 80 100 120 140 160 0 90 180 270 360 Vindriktning Järnbrott (°) Halt NO2 s a mt NO (ug/m3) 0 50 100 150 200 250 300 350 Halt NOx (ug/m3) NO2 NO NOx Lundby tunneln Shell, Preem, Oljehamnen Biskops gården Hisingen österut Hisingen västerut, Volvo Biskopsg ården

Figur 18 Halterna av NO2, NO och NOX vid station Biskopsgården (station 2, figur 1, lokaliserad på

samma plats som station 13, figur 2), plottade mot vindriktningen vid station Järnbrott (station 4, figur 1).

6.2.6 Kontinuerliga NO2 mätningar från och med 1983

Kontinuerliga mätningar av kväveoxid med mobila mätstationer påbörjades i Göteborg år 1992. Tidsperioderna och väderförhållanden för mätprojekten varierar och en direkt

jämförelse mellan mätningarna är inte möjlig utan att mätresultaten standardiseras. Tillgång till timvärden från dessa mobila mätningar samtidigt som kontinuerliga mätningar ägt rum vid den fasta stationen på Femmanhusets tak möjliggör denna standardisering. Årsmedelvärden beräknas för varje mätplats med hjälp av den relation som beräknats i förhållande till parallellt uppmätta halter vid station Femman (tabell 8). Dessa s.k. regressionsanalyser har utförts i Airvirosystemet för så gott som alla mobila mätningar som har ägt rum på Hisingen sedan år 1983. Beräkning av standardiserade årsmedelvärden kan göras med bra överensstämmelse med kontrollmätningar både framåt såväl som bakåt i tiden så länge som förhållandena vid mätplatsen är de samma som när mätningen skedde.

Tabell 8 Relationer ([Station A]= b+c*[station Femman]) samt korrelationer för NO2 mellan stationer

där tidigare mätningar gjorts och Station Femman (station 3, Figur 1). Se Tabell 5. Markeringen (L) innebär att platsen är en lokalgata/industriområde; R=korrelation.

Mätplats (gata/område) Mät nr b c R Årsmedel- värde 1988 (µg/m3) Årsmedel-värde 1990 (µg/m3) Årsmedel-värde 2000 (µg/m3) Värde station (µg/m3) Kommentar Vågmästare-platsen 1 -3.7 1.2 0.8 33 27 29 31

___________________________________________________________________________ 2 19.1 1.0 0.8 50 45 46 DOAS-sträcka fr. Vågmästareplatsen över Hjalmar Brantingsgatan Vårvädersgatan (L) 2 8.9 0.4 0.5 23 20 21 17 3 9.3 0.4 0.6 23 21 20 Regressionsanalys utifrån mätperioden våren 2001 ESAB (L) 1 9.8 0.5 0.5 24 22 23 23 2 9.4 0.3 0.4 20 18 18 Sammanfaller inte helt med Station 8 Sommersgatan

(L)

1 -7 1 0.7 29 27 29 23 Sammanfaller inte helt med Station 23

Litteraturgatan (L)

1 3.7 0.9 0.6 31 26 28 31 Sammanfaller inte helt med Station 31

Lundbyleden-Kville 1 19 0.6 0.5 35 36 36 35 Innehåller extrem-period som påverkar medel-värdet 2 12.0 1.5 0.7 37 29 31 Bjurslätt (L) 1 6.7 0.7 0.7 30 26 28 22 Lundbyskolan 2 9.9 0.4 0.6 23 20 21 20 Bräckevägen 1 20.4 0.8 0.7 46 41 43 2 19.6 0.8 0.7 44 40 41 3 24.2 0.7 0.7 43 42 43 4 5.1 0.5 0.6 21 18 19 20 Station 24 vid Lundby sjukhem närmast Tingstad 1 9.2 0.8 0.7 37 33 34 32 2 15.4 0.7 0.8 37 33 35 Hisings Kärra (L) 1 7.4 0.5 0.4 22 20 21 Volvo Lastvagnar (L) 1 10.2 0.4 0.7 23 21 22 23/19 2 9.7 0.3 0.6 19 18 18 Två stationer (Station 8 och 9) lika nära men det högre värdet är uppmätt närmare tunneln

S:t Jörgen 1 15 13 14 13 Sammanfaller inte med station 11, men förhållandena är likartade Bräcke Östergård (L) 1 5 0,5 0,6 21 18 19 22 Mätsträckan låg något närmare trafikmotet än mätstationen Lundbytunneln 1 Går ej att reggressions-analysera

6.2.6.1 Kategori A - Beräknade trender för hårt trafik trafikerade och dåligt ventilerad gata.

Bräckeleden från Stålhandskegatan och väster ut till Bräckemotet har varit ett av Hisingens mest luftföroreningsbelastade vägområden, kanske det mest belastade. Här gick de tunga transporterna till hamn och industriområdena på sydvästra Hisingen fram till dess att

Lundbytunneln öppnades i januari 1998. Mätningar med mobila mätstationer i anslutning till Bräckeleden, idag Bräckegatan, har under de senaste 18 åren skett vid fyra tillfällen. Tre av dessa (1983, 1996 och 1998) har skett inom samma område vid Stålhandskegatan.

kategori A (tabell 2). Mätningen år 1990 utfördes i ett bättre ventilerat område längre väster ut. Nivån NO2 är dock densamma. Idag är den tidigare leden en lugn lokalgata och

luftföroreningsnivån har också av karaktären av lokalgata, vilket innebär att NO2-halten

halverades när Lundbytunneln öppnades (figur 19).

0 10 20 30 40 50 60 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 Halt (ug/m3)

Figur 19 Standardiserade NO2-halter (år) vid Bräckeleden/gatan (kategori A) utifrån mätningar gjorda

under åren 1983, 1990, 1996 och 1999. Staplar används under de år mätningarna gjordes, linjer för halter beräknade utifrån station Femman.

Mätresultatet från år 1983 (Mobil 1) har standardiserats i relation mot station Femman i centrala Göteborg (figur 19). Respektive årsmedelvärde har sedan beräknats fram till år 1990. Det standardiserade mätresultatet från mätningen 1990 (DOAS) sammanfaller med det

beräknade värdet, med 1983 som utgångsår i beräkningen. På motsvarande sätt sammanfaller det beräknade värdet för 1996 med mätningen (Mobil 1) för samma år. Trendbrottet kommer 1998 när tunneln öppnats och en mätning (Mobil 2) genomförs på samma plats vid

Stålhandskegatan.

6.2.6.2 Beräknade trender för hårt trafik trafikerade och väl ventilerade platser, Kategori B

Kontinuerliga mätningar vid Vågmästareplatsen har skett under delar av år 1982 och år 1987 (figur 20). Det standardiserade resultatet för år 2000 har dels skett utifrån mätningen år 1987 men också utifrån mätkampanjen våren 2001 då passiva mätare var placerade på mätpunkten vid Vågmästarplatsen. Beräknas årsmedelvärdet för år 2000 med det statistiska standardvädret för Göteborg under 1990-talet, blir resultatet också 25 µg/m3 (senarioberäkning i

___________________________________________________________________________ 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 1982 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 Halt (ug/m3) Scenario Passiv mätn. Station 4

Figur 20. Standardiserade NO2-halter vid Vågmästarplatsen (kategori B). Staplar används under de år

mätningarna gjordes, linjer för halter beräknade utifrån station Femman. Scenariot är ett beräknat årsmedelvärde utifrån ett standardväder.

Kontinuerliga mätningar vid Lundbyleden i Kvilleområdet har skett med mobil mätstation under del av år 1988 och år 1996 (figur 21 ljusa staplar). Det standardiserade resultatet för år 2000 har dels tagits fram utifrån mätningen år 1988 men också utifrån mätkampanjen våren 2001 då passiva mätare var placerade på mätpunkten vid Vågmästarplatsen. Om en årstrend beräknas utifrån den standardiserade mätningen år 1996, resulterar detta i högre beräknade årsmedelvärden, än om mätningen år 1988 används på motsvarande sätt. Detta beror på att mätningen år 1996 innehåller en veckolång period med extremt höga halter vid Lundbyleden. Mätperiodens höga halter vid Lundbyleden måste dock ändå anses relevanta eftersom även den kontinuerliga mätningen i Gårda gav ett högt medelvärde under denna vecka.

Station Femman påverkades inte i samma utsträckning. Mätresultatet kom därför inte att bli representativt för förhållandena över en längre tidsperiod, vilket är viktigt när station Femman används i regressionsanalysen. Vad de extrema värdena berodde på och hur vanligt

förekommande det är inte utrett. En kombination av väderförhållandet och mer köbildning än normalt på trafiklederna kan vara en trolig förklaring.

Scenarioberäknad halt för Kville ligger på samma nivå (29 µg/m3) som den uppmätta halten under mätkampanjen våren 2001. Bortser vi från perioden med extremt höga halter i samband med mätningen år 1996 ger regressionsanalysen utifrån station Femman halter som

överensstämmer med regressionsserien utifrån år 1988 och övriga beräkningar av medelvärdet av NO2 för år 2000.

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 Halt (ug/m3) Scenario Passiv mätn. Station 7

Figur 21. Standardiserade årsmedelvärden av NO2 vid Lundbyleden – Kville (kategori B). Staplar

används under de år mätningarna gjordes, linjer för halter beräknade utifrån station Femman. Scenariot är ett beräknat årsmedelvärde utifrån ett standardväder.

Kontinuerliga mätningar i Tingstadsområdet skedde under en period år 2000-2001 (figur 22). Det standardiserade resultatet för år 2000 har dels skett utifrån den aktuella mätningen men också utifrån mätkampanjen våren 2001 (station 1) då passiva mätare var placerade på samma plats. Den standardiserade mätresultatet från mätningen år 2001 ger ett något högre resultat än om hela perioden används för att beräkna ett årsmedelvärde för år 2000 (34 µg/m3 respektive 38 µg/m3). Det högre resultatet sammanfaller däremot med det i Airviro beräknade

årsmedelvärdet som också blir 38 µg/m3. Eftersom korrelationen med station Femman är hög (R=0,84) har även standardiserade 98-percentiler för dygns och timvärden illustrerats i figur 22. De beräknade tim- och dygnsvärden jämförda med uppmätta värden år 2001 ger liknande resultat som för det beräknade och uppmätta årsmedelvärdet för Tingstadsområdet.

Dygnsvärdet visar sig då vara kritiskt eftersom det ligger över MKN för kvävedioxid och dygn (60 µg/m3). 0 20 40 60 80 100 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 Halt (u g /m3 ) Scenario Timma Dygn År Station 1

___________________________________________________________________________ Figur 22. Standardiserade årsmedelvärden av NO2 vid Dammgårdsgatan - Tingstad (kategori B). Staplar

används under de år mätningarna gjordes, linjer för halter beräknade utifrån station Femman. Scenariot är ett beräknat årsmedelvärde utifrån ett standardväder.

6.2.6.3 Beräknade trender för bostadsområden/industriområden med lokaltrafik, Kategori C

Mätningar av luftföroreningar på Hisingen har oftast skett i de mest trafikerade områdena. De mätningar som skett på mindre belastade lokalgator har mer sällan upprepats, vilket gör det svårt att konstatera någon trend. I samband med kontrollprogrammet för Lundbytunneln genomfördes dock ett flertal mätningar i områden av karaktär av lokalgata (figur 23).

Lokalgator- och industriområden

0 5 10 15 20 25 30 35 Sommer sg 87 Litte ratu rg 8 7 Vol vo La stv. 98 Vol vo La stv 9 8 Lund bysk . 98 ESAB 9 9 NO 2 ( u g/ m3) mv.

Figur 23 Standardiserade årsmedelvärden av uppmätta NO2 -halter vid lokalgator och industriområden

på Hisingen 1987 till 2001. De bedöms alla ha karaktär av lokalgata (kategori C).

6.2.6.4 Beräknade trender för grönområden/bakgrundsstationer, kategori D

Det har inte gjorts några kontinuerliga mätningar av NO2-halter i bakgrundsmiljöer på

Hisingen. Däremot har det gjorts en mätning i S:t Jörgen park år 1994 (figur 1), som är den enda mätning som kommer i närheten av vad som kan karaktäriseras som en

bakgrundsmätning i ett grönområde. Mätningen skedde vid två tillfällen dels under

vinterförhållanden dels under sommar och tidig höst. Beräknad och standardiserad trend av årsmedelvärden (figur 24) bygger på båda dessa mätperioder. De standardiserade

årsmedelvärdena för år 2000 bygger på de mätresultat som uppmätts under mätkampanjen våren 2001. Dessa bakgrundsplatser är väl jämförbara med förhållandena inom S:t Jörgens park.

0 5 10 15 20 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 Halt (ug/m3) S:t Jörgen Ljungabacken Slättadamm Länsmansg S:t Jörgen

Figur 24 Standardiserade årsmedelvärden av uppmätta NO2 -halter i bakgrundsmiljöer som

grönområden och liknande (kategori D). Staplar används under de år mätningarna gjordes, linje för halter beräknade utifrån station Femman.

6.2.7 Sammanfattning och kommentar till NO2 situationen på Hisingen

Kategori A finns inte längre på Hisingen i och med att Bräckeleden (numera Bräckegatan) har blivit en lokalgata. Det är också den enskilt största förändringen som kan utläsas ur den ovanstående trendanalysen. Ser vi i stort till genomsnitts halter för respektive kategori är förändringarna små mellan år 1990 och år 2000 (tabell 9). Väljs år 1987 som basår blir skillnaden större. Förändringar har dock skett mellan gator inom en och samma kategori. Trafik har flyttats, främst den tunga från Hjalmar Brantingsgatan till Lundbyleden. Detta avspeglar sig i sjunkande NO2 halt vid Vågmästarplatsen (figur 2, station 4) och en ökad

belastning vid Kvilleområdet (figur 2, stationerna 6 och 7).

Tabell 9 Genomsnittliga NO2-halten (standardiserade årsmedelvärden µg/m3) för respektive kategori

(tabell 2) i mätområdet på Hisingen 1987, 1990 och 2000.

Kategori 1987 1990 2000

A 47 41 finns inte längre

B 41 30 30

C 29 23 25

D 18 16 13

Om stora trafikförändringar har ägt rum, sedan den mobila mätningen, tar inte

regressionsanalysen hänsyn till detta. Därför kan inte eventuell haltförändring, beroende på minskad eller ökad trafik, beräknats på det sättet. Vågmästarplatsen är ett sådant exempel där mätningen med passiva provtagare våren 2001 visade på en lägre halt än den beräknade utifrån senaste mobila mätningen.

Medelvärden av NO2-halter från mätperioden våren 2001 tangerar MKN för årsmedelvärdet

(40 µg/m3) vid mätplatsen på Hjalmar Brantingsplatsen (figur 25). De beräknade

årsmedelvärdena för 2000 underskrids dock vid samtliga mätplatser. Likaså underskrids beräknade timvärden normvärdet 90 µg/m3. Däremot överskrids normen för dygnsvärdet (60

___________________________________________________________________________ årsmedelvärdet (relation till station Femman). Överskridandena är marginella och

förutsättning finns för att de studerade platserna ska kunna uppfylla MKN för NO2 fram till

2005. Avgörande är i vilken utsträckning trafiken tillåts öka.

0 20 40 60 80 100 Kvi llega tan Hjal mar B rant ingsp NO2 (ug/m3) Medel År Dygn Timme

Figur 25 NO2-haltens variation från bakgrundsmiljön vid Slättadamm till den trafikexponerade miljön i

anslutning till Lundbyleden. Medelvärdet från mätperioden 19 mars– 2 april anges i figuren som medel. Beräknat årsmedelvärde (MKN 40 µg/m3) för 2000 anges i figuren som år. Beräknat dygnsvärdet (MKN 60

µg/m3), här uttryckt som en 95-percentil, samt beräknat timvärde98-percentilen (MKN 90 µg/m3), här uttryckt som en 98-percentl.

Resultaten från mätpunkterna i stigande koncentrationer från Länsmansgården i norr till Shell i söder (figur 26) visar att samtliga MKN för NO2 klaras redan idag. Även det långsiktiga

miljömålet att underskrida 20 µg/m3 2010 klaras i anslutning till bostäderna vid

Vårvädersgatan och Ruskvädersgatan. Det är inte någon skillnad på halterna söder respektive norr om Shells raffinaderiområde, vilket förklaras av att det är trafiken som står för de

utsläppen av NO2. Shells utsläpp av kväveoxider i mer begränsad omfattning sker också på

0 20 40 60 80 100 Shell no rra NO2 (ug/m3) Medel År Dygn Timme

Figur 26 NO2-haltens variation från bakgrundsmiljön i utkanten av Länsmansgården till den industri-

och trafikexponerade miljön kring Shell-raffinaderiet 19 mars–2 april anges i figuren som medel. För

mätpunkterna har årsmedelvärdet (40 µg/m3) 2000 beräknats likaså dygnsvärdet (60 ug/m3), här uttryckt som en 95-percentil, samt 98-percentilen (90 µg/m3) för timvärdet.

Vid färd med bil på trafikleden västerut på Hisingens södra del från Ringömotet och fram till Torslandaleden strax nordväst om Shell, passerar vi några bostadsområden där MKN för dygn idag tangeras eller överskrids (figur 27). Från öster räknat är det villabebyggelsen sydost om Dammgårdsgatan, radhuslängan närmast Brunnsbomotet, flerfamiljshuset vid Trekantsgatan närmast Lundbytunneln samt Bräcke Östergård. Förutom vid Dammgårdsgatan är

överskridandet marginellt varför förutsättningarna att klara normen år 2006 vid de flesta av de uppräknade platserna måste anses som goda. Avgörande är i vilken utsträckning trafiken tillåts öka.

Miljökvalitetsnormen klaras med liten marginal enligt denna studie som nu har gjorts vid Kvillegatan, Brämargården. Mätresultaten bygger dock enbart på resultat från första mätveckan, eftersom mätutrustningen saboterades andra veckan. Trafiken förbi

Brämargården, främst den tunga, har ökat över genomsnittet och kan antas fortsätta att ha en hög ökningstakt. Till detta kommer ökade fartygsrörelser och fordonstrafik i Frihamnen strax söder om området samt planer på byggandet av ett upplevelsecentrumet på gamla

Porslinsfabriksområdet, som också kommer att alstra mer trafik i anslutning till området. Enbart en fördjupad studie med dessa nya förutsättningar kan ge svar på om normen kommer att kunna klaras i dessa utsatta delar av Brämargården.

___________________________________________________________________________ 0 20 40 60 80 100 Skogen She ll no rra Lundbytunne ln Lun dby sjukh Trekan tsgatan Kvillegatan H. B rant ingsp Bru nns bo NO2 (ug/m3) Medel År Dygn Timme

Figur 27 NO2-haltens variation från Dammgårdsgatan vid Ringömotet i Öster till skogsområde nordväst

om Shells västra Tankpark 19 mars– 2 april anges i figuren som medel. För mätpunkterna har årsmedelvärdet (40 µg/m3) 2000 beräknats likaså dygnsvärdet (60 µg/m3), här uttryckt som en 95-percentil, samt 98-percentilen (90 µg/m3) för timvärdet. Uppmätt halt inne i Lundbytunneln i samband med projektet var 139 µg/m3 och årsmedelvärdet från DOAS-mätningen var216 µg/m3 år 2000.

6.3 Enkätundersökning

Enkätundersökningen resulterade i totalt tio svar från personer på platser i närheten av stationerna 1, 5, 6, 10, 13, 20 och 23 (se figur 2 och tabell 1). Till dessa kan läggas de

interjuver och komentarer som dokumenterades direkt i samband med de kontakter som togs i anslutning till mätplatserna. Detta är en relativt bra spridning både inom området och mellan områden av olika kategorier, men antalet är alldeles för litet för att det ska gå att dra några slutsatser från denna enkätundersökning. Svaren och synpunkterna som har lämnats kan bara användas indikativt och verifiera övriga resultat i den mån resultaten och svaren

sammanfaller.

De flesta har bott eller arbetat på platsen under många år (6-74 år), de flesta över 15 år, och har därför ett mångårigt perspektiv på området. Fem personer tycker att luften har blivit bättre, med mindre lukter från raffinaderierna och andra industrier. Fyra personer tycker att det inte är någon större skillnad jämfört med för tio år sedan. Bara en person upplever att luften har blivit sämre.

6.3.1 Några kommentarer från enkäterna:

”Trafiken flyter bättre efter ombyggnaden av Hjalmar Brantingsplatsen (mindre avgaser).” ”Tror att luften blir bättre efter ombyggnaden av Vågmästarplatsen.”

”Mindre ”lukter” av målarfärg?”

”Känner ingen skillnad. Den är lika dålig nu som då.”

”Kan ej svara på om luftmiljön förbättrats, men vi tycker att trafiken har ökat.”

”Tror att tunneln skapat en ökad trafik intill oss, plus att befolkningen i Torslanda bara ökar.” ”Numera finns ingen påtaglig lukt från Shell raff.”

”Luktar mindre av olja. Trots att biltrafiken ökat markant är ändå känslan att luften känns renare.”

”Redan i början av 80-talet kunde man märka en förbättring av luftkvaliteten som sedan hela tiden blivit bättre fram till dags dato.”

”Lundbytunneln betyder mindre trafik i området.”

”Flera signalreglerade övergångsställen orsakar dubblerade avgaser/vägsträcka genom otålig och kraftfull växelverkan gas- och bromspedal.”

”Vi bor nära E6:an och trafiken har ju ökat väldigt.”

”Märker ingen större skillnad. Det ”luktar” avgaser/industriutsläpp när det är mulet och stilla.”

En fullständig sammanställning av enkätsvaren finns i Bilaga A.

Bland flera muntliga kommentarer från människor miljöförvaltningens personal mött i samband med fältarbetet kan nämnas:

”Södra Biskopsgården är rena paradiset jämfört med avgaserna i Theran”. – Iransk invandrare på Hagelvädersgatan.

”Det är en helt annan inställning till underhåll och läcksökning på raffinaderierna idag” – Entreprenör med företag i området