Diskussion/Slutsatser - En intervjustudie med några pedagoger om hur de arbetar med musik i för

Under rubriken presenteras resultatet från intervjuundersökningen med de pedagoger som medverkade i studien och relation till litteraturen, läroplanen för förskolan och pedagogisk teori. Då det använts en mindre grupp människor som har fått representerat förskolans verksamhet, så kan man inte generalisera resultatet från det empiriska materialet. I slutsatser presenteras mina tankar om, Min yrkesroll som pedagog, Vidare forskning.

6.1. Resultatdiskussion

I studien framkom tydligt pedagogernas relation till musik. Flertalet av pedagogerna tyckte att musik i verksamheten bara var musikstunderna i samlingen, där inget engagemang behövdes, barnen var nöjda med sångerna som sjöngs varje dag, de ansåg att det var en trygghet för barn och pedagoger. Pedagog A och pedagog C menade att deras inställning påverkar på vilket sätt barnen närmar sig musiken under aktiviteterna. De anser att musiken är utvecklande för barnen rent allmänt. Enligt läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) är förskollärarens ansvar ”att arbetet i barngruppen

genomförs så att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker”(s.11).

Pedagog S som har svårt att förmedla musik i förskolan eftersom hon inte är intresserad, känner sig inte bekväm med att framföra det tillsammans med barnen och detta smitta av sig på dem. Pedagog K ansåg att hennes inställning till musik har betydelse för hur musikstunden utvecklar sig, signalerar hon att musik inte är hennes grej då genomskådar barnen detta direkt och vill inte medverka i aktiviteten. Sundin (1995) tycker att pedagogens medverkan i musikaktiviteten har stor betydelse för hur barnen vågar agera. Jederlund (2002), Wiklund (2003) och Bjørkvold (2005) har samma

uppfattning om hur pedagogernas inställning till musik smittar av sig på barnen. De menar, har pedagogen prestationsångest och stora krav på sig själv, att allt måste vara perfekt får barnen lätt den uppfattningen att de också måste vara perfekta i sitt musicerande. Genom svaren från undersökning kunde det konstateras att forskarna hade samma teori om pedagogernas inställning. Wiklund (2010) tycker att barn har rätt till musik i förskolan och påpekar att musik är ett naturligt språk som finns hos barn och detta har man inte rätt att ta bort.

I undersökningen blev det påtagligt att musiken är viktig i förskolans verksamhet och måste finnas med även om det finns begränsningar i pedagogernas kunskaper. Författare som Pramling Samuelsson, Asplund Carlsson med flera (2009) menar att det finns för lite kunskaper hos pedagogerna i förskolan när det kommer till de estetiska ämnena. Wallerstedt (2010) påpekar i sin avhandling att förskolan fick sin egen läroplan för cirka tio år sedan (Lpfö 98). Hon ser att det har inneburit en stor förändring i den pedagogiska verksamheten för de yngre barnen, tidigare fanns det bara allmänna råd för förskolans verksamhet. Hon påpekar att pedagogerna nu enligt läroplanen för förskolan har ett större ansvar att lära barnen olika saker till exempel läsa, skriva, räkna och intresse för natur och teknik. Wallerstedt (2010) påpekar även att i förskolans strävandemål står det att, barnen ska lära sig om musik och att förskolan ska sträva efter att varje barn ”utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och

erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans, och drama” (Skolverket, 2010 s.10).

Jederlund (2002) anser att upplevelser tillsammans med musik ger personlig utveckling, glädje och gemenskap med andra. Han påstår att i vår kultur väljs oftast musiken bort då den inte anses ha lika stor betydelse som till exempel matematik och språk. Pedagogerna I, E och M försöker ta in musiken i den dagliga verksamheten, både i styrda och i barnens självvalda aktiviteter. Även om det finns begränsningar i deras kunskaper så anser de att det är deras ansvar att möta barnen i intresset för musik i alla dess former, det är viktigt att pedagogernas begränsningar inte stoppa barnens utveckling.

Pedagog K menar att om hon är med i barnens lek på deras villkor utan att störa dem, ger det henne en inblick i deras gemenskap, på vilket sätt de hanterar varandras åsikter

och hur de diskuterar med varandra när de till exempel planerar bildandet av ett popband. Det handlar om att möta dem i deras musikintresse och låta nyfikenhet och egna initiativ styra. Som pedagog ska hon uppmuntra barnen att våga utveckla sitt intresse för musik.

Undersökning visade att musiken fanns med i försolans verksamhet, men den fick inte lika mycket uppmärksamhet som matematik, språk, motorik, natur/teknik. Flertalet av pedagogerna ville belysa att musiken även innehåller lärande i ämnen som språk, matematik, teknik/natur och motorik. Genom att använda sig av musiken i dessa olika ämnen utvecklar barnen ett logiskt tänkande. Don Lind (2007) anser att musik och rörelse hör ihop och att musiken har stor påverkan på barns utveckling. Hon menar att när barn hör musik så kan de inte stå stilla, de börjar röra sig i takt. Föredragshållaren Nobel (1991, mars) anser att musikspråket är betydligt viktigare än talspråket han anser att det framkallar fler känslor både hos de som sjunger och de som lyssnar.

När det gäller de styrda aktiviteterna visade det sig att på de flesta avdelningar hade pedagogerna var sin dag i veckan då de ledde aktiviteterna, på några avdelningar hade man ansvaret under en hel vecka. Pedagogerna styrde samlingarna efter eget intresse. Pedagog I berättade att hennes intresse är pedagogiskt drama. Hon tar då in sagan i musikaktiviteten och låter barnen vara aktörer genom att illustrera vad som händer i sagan. Enligt Don Lind (2007) så får den kreativa förmågan stort utrymme i kombination med färdighetsträning och improvisation.

Under undersökningen så var det pedagoger som berättade att de inte gav barnen några musikupplevelser eftersom de inte ansåg sig ha de kunskaper som krävdes, de menade även att tiden inte räckte till. Det fanns fler pedagoger som berättade att de inte använde sig av musiken eftersom det inte fanns instrument tillgängliga på förskolan. Sundin (1995) menar att det huvudsakliga problemet inte ligger i att det saknas musikinstrument eller att tiden inte räcker till för musikstunderna. Den verkliga anledningen till att människor har denna inställning mena han kan bero på att de har stora krav på sig själv som gör att man inte vill eller kan. Han anser förskolan vara en utmärkt miljö där pedagoger och barn får tid att utvecklas och lära tillsammans.

Något som får mig att reagera är pedagogernas berättelse om att de inte ger barnen några musikupplevelser på grund av bristande kunskaper när vårt uppdrag i förskolan är att lägga grunden till ett livslångt lärande och den ska vara rolig och lärorik. Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) säger nämligen att pedagogerna ska skapa, kommunicera och förmedla olika upplevelser med hjälp av varierande uttrycksformer såsom rytmik, musik, dans och rörelser som främjar barns utveckling och lärande i förskolan.

Samtliga pedagoger vill ha fortbildning i musik, det finns många som inte vill utföra musikaktiviteter med barnen, deras kunskaper räcker inte till, de känner sig inte bekväma i aktiviteten. Pedagog S anser att musikaktiviteterna ger en bra gemenskap bland barnen därför önskar hon en fortbildning i musik som kan ge henne en bättre självkänsla och att hon därigenom kan förmedla till barnen att det är ok att framträda inför andra, visa sina färdigheter och göra det efter sin egen förmåga.

Det fanns en stor önskan från pedagogerna om att få lära sig spela gitarr. De pedagoger som redan spelar gitarr skulle vilja ha en djupare kunskap för att bättre kunna fängsla barnen under musikstunden. Wiklund (2010) påstår dock att musik inte bara är musicerande med instrument hon vill påstå att det är allt barnet gör.

Pedagogerna L och A betonar att musiken finns med i barnens lek under dagen inte bara i den som är styrd, den förekommer även i den fria. L berättar att sånger och ramsor där det går att förändra orden så det låter tokigt är väldigt populära då de känns roliga att sjunga (tramssånger). Även Uddén (2004) har iakttagit det musiska språket som hon menar anknyter till den icke verbala och den verbala språkformen. Pedagog L har lyssnat på barnen när de sjunger för dockorna i leken och funnit att det finns en viss rytm i sången. Uddén påstår detsamma, om vi lyssnar när barnen leker så kan vi höra att de uttrycker sig mer i sång än i tal, hon anser att under tiden de rör sig så pratsjunger de, sångerna har texter som de har hittat på under leken.

Bjørkvold (1985) menar att barnen sjunger det de vill säga och meddelar omgivningen när de leker tillsammans eller ensamma. Han tar också upp den spontana sångens innebörd och förklarar att den bildar en ram för barnens lärande lek. Vygotskij (1995)

har undersökt hur barn tänker i deras lekande fantasi och kreativitet och sett hur de kopplar ihop nya erfarenheter med tidigare och på så sätt breddar sina kunskaper. Jag delar hans uppfattning, det märks tydligt när barnen leker i dockrummet.

6.2. Slutsatser

Under resan gång har jag fått en insyn i hur de aktuella förskolorna förhåller sig till musik. Jag har kommit fram till att i den fria leken använder sig barnen av musik i olika former Jag har även kunnat konstatera att musiken användes i andra ämnen som till exempel matematik, rytmik, teknik.

Undersökningen har givit mig en ny kunskap om vad musiken har för betydelse i förskolans verksamhet och vilket viktigt redskap den är för att utveckla barns lärande inom de olika ämnena som förskolan erbjuder.

6.3. Min Yrkesroll som pedagog

Som konsekvens av min undersökning har jag förstått att musiken i förskolan har avsevärt större betydelse än vad jag tidigare insett. Genom de estetiska ämnena har jag lärt mig att med hjälp av dessa uttryckssätt bidra till barns förståelse och utveckling. I min nya yrkesroll som pedagog är det en nödvändighet för mig att föra kunskapen vidare med olika redskap och tillvägagångssätt för att kunna tillgodose varje barns behov. Undersökningen har gett mig insikten att musik är ett bra redskap som väcker positiva känslor hos barnen på många olika sätt. Musiken är till stor hjälp för att utveckla barns kroppsuppfattning. Musik framkallar så mycket gemenskap och glädje, den ger framför allt en lust till rörelse som jag anser är utvecklande i lärandet. Med min studie vill jag väcka tankar hos pedagogerna om på vilket sätt de använder sig av musiken i förskolans verksamhet och om barnen är involverade. Ämnet ska inte ha så stor betydelse, det viktiga är att pedagogen inte bara lyssnar på sig själv och sina egna intressen utan ser till barngruppenens intresse.

Denna forskning har gett mig många nya tankar om ”musik i förskolan”, både när det gäller hur jag själv tänker och om pedagogernas inställning till musik ute på de förskolor jag besökt. Jag har också insett hur viktigt det är att pedagogernas kompetens utvecklas i ämnet musik.

6.4. Vidare Forskning

Under tiden jag arbetat med detta har det dykt upp nya tankar och funderingar om hur det skulle vara att fråga barnen inom samma ämne. I denna undersökning har jag tagit del av pedagogernas inställning till musik i förskolans verksamhet och jag har även hört från dem om hur barnen upplever den. Det skulle därför vara intressant att forska vidare i detta utifrån barnens perspektiv och höra vilka tankar de har om musiken i förskolan. Det hade då varit enklast att utgå från observationer kombinerat med intervjufrågor till de äldre barnen. Genom observationerna kunde jag göra mina egna tolkningar utifrån vad observationsmaterialet gav. Intervjufrågor är en rolig metod att använda, för då får man barnens egna ord på frågorna som de ser och uppfattar dem. Barn tänker inte lika mycket på vad de ska svara, de svarar som de tycker utan att fundera över vad intervjuaren vill ha för svar. Det skulle vara intressant att jämföra barnens svar med pedagogernas och se om de upplever musik i förskolans verksamhet som vi tror att de gör.

Referenser

Bateson, G (1995). Ande och natur. Stockholm/Lund: Brutus Östling/Symposion.

Bateson, G (1987). Steps to an ecology of mind. New York: Jason Aronson.

Bjørkvold, J-R (1985). Den spontane barnesangen – vårt musikalske morsmål. Oslo: Cappelens.

Bjørkvold, J-R (2005). Den musiska människan. Stockholm: Liber AB.

Bojner, G (1998). Musik och lek. Tryckeri Småland: Småland AB.

Bryman, A (2002). Samhällvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.

Cobb, E (1977). The Ecology of Imagination in Childhood. New York: Columbia University Press.

Csíkszentmihályi, M. (1992). Flow. Den optimala upplevelsens psykologi. Stockholm: Natur och Kultur.

Don Lind, H (Frister Lind 1999). Flyg lilla fjäril. Förlaget: Lutfisken AB.

Engström, Bengt Olof (1970 – 1982). Vi gör musik. Förlaget: Fazer Music.

Fagius, G (2007,red). Barn och sång – om rösten, sångerna och vägen dit. Lund: Studentlitteratur AB.

Fagius, J (2001). Hemisfärernas musik. Om musikhanteringen i hjärnan. Göteborg: Bo Ejeby förlag

Granberg, A (1994). Småbarnsrytmik, lek och rörelse till musik. Stockholm: Liber AB.

Hellquist, E (1993). Svensk etymologisk ordbok. Tredje upplagan, sjätte tryckningen. Malmö: Gleerups.

Hepper, (1988). Songs in their Heads: Music and its Meaning in Children´s Lives. Oxford University Press.

Jaques-Dalcroze, Émile (1997). Rytm, musik och utbildning. Stockholm: KMH-förlaget.

Jederlund, U (2002). Musik och språk Ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling. Stockholm: Runa.

Lagercrantz, H(2005). I barnets hjärna. Stockholm: Bonnier fakta.

Larsen, A-K (2009). Metod helt enkelt, en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Gleerups Utbildnings AB.

Lindqvist, G (1995). Lekens estetik - en didaktisk studie om lek och kultur i förskolan. Avhandling Högskolan i Karlstad.

Lindqvist, G (1996a). Lekens möjligheter. Om skapande lekpedagogik i förskolan och

skolan. Lund: Studentlitteratur.

Lärarnas nyheter (2010). Barn har rätt till musik. Från förskolan. Tillgänglig på Internet: (2010-01-13).

www.lararnasnyheter.se/forskolan/2010/01/13/barn-har-ratt-musik

Medierådet, (2010). Småungar och medier. (Elektronisk).

(Nilsson, B (2002a) ”Jag kan göra hundra låtar”. Barns musikskapande med digitala

verktyg. Malmö: Musikhögskolan i Malmö. Tillgänglig på Internet: (2011-09-23). www.statensmedierad.se/upload/Rapporter_pdf/Smaungar_&_medier2010.pdf

Neuman, S. Lind, J (1987) Musik i livets början. Omarbetad upplaga. Stockholm: Berghs Förlag.

Nobel, A (1991, mar). Föredrag presenterat vid grundutbildningens dag. Luleå: Högskolan.

Pound, L. Harrison, C (2003). Supporting musical development in the early years. Buckingham, England: Open University Press.

Pramling Samuelsson, I. Asplund Carlsson, M. Olsson, B. Pramling, N. Wallerstedt, C. (2009 juni). The art of teaching children the arts: music, dance and poetry with children aged 2-8 years old. International Journal of Early Years Education, 17/2: 119-135. Tillgänglig på Internet: 2012-09-26.

www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/09669760902982323

Rasmussen Hangaard, T (1996). Kroppens filosof. Maurice Merleau-Ponty. Brönby: Semi-forlaget.

Riddersporre, B (2012). Musikvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och Kultur.

Stenberg, D (1986). Psykomotorikens betydelse för barnets personlighetsutveckling. (Lic. avhandling). Stockholms universitet.

Sundin, B (1995). Barns musikaliska utveckling. Stockholm: Liber utbildning AB.

Stukát, S (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.

Uddén, B (2001). Musisk pedagogik med kunskapande barn. Vad Fröbel visste om visan

som tolkande medel i barndomens studiedialog. (Avhandling från Centrum för

musikpedagogisk forskning vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm) Stockholm: KMH förlaget.

Uddén, B (2004). Tanke – Visa – Språk Musisk pedagogik med barn. Lund: Studentlitteratur AB.

Utbildningsdepartementet. (1998 reviderad 2010). Läroplanen för förskolan Lpfö 98/

10. Stockholm: Fritzes.

Vesterlund, M (2003). Musikspråka i förskolan med musik rytmik och rörelse. Stockholm: Runa förlag.

Vetenskapsrådet. (2012). Forskningsetiska principer inom humanistiska- samhällsvetenskaplig forskning SFR. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vygotskij, Lev S (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Förlaget: Daidalos.

Wallerstedt, C (2010). Att peka ut det osynliga i rörelse, En didaktisk studie av taktart i

musik. Göteborgs Universitet: Filosofie doktorsavhandling i estetiska uttrycksformer

med inriktning mot utbildningsvetenskap.

Widerberg, K (2002). Kvalitativ Forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur AB.

Wiklund, U (2001). Den lydiga kreativiteten om barn, estetik och lärande. Stockholm: utbildningsradion AB.

Enkät Bilaga 1

Hej!!

Jag är lärarstudent på Malmö Högskola som ska skriver en uppsats som

kommer att handlar om ”Musik i förskolan” mina frågor i enkäten kommer

att bestå av hur ni lägger upp era aktiviteter med musik som inslag i

verksamheten. Ni kommer också att få ut intervjufrågor som ni kan titta på

innan jag kommer på besök hos er och gör min studie med att intervjua.

Under intervjun kommer jag att använda diktafon som ett hjälp medel för

att inte missa några svar. Ni kommer att vara anonyma och era svar på

frågorna kommer jag ha som underlag i min uppsats och det är bara jag

som har tillgång till studie materialet för undersöknings ändamålet.

Medverkan till studien är frivillig och kan avbrytas när helst ni önskar.

Jag vill tacka alla pedagoger för att ni tar er tid och besvara min enkät

och att jag får intervjua er och att jag får komma och besöka er

förskola.

Eva R Holgersson

Malmö Högskola Distans 09

Lärarutbildningen

Bilaga 1.

Vilket förhållningssätt har du själva till musik?

____________________________________________________________

Använder barnen sig av musik i den fria leken, i så fall hur?

____________________________________________________________

Hur upplevs musik stunderna bland barn och pedagoger ser ni något

intresse i så fall på vilket sett, berätta?

____________________________________________________________

Ser du någon skillnad på musikintresset mellan pojkar och flickor, kan du

berätta?

____________________________________________________________

Tack

Eva R Holgersson

Intervjufrågor

Berätta kort vilken utbildning du har och din yrkesroll:

 Din ålder?

 Hur många år har du arbetat i förskolan?

 Var det självklart för dig att du skulle arbeta med musik?

 Hur ser du på musik i förskolan?

 Vad tycker du behöver förändras i verksamheten när det gäller

musik?

 Hur då? Kan du berätta?

1. Vilken ålder har barnen på er avdelning?

2. Hur stor är barngruppen på er avdelning?

3. Hur är fördelningen flickor och pojkar?

4. Brukar det vara du som leder musikaktiviteterna eller är alla i

arbetslaget involverade?

- Hur lägger ni i så fall upp aktiviteten?

5. Hur planerar ni musikaktiviteten, är det efter Läroplanens alla mål

och barns lärande?

- Kan du förklara hur ni går tillväga?

- Är musiken med er hela dagen i både ute- och inne verksamheten?

Berätta hur ni gör?

- På vilket sätt ser ni att barnen har musiken med sig under lek och

andra aktiviteter?

6. Hur tycker du det är att leda en musikaktivitet?

- Kan du berätta hur det känns när du leder musikaktiviteten?

- Är barnen aktiva och engagerade?

7. Hur använder ni musiken i verksamheten?

8. Har ni fått fortbildning inom musik?

- Kan du berätta vad det är för kurser och vad de har för syfte?

- Sker fortbildning kontinuerligt under året?

11. Vad har barnen för delaktighet när det gäller musikvalet?

12. Ser du några fördelar/nackdelar med musik?

- Kan nu berätta hur du uppfattar det?

13. Tror du att pedagogens egen inställning till musik påverka

aktiviteterna?

- På vilket sätt?

- Kan du berätta hur du tänker?

Avslutningsvis: Har du något som du tycker är viktigt för min fortsatta

forskning inom ämnet ”Musik i förskolan” som du skulle vilja ta upp och

ge mig ett svar på.

Stort tack för er medverkan i min studie inför min examen arbete. För att

ni har tagit er tid att besvarat intervjufrågorna för fortsatt forskningsarbete

om ”Musik i Förskolan”.

In document En intervjustudie med några pedagoger om hur de arbetar med musik i förskolan (Page 33-47)