Nedan kommer vi föra en diskussion som grundar sig i våra frågeställningar med syfte att förtydliga våra upptäckter samt tolkningar av materialet.
Hur framställs Annie Lööf och Annika Falkengren i dags- och kvällspressen? Utifrån det material vi gått igenom har vi uppmärksammat att Lööf ofta nedvärderas utifrån sina beslut och sitt arbete som partiledare. Lööf har mycket samhällelig makt vilket vi tror kan vara en anledning till att hon framställs mer negativt än Falkengren. Politik påverkar alla människor i samhället så många har åsikter om detta vilket tidningarna troligtvis utnyttjar. Att
skriva om ämnen och beslut som rör hela samhällets befolkning lockar läsare och skapar debatt. Falkengren beskrivs ofta som beundransvärd i det material vi gått igenom. Hon framställs som någon typ av supermänniska som klarar av allt, familj, toppkarriär och
upprätthållande av den utseendemässiga fasaden. Just det utseendemässiga fokus är något som artiklarna framhäver gällande Falkengren. Detta tas upp i relation till hennes position som VD och oftast inte självständigt. Vi tror att Falkengrens position anses vara en större prestation än Lööfs, eftersom det är mycket ovanligt med kvinnor på toppen inom bank-och finans. Inom politiken finns det ändå en något större mängd kvinnliga politiker. Fokus på de
utseendemässiga attributen dominerade över det prestationsrelaterade gällande både Lööf och Falkengren. Poutanen, Lang och Rubnikova vägledde oss i processen att få en uppfattning om hur Lööf och Falkengren framställs i tidningarna. De upptäckter som de gjorde i sina studier gav oss indikationer på vilket fokus vi skulle ha när vi läste artiklarna.
Kan man se en koppling mellan medias framställning av de kvinnliga ledarna och
föreställningen om femininitet och den stereotypiska kvinnan? Om ja, på vilka sätt?
Den framställning av Lööf som vi uppmärksammat tyckte vi gav en bild av henne som till stor del kan kopplas till stereotypa föreställningar om det feminina och den kvinnliga stereotypen. Hon kritiserades i många fall för att ha svårt att ta fram konkreta lösningar och att hon mest bara pratar och inte kommer till sak samt är känslostyrd. Det vill säga egenskaper som historiskt har ingått i beskrivningen av den stereotypa kvinnan. I denna frågeställning har vi haft stor hjälp av Hirdman och hennes syn på föreställningar om attribut kopplat till vardera kön som hon menar är en av de djupaste sociala och kulturella tillhörigheterna. I
genomförandet av analysen gjorde detta att vi lättare kunde uppmärksamma sådana fenomen, som vi utan hennes genusteori kanske inte hade lagt samma vikt vid då vi själva som forskare också har socialiserats in i de rådande genusstrukturerna. Hirdman har även bidragit till en djupare förståelse för hur reproduktionsprocessen av genusstrukturer fungerar i praktiken och hur djupt rotad den är. Tidningarnas framställning av Falkengren går också att koppla till föreställningen om den stereotypa kvinnan och femininitet men här riktades det mer in på fördelningen i hemmet som vi tolkar grundar sig i stereotypiska genusroller. Falkengren framställs vara en kvinna som bryter mot normen genom att prioritera sin karriär framför familjelivet och därmed skaffa barn sent i livet. Hon har gjort som männen gjort i alla tider men hon som kvinna ifrågasätts för sitt agerande och sina val.
Vilka diskurser gällande kvinnor på topposition synliggörs i tidningsartiklarna? I uppsatsen har vi ämnat synliggöra diskursen om den framgångsrika kvinnan, bland annat vilka egenskaper som tillskrivs de som kategoriseras som framgångsrika kvinnor, vad som görs illegitimt och så vidare. De kategorier som vi skapade utifrån vår empiri anser vi är centrala delar i diskursen om den framgångsrika kvinnan. Dels upptäckte vi att det var vanligt att Lööf och Falkengren beskrevs utifrån utseendemässiga attribut istället för
prestationsrelaterade attribut, samt att saker som inte egentligen hörde hemma i det huvudsakliga temat för artikeln inkluderas. Vi uppmärksammade även att Lööf och
Falkengren ofta tillskrevs egenskaper som historiskt sett framställts som mer feminina. Vidare såg vi även att det var vanligt att Lööf och Falkengren beskrevs i relation till någon anhörig. Poutanen gjorde oss uppmärksamma på att detta är ett vanligt fenomen, att kvinnliga ledare beskrivs utifrån sina roller som döttrar, mödrar, fruar istället för att beskrivas självständigt. Detta kanske inte hade varit något vi uppmärksammat utan den insikten, då detta var något vi inte reflekterat över tidigare. Det ställdes ofta frågor till Falkengren kring hennes beslut att skaffa barn sent i livet och i artiklar som handlade om Lööf fick man ofta läsa om hennes svärföräldrar och hennes pappa. Återkommande vid beskrivningar av Lööf och Falkengren var att det hade ”det lilla extra”, de tillskrevs etiketter och beskrivningar som ofta innehöll en stor slagkraft exempelvis börsdrottningen, unik talang, sjuhelvetes arbetskapacitet och liknande. Dessa sätt att benämna och kategorisera kvinnliga ledare observerade vi delvis på grund av Lang och Rubnikovas forskning gällande kvinnliga ledare i tysk press. Något som framkom i princip i alla artiklar vi gått igenom var att Lööf och Falkengrens ledarskap diskuterades på ett nedvärderande sätt och vi fick i flera fall känslan av att artikelförfattaren och även andra deltagare i artiklarna satte sig över Lööf och Falkengren genom att ifrågasätta deras beslut och liknande. Diskursen om den framgångsrika kvinnan är kopplad till
genusstrukturer i samhället. Genusstrukturer omfattar alla individer och därmed kan ingen exkluderas ur denna diskurs. Detta innebär att diskursen inte går att se som en expertdiskurs, det vill säga att det inte går att tala om auktoriteter. Dock så anser vi att man kan se
tidningarna som en typ av auktoritet då det är dem som har makten att bestämma vilken information som går ut till läsarna.
Lang och Rubnikova uppmärksammade tre centralt framträdande diskurser i sin studie, offerdiskursen, professionella diskursen och den patriarkala diskursen. I vårt material fann vi dock att den patriarkala diskursen dominerade men vi såg även tecken på en professionell diskurs. Den patriarkala diskursen visade sig dels genom att Lööf och Falkengren ofta, som
tidigare nämnt, nedvärderades i sitt ledarskap, objektifierades genom utseendemässiga attribut samt ofta beskrevs i relation till andra personer och så vidare. Vi anser att detta tydligt
grundar sig i föreställningen om att det råder en manlig norm på ledarpositioner och att kvinnan ses som det annorlunda och därför ofta ifrågasätts och kritiseras i sitt ledarskap. I relation till detta tycker vi även oss ha sett den professionella diskursen till viss del, men vi tycker oss ha funnit den på ett annat sätt än det som Lang och Rubnikova beskriver. Lööf och Falkengren framställs ofta som duktiga och kompetenta men på ett sätt som belyser
marginaliseringen av kvinnor på ledarposition då de beskrivs ha ”det lilla extra”, något utöver det vanliga. I vårt material fann vi inte det Lang och Rubnikova talar om som offer-diskurs.
Vi tror att tidningarna är delaktiga i reproduktionsprocessen av genusstrukturer då de till stor del speglar genusstrukturer som finns i samhället. Men som vi tagit upp så väljer tidningarna vad som publiceras och på vilket sätt olika individer och grupper framställs. Detta är dock en produkt av rådande genusstrukturer och vi har alla socialiserats in i dessa. Vi skulle därmed säga att massmedia helt klart har sin del i återskapandet av genusstrukturer men att flera institutioner är delaktiga i detta skapande och återskapande. Genusstrukturer är svåra att bryta då det handlar om invanda tanke-och handlingsmönster som man som individ inte reflekterar över, man gör som ”man alltid har gjort”.
6.1 Framtida forskning
Ytterligare en aspekt av det fenomen som vi studerat skulle kunna vara att studera och fördjupa sig i hur kvinnor själva är medskapare till sin underordning och den marginalisering som finns av kvinnor på arbetsmarknadens toppositioner. Detta var något som vi fann tecken på i vår studie och som vi till en början skulle haft med. Vårt material från den specifika period vi valt att rikta in oss på gav dock inte tillräckligt mycket belägg, ansåg vi, för att inkludera i studien. Hade vi studerat artiklar från en annan tidsperiod eller andra tidningar skulle kanske detta fenomen framkomma ännu tydligare. Vi anser att detta är en ingång som skulle vara intressant att studera ytterligare. I framtida studier skulle man även kunna göra liknande studier som vår men använda sig av andra mediala forum, som exempelvis tv eller radio, för att se om det framkommer någon skillnad mellan de olika medierna eller om man kan se liknande mönster och strukturer. För att ytterligare öka tillförlitligheten i en studie liknande vår, skulle man även kunna inkludera en kvantitativ del där man exempelvis skulle kunna använda sig av ett program som räknar hur ofta vissa ord förekommer och så vidare.
6.2 Begränsningar och metodkritik
Valet att fokusera på två offentliga kvinnor tror vi kan väcka en del frågor. Anledningen till att vi valde att göra på det här sättet, det vill säga välja två specifika kvinnor och inte exempelvis anonyma individer, var att vi ansåg att Lööf och Falkengren var intressanta personer som vi och troligtvis även andra redan har en uppfattning om. Ytterligare en
anledning till valet av just Lööf och Falkengren är att båda är färgstarka personer som sticker ut på den position som de har. Lööf med sitt modeintresse och Falkengren som alltid är hårt sminkad på bilder gör att de båda till viss del avviker från den allmänna bilden av en politiker och en bank VD. Vi ansåg även att det var mer intressant när kvinnornas identiteter var synliga då det enligt oss tillförde mer djup till uppsatsen. Vi tycker att valet av metod har fungerat bra, den har självklart inte kunnat besvara alla frågor kring diskursen om den framgångsrika kvinnan, men vi tycker att de resultat vi fick ändå belyser diskursen på ett bra sätt. Som vi nämnde i avsnittet om vidare forskning fanns det aspekter som vårt material inte helt fångade men detta kan bero på att vi valde att avgränsa oss till en specifik period.
Resultatet hade kanske sett annorlunda ut om vi valt en annan tidsbegränsning. De teorier vi valde att använda anser vi var relevanta för vår undersökning då dessa på ett tillfredsställande sätt hjälpte oss att tolka vår empiri. Mängden av material avgjordes av det faktum att vi uppnådde empirisk mättnad, det vill säga att vi tillslut inte fann något nytt utan det var samma mönster som upprepade sig. Vi hade funderingar på att utöver tidningsartiklar även inkludera visuell metodik, det vill säga även inkludera en analys av bilder på Lööf och Falkengren. Vi kom dock fram till att även fast bilder kan säga mycket så ansåg vi att det blev för omfattande och att det räckte med en analys av textmaterial för att besvara våra frågeställningar. I
genusavsnittet utgår vi från en något mer humanistisk ingång gällande genusbegreppet. Vi ansåg dock att detta fungerade väl ihop med vårt avsnitt om diskurser och resten av vår uppsats. Det finns även en relativt allmän uppfattning och syn på genus som inte skiljer sig avsevärt mellan de olika traditionerna.