Sociologiska Institutionen
Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p.
Inriktning: Arbetsliv och arbetsmarknad Vt 2017
Handledare: Árni Sverrisson
Medias framställning av Annie Lööf och
Annika Falkengren
- En kvalitativ kritisk diskursanalys
Av Emelie Jonsson och Josefine Blanck
Sammanfattning
Denna uppsats studerar dags- och kvällspressens framställning av Annika Falkengren och Annie Lööf, i syfte att förstå medias roll som medskapare av genusstrukturer samt diskurser kring den framgångsrika kvinnan. Vårt datamaterial bestod av 22 artiklar från DN, SvD, Expressen och Aftonbladet. För att synliggöra de diskurser som finns kring den framgångsrika kvinnan har vi använt oss av en kritisk diskursanalys och Norman Faircloughs tredimensionella modell som analysverktyg. Den teoretiska ramen innefattar genusteori, diskurs och Goffmans begrepp fasad.
Resultatet visar framställningar av Falkengren och Lööf som går att koppla till
föreställningar om den stereotypa kvinnan. De diskurser som synliggjorts bygger dels på framställningar som går att härleda till kvinnliga attribut där man lägger mycket vikt vid det utseendemässiga istället för vid prestationsrelaterade egenskaper. Lööf och Falkengren tenderade även att associeras med familjen samt framställas som att de har extrema egenskaper vilka ligger till grund för deras framgång. Slutligen fann vi det vanligt att det fanns mycket åsikter gällande deras sätt att leda vilket ofta framfördes med en negativ attityd.
Nyckelord
Diskurs, kritisk diskursanalys, genus, media
Innehållsförteckning
1. Inledning... 1
1.1 Syfte och problemställningar ... 1
1.2 Disposition ... 2
2. Teori och tidigare forskning ... 2
2.1 Diskurs som begrepp ... 2
2.2 Goffman: Fasad ... 3
2.3 Genus och genusroller ... 4
2.3.1 Genus kopplat till media, ledarskap... 6
4. Metod och data ... 7
4.1 Datamaterial, urval och avgränsningar ... 8
4.2 Kodning och kategorier ... 9
4.3 Analysmetod ... 10
4.3.1 Faircloughs tredimensionella modell ... 10
4.4 Validitet och reliabilitet ... 11
4.5 Etik... 12
5. Resultat och Analys ... 13
5.1 Objektifiering genom kvinnliga attribut ... 13
5.2 Association till familjerelationer ... 19
5.3 Extrema egenskaper... 21
5.4 Nedvärdering och ifrågasättande av ledarskap ... 23
6. Diskussion och slutsatser ... 25
6.1 Framtida forskning ... 28
6.2 Begränsningar och metodkritik ... 29
7. Referenser ... 30
7.1 Tryckta källor ... 30
7.2 Tidskrifter ... 30
7.3 Internetkällor ... 31
7.4 Nyhetsartiklar ... 31
1. Inledning
Män och kvinnor har genom historien framställts på olika sätt. Det har resonerats om att det finns naturliga skillnader mellan män och kvinnor, könen har beskrivits som varandras motpoler, att män och kvinnor agerar olika vad gäller tankar, känslor och andra förmågor (Connell, 2009). Kvinnors egenskaper antas kännetecknas av att vara exempelvis
omvårdande, pratsamma, lättpåverkade och känslosamma medan män antas ha egenskaper såsom att vara aggressiva, analytiska, rationella och envisa. Redan under 1800-talet
etablerades dessa tankar inom den västerländska kulturen. Kvinnan framställdes som det svagare könet med svagare intellekt och omdöme. Denna framställning av kvinnor användes som argument för att inte ge kvinnor samma möjligheter och inflytande i samhället, de nekades rösträtt och fick inget tillträde inom akademiska studier (Connell, 2009).
Det finns några få diskursforskare som intresserat sig för genus i organisatoriska diskurser, men bortsett från dessa så finns det relativt få studier som gjorts av ledarskapsforskare där man fokuserar på just den sociala representationen av kvinnliga ledare. De resultat som framkommit i dessa studier är att ledarskap och management är områden där traditionella genusstereotyper till stor del reproduceras (Lang och Rybnikova, 2016). Med anledning av detta anser vi att det är intressant och viktigt att göra en studie som utgår från och försöker bygga på den tidigare forskning som finns på området gällande vilken påverkan diskurser i media har på skapandet och återskapandet av kvinnliga genusstereotyper. Framförallt i en miljö som till stor del är mansdominerad på toppen. Vi vill med denna uppsats skapa oss en bättre förståelse av det underförstådda och förgivettagna. Det är viktigt att poängtera att vi genom denna uppsats kommer göra tolkningar grundade på vårt specifika urval, vår inriktning och undersökningsområde.
1.1 Syfte och problemställningar
Media har en förmåga att styra sättet vi ser på verkligheten. Detta sker genom diskurser som refererar till ett bestämt sätt att tala eller skriva om något och som sätter regler för det sociala livet. Media förmedlar diskurser och styr därmed sättet vi ser på samhället och människor.
Media blir därmed medskapare av genus (Poutanen et al, 2016; Lang och Rybnikova, 2016).
Studien fokuserar på två svenska kvinnor som båda sitter på en hög ledarposition, Annie Lööf partiledare för Centerpartiet och Annika Falkengren före detta VD för SEB. Syftet med studien är att undersöka ifall det går att finna några kopplingar mellan medias framställning
av Annie Lööf och Annika Falkengren och den kvinnliga genusstereotypen samt synliggöra de diskurser som finns kring den framgångsrika kvinnan.
För att kunna besvara vårt syfte utgår vi från tre formulerade frågeställningar som uppsatsen kommer byggas upp kring:
Hur framställs Annie Lööf och Annika Falkengren i dags- och kvällspressen?
Kan man se en koppling mellan medias framställning av de kvinnliga ledarna och föreställningen om femininitet och den stereotypiska kvinnan? Om ja, på vilka sätt?
Vilka diskurser gällande kvinnor på topposition synliggörs i tidningsartiklarna?
1.2 Disposition
Denna uppsats inleds med ett teoriavsnitt med en presentation av studiens teoretiska
utgångspunkter och nyckelbegrepp samt redogörelse av den tidigare forskning som finns på området. Vidare följs ett avsnitt med presentation av datamaterial och val av metoder som tillämpats vid analys av materialet. Sedan presenteras resultatet i form av centrala citat som ligger till grund för vår analys. Detta övergår sedan till en diskussion där vi kopplar ihop våra resultat med tidigare forskning och teori. Slutligen diskuterar vi möjliga förslag till framtida forskning samt begränsningar och metodkritik.
2. Teori och tidigare forskning
Här följer en genomgång av de teoretiska utgångspunkterna som utgör grunden för uppsatsens analys. I kapitlet presenteras teoretiska perspektiv, begrepp och tidigare forskning som är av relevans för denna studie.
2.1 Diskurs som begrepp
Diskurser har en konstruktivistisk utgångspunkt som innebär att vi tillskriver saker en speciell mening, detta meningsskapande kan variera mellan olika samhällen och skifta mellan epoker (Ahrne, 2015). Diskurser handlar om hur vi talar och skriver om saker, vilken roll språket har för hur vi kategoriserar och tillskriver saker olika etiketter. Det kan handla om
kategoriseringar som “normalt”, “onormalt”, “följa normen”, “avvika från det som är norm”
eller exempelvis att kategorisera utifrån olika nivåer av att lyckas och prestera som säger att något är “bättre” och att något är “sämre”. Detta är en vanlig indelning vid exempelvis betyg eller olika lönenivåer (Fejes & Thornberg, 2015). Diskurser är språkliga praktiker som består av regler och regelbundenheter för hur samhället talar om saker samt hur vi kategoriserar.
Språkets roll och makt står i centrum. Genom historien har det varit vanligt att kategorisera människor som “fattiga”, “arbetslösa”, “galningar”, “kriminella” och så vidare (Boréus, 2015). Diskursanalys handlar om utestängningsprocedurer, beteenden och/eller individer som trängs undan, saker som framställs som illegitimt i förhållande till det legitima.
Subjektspositioner är centralt inom diskursanalys och handlar om vilket utrymme individer får samt hur de kategoriseras (Boréus, 2015). Hela denna uppsats baseras på tanken om att
kunskap är socialt konstruerad och upprätthålls genom sociala processer och praktiker, därför ansåg vi det vara av vikt att använda oss av socialkonstruktivismen och diskurs som en teoretisk utgångspunkt.
2.2 Goffman: Fasad
Goffman (2009) menar att de aktiviteter individer utför under en period inför en grupp observatörer går att se som framträdanden. Vid individens framträdande upprätthåller individen en fasad som är anpassad till den aktivitet de utför. Fasaden är allmänt fastställd vilket förenklar för observatörerna att känna igen situationen av framträdandet som utspelar sig. En fasad är en expressiv utrustning av standardtyper som av individer kan användas avsiktligt eller oavsiktligt under framträdandet (Goffman, 2009). Enligt Goffman delas fasaden in i två delar, den personliga fasaden och inramningen. I den personliga fasaden ingår den talande utrustningen som exempelvis kön, ålder, kläder, gester, rörelsemönster, utseende, hållning, talmönster, ansiktsuttryck och så vidare. En utrustning som observatörerna förväntar sig att personen som utför framträdandet har med sig till inramningen (ibid). Den personliga fasaden går att dela in i ytterligare två dimensioner uppträdande och manér. Manér upplyser observatörerna vid ett visst ögonblick om vilken roll i pågående interaktion som den agerande räknar med att spela (ibid). Under ett framträdande är det vanligaste att uppträdande och manér stämmer överens med varandra, men ibland kan de även hamna i strid och då uppfattar publiken framträdandet som “onormalt” (ibid). Då vi studerar tidningarnas framställning av Falkengren och Lööf blir detta begrepp centralt. Det är fasaden som visas upp, beskrivs och kommenteras. Attribut som kopplas till den personliga fasaden kan vara väldigt talande, det som syns utåt finns öppet för alla att kommentera och ha åsikter om. Det finns exempelvis
åsikter och föreställningar om vilka typer av attribut som ses som rätt eller fel i ett visst sammanhang eller på en viss social arena.
2.3 Genus och genusroller
I relation till socialkonstruktivismens syn på genus så förstår vi i denna uppsats genus som något en individ gör snarare än något en individ är. Genuskategorier, föreställningen om manligt och kvinnligt, ses som en dynamisk process och en social praktik (Cheung och Sung, 2013). Genus är därmed inte ett statiskt tillstånd utan något som ständigt måste skapas och återskapas (Ambjörnsson, 2004). Genus är ett väletablerat begrepp som införlivades i Sverige under 1980-talet och som används för att visa på sociala och kulturella skillnader mellan könen (ibid). Ambjörnsson (2004) menar även att begreppet genus inbegriper tanken om att relationen mellan könen utgör en social ordning, man och kvinna ses som två motpoler, två skilda kategorier vilka människor placeras i. De flesta feministiska forskare tycks vara eniga om att genus innefattar en kulturellt skapad maktordning som är relaterad till föreställningar om manligt och kvinnligt (ibid). Connell (2009) betonar även denna dikotomi som från början grundas i den biologiska uppdelningen mellan hanar i förhållande till honor. Connell refererar till uttrycket “Män är från Mars, kvinnor är från Venus” (s.23) och menar att denna indelning i två separata sfärer inte stämmer överens med verkligheten av det mänskliga livet. Grunden till sådana indelningar baseras på våra uppfattningar vilket enligt Connell borde medföra att inriktning inom genus borde handla om relationer istället för skillnader. Connell poängterar att genus inte är ett uttryck för biologi eller en fastställd dikotomi av människors liv och personligheter. Genus handlar istället om olika mönster inom sociala arrangemang och dagliga praktiker (ibid).
De föreställningar som finns om manligt och kvinnligt härstammar från traditionella
genusstereotyper. När man talar om traditionell maskulinitet och traditionell femininitet syftar man till drag, utseende, intressen och beteenden som traditionellt setts som mer typiska för kvinnor respektive män. Idag har man dock svårigheter att finna signifikanta skillnader mellan könen när skillnaden mäts utifrån maskulinitet och femininitet. Detta kan bero på att man idag måste använda andra dimensioner för att komma åt de aspekter som ligger till grund för att könsskillnader och genusstereotyper fortfarande existerar (Kachel et. al., 2016).
Genusskillnader kan alltså inte bara ses utifrån en dimension utan måste analyseras utifrån flera dimensioner (Watson och Newby, 2005). Genusrollerna har förändrats över tid,
framförallt kvinnornas roll, de har idag drag som traditionellt ses som maskulina och eftersträvar i större utsträckning de mer instrumentella dragen medan män eftersträvar expressiva drag som traditionellt setts som feminina (Kachel et. al., 2016). Genusstereotyper går exempelvis att finna inom arbetslivet, det finns en föreställning om att chefer är män och organisationsteorier har kritiserats för att vara baserade på maskulina värderingar och idéer.
Kvinnor på chefpositioner ses då som “det andra” medan männen ses som normen (Watson och Newby, 2005).
Yvonne Hirdman (2004) menar att i särhållandet av könen och etablerandet av det manliga som norm utgör de grundläggande aspekterna av genussystemet. Genus används för att beskriva de kulturella skillnader som finns mellan könen, det vill säga syftar inte till biologiska skillnader. Denna dikotomi mellan det manliga och kvinnliga upprätthålls av biologiska skillnader. Kvinnor exploateras på grund av olikheter mellan könen som bland annat mäns oförmåga att föda barn. I samhällen över tid har det etablerats en generell underordning av kvinnor. Genusskapandet tillhör en av de djupaste sociala och kulturella tillhörigheterna, vilka påträffas i varje socialt system. Människor har både historiskt och geografiskt skapat konstruktioner, föreställningar om vad som är “manligt” respektive
“kvinnligt”. Dessa har genererats ur sociala system och genom delade erfarenheter samt konstruktioner av normativa ståndpunkter. Denna reproduktionsprocess går att dela in i tre nivåer: kulturell överlagring, social integration och socialisering. Kulturell överlagring handlar om tankefigurens makt som har sin utgångspunkt inom det sociala och som har stort inflytande inom det individuella planet. Denna reproduktionsnivå syftar till uppfattningar hur relationen mellan könen borde se ut samt föreställningar om hur respektive kön bör uppföra sig och vilka aktiviteter de ska syssla med. Kvinnor är delaktiga i skapandet av denna process, inom systemet är kvinnor lika integrerade som män även fast de har en lägre social status.
Inom feministisk forskning är integrering en av de mest problematiska frågorna, vilket handlar om diskussioner kring kvinnors egen del av det pågående förtrycket mot kvinnor.
Social integration handlar om arbetsdelning mellan könen, om institutioner och artefakter där detta särhållande har sin utgångspunkt. Den sista processen socialisering handlar om normer och kultur som överförs genom direkt inlärning. Flickor och pojkar fostras olika från tidig ålder, de får lära sig olika strategier beträffande uppträdande i olika situationer. I samhället har det skapats en norm som säger att flickor får gråta när de gör sig illa medan för pojkar anses det inte vara legitimt. Enligt Hirdman (2004) kan dessa tre processer förklara och besvara varför kvinnor har accepterat tillskrivandet av en lägre social status än män. Hirdman
poängterar även genuskontrakten som återspeglas i samhällen över tid. Ett kontrakt mellan könen där den starkare parten definierar den underordnade kvinnan. Kontrakten är osynliga och finns mellan den enskilda mannen och kvinnan inom olika sociala praktiker.
Genuskontrakten innehåller föreställningar om hur män och kvinnor ska bemöta varandra. På arbetsplatsen kan det handla om redskapsfördelning, medan i kärlekslivet finns ett kontrakt om vem som borde förföra vem. Även språket har en central roll i genuskontrakten, gällande regler för hur ord får användas och av vem. Gestaltning av könen är en annan del som beskriver reglering av det yttre såsom kläder, regler för hur håret ska se ut och vara samt andra detaljer som är starkt förknippade med det ena eller det andra könet. Genuskontrakten överförs från en generation till en annan, något som ärvs av tidigare generationer. Det kan liknas med en operationalisering av begreppet genuskontrakt som kan tydas till olika tider, olika samhället samt från olika klasser (ibid). För att förstå fenomenet på djupet krävs att läsaren får en uppfattning av begreppet genus och hur man historiskt sett ser och har sett på genusroller.
2.3.1 Genus kopplat till media, ledarskap
Flera studier visar på att media fungerar som en medlare av genusroller (Poutanen et al, 2016;
Lang och Rybnikova, 2016). Exempelvis så menar Poutanen et al (2016) att genusstereotyper skapas och upprätthålls av massmedia och att det finns många olika sätt på vilka massmedia
“gör kön”. Deras studie om hur kvinnliga toppchefer konstrueras i tidningen The Economist visade till exempel att genom att beskriva kvinnornas utseende så leder det till att det
kvinnliga kopplas till det kroppsliga, trots att beskrivningarna är av en positiv karaktär.
Kvinnan objektifieras och beskrivs utifrån exempelvis sina kläder istället för sina personliga egenskaper eller annan mer prestationsrelaterad information, detta framkommer i flertalet studier (Poutanen et al, 2016; Lang och Rybnikova, 2016). Genom att kvinnliga ledare oftare än män framställs utifrån kroppsliga attribut tillskrivs kvinnliga ledare färre
prestationsbaserade ledarskapsattribut och därmed mister de sin trovärdighet som ledare (Lang och Rybnikova, 2016). Kvinnliga ledare, i synnerhet kvinnliga ledare som är icke-vita, framställs som förebilder. Dessa uttryck bär trots sin positiva ton även på en annan betydelse, att icke-vita är något som utesluts från toppositioner. De framställs då som en representation av det som är annorlunda och ovanligt (Poutanen et al, 2016). Även Lang och Rybnikova (2016) tar upp en studie om medias framställning av kvinnliga chefer i tysk press under debatten om kvotering av kvinnor på chefspositioner. Kvinnor på chefspositioner beskrivs ofta som det annorlunda (“the otherness”) och manliga chefer karaktäriseras som
“framgångsrika”, “experter” och “talangfulla”, medan kvinnliga chefer porträtteras som
“lojala” och “beundransvärda”. Media har en tendens att framställa kvinnor som lyckats balansera karriär och familj som just beundransvärda och de benämns ibland som
“superwoman” eller “Miss Business”. Dock understryker dessa etiketter just uteslutandet och marginaliseringen som finns av kvinnor på chefspositioner (ibid). Dessa etiketter säger även att kvinnor kan komma in i de etablerade manliga fälten om de kan visa på exklusiva
färdigheter och kompetenser. Detta bidrar till myten om att det endast är genom individuella prestationer man kan komma ifrån den manliga normen som finns på chefspositioner, och därmed bortser man från sociala och organisatoriska faktorer. Ytterligare en mediabild av kvinnliga ledare som synliggjorts är att de framställs som subjekt, subjekt som exempelvis behöver hjälp i form av kvotering för att lyckas på en chefsposition. Media tenderar även att ge ut prestations-irrelevant information när de talar om kvinnliga chefer, såsom ålder,
civilstånd och liknande (ibid). Vidare tar Lang och Rybnikova (2016) upp några diskurser de funnit i sitt material, den patriarkala diskursen refererar till det faktum att mannen ses som idealet på chefsposition och konstruerar kvinnor som det “annorlunda”, det som avviker från den manliga normen. Offer-diskursen framställer kvinnliga chefer som offer för strukturer och belyser att det behövs en förändring för att försäkra sig om att det blir jämställt. Den
professionella diskursen konstruerar å andra sidan kvinnliga chefer som kompetenta och bortser från rådande genusproblem på chefspositioner. Kvinnliga ledare ställs inför valet att antingen anamma de manliga eller de kvinnliga dragen. De kvinnliga inkluderar drag som att vara människoorienterad, kreativ och human, vara konflikträdd eller att ha tunnelseende där de senare två dragen ses som hindrande för kvinnor på ledarposition. De manliga dragen som kvinnor anammar ses vara exempelvis hårdhet och envishet vilka ses som drag som
underlättar deras chefskarriär. Samtidigt ses kvinnor med maskulin aggressivitet som hotande (ibid). Kvinnliga ledare tenderar även att i media kopplas samman med det faktum att de också är döttrar, mödrar, fruar osv medan männen beskrivs självständigt, exempelvis utifrån sina prestationer (Poutanen et al, 2016).
4. Metod och data
I avsnittet metod och data beskriver vi hur vi har gått tillväga gällande; datamaterial, urval, avgränsningar, kodning, kategorier, analysmetod, validitet, reliabilitet samt etik.
4.1 Datamaterial, urval och avgränsningar
I denna studie använde vi oss av tidningsartiklar som vårt huvudsakliga datamaterial. När vi genomförde urvalet av tidningsartiklarna utgick vi från ett antal kriterier som artiklarna behövde uppfylla. Artiklarna skulle dels handla om Lööf och Falkengren som vi i studien valt att avgränsa oss till, vilket innebar att de var relevanta för vårt syfte och våra frågeställningar.
Sökningsprocessen av datamaterial inleddes med en allmän sökning på Google med deras respektive för-och efternamn i sökrutan. Inledningsvis gjordes ingen selektering till specifika tidningar utan vi ansåg att det var intressant att skapa oss en uppfattning om vilken typ av tidningar som Lööf och Falkengren var representerade i. Selekteringen gjorde vi senare i sökprocessen och inriktningen blev artiklar från de stora dags- och kvällstidningarna, SvD, DN, Expressen och Aftonbladet, tidningarna har stor publik (Aftonbladet 3,5 miljoner läsare, SvD 435 000, DN 810 000 och Expressen 1,6 miljoner) och når ut till många människor.
Informationen om antalet läsare hittade vi på respektive tidnings hemsida. Därefter sökte vi artiklar i Mediearkivet som vi hittade via Stockholms Universitets bibliotek. Genom att söka i Mediearkivet istället för på Google hade vi möjlighet att specificera vår sökning och därmed underlätta insamlingen av data. Vi sållade bort artiklar där kvinnorna inte diskuterades, med andra ord artiklar där Lööf och Falkengren bara nämndes och därför kom upp i vår sökning.
Vi kom även fram till att avgränsa vår sökning av tidningsartiklar till åren som kvinnorna tillträdde och ca två år framåt. Lööf tillträdde som partiledare för Centerpartiet i september år 2011 vilket gjorde att sökningen av artiklar om henne avgränsades till perioden från dagen hon tillträdde 2011.09.29-2013.09.23. Falkengren blev SEB:s VD i oktober år 2005, sökningen av artiklar avgränsades till perioden mellan 2005.10.01-2007.12.24. Orsaken till dessa avgränsningar var delvis för att underlätta vår sökning, eftersom mycket datamaterial finns skrivet om Lööf och Falkengren. Vi har totalt gått igenom ett 60-tal artiklar för att sedan använda 22 stycken artiklar totalt som vi baserar vår uppsats på. Antalet artiklar är relativt jämnt fördelad mellan Falkengren och Lööf. Vi gjorde även bedömningen att det var intressant att studera artiklar under de perioder ledarna nyligen tillträtt och var nya på sin position. Vi ville framförallt fånga fenomenet av hur de togs emot från omgivningen. Efter diskussioner kom vi fram till att det inte var nödvändigt att artikeln enbart skulle handla om Lööf eller Falkengren, utan artiklarna kunde även innehålla information om andra personer och olika ämnen och inriktningar. Vårt motiv till detta var att vi ville uppmärksamma hur tidningarna i sina artiklar skrev om Lööf och Falkengren.
4.2 Kodning och kategorier
Vår kodning inleddes med att strukturera empirin, det vill säga våra tidningsartiklar, för att kunna dela in materialet i olika områden och kategorier så började vi först med att ställa frågor till materialet. Vanliga frågor att ställa till material vid diskursanalys är enligt Aspers (2011):
”1. Vad som sker 2. När det sker 3.var det sker 4. Med (av) vem det sker.5. Hur det sker 6.
(Och senare) varför det sker” (s.126).
Vi insåg under processens gång att vi behövde komplettera med ytterligare frågor för att förstå det underförstådda på djupet. Vi kompletterade vår kodning med fler frågor. Boréus (2015) lyfter fram följande frågor vid genomförandet av en diskursanalys:
”1. Hur framställs problemet i en specifik politisk debatt eller i ett specifikt politiskt förlag?
2. Vad underförstås och impliceras i denna problemställning? 3. Vilka effekter har denna problemframställning? Vilka subjekt konstrueras inom denna framställning? Vad förändras troligen och vad förändras troligen inte? Vem kan tänkas tjäna på denna
problemframställning? 4. Vad lämnas oproblematiserat genom denna problemställning? 5.
Hur skulle ”lösningen” skilja sig om ”problemet” framställdes annorlunda? (s.182)
Processen fortsatte med att strukturera materialet ytterligare och mönster började framträda som sedan låg till grund för skapandet av kategorier. Den tidigare forskningen på området hjälpte oss också i kodningsprocessen eftersom den gav oss en bild av fenomenet samt en förförståelse. Man kan antingen välja att koda och kategorisera materialet utifrån teori eller så kan de härstamma från empirin (Aspers, 2011). Vi har använt oss av en blandning av dessa kodningsmetoder när vi skapade våra kategorier. Aspers (2011) menar att kodning inte bara innebär att man stoppar in empiriskt material i redan befintliga kategorier utan att kodningen även blir en grund för skapandet av nya teoretiska kategorier. Inledningsvis i processen sökte vi mönster på makronivå, väldigt övergripande. Sedan började vi sortera in materialet under de frågeställningar Boréus (2015) hänvisar till vid utförande av en diskursanalys. Efter denna kodningsprocess började vi se andra mönster uppstå vilket ledde oss fram till ytterligare en typ av kodning. Här inleds en analys på mikronivå. De nya mönstren som uppstod fick separata färger för att skapa en tydlig uppdelning av materialet. Detta ledde fram till att vi
slutligen kunde skapa 4 separata kategorier som fick representera de centrala fynden från artiklarna.
De kategorier som vi skapade utifrån datamaterialet var 1. Objektifiering genom kvinnliga attribut. 2. Association till familjerelationer 3. Extrema egenskaper. 4. Nedvärdering och ifrågasättande av ledarskap.
4.3 Analysmetod
I detta avsnitt presenterar vi vår analysmetod: Faircloughs tredimensionella modell som används för att analysera artiklarna på djupet.
4.3.1 Faircloughs tredimensionella modell
Fairclough identifierar kritisk diskursanalys både som en metod och en teori som används för att studera språket och dess relation till makt och ideologi. Teori och metod är därmed starkt sammanlänkade då metoden baseras på den teoretiska konstruktionen av studieobjektet (Smith, 2013).Han ser språkliga och icke-språkliga praktiker som ömsesidigt beroende, det vill säga att de påverkar varandra. Diskurser ses som ett medel för social konstruktion, som både formar och formas av samhället. Diskurser är även inbäddade i sociala, politiska och institutionella strukturer. Diskurser är därmed invävda i samtiden men de kan inte ses som neutrala. Kritisk diskursanalys har som syfte att “avnaturalisera” dessa diskurser för att avslöja det som tas för givet i texter och därmed utmana rådande dominanta synsätt (Smith, 2013). Som analysverktyg utgår vi ifrån Faircloughs tredimensionella syn på språkbruk och kommunikation. En del av Faircloughs tredimensionella modell handlar om textanalys och här kan man exempelvis analysera ordval, grammatik och nominaliseringar. Man kan även analysera vad som sägs explicit och vad som tas för givet och underförstås. En andra
dimension syftar till analys på diskursnivå där man intresserar sig för produktion och tolkning av texter och identifikation av de diskurser som texterna bygger på. I denna uppsats ligger fokus till stor del på denna dimension då vårt syfte var att synliggöra diskurser kring den framgångsrika kvinnan. I en tredje dimension sätts den språkliga praktiken, det vill säga diskursen, in i ett socialt sammanhang (Boréus, 2015). Med utgångspunkt i dessa dimensioner är analysen strukturerad på så sätt att vi först redogör för det huvudsakliga innehållet i
artiklarna för att på så sätt placera diskursen i ett socialt sammanhang. Detta görs även i syfte att göra våra tolkningar trovärdiga för läsaren. Vi lyfter ut citat som är centrala för de
upptäckter vi gjort och som ligger till grund för de diskurser vi tycker oss ha synliggjort.
Genom att lyfta ut specifika citat belyser vi även ordval som gjorts i produktionen av artiklarna vilka vi ansåg spelade en stor roll i tidningarnas framställning av Lööf och Falkengren. I kritisk diskursanalys menar man att språket utgör en stor del i skapandet av sociala fenomen och identitetsskapande. Man talar även mycket om relationen mellan diskurser och makt vilket gör diskursanalysen användbar när man ska studera
maktförhållanden. Den kritiska diskursanalysen undersöker social ojämlikhet som den är uttryckt, legitimerad och skapad av språket och diskurser (Meyer och Wodak, 2009). Kritisk diskursanalys fokuserar på maktrelationer och menar att språket är en social praktik som är strukturerad av olika typer av maktrelationer. Diskurser ses därmed som en social praktik som påverkar och påverkas av samhället (ibid). Med anledning av detta är man inom kritisk
diskursanalys mestadels intresserad av makt- och kontrollprocesser, diskriminering och marginalisering och även frågor om hur dessa skapas och reproduceras genom språket. Man intresserar sig alltså för hur texter och språket skapar ojämlikheter genom att lyfta fram vissa personer eller fenomen och tysta och marginalisera andra. Den kritiska diskursanalysen är en intressant förklaringsmodell när man studerar fenomen där de flestas föreställning är att det rör sig om något naturligt. Det kritiska perspektivet utgår just från att uppmärksamma det dolda som finns under ytan. Saker som från början kan vara svåra att se och uppmärksamma just för att de i samhället ses som något naturligt, men som i grunden baseras på en invecklad social påverkan (Wennerberg, 2010).
4.4 Validitet och reliabilitet
Vi har genom hela forskningsprocessen haft med oss våra frågeställningar i bakhuvudet för att försäkra oss om att vi mätte det vi avsåg att mäta. Vi har även utförligt beskrivit alla steg i forskningsprocessen vilket gör det troligt att någon som skulle göra om samma studie skulle få liknande resultat. Hela uppsatsen är därmed transparent och det är möjligt för läsaren att följa med i alla steg som vi har genomfört. Vid analysen gick vi igenom de grundläggande arbetssätten för kvalitativ analys som innefattar sortering, reducering och argumentation. Vi upptäckte att det fanns mycket material att hämta och vi startade med ett 60-tal artiklar men genom sortering lyckades vi reducera artiklarna till 22 stycken vilket fick sätta punkt för insamlingen. Vi skapade i och med detta en överskådlighet över vårt material vilket gjorde det lättare att se mönster träda fram. Vi reducerade sedan vårt material och presenterade en rättvis och god representation av det material som vi samlat in. För att göra studiens resultat
tillförlitliga och trovärdiga har vi argumenterat för våra tolkningar och kopplat dessa till de
teorier och den tidigare forskning som vi använt oss av. Detta för att ge en bild som är mer generell än de omedelbara observationerna som vi gjort. Vi skapade kategorier för att begreppsliggöra de upptäckter vi gjort i materialet. Läsaren har fått kunskap om kritisk diskursanalys som är vår metod och hur den används i uppsatsen vilket gör det lättare för läsaren att bedöma studiens tillförlitlighet. Tidigare studier inom samma område har kommit fram till liknande resultat vilket vi anser tyder på att det finns en viss möjlighet till
generalisering utanför de två specifika fall vi har studerat. De resultat vi fått fram går även att relatera till vedertagna teoretiska ramverk så som genusteori, diskurser och så vidare. De teoretiska begrepp och ramverk vi har använt har hjälpt oss att se vårt material ”som
någonting”. Vi är dock försiktiga med att tala om generalisering då vi aldrig kan vara riktigt säkra på att de fenomen och resultat vi fått fram går att överföra till andra sociala miljöer eller personer som liknar de vi studerat i vår uppsats.
4.5 Etik
Uppsatsen på grundnivå omfattas inte av etikprövningsnämnden men i all forskning är det viktigt att förhålla sig till de etiska forskningsprinciperna. Vetenskapsrådet (2002) framhåller indvidskyddskravets fyra huvudkrav informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet som centrala ståndpunkter. Då materialet och vårt urval är tillgängligt för allmänheten och därmed inte omfattas av sekretess ställs inte samma krav på exempelvis konfidentialitet, informations- och samtyckeskrav vid inhämtande av information från massmedia (ibid). Vår frågeställning handlar om hur Lööf och Falkengren framställs i dags- och kvällspressen och innefattar tolkningar som gjorts av oss som forskare.
Vi har därmed haft makten att bestämma vad som lyfts fram och belyses. Ytterligare en etisk fråga som vi reflekterat kring under arbetets gång är det faktum att vi endast studerat två personer. Vi är medvetna om att vi på grund av valet att enbart granska Lööf och Falkengren endast har granskat en liten del av verkligheten om hur kvinnliga ledare framställs. Båda innehar toppositioner men inom olika branscher, politik och bank-och finans. Vi ansåg att avgränsningen stämde väl överens med vårt syfte och frågeställningar. Vi gjorde
bedömningen att det var relevant att fokusera på kvinnliga ledare som arbetar inom branscher som är relativt mansdominerande, framförallt på toppositionerna. Vi hade även funderingar kring att inkludera Hanna Stjärne i studien, VD för Svt, men ansåg inte att hennes
ledarposition innebar likvärdig maktposition som Lööf och Falkengrens. Både Falkengren och Lööf har ledarpositioner inom branscher som bygger på inflytande och makt i samhället,
politik och näringsliv. Vi ansåg att vi genom att ta med Stjärne inte fick en lika tydlig bild av fenomenet. Vi gjorde då bedömningen att exkludera henne för att upprätthålla en tydlig röd tråd i uppsatsen.
5. Resultat och Analys
Vi kommer nedan inleda med en presentation av vårt resultat. Detta kommer att göras under fyra separata kategorier. Under varje kategori kommer vi att presentera våra två fall för sig.
Kategorierna och utvalda citat belyser de väsentliga upptäckter vi gjort och de diskurser vi funnit. I slutet på varje kategori gör vi en analys av resultaten. Analysen har genomförts utifrån Faircloughs tredimensionella modell där fokus ligger på lingvistisk analys, det vill säga analys av bland annat ordval, samt diskursiv analys där fokus ligger på konsumtion och produktion av texter, vem som läser och påverkas av innehållet i texten och en identifikation av de diskurser som texten bygger på. Resultaten kopplas även samman med våra teoretiska utgångspunkter
5.1 Objektifiering genom kvinnliga attribut
Falkengren
Expressen skrev 2007-08-13 en artikel om att “kvinnor räddar flest jobb”, de menade där att man som företag tjänar på att ha en kvinna på ledarposition då kvinnor är mindre riskbenägna och därmed minskar risken för att företaget går i konkurs. Falkengren togs upp i denna artikel och författarna såg det som ett smart val av SEB att anställa henne till VD-posten just på grund av denna undersökning gällande den låga riskbenägenhet som kvinnor sägs ha, jämfört med män. Att företag med kvinnor i toppen klarar sig så bra menar Roland Sigbladh beror på två faktorer, dels att kvinnor är mindre benägna att ta stora risker och dels att de är duktiga företagare. (Expressen. 2007-08-13 20:55)
Framhävning av utseende, mode och skönhet var vanligt förekommande för Falkengren.
Följande citat är ett exempel på just detta fenomen:
“CT: Annika Falkengren, SEB:s vd, ser ut som en trevlig SAS-värdinna. Blonderad, pigg glad, som en helt normal brud från Karlaplan. Hon har snygga jumperset i kashmir och
pärlor. Det ser ut som om hon är lite intresserad av kläder. Och hon jobbar ju -säkert 100 timmar i veckan, hon gör så gott hon kan.” (Svenska Dagbladet 2007-12-24)
I artikeln ovan granskas näringslivskändisar “under luppen”, det vill säga författarna kommenterar deras klädstil och framtoning. Det vi reagerade på var att beskrivningen av Falkengren även inkluderade en beskrivning av icke-utseendemässiga attribut såsom “pigg och glad”, “trevlig SAS-värdinna”, “helt normal brud från Karlaplan” medan exempelvis Volvos Leif Johansson och Robert Andreen på Nordic Capital endast beskrivs utifrån det som de har på sig:
“CT: Någon som är ganska stilig är Leif Johansson på Volvo. Han kan få sig en geting. Han har snygga glasögon, fin frisyr och kostymer med någon lite extra finess över sig. Han ser elegant ut.” (Svenska Dagbladet 2007-12-24)
“PN: Robert Andreen på Nordic Capital är tveklöst bäst klädd i näringslivet. Det finns ingen som är i närheten. Han har en personlig stil, koll på detaljer och passform, hur plaggen sitter,
och han kan bära upp dem. På ett sätt som inte blir för mycket heller.” (Svenska Dagbladet 2007-12-24)
Lööf
I en artikel från Aftonbladet (2011-12-20) diskuteras Saab-krisen och man menar att Saabs öde är en politisk fråga och att frågan om Saabs framtid även handlar om vilket Sverige vi vill se. Rubriken lyder ”Industrin är ditt ansvar Annie Lööf” och artikeln mynnar ut i att Lööf tillskrivs attribut som historiskt sett ses som typiskt kvinnliga (Avsnitt 1):
“Tillsammans med arbetsmarknadsminister Hillevi Engström uttalade näringsministern känslosamma sympatiyttringar för de anställda, och levererade ett löfte om att arbetsförmedlingen står redo. Men ingen näringspolitik. Inte ett ord om framtiden för
fordonsindustrin, eller Trollhättan. ” (Aftonbladet 2011-12-20)
Här framhäver artikeln Lööfs känslosamma sidor men förminskar hennes förmåga att ta fram konkreta lösningar på problemet.
Vi fann flertalet exempel på beskrivningar av Lööf utifrån attribut som kan kopplas till den kvinnliga stereotypen. I Dagens Nyheter (2011-10-13) diskuteras Lööfs ledarskap och hennes
prestationer. Författaren tar upp att Lööf inte är någon ”politisk duvunge” trots sin unga ålder och man får veta att hon har utsetts till partiets förste vice ordförande. Författaren framhäver inledningsvis Lööf som försiktig och eftertänksam:
“Taktiskt Lööf, trygghet snarare än förnyelse och spänning.” (Dagens Nyheter 2011-10-13)
I en krönika från Dagens Nyheter (2011-10-04) diskuteras Lööfs val av mediala forum.
Författaren har en sarkastisk chargong gentemot Lööf och menar att nya partiledare alltid välkomnas med ett antal ”frid och fröjdveckor”. Författaren jämför med Håkan Juholt som också välkomnades på detta sätt men att han snabbare mötte ett öppet och tydligt motstånd vid sina framträdanden. Författaren menar att den politiska grillningen av Lööf har lyst med sin frånvaro och att hon själv vill framställa sig som vem som helst, vilket tydligt irriterar:
“Annie Lööf skall nu i program efter program ge sitt yttersta för att framstå som vilken Annie som helst. En av oss. Det skall hadderajjras i det ena programmet och kanske något litet mänskligt sorgligt i det andra. Finns det en sorg i Annie Lööfs liv så skall den definitivt upp på tv-brickan hemma hos varje svensk. En överkörd hund hon gillat, en död morfar som lärde
henne fiska?” (Dagens Nyheter 2011-10-04)
Ett annat exempel vi uppmärksammat var en beskrivning av Lööf som en person som mest bara pratar. Artikeln från Dagens Nyheter (2011-09-30), diskuterar kring Lööfs tillträde som partiledare efter Maud Olofsson samt för en diskussion kring Lööfs val av Lena Ek som miljöminister:
“Annie Lööf har talat om att Centern måste bli starkare i miljöfrågan, men valde själv att bli näringsminister. Hon måste precis som Lena Ek göra betydligt större avtryck än sin företrädare om hon inte i likhet med Maud Olofsson vill få epitetet "pratminister" klistrat på
sig.” (Dagens Nyheter 2011-09-30)
I en läsardebatt från Aftonbladet (2011-10-02) återkommer samma fenomen. Författaren skriver att Lööf har brist på realism och saknar substans i sina uttalanden och menar på att hon ännu inte uträttat något av vikt sedan hon tillträdde som partiledare. Författaren tar även upp hennes brist på solidaritet och menar att det stämmer väl överens med den omskrivna Margret Thatcher ”Järnladyn” som sägs vara Lööfs idol:
“Nu senast är det Annie Lööf som höjts till skyarna trots att hon hittills visat en enda sak, nämligen ett välsmort munläder.” (Aftonbladet 2011-10-02)
Artikelförfattarnas användande av ord som “välsmort munläder” och “prat-minister” kommer med en negativ värdering i dessa artiklars sammanhang.
I artikeln från Expressen (2011-12-26) förs en diskussion kring Lööfs val av väska under hennes resa till Trollhättan under krisen kring Saab. Hon flög dit för att lägga fram regeringens stödpaket för de som blivit av med jobbet:
Men Annie då! Hur vågar du? Du kliver av planet för att möta Saabanställda som just fått sparken - med en lyxväska för 8 000 kronor! Kommer du inte ihåg kalabaliken kring Monas
väska? ( …) Annie Lööf slår Mona Sahlin i denna toppolitikernas kraftmätning i grenen handväskor.” (Expressen 2011-12-26)
Många artiklar som vi har gått igenom och granskat var det vanligt att någon aspekt av artiklarna innehöll beskrivningar där den personliga fasaden uppmärksammades såsom kön, ålder, utseende, kläder och talande utrustning. Denna kategori innehåller uttalanden där artikelförfattarna framställer kvinnorna utifrån utseende, kläder och typiskt kvinnliga drag.
Kategorin inkluderar även uttalanden som gör en kategorisering av kvinnligt och manligt.
I artikeln om lyxväskan lyfter Expressen (2011-12-26) fram den talande utrustning som Lööf har med sig till inramningen vilket vi diskuterar i relation till Goffmans personliga fasad.
Medierna framställer detta som att lyxväskan hamnar i strid med hennes roll som partiledare.
Att Lööf har en lyxväska är opassande för hennes uppdrag och sammanhanget med Saabkrisen. Det går även att göra jämförelser med både Poutanen (2016) och Lang och Rubnikova (2016) som menar på att kvinnliga ledare tenderar att beskrivas utifrån
utseendemässiga attribut istället för prestationsrelaterade attribut. Artikeln i fråga objektifierar Lööf utifrån lyxväskan istället för att informera om det prestationsrelaterade kring Saab.
Artikeln innehåller även en jämförelse mellan Lööf och Sahlin gällande vem som har dyrast handväska, “en kraftmätning i grenen handväskor”. En av dimensionerna i Faircloughs
tredimensionella modell handlar om att sätta in den sociala praktiken i ett socialt sammanhang för att visa på det kritiska i diskursen. Genom att göra en jämförelse gällande handväskor i en artikel som handlar om Saab-krisen flyttas fokus från det arbetsrelaterade till det
utseendemässiga och det känns som en irrelevant jämförelse när man talar om två
toppolitiker. Det som lyfts fram om Lööf som kvinnlig ledare blir hennes utseendemässiga attribut medan hennes prestationsrelaterade inte nämns och därmed tystas ner. Tidningarna har makten att välja vad som förmedlas till läsaren och styr därmed den bild man får av Lööf som partiledare. Artikeln från Expressen (2007-08-13) som menar på att kvinnor är mindre riskbenägna än män gör skillnad mellan män och kvinnor, man menar här att det finns en skillnad i män och kvinnors sätt att leda ett företag. Falkengren, och kvinnliga ledare överlag, framställs i denna artikel som försiktiga och eftertänksamma vilket kan ses som bra
egenskaper i sammanhanget. Dock visar det även på att kvinnor inte vågar på samma sätt som män. Artikeln gör även en generalisering genom att tillskriva kvinnor en viss egenskap. Detta uttalande kan därmed ses som en diskurs då uttalandet om att kvinnor är mindre riskbenägna döljer en uppfattning om hur kvinnor bedriver ledarskap. Begreppet genus syftar till det faktum att man gör skillnad på män och kvinnor, vad som är manligt och kvinnligt, och detta menar Hirdman är en av de djupaste sociala och kulturella tillhörigheterna. Genom att kategorisera kvinnor som mindre riskbenägna än män så återskapar media genusroller och föreställningar och manligt och kvinnligt. Vi drar även en parallell med Hirdmans
reproduktionsprocess framförallt dimensionen om socialisering. Flickor och pojkar fostras olika gällande legitimitet kopplat till beteende och attribut. I citatet från Dagens Nyheter (2011-10-04) där man diskuterade Lööfs val av mediala forum framställs hon som
omvårdande, human och känslostyrd vilka vanligtvis ses som kvinnliga egenskaper (Avsnitt 1). Artikeln i fråga har även med en jämförelse med Håkan Juholt där man tar upp att han fick ett mer aggressivt bemötande gällande sina framträdanden i media vilket visar på en skillnad i hur man bemöter kvinnor och män. Aggressivitet ses som en manlig egenskap (Avsnitt 1).
Där av tror vi att skillnader i hur man bemöter en manlig politiker och kvinnlig politiker skulle kunna baseras just på vår förförståelse och hur vi har socialiserats att tänka kring beteenden kopplat till det specifika könet. I läsardebatten från Aftonbladet (2011-10-02) fokuserar man på Lööfs åsikter om välfärdssamhället och menar att hon likt Margret Thatcher föraktar detta system. I relation till detta menar författaren även att Lööf präglas av kyla och brist på solidaritet (ibid). Välfärdssamhället bygger på tanken om att vi ska ta hand om varandra och hjälpa de som har det svårt det vill säga fokus ligger mycket på
omhändertagande. Vi gör tolkningen att hon kritiseras för detta då hon är kvinna och därmed bryter mot det som anses vara den kvinnliga normen, att vara omhändertagande och
känslosam. Vi ställer oss där med frågan om exempelvis Fredrik Reinfeldt hade anklagats för brist på solidaritet vid ett uttalande gällande åsikter om välfärdssamhället? Hade han i så fall
kritiserats för detta? Trots att vi i denna uppsats inte har fokuserat på skillnaden mellan hur kvinnliga och manliga ledare framställs utan endast sett till framställningen av Falkengren och Lööf, det vill säga inte i relation till några män, så tyckte vi att det i artikeln från Svenska Dagbladet (2007-12-24) var intressant att även lyfta fram en jämförelse. Det läggs i denna artikel en värdering i och ett förgivettagande om hur en SAS-värdinna och en “normal brud från Karlaplan” ser ut och är, blonderad, pigg och glad. Falkengren beskrivs i relation till någon annan och därmed inte självständigt, utan hon kategoriseras tillsammans med SAS- värdinnor och normala brudar från Karlaplan trots sin VD-post på SEB. Medan männen endast beskrivs utifrån de kläder som de har på sig. Här blir det tydligt att Falkengren tillskrivs specifika etiketter och kategoriseras på ett visst sätt och det sker ett
meningsskapande utifrån beskrivningen av henne (Avsnitt 2.1), medan vi inte såg samma tendenser vid beskrivningen av männen i samma artikel.
En av dimensionerna i Faircloughs tredimensionella modell handlar om språkbruk, där man exempelvis kan studera ordval och hur dessa bidrar till hur läsaren uppfattar texten. I
Aftonbladet (2011-10-02) framställs Lööf som någon som har ett “välsmort munläder”, vilket vi anser är ett nedvärderande ordval då det benämns som “det enda hon har visat på”.
Underförstått blir här att hon inte visat på en handlingskraftighet. Lööf blir även i Dagens Nyheter (2011-09-30) varnad att hon måste göra avtryck annars riskerar hon att få stämpeln
“pratminister” likt Maud Olofsson. Man får som läsare budskapet om att epitetet
“pratminister” inte är en etikett man vill få på sig då detta leder till att ledarskapet blir
illegitimt. Författarna av artikeln har makten att bestämma vad som ses som legitimt och inte legitimt beteende hos en partiledare. Detta kan även kopplas till Faircloughs andra dimension som handlar om hur texter produceras och sänds ut till allmänheten. Vi uppmärksammar här en form av återskapande av maktstruktur som medierna har eftersom de kan sända
framställningar och budskap om kvinnor med hjälp av språket. De tidningar vi avgränsade oss till har en stor publik. Tidningars framställningar av diskurser överförs därmed till andra kontexter vilket kan kopplas till Faircloughs dimension om sociala sammanhang. Individer som läser tidningar tar till sig informationen och läsarna kan bli en del av detta återskapande om de sedan väljer att sprida vidare informationen.
5.2 Association till familjerelationer
Falkengren
I Expressen (2006-11-29) med rubriken ”Mammor kan inte få allt” diskuterar man allmänt om framgångsrika kvinnor och deras val gällande familjen. Detta diskuteras i relation till hur män alltid har gjort och att kvinnor nu börjat agera på samma sätt och därmed lyckats göra karriär.
Ett budskap som framkom utifrån följande citat från denna artikel är att en kvinna som vill göra karriär behöver offra något, i detta fall familjelivet:
“Annika Falkengren är uppriktig och hycklar inte om vad hon har valt - megakarriären framför hemmavarande mammakarriär. Hon är säkert en mycket engagerad och kärleksfull mamma som precis som alla andra älskar sina barn, men hon vill vara vd, och det kräver sina
offer. Och hon är uppriktig med detta - man kan inte få allt. Och hon gör som männen alltid har gjort. Det vill säga: hon ser till att barnet är väl omskött och omhändertaget, men kanske
inte särskilt ofta av just henne.” (Expressen 2006-11-29)
I Aftonbladet (2006-07-15) diskuteras detta på liknande sätt där rubriken lyder ”Karriär, man och bebis- efter 40”. Flera framgångsrika kvinnor tas upp och artikeln frågar sig hur karriär och barn går ihop. I denna artikel menar Falkengren själv att valet att bli förälder sent i livet bidrog till att hon kunde satsa på karriären:
“- Eftersom jag skaffade barn sent så har jag kunnat satsa lika mycket på arbetet som männen, sa Annika Falkengren till Aftonbladet i december 2004.” (Aftonbladet 2006-07-15)
I en artikel från Expressen (2006-06-04) intervjuas Falkengren om sin karriär samt sitt privatliv och det ställs frågor som handlar om hennes mans åsikter om att hon är hemifrån mycket på grund av sin karriär och frågor om hennes relation till sin dotter:
“Tycker han att du är hemifrån för mycket?”(...) Din dotter är nu snart två år. Tycker du själv att du ser tillräckligt mycket av henne?” (Expressen 2006-06-04)
Lööf
I en artikel från Aftonbladet (2011-11-19) ligger fokus på Lööfs pappas åsikter om beslutet om den nya indelningen av el-områden som innebar att det blev dyrare med el i söder och
billigare i norr. Artikeln trycker på att Lööfs pappa ilsknar och inte är nöjd med Lööfs och den övriga regeringens beslut:
“Får en propp av sin pappa (...) Pappa ilsknar. En av dem som ilsknat till är näringsminister Annie Lööfs pappa, Hans-Göran Johansson (C). Han är kommunstyrelsens ordförande i Värnamo kommun och har nu skrivit ett protestbrev till dotterns ministerkollega Anna-Karin
Hatt (C). “ (Aftonbladet 2011-11-19)
I flertalet artiklar om Lööf (Dagens Nyheter, 2012-03-21; Expressen 2011-09-01) nämns hennes pappa, Hans-Göran Johansson. Andra familjemedlemmar tas också upp i samband med att man talar om hennes väg till partiledarposten, exempelvis hennes avlidna
svärföräldrar. (Dagens Nyheter, 2012-03-21; Expressen. 2011-09-01)
Vi uppmärksammade att det var vanligt att både Falkengren och Lööf beskrevs i relation till sina familjemedlemmar. I artikeln från Aftonbladet (2011-11-19) gör vi tolkningen att Lööfs beslut inte accepteras på ett självständigt sätt. Aftonbladet framställer hennes beslut i relation till pappans negativa inställning kring beslutet, vilket förstärker bilden av att centerpartiet genom Lööf har tagit ett dåligt beslut. Vi fick känslan av att Lööfs pappa genom ett protestbrev ska “läxa upp” dotterns parti. Valet av meningen får en propp av pappa sätter Lööf i en underordnad position gentemot papparollens överordning. Känslan vi fick var att artikelförfattarna gjort ett aktivt val att framställa Lööf som den lilla flickan som läxas upp av sin pappa. Detta kan diskuteras i relation till den textanalytiska dimensionen av Faircloughs tredimensionella modell, vilken innebär en analys av hur ordval, “propp av pappa”,
konstruerar en viss framställning. Falkengren och Lööf tenderade alltså att, likt det Poutanen et. al. (2016) fick fram i sin studie, beskrivas utifrån sina roller som döttrar, mödrar och fruar istället för att beskrivas självständigt.
I citatet från Expressen (2006-06-04) ställs frågor till Falkengren som underförstått antyder att hennes karriärväg avviker från den kvinnliga normen. Det blir tydligt att Expressen vill lyfta fram att Falkengren genom att prioritera karriär, avviker från normen att kvinnor traditionellt sett har den primära vårdnaden om barnen. Tidigare forskning har visat på att management och ledarskap är arenor där traditionella genusstereotyper till stor del återskapas och att organisatoriska teorier bygger på en manlig norm. Hirdman (2004) skrev att kvinnor
exploateras på grund av deras förmåga att föda barn. Genom att Expressen ställer frågor om
hur Falkengrens man ser på hennes frånvaro från hemmet bygger de på den marginalisering som finns av kvinnor på dessa områden, det framställs som avvikande att Falkengren valt att prioritera karriären och som en självklarhet att hennes man skulle ha åsikter om det. I
Hirdmans (2004) reproduktionsprocess om kulturell överlagring framhävs just att det finns uppfattningar om hur relationen mellan könen ska se ut samt att det finns vissa föreställningar om beteenden och aktiviteter tillhörande vardera kön. Dessa konstruktioner återskapas både historiskt och geografiskt samt överförs mellan generationer. Vi anser att Expressen gör ett ställningstagande och bidrar till denna återskapning utifrån hur de formulerar frågan.
5.3 Extrema egenskaper
Falkengren
I Expressen (2006-06-04) där Falkengren intervjuas angående karriär och privatliv fann vi ett citat som framställer Falkengren som en kvinna som “har allt”, hon lyckas upprätthålla sitt utseende, vara framgångsrik och tjäna mycket pengar:
“Du är framgångsrik, du är vacker, du är rik, du tjänar svindlande summor. Har du aldrig känt avundsjuka någonstans i från?” (Expressen 2006-06-04).
I Svenska Dagbladet (2006-10-16) intervjuas Falkengren kring det hon åstadkommit och kring de förändringar hon har genomfört inom SEB. Falkengren beskrivs i denna artikel ha
“outsinlig energi”, flera arbetsrelaterade resmål hon har gjort under sitt första år på VD- posten radas upp samt flertalet tillställningar som hon deltagit vid. Falkengren tas även upp i en artikel från Expressen (2006-02-14) där man diskuterar bråkiga ungar och där denna superwoman- etikett” även framkommer. Artikeln avslutas med följande citat med rubriken
”DAGENS RÄTT”. Artikeln i övrigt diskuterade inte Falkengren utan citatet om henne var fristående:
“Jag vill ha skönhetsråd av seb-vd:n Annika Falkengren. Hon ser så fräsch ut trots liten unge och 80-timmarsvecka. Hur? “ (Expressen 2006-02-14)
I artikeln som vi tidigare nämnt gällande framgångsrika kvinnor samt deras familjeliv (Aftonbladet 2006-07-15) benämns Falkengren som “Börsdrottningen” och en kvinnlig pionjär.
Lööf
En artikel från Svenska Dagbladet (2011-09-04) diskuteras Lööfs väg till posten som partiledare och de egenskaper som tagit henne dit. I Aftonbladet (2011-09-04) förs en diskussion kring det generationskrig som existerar inom politiken och att åldersfixeringen gått för långt. I ytterligare en artikel från Aftonbladet (2011-09-30) ligger fokus på Lööfs unga ålder och frågan ställs om hon kommer klara matchen mot gubbsen. I dessa artiklar beskriver artikelförfattarna Lööfs egenskaper genom att använda ord som “unik talang”
(Svenska Dagbladet 2011-09-04), “en sjuhelvetes arbetskapacitet”(Aftonbladet. 2011-09-04) och “sjukt målmedveten” (Aftonbladet 2011-09-30).
Dessa uttalanden om Falkengren och Lööf bidrar till att bygga upp bilden av dem som personer med extrema egenskaper och att de därför ses som legitima ledare. Media bygger även på bilden om att kvinnor på toppen innehar egenskaper utöver det vanliga och därför har de lyckats och nått framgång på sina ledarpositioner. Detta var något som framkom även i Lang och Rubnikovas (2016) studie om framställningen av kvinnor i tysk press, att media ger en bild av att det krävs att kvinnor innehar specifika egenskaper för att bli framgångsrika ledare. I artikeln från Expressen (2006-02-14) framställs det som beundransvärt att en kvinnlig ledare som Falkengren kan se så fräsch ut trots att hon har barn och arbetar 80- timmarsveckor, man frågar sig hur det är möjligt. Det som citatet underförstått hävdar är att den allmänna uppfattningen om en arbetande mamma är att den utseendemässiga fasaden inte upprätthålls då den kommer i andra hand när man skaffar barn, det ses som onormalt att Falkengren lyckats upprätthålla den. Detta skulle kunna ses som att Falkengren bryter mot den norm som finns kring hur det vanligtvis brukar vara när en kvinna har fått barn.
Att benämna Falkengren som “börsdrottning” skulle kunna dölja ett outtalat nedlåtande kring ordet drottning eftersom en drottning historiskt har tillskrivits sätt att vara, klä sig, uppföra sig korrekt och så vidare. Vi kopplar även samman detta uttalande med Lang och Rybnikovas (2016) benämning av kvinnor som lyckats som “Miss Business” och “super-woman”. Genom att använda superlativ som “börsdrottning” pekar artikelförfattaren på att Falkengren är unik och extremt framgångsrik inom sin bransch vilket återigen går att associera till Faircloughs dimension gällande ordval i texter och att dessa signalerar olika typer av innebörd som levereras till läsaren.
5.4 Nedvärdering och ifrågasättande av ledarskap
Falkengren
I Dagens Nyheter (2006-12-24) skrevs en krönika där författaren ”delar ut julklappar” till olika personer inom näringslivet som skapat rubriker under 2006. I citatet nedan framställs det som att Falkengren inte klarar av att leda och styra banken, hon är för svag ensam och det krävs ytterligare en person för att hon ska kunna klara av sin uppgift då hon har för många bollar i luften samtidigt:
“Omslagsflicka nummer ett har varit SEB: vd Annika Falkengren och därför tilldelas hon en dubbelgångare. Hon är ständigt efterfrågad av medier av alla slag, konferensarrangörer, aktieklubbar, ditten och datten. Med en Annika version 2.0 hinner hon även med att sköta
banken” (Dagens Nyheter 2006-12-24)
I en intervju med Falkengren i Svenska Dagbladet (2006-10-16) diskuteras hennes
omorganisering av SEB samt SEB:s målsättningar och konkurrenskraft i världen. Artikeln tar upp den kritik som syftar till hennes val av medlemmar till ledningsgruppen, hon har inte tagit med en enda kvinna och detta ställs hon till svars för vilket hon själv inte tycker är befogat:
“Det märks att frågan engagerar, och att hon inte tycker att hon förtjänar kritiken.
- Jag har varit den enda kvinnan i ledningsgruppen i åtta år, nu ställs det krav på att jag ska tillsätta en hel ledningsgrupp med kvinnor på ett halvår.” (Svenska Dagbladet 2006-10-16)
Lööf
Lööf har även hon fått kritik i flertalet artiklar för sitt sätt att bedriva politik. I en artikel från DN (2011-10-04) kommenterar artikelförfattaren Annie Lööfs tv-framträdande i Breaking News med Filip och Fredrik, de menar att Lööf borde veta bättre än att vara med i ett sådant program då det är ett “pinsamt misslyckande”. Genomgående i denna artikel var enligt oss en
“lilla-gumman-attityd”, Lööfs förmåga att visa sig på de rätta forumen ifrågasätts och därmed ifrågasätts indirekt hennes roll som partiledare:
“Det tog inte många dagar efter partistämman innan Centerpartiets nya ledare Annie Lööf stod hos Filip & Fredrik i deras "Breaking news" (Kanal 5) och svarade på frågan om hon
gjort något på fyllan som hon senare ångrat? "Ja, man har väl hånglat upp någon som man inte borde." Fnissfniss. ”Hon är nästan som vi. Vad bra." (...)
Nu gäller det för Annie Lööf att välja tv-medier med omsorg, givetvis är hon med i både TV4:s och SVT:s morgonsoffor (många gånger) där hon både får prata lite politik och lite
"mjukare frågor": Vad gör du på din fritid, går du på teater, har du häst?” (Dagens Nyheter 2011-10-04)
I en artikel från Aftonbladet (2011-10-02) försöker författaren dumförklara Lööfs
invandringspolitik, delvis genom att hävda att hennes ekonomiska beräkningar är felaktiga samt att framställa hennes beslut som orealistiska och naiva. Lööf har fått kritik för att inte kunna komma med konkreta politiska förslag vilket får henne att framstå som obeslutsam och att hon mest bara pratar utan innehåll. Anders Borg gav också Lööf denna kritik, han menade på att hon måste “bekänna färg” dvs göra ett ställningstagande (Aftonbladet, 2011-12-20).
I en annan artikel framhålls även att Lööf bör räkna med att tjänsten kommer bli ett
heltidsjobb och att meningen “Nu låter det nästan som om Lööf valt posten för att få tid över till annat. Som att åka på Centermöten” (Aftonbladet 2011-10-03). Det framställs som att Lööf inte förstår allvaret i det arbete som krävs för tjänsten i fråga. I en annan artikel från Svenska Dagbladet tar man förgivet att arbetet som partiledare för Lööf kommer bli en
“säkerligen tung arbetsbörda för en ung och, i sammanhanget, oerfaren politiker.” (Svenska Dagbladet. 2011-09-30.)
Under denna kategori tar vi upp de mönster vi funnit gällande Lööfs och Falkengrens
ledarskap. Vi har uppmärksammat både ifrågasättande och förminskande av deras sätt att leda och fatta beslut. I artikeln från Dagens Nyheter (2006-12-24) där Falkengren får en
”julklapp” i form av en dubbelgångare kan tolkas som nedvärderande då vi får känslan av en
”lilla-gumman-attityd”. Vi såg det som att författaren satte sig över Falkengren genom att framställa sig själv som en expert gällande hur Falkengren bör sköta sitt arbete. Vi funderar över uttalandet ”(…) så hinner hon även med att sköta banken” vilket indikerar att detta är något som Falkengren inte gör, men vad baserar författaren sitt uttalande på? I och med detta uttalande skapas bilden av att Falkengren inte sköter sitt jobb på banken vilken levereras ut till läsarna. Om fler tidningar tar till sig denna framställning av Falkengren och förmedlar den till läsaren via tidningen som interaktionsmedel, så kan det eventuellt skapas en allmän
uppfattning om henne. Vi relaterar därmed detta uttalande till den kritiska diskursanalysen
och hur språket bidrar till att skapa sociala fenomen och identiteter (Avsnitt 4.3.1). Författaren sitter på en makt att leverera en bild av Falkengren som inte nödvändigtvis behöver vara sann.
I artikeln från Dagens Nyheter (2011-10-04) gällande Lööfs medverkan i tv-programmet Breaking News fick vi känslan av att hon ansågs behöva hjälp med de olika “koder” som finns för exempelvis i vilka program man som partiledare ska visa sig i, att hon behöver hjälp att socialiceras in i sin roll som partiledare. Hon behöver hjälp för att lyckas på sin position.
Artikeln förminskar Lööfs arbete och därmed hennes trovärdighet som partiledare. Detta pekar på det faktum som Lang och Rubnikova (2016) tar upp, att kvinnliga ledare ofta ses som subjekt i behov av hjälp för att lyckas på sin position. Detta fenomen såg vi även i en av Aftonbladets artiklar (2011-10-02) där Lööfs invandringspolitik ifrågasätts. Artikelförfattaren trycker på att Lööfs förslag inte är genomförbart genom att själv föreslå alternativa lösningar på problemet, som exempevis “några nya kärnkraftverk?” och sedan avsluta med ordet
“Knappast!” för att ytterligare förminska hennes förslag. Detta såg vi som ytterligare ett exempel på att artikelförfattaren sätter sig över, i detta fall Lööf, genom att framhäva sig själv som den kunniga och Lööf som naiv och okunnig. I och med detta skapas ett maktförhållande där artikelförfattaren har makten att bestämma vad som skrivs i tidningen och den andra parten, Lööf, kan inte påverka detta. Vi kopplar här återigen till den kritiska diskursanalysens syn på språkets makt (Avsnitt 4.3.1). Artikelförfattaren i Expressen (2012-02-06) använder ord som “fluffigt” och “floskulöst” för att beskriva Lööfs sätt att tala om politik. Här görs en analys av språkanvändningen enligt Faircloughs textanalytiska dimension där vi tolkar ordvalen som ett sätt att förstärka läsarens förståelse av Lööf som svamlig och luddig. Detta leder till att hennes trovärdighet som ledare minskar, i läsarens ögon.
6. Diskussion och slutsatser
Nedan kommer vi föra en diskussion som grundar sig i våra frågeställningar med syfte att förtydliga våra upptäckter samt tolkningar av materialet.
Hur framställs Annie Lööf och Annika Falkengren i dags- och kvällspressen?
Utifrån det material vi gått igenom har vi uppmärksammat att Lööf ofta nedvärderas utifrån sina beslut och sitt arbete som partiledare. Lööf har mycket samhällelig makt vilket vi tror kan vara en anledning till att hon framställs mer negativt än Falkengren. Politik påverkar alla människor i samhället så många har åsikter om detta vilket tidningarna troligtvis utnyttjar. Att
skriva om ämnen och beslut som rör hela samhällets befolkning lockar läsare och skapar debatt. Falkengren beskrivs ofta som beundransvärd i det material vi gått igenom. Hon framställs som någon typ av supermänniska som klarar av allt, familj, toppkarriär och
upprätthållande av den utseendemässiga fasaden. Just det utseendemässiga fokus är något som artiklarna framhäver gällande Falkengren. Detta tas upp i relation till hennes position som VD och oftast inte självständigt. Vi tror att Falkengrens position anses vara en större prestation än Lööfs, eftersom det är mycket ovanligt med kvinnor på toppen inom bank-och finans. Inom politiken finns det ändå en något större mängd kvinnliga politiker. Fokus på de
utseendemässiga attributen dominerade över det prestationsrelaterade gällande både Lööf och Falkengren. Poutanen, Lang och Rubnikova vägledde oss i processen att få en uppfattning om hur Lööf och Falkengren framställs i tidningarna. De upptäckter som de gjorde i sina studier gav oss indikationer på vilket fokus vi skulle ha när vi läste artiklarna.
Kan man se en koppling mellan medias framställning av de kvinnliga ledarna och föreställningen om femininitet och den stereotypiska kvinnan? Om ja, på vilka sätt?
Den framställning av Lööf som vi uppmärksammat tyckte vi gav en bild av henne som till stor del kan kopplas till stereotypa föreställningar om det feminina och den kvinnliga stereotypen.
Hon kritiserades i många fall för att ha svårt att ta fram konkreta lösningar och att hon mest bara pratar och inte kommer till sak samt är känslostyrd. Det vill säga egenskaper som historiskt har ingått i beskrivningen av den stereotypa kvinnan. I denna frågeställning har vi haft stor hjälp av Hirdman och hennes syn på föreställningar om attribut kopplat till vardera kön som hon menar är en av de djupaste sociala och kulturella tillhörigheterna. I
genomförandet av analysen gjorde detta att vi lättare kunde uppmärksamma sådana fenomen, som vi utan hennes genusteori kanske inte hade lagt samma vikt vid då vi själva som forskare också har socialiserats in i de rådande genusstrukturerna. Hirdman har även bidragit till en djupare förståelse för hur reproduktionsprocessen av genusstrukturer fungerar i praktiken och hur djupt rotad den är. Tidningarnas framställning av Falkengren går också att koppla till föreställningen om den stereotypa kvinnan och femininitet men här riktades det mer in på fördelningen i hemmet som vi tolkar grundar sig i stereotypiska genusroller. Falkengren framställs vara en kvinna som bryter mot normen genom att prioritera sin karriär framför familjelivet och därmed skaffa barn sent i livet. Hon har gjort som männen gjort i alla tider men hon som kvinna ifrågasätts för sitt agerande och sina val.
