10.1 Diskussion
Det har varit intressant och lärorikt att utföra den här intervjustudien eftersom man har fått träffa många lärare som är väldigt olika i sina personligheter och som lärare. Vårt syfte har varit att undersöka hur SO- lärare i 1-3 arbetar med ämnesbegrepp med nyanlända elever samt se hur forskning som finns tillämpas av lärare i deras SO- undervisning med nyanlända elever. Vi har fått svar om hur åtta SO lärare arbetar med ämnesbegrepp, dock är konsekvensen av vår problemformulering att man inte kan fastställa att alla SO- lärare arbetar med
ämnesbegrepp på de här sättet. Dessa svar är bara en liten inblick i hur en lärare kan undervisa för nyanlända elever. Vi inser att vi inte har observerat vad lärarna faktiskt gör under sin undervisning, utan endast förlitat oss på det som sagts under intervjun. Vi känner att den här intervjustudien har gett oss mer självförtroende när det kommer till vår framtida yrkesroll, då både arbetet och vår utbildning har gett oss teoretiska kunskaper om allmän språkutveckling och språkutveckling för andraspråkselever.
Fördelningen mellan resurserna för nyanlända elever ser olika ut på skolorna. Som tidigare nämnts i resultatet så tenderar de lärare som är minst insatta i forskning att uttrycka missnöje med resurserna för nyanlända elever. Vi tror att organisationen kan spela en stor roll för hur lärarna undervisar, hur mycket tid de har, hur mycket plats skolan ger för utvecklingsarbeten och fortbildningar samt hur mycket resurser lärare får. De lärare som uttrycker missnöje med resurserna, har kanske inte samma förutsättningar som de lärare som är nöjda med sin
organisation och resurser att tillämpa den forskning som är aktuell. Svaren på intervjufrågorna kan då ha sett annorlunda ut om alla lärare hade haft samma förutsättningar på sin arbetsplats. Vi la märke till att många lärare refererade till forskning som de hade tagit del av i
utvecklingsarbeten i skolan, dock kunde de flesta lärare inte förklara hur de använde sig av forskningen i sin undervisning. Vi har reflekterat över hur utvecklingsarbeten faktiskt används på skolorna och vi tror att utvecklingsarbeten oftast inte blir bestående. Vi tror att detta beror på organisationens sätt att fördela tiden så att lärarna har tid att jobba vidare med
utvecklingsarbeten men även på lärarnas engagemang.
Lärarna hade delade uppfattningar när det kommer till om eleverna ska gå i förberedelseklass eller inkluderas direkt i klassrummet. Vår studie har visat på att de lärare som vill att eleverna ska gå i förberedelseklass har inte en sociokulturell syn på lärande och det är även de lärare som har minst resurser till sina nyanlända elever. Vi har reflekterat över att dessa lärare
32
troligtvis vill att eleverna ska gå i förberedelseklass på grund av att de själva känner att de inte har tid att både vara klasslärare och verka som resurs för den nyanlända eleven/eleverna.
Det stod klart för oss att majoriteten av lärarna inte visste vad begreppet nyanländ faktiskt betyder, eftersom de endast svarade på frågorna om nyanlända elever som kommit till klassen för en kort tid sedan. I och med detta fick vi flest svar på hur de undervisar i SO för nyanlända elever som knappt eller inte alls behärskar det svenska språket. Svaren kanske hade varit mer utvecklande, gett mer svar på metod- och materialfrågan samt sett annorlunda ut om dessa lärare förklarat hur de undervisar i ämnesbegrepp för andraspråkselever. Nyanlända elever är nyanlända under fyra år i skolan från och med klass ett, men de är även andraspråkselever under den här fyraårsperioden och efter. Eftersom elever lär sig språk olika fort så kan det även finnas elever som exempelvis gått i skolan i två, tre år och har ett ganska stort ordförråd på svenska. En orsak till att många av de intervjuade lärarna diskuterade bristen på samarbete med modersmålslärare och studiehandledare kan då har varit på grund av att de faktiskt bara syftat på nyanlända elever som kan lite eller knappt någon svenska, istället för att förklara hur de undervisar i ämnesrelaterat språk för andraspråkselever.
Vi tyckte det var intressant att se att erfarenhet av nyanlända inte spelar någon roll för hur man väljer att undervisa för nyanlända elever. Vi tror att detta beror på hur mycket lärarna lägger tid på forskning och att tillämpa forskning i sin undervisning. Vi tror även detta beror på organisationen, då det handlar mycket om resursfördelning och hur skolan arbetar med utvecklingsarbeten. Eftersom vi sett detta i vår studie tror vi att nyutbildade lärare har en fördel när det gäller undervisning inom språkutveckling. Vi upplever att detta beror på att vi fått tillräckligt med teoretiska kunskaper om hur man anpassar undervisningen för alla elever. Efter vår studie kan vi se att andraspråksforskningen även är betydelsefull för nyanlända elever vilket vi upplever positivt, då vi fått de teoretiska kunskaper som krävs för att undervisa andraspråkselever.
10.2 Slutsatser
Hur arbetar SO-lärare i 1-3 med ämnesbegrepp med nyanlända?
Slutsatsen på hur SO lärare i 1-3 arbetar med ämnesbegrepp med nyanlända är att lärare arbetar på olika sätt, men att det finns likheter mellan dem. Majoriteten av lärarna uttrycker att resurser är betydelsefullt och att de skulle vilja ha mer resurser så som studiehandledare, modersmålslärare och klasskamrater som stöd när de undervisar i ämnesbegrepp så att de
33
nyanlända eleverna får en direkt översättning. SO lärare som arbetar med ämnesbegrepp med nyanlända ger exempel på att bilder och media är viktigt för att översätta de svenska
begreppen. Lärarna talar även om betydelsen av att variera sitt arbetssätt, att man utgår från elevernas verklighet och förkunskaper samt interaktion. Majoriteten av lärarna hade inte utförliga svar på hur de undervisar om ämnesbegrepp med nyanlända elever, därför kan vi inte fastställa att de utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Tre av åtta lärare visade att de arbetade utifrån den forskning som finns, genom att förklara vilka metoder och material de använder samt hur forskningen är kopplad till deras undervisning.
Hur tillämpas forskning om ämnesbegrepp i SO undervisningen med nyanlända elever i årskurs 1-3?
De lärare som är minst medvetna om forskning i språkutveckling lägger stor vikt på endast bilder och resurser. Dessa lärare nämner Vygotskji, dock bygger de inte sina
undervisningsmetoder utifrån en sociokulturell teori samt förklarade inte på vilket sätt forskning har influerat deras undervisning. Endast tre av åtta lärare kunde förklara hur de tillämpar sig av den forskningen som de talade om. Dessa lärare förklarar att de framförallt använder sig av en erfarenhetsbaserad kontextbunden och varierad undervisning som Gibbons (1998, 2012), Cummins (1981, 2000), Hajer och Meestringa (2014) och Odenstad (2014) förespråkar. Dessa lärare förklarar även att interaktion är en viktig beståndsdel när man lär sig nya ämnesbegrepp. Lärarna uttrycker att interaktionen sker bland annat i grupparbeten, men även i diskussioner i klassrummet mellan elever och lärare och elever mellan. Även EPA nämns som en metod för att få med alla elever i diskussionen och för att skapa en miljö där alla elever är inkluderade. Interaktion är något centralt i det sociokulturella perspektivet och som nämns i tidigare forskning av Gibbons (1998), Cummins (1981, 2000), McGroarty (1992, 1993) och Wedin (2009). Lärarna som är väl medvetna om forskningen tenderar att vara nöjda med de resurser som de har och försöker jobba utifrån dem.
10. 3 Förslag på framtida forskning
Hälften av lärarna har arbetat på samma arbetsplats sedan de tog sin examen, fyra lärare har bytt arbetsplats en gång. Lärare A har arbetat som lärare på en annan skola i samma kommun i några år och lärare B har arbetat i en annan skola i samma kommun i sex månader. Lärare F har arbetat på en annan skola i sex år i en annan kommun och även lärare H har arbetat 5 år på en annan skola i en annan kommun. Enligt både Säljö (2000, 2014, 2015) och Halliday (2004)
34
så spelar miljön en stor roll i vad man lär sig för kunskap. Det hade varit intressant att intervjua lärare som har arbetat på flera olika skolor och se ifall deras kunskaper om sätt att undervisa för nyanlända elever hade sett annorlunda ut och om det hade påverkat deras sätt att se på lärandet av både kunskap och språk. Eftersom majoriteten av våra lärare som vi
intervjuat inte har dessa erfarenheter kan vi inte veta om det hade varit en skillnad. Framtida forskning kan då innebära att man intervjuar lärare som har erfarenhet från ett flertal skolor där de har arbetat med nyanlända elever och ämnesbegrepp. Det som kan undersökas är hur dessa skolors miljöer ser ut när det kommer till resurser, tid, fortbildning, kollegialt lärande och hur detta kan påverkat lärarnas undervisning med nyanlända. Det bidrar till vår
yrkesverksamhet genom att man får inblick i hur skolmiljön kan påverka lärarnas undervisningsmetoder när det kommer till ämnesbegrepp.
35