Vad kan mina resultat betyda och vad tycker jag att resultaten har givit för utfall gentemot min frågeställning och mitt syfte?
Min frågeställning är;
1. Vad skriver lärarna i omdömena till utvecklingssamtalen? Som hjälp- eller delfrågor har jag;
2. Kan det som skrivs i omdömena sägas stödja den sociala och kunskapsmässiga utvecklingen för eleven?
3. I vilken utsträckning kan man hävda att omdömena förhåller sig positiva och/eller framåtsyftande?
Det huvudsakliga syftet är att lyfta fram och synliggöra vad som skrivs i underlag inför utvecklingssamtal för år 7-9.
Vad det gäller min huvudfråga har jag genom mina kategorier lyckats ge en bild av vad lärarna skriver och i vilken utsträckning de använder sig av olika kategoriserbara fraser. Med hjälp av karakteristiska citat från omdömena träder en översiktlig bild fram som visar typiska uttryckssätt. Den andra frågan besvarar jag med att; till stora delar kan det som lärarna skriver sägas stödja elevernas sociala- och kunskapsmässiga utveckling då kategoriseringarna i stor utsträckning berör de tre jagfunktionerna som jag har använt mig av. Den sista av de tre frågorna kan besvaras med att cirka åttio procent av mina kategoriseringar kan sägas vara av positivt eller framåtsyftande slag.
Förberedelserna för uppsatsen har varit lång på så sätt att jag under flera år har bestämt mig för att försöka göra arbetet kring utvecklingssamtalen så givande och effektivt som möjligt. I min anställning som lärare har jag konfronterats med samtalens olika möjligheter och
kantigheter. Denna uppsats kan ses som en del av arbetet med att nu först själv öka min insikt och förståelse i så många delar som möjligt av samtalen men även i en förlängning inspirera andra att utveckla kunskap och utveckling i ämnet.
Resultaten är för mig i flera avseenden positiva och i viss mån överraskande då jag inte trodde att en så övervägande del av det som skrivs i omdömena var berömmande och framåtsyftande.
I andra avseenden framkommer det aspekter som är något mer förväntade eller som går att ifrågasätta. Negativt i resultaten var att omdömena var av så skiftande kvalitet och att det inte gick att se någon tydlig struktur i det som skrevs. Det är med spänning jag även i framtiden kommer att försöka bilda mig en ännu bredare bild då jag ser att det finns mycket än att utreda och eventuellt också att vidareutveckla.
Hur ser resultaten ut då de länkas till de jagfunktioner och de positiva aspekterna som jag ämnade begrunda tillsammans med mitt material? Jagfunktionerna handlar om personens förhållande till sin omgivning och för att koppla det till skolans ansats om social och kognitiv utveckling så lyfte jag ut tre funktioner som kan användas vid utvecklingssamtalen. Dessa tre är samstämmiga med vad som står om utvecklingssamtal i styrdokumenten och kändes naturliga att ha med som begrepp i analysen.
Den kognitiva utvecklingen.
Utvecklingen i förhållande till sig själv. Utveckling i förhållande till andra.
En slutsats av mina resultat är att lärarna i stor utsträckning använder sig av fraser och uttryck som kan kopplas till dessa funktioner framför allt de två första funktionerna. Om man tittar på i hur stor del man gör dessa kommentarer med framåtsyftande och positiva termer så finns det en klar majoritet av dessa formuleringar. Drygt 1600 av de 2082 kategoriseringarna har sorterats in under kategori 1 (Beröm) och 3 (Framåtblickande/Uppmaningar). Detta görs med användning av ord som till exempel aktivitet, ansvar, engagemang, insats, mål, arbete, resultat, medverkar, bidrar, presterar med flera. Dessa ord används både kring kunskap och socialisering och det är inte alltid det uttryckligen framgår vilken del det avser eller om det avser en utveckling i båda fallen. På detta vis kan sägas att de undersökta omdömena till cirka 80 procent följer en linje om att det är positiva omdömen som skapar social- och
kunskapsmässig utveckling.
Av de tre funktionerna är det den tredje som berörs i minst utsträckning. Då man dock gör det skriver lärarna hur samarbete, diskussion, dialog och förmedling sker med omgivningen. Då det är ett personligt omdöme är det möjligt att utvecklingen i relation till andra i en del avseenden tappas bort och inte kommenteras. Om det diskuteras relationsutveckling kan man tänka sig att det kommer in en annan parameter som gör det svårare att knyta utvecklingen till
just den aktuella eleven, nämligen gruppdynamik och andra elevers inverkan. Det är tänkbart att lärarna har svårt att bilda sig en uppfattning om relationsutvecklingen till andra och därför inte kommenterar den i någon vidare omfattning. De två andra funktionerna uppfattas nog som enklare att uttala sig om då man anser sig ha säkrare bakgrundsmaterial att styrka dessa med.
Om vi tittar på de kategorier jag har kan med kan man notera några utfall. Jag börjar med de med minst antal kategoriseringar. Två av kategorierna blev inte så välfyllda, nämligen kategori sex (6-metaforer) och sju (7-frågor). Frågor och metaforer var med i liten
utsträckning. Jag trodde att det fanns fler metaforer med i texterna. Nu blev utfallet lågt och jag funderar på vad det beror på. En faktor kan vara att skolans elevsammansättning består av ungefär trettio procent elever som har hemförhållande där inte enbart svenska talas. Genom detta förhållande kan det vara så att lärarna undviker metaforer eller talesätt för att undvika missförstånd. Kategorierna fyra (4-provresultat), fem (5-betygsformuleringar) och åtta (8- beskrivning av arbetsområde) fanns med i 11, 22 respektive 14 procent av de 341 omdömena. Av dessa tre är det den höga frekvensen av betygsformuleringar som överraskade mig något. Huruvida de alls ska vara med i dessa texter ställer jag mig tveksam till. Man bör ställa sig frågan om betygen skall vara med som en faktor man tror bidrar till utveckling. Samma sak gäller i princip för provresultat i kategori fyra, bidrar det till utveckling. Om man skriver provresultat bör de siffrorna kombineras med text om vilka delar i kognitionen som fallerade eller var goda. Då läraren beskriver vad klassen eller gruppen har arbetat med för
arbetsområde bör det enligt mig vara som en del av ett omdöme och inte vara det enda som står. Slutligen har vi tre kategorier som var de med de flesta insorterade delarna. Problemen som tas upp i kategori två (2) skiftar i sin karaktär men har dock aldrig tonen av skäll eller några kraftuttryck. Delarna som framkommer här är information som måste fram och som förhoppningsvis leder till åtgärder. Kategori ett (1-beröm) och tre (3-framåtblickande) har de högsta siffrorna och det är för mig glädjande då jag tror att de texter som finns med där är de som har den största effekten på elevernas utveckling kring jagfunktionerna och ger de sammanlagt bästa möjligheterna för ett givande samarbete. Att det fanns med beröm i någon form i nittio procent av omdömena kan man tycka är en hög siffra, men jag förordar etthundra procent.
Omdömena är skrivna på många olika vis och ger inget samlat intryck då det gäller exakt vilka delar i utvecklingen som är kommenterade. Ofta används helhetsomdömen och inte
vilka detaljer i utvecklingen som har gått framåt eller behöver stärkas. Det går inte att spåra någon gemensam disposition, uppställning, vokabulär eller hur omfångsrikt omdömet ska vara. Det som alla har med är den förtryckta delen då läraren kryssar för i vilken grad eleven presterar gentemot målen i ämnet. En samstämmighet kan spåras i att man känner igen några lärares sätt att uttrycka sig då jag ju har haft tillgång till två års omdömen. På det viset kan man säga att eleven ”lär” sig hur olika lärare uttrycker sig och på detta viset kan de få en bred bild av sig själva genom de många omdömena. Att för eleven sortera alla dessa omdömen intellektuellt är en process som skolan måste följa upp och skapa rutiner för. På den
undersökta skolan används avsatta timmar veckorna före och efter utvecklingssamtalen till att förbereda och efterarbeta samtalen. Tyngdpunkten ligger på förberedelserna och det finns ett utvecklingsområde i att kartlägga hur efterarbetet genomförs på bästa sätt.
Hur elevernas socialiseringsprocess utanför schemalagd tid framskrider kommenteras inte på något ställe i mitt material. Då skoldagen på den undersökta skolan i genomsnitt är förlagd mellan klockan 08.20 till 15.30 och summeras till att de befinner sig i skolan ca 35 timmar i veckan. Den sammanlagda tiden som är undervisning är ca 24 timmar vilket gör att det är drygt tio timmar i veckan som i normalfallet inte kommenteras i utvecklingssamtalens omdöme. Här ser jag ett fält att fundera kring huruvida denna lucka (utifrån ett
utvecklingssamtalsperspektiv) skall täckas. Om det ska kommenteras behöver man i så fall utarbeta ett system för hur det skulle se ut. Min uppfattning är att man i betydligt större omfattning kommenterar rastaktiviteter och eventuella företeelser av den tiden i de yngre åren. I de mallar och blankettförslag tagna ur min litteratur finns flera indikationer på att detta stämmer. Ser jag till den verksamheten var jag själv jobbar i visar det sig vara likadant. Då det gäller själva samtalen kommenteras detta enligt mig oftare som en del av kringsnacket under samtalets gång. Fritidspedagogernas roll i de yngre skolbarnen skoldag har förmodligen varit med och sörjt för denna kvalitet. Då det har gällt formulären har det även skett en nyttig diskussion mellan lärare med olika ämnen och undervisningsåldrar. Då det gäller de tidigare skolåren kan man skönja en skillnad mot de senare skolåren. Skillnaden rör sig kring att dokumenten, förutom att kommentera kunskapsutvecklingen, koncentrerar sig mycket kring den sociala utvecklingen. Man kan i läroplanen hitta många delar som berör den sociala utvecklingen och det anges tydligt att de också skall följas upp i utvecklingssamtalen.
Som avrundning vill jag diskutera om det är önskvärt eller om det finns en efterfrågan med en uppsättning av nationella kvalitetskriterier till utvecklingssamtalen. Denna bakomliggande
fråga vill jag gärna fortsätta med att undersöka. Hur skulle de se ut? Går det att genomföra? Vad skulle de utgå ifrån? En annan ansats har vuxit fram i samband med nuvarande uppsats och det är att försöka studera lärarnas intentioner och vad de menar med sina omdömen och sedan jämföra med hur eleverna uppfattar omdömena och vilken tolkning de gör av det som skrivs. Jag hoppas kunna bekanta mig närmare med detta eller något annat inom samma fält vid följande uppsats.
Med tanke på hur kursplaner och riktlinjer är formulerade skulle det kanske inte vara omöjligt. Med hänsyn till styrdokumenten så får man då formulera om de i en ny tappning. Jag funderar över begreppsbank och kriterier som kunde resultera i en enhetligare mer samstämmig bedömning och på så vis gynna allas utveckling. Det får hänga kvar i huvudet som ett kommande intressefält att ge sig i kast med. Studiens resultat får förhoppningsvis en fortsättning i någon av de delar som jag tagit fram som tänkbara undersökningsområden. Kategorierna kan omformuleras och vidareutvecklas för att vara instrument tillsammans med jagfunktionerna i en utveckling av hur omdömena skrivs.
Utvecklingssamtalen är en viktig del av skolan och det sammanlagda utfallet av desamma bör bli bättre. Att inte bara stanna vid ansatserna och de goda idéerna utan också genomföra dem realisera dem ha följt mig som lärare. Som det känns efter min studie behövs kontinuerlig utbildning kring utvecklingssamtalen för att göra desamma så fullständiga som möjligt. Jag tänker därför fortsätta att skapa användbara resultat kring utvecklingssamtalen.
Litteratur
Adelswärd, Viveka/Evaldsson, Ann-Carita/Reimers, Eva (1997) Samtal mellan hem och skola Lund, Studentlitteratur
Bryman, Alan (2002) Samhällsvetenskapliga metoder Malmö, Liber
Buckhöj-Lago, Lena (2000) Utvecklingssamtal: perspektiv och genomförande Stockholm, Gothia
Dahlberg, Gunilla & Moss, Peter & Pence, Alan (2002) Från kvalitet till meningsskapande.
Postmodernt perspektiv – exemplet förskolan. Stockholm, HLS 2002
Dysthe, Olga (red.) (2003) Dialog, samspel och lärande. Lund, Studentlitteratur Ehn, Billy/Löfgren, Orvar (2001) Kulturanalyser. Lund, Gleerups
Gripsrud, Jostein (2002) Mediekultur - Mediesamhälle Göteborg, Daidalos
Gytz Olesen, Sören & Möller Pedersen, Peter (red.).(2004) Pedagogik i ett sociologiskt
perspektiv. Lund, Studentlitteratur
Hofvendahl, Johan (2006) Riskabla samtal – en analys av potentiella faror i skolans kvarts-
och utvecklingssamtal Stockholm, Arbetslivsinstitutet
Johansson, Bo/Svedner, Per Olov (2001) Examensarbetet i lärarutbildningen –
Undersökningsmetoder och språklig utformning Uppsala, Kunskapsföretaget.
Kihlbaum-Larsson, Arne/Vingren, Gunnar (1995) Utvecklingssamtal i skolan. Ett led i
skolutvecklingen - för bättre relationer och information Stockholm, Liber
Nytell, Hans (1996) Samtal för utveckling i skolan. Ansvar och möjlighet för rektor, lärare,
elev och föräldrar Göteborg, Gothia
Stier, Jonas (2003) Identitet – Människans gåtfulla porträtt Lund, Studentlitteratur
Säljö, Roger (2000)Lärande i praktiken : ett sociokulturellt perspektiv Stockholm, Prisma
Utbildningsdepartementet (1994) Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de
frivilliga skolformerna Lpo 94 Lpf 94. Stockholm, Fritzes.
Wiking, Barbro (1998) Bråkiga barn - Praktisk psykologi för pedagoger i förskola och skola Stockholm, Liber
Elektroniska källor
Hofvendahl, Johan. 2004: Relata refero: ”Positiv, pigg och bra attityd”
Studies in Educational Policy and Educational Philosophy: E-tidskrift, 2004:2. http://www.upi.artisan.se http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?%24%7BHTML%7D=SFST_LST&%24%7BOOHTML %7D=SFST_DOK&%24%7BSNHTML%7D=SFST_ERR&%24%7BMAXPAGE%7D=26& %24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW&%24%7BBASE%7D=SFST&%24%7BFREE TEXT%7D=&BET=1994%3A1194&RUB=&ORG= http://www.skolutveckling.se/digitalAssets/23299_styrdok.pdf Otryckta källor
Bilaga 1
Utvecklingssamtal skolår 7-9 Datum Åtgärdsprogram
Namn:
Skolår
Lägesrapport ämne Sv/SvA
Har uppnått målen
Har ännu ej uppnått målen Är på god väg att uppnå målen
Ma
Har uppnått målen Har ännu ej uppnått målen Är på god väg att uppnå målen
En
Har uppnått målen Har ännu ej uppnått målen Är på god väg att uppnå målen
NO
Har uppnått målen Har ännu ej uppnått målen Är på god väg att uppnå målen
SO
Har uppnått målen Har ännu ej uppnått målen Är på god väg att uppnå målen
Språk
Har uppnått målen Har ännu ej uppnått målen Är på god väg att uppnå målen
Idh
Har uppnått målen Har ännu ej uppnått målen Är på god väg att uppnå målen
Tk
Har uppnått målen Har ännu ej uppnått målen Är på god väg att uppnå målen
Bd
Har uppnått målen Har ännu ej uppnått målen Är på god väg att uppnå målen
Sl
Har uppnått målen Har ännu ej uppnått målen Är på god väg att uppnå målen
Hk
Har uppnått målen Har ännu ej uppnått målen Är på god väg att uppnå målen
Mu
Har uppnått målen Har ännu ej uppnått målen Är på god väg att uppnå målen Kommentarer: ___________________________________________________________________________ Elev Vårdnadshav are Lärare
Bilaga 2
STYRDOKUMENT – ett utdrag ur förordningar och föreskrifter som reglerar utvecklingssamtalet
Utvecklingssamtalet
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94)
2. Mål och riktlinjer 2.4 Skola och hem
Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan skall
• samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla innehåll och verksamhet.
Läraren skall
• samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och
• hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och därvid iaktta respekt för elevens integritet.
Utdrag ur grundskoleförordningen (1994:1194) 7 kap. Betyg m.m.
elevens skolgång. Minst en gång varje termin skall läraren, eleven och elevens vårdnadshavare samtala om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas (utvecklingssamtal).
På begäran av en elevs vårdnadshavare skall läraren som ett komplement till utvecklingssamtalet lämna skriftlig information om elevens skolgång. Sådan information får dock inte ha karaktären av betyg. Utvecklingssamtal skall i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 5 kap. 1§1
9§ Om en elev inte når upp till de mål i ett ämne som enligt kursplanen skall ha uppnåtts i slutet av det nionde skolåret, skall betyg inte sättas i ämnet. Betyg skall inte heller sättas i ett ämnesblock om eleven inte når upp till målen i samtliga ämnen som ingår i ämnesblocket.
I fall som avses i första stycket skall på begäran av eleven eller elevens vårdnadshavare ett skriftligt omdöme om elevens kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket ges. Av omdömet kan också framgå de stödåtgärder som har vidtagits.
Omdömet skall undertecknas av läraren.
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94)
2. Mål och riktlinjer
2.3 Elevernas ansvar och inflytande
De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (1 kap. 2§).
Mål
Mål att sträva mot
Skolan skall sträva efter att varje elev
• tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,
• successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och
• har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan skall
• främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön.
Läraren skall
• utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan,
• se till att alla elever oavsett kön, och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll, samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad,
• verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen,
• svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer och • tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen och förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle.
Mål att sträva mot
Skolan skall sträva mot att varje elev:
• aktivt utövar inflytande över sin utbildning,
• utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former,
• utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv och stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan skall:
• gemensamt med eleverna ta ansvar för den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön.
Läraren skall:
• utgå från att eleverna kan och vill ta personligt ansvar för sin inlärning och sitt arbete i skolan,
• se till att alla elever, oavsett kön och social och kulturell bakgrund, får ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i
undervisningen,
• uppmuntra sådana elever som har svårt att framföra sina synpunkter att göra det,
• planera undervisningen tillsammans med eleverna,
• låta eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer och tillsammans med eleverna utvärdera undervisningen.
Bilaga 3
Kategoriseringarna i siffror
I hur många av omdömena respektive kategori finns representerad 1. 307 av 341 (90%) 2. 124 av 341 (36%) 3. 206 av 341 (60%) 4. 37 av 341 (11%) 5. 75 av 341 (22%) 6. 3 av 341 (0.9%) 7. 5 av 341 (1.5%) 8. 47 av 341 (14%)
Antal kategoriseringar sammanlagt per kategori 1. 1121 2. 268 3. 501 4. 46 5. 91 6. 3 7. 5 8. 47