Diskussion och slutsatser

Syftet med vårt arbete var att undersöka vilka orsaker det finns för elever som väljer att göra avbrott i gymnasiet och hur dem följs upp av vägledare och med hjälp av teorierna förstå varför de ser ut som det gör. Tidigare forskning visar att ungdomar har saknat stöd från vuxna och vägledare på skolan under deras valsituation och att de påverkat deras förväntningar negativt. Social Cognitive Theory (SCCT) menar att människor som upplever att omgivningen stödjer de är mer beredda at ta sig an processen än de som upplever att deras planer inte stöds av omgivningen. Gottfredsson (1981) menar att äldre barn begränsar sina yrkesalternativ och om man fångade upp ungdomars tankar i tidigare ålder innan processen har startat skulle det kanske vara fler dörrar öppna. Detta framgår i intervjuerna då de framgår hur viktigt det är att fånga upp ungdomarna så tidigt som möjligt för att motverka studieavbrott på gymnasiet. Vi kan hålla med om att det är bra att fånga upp elever tidigt för att de ska få så mycket stöd som möjligt så att dem är redo inför ett val.

Största delen av ungdomars liv är i skolan och denna miljö blir viktigt för deras sätt att tänka. Under studiens gång blev det tydligare att det fanns andra faktorer som har betydelse för hur ungdomar tänker och vad som påverkas deras val att hoppa av gymnasiet. Detta framkom även i resultat som blev allt tydligare för oss för hur de resonerar kring studieavbrott och vad som orsaker det men också vilken hjälp dessa ungdomar får och vilken hjälp som de skulle kunnat få tidigare innan de bestämmer sig för avbrott. En slutsats som vi drar av detta är att allting inte behöver ha fokus på skolan och att allting inte behöver

39

förväntas av skolan utan det finns annat runt omkring som också har en stor påverkan till att ungdomar avbryter sina gymnasieutbildningar. Ett avbrott behöver heller inte innebära bara negativa konsekvenser tycker vi. Vi anser att det kan vara positivt för vissa ungdomar att göra ett avbrott för att verkligen komma underfund med vilken väg denne vill just då. Alla är inte redo att välja när den påtvingade vändpunkten kommer och det leder till ett felval som gör att ungdomar hoppar av gymnasiet. Ett omval kan vara en rationell process och bra för både individ och samhälle. Med detta menar vi att ungdomar kan komma underfund med vad de verkligen vill efter ett avbrott från gymnasiet vilket kanske de inte kommit på om det inte gjort ett avbrott. Det framgår i resultat att vissa elever kan tycka att avhopp blir en positiv erfarenhet då de fått prova på något som det själva valt. Vi anser att ett studieavbrott inte behöver vara negativt med oftast när man läser om det så framhävs det som något negativt. Vi tycker vidare att vissa ungdomar behöver prova på arbetslivet kanske innan det går in på en utbildning. Vissa kanske inte är mogna att välja och då är det bättre att prova på annat först innan man väljer utbildning för att ungdomen ska känna sig redo för valet av utbildning. Detta tycker vi är bättre än om man tvingas välja till en utbildning och kommer på att det inte är rätt och väljer att hoppa av.

Elever tillbringar större delen av sin tid i skolan och befinner sig i ett flertal val och det står i Lgr 11 att ett av skolans mål ska vara att: ”varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden” (2011 s.17). Därför anser vi att det är viktigt att ta reda på om alla ungdomar är beredda att göra ett val. Det är även viktigt anser vi att se vad ungdomarna vill och är intresserade av och vilken hjälp de behöver. De ska inte behöva känna att de inte har stöd från omgivningen. Vår undersökning har skett i en stor kommun och resultatet kunde blivit annorlunda om den gjorts i en mindre kommun. Beroende på vad ungdomarna bär med sig i livet och vilken miljö de vuxit upp i har de olika grad att resonera kring dessa frågor och val som förekommer under livets gång. Det framgår i rapporten från SKL (2012) att de ställs högre krav på studie- och yrkesvägledning på skolorna vilket vi tycker är bra men det kanske hade varit bra att kunna se om kraven följs.

Tidigare forskning från Sveriges kommuner och landsting (2012) skriver om vikten av att fullfölja gymnasiet. Personer med grundskola som högsta utbildning har svårt att få varaktiga jobb och under de senaste åren har sökande med endast grundskoleutbildning nästan fördubblats på arbetsförmedlingen. Utvecklingen på arbetsmarknaden har gjort att risken för att hamna i långtidsarbetslöshet är hög för personer som endast har grundskoleutbildning avklarat. Det framgår vidare i valda tidigare forskning att

40

konsekvenserna efter ett studieavbrott påverkar ungdomarna men även samhället. Ungdomarna hamnar i utanförskap och har svårt att komma in i arbetsmarknaden på grund av de krav som ställs. För samhället kan det bli mer kostnader genom utbetalning av bidrag och att ungdomar ibland hamnar i kriminalitet på grund av utanförskapet och det är ett problem i stort. Är det så att studieavbrott kan motverkas genom vidareutvecklad studie- och yrkesvägledning? Vi tror att studie- och yrkesvägledares roll i denna process är viktigt på så sätt att de skulle kunna stödja alla ungdomar tidigt för att de ska uppnå fullständiga betyg på gymnasiet genom samtal om yrke och karriär för att det ska bli mer meningsfulla. Detta skulle då gör ungdomarna bättre rustade under deras valprocess. Man kanske inte alltid ska utgå från det negativa, hur mycket det kostar samhället och så vidare utan även titta på vad som är positivt med ett avbrott. Det kan vara positivt för vissa ungdomar för att de ska utvecklas och komma på vad de verkligen vill göra.

Utifrån resultat och analys drar vi slutsatserna att de studie- och yrkesvägledare som vi har intervjuat vet hur de ska arbeta med ungdomar som hoppat av gymnasiet och de har strategier för dem. Att ungdomar väljer att hoppa av kan bero på deras sociala situation men även hur de tänker kring utbildning, framtid och yrken och hur långt de har kommit i sina begränsningar och kompromisser när det gäller tankar om val. Omgivningen, påverkan och bekräftelse spelar också en stor roll och det är fler miljöer än skolan som påverkar ungdomars tankar kring studier och framtid. Slutligen tror vi att om det blir flera studie- och yrkesvägledare som arbetar för att stödja ungdomar, följa upp dem tidigt och arbeta mot studieavbrott tillsammans med ungdomarna så kommer det bli bättre i framtiden.