Orsaker till studieavbrott på gymnasieskolan

Examensarbete

Orsaker till studieavbrott på gymnasiet

Reasons for highschool dropouts

Albina Hajdari

Adelina Veseli

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp

Datum för slutseminarium: 2013-12-13

Examinator: Frida Wikstrand

Handledare: Laid Bouakaz Fakulteten för

3

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att undersöka vilka orsaker det finns för ungdomar som avsluter sina studier på gymnasiet och hur studie- och yrkesvägledare följer upp ungdomarna efter avbrottet. Följande frågeställningar har formulerats: Vilka är de faktorer som gör att ungdomar avbryter sin gymnasieutbildning? Hur ser processen ut från att ungdomarna bestämmer sig för att hoppa av och till att den gör det? Hur arbetar studie- och yrkesvägledare med uppföljning av ungdomar efter avhopp från gymnasiet? Vi har använt oss av kvalitativ metod och genomfört fyra intervjuer med studie- och yrkesvägledare. Tidigare forskning finns kring orsaker till studieavbrott, hur man ska motverka avbrott, vilka konsekvenser avbrotten har och hur studie- och yrkesvägledare arbetar med det. För att analysera det empiriska materialet har teorierna Careership, Social Cognitive Career Theory (SCCT) och Gottfredsons teori.

Resultatet som vi fick fram var att det fanns olika orsaker till studieavbrott, de vanligaste var felval, påverkan av omgivning och mobbning. Ungdomarna befinner sig i en svår situation under valet och behöver stöd från omgivningen. Under uppföljning erbjuds ungdomarna praktik eller annan sysselsättning beroende på deras behov. De påverkas positivt under uppföljningen och oftast går de tillbaka till studier.

4

Förord

Vi vill tacka alla berörda informanter som vi har intervjuat. Ett tack till vår handledare Laid Bouakaz för hjälp med arbetet. Vi vill även tacka vår omgivning som peppat oss ända till slutet av denna studie.

Vi har delat upp de första delarna i arbetet som är inledning, metod, tidigare forskning och teorier. Resterande kapitel har vi skrivit tillsammans. Vi har ständigt haft kontakt med varandra och träffats under vissa tillfällen.

5

Innehållsförteckning

1 Inledning ...7

1.1 Styrdokument ... 8

1.2 Syfte och frågeställningar ... 8

2 Disposition…………... 9

3 Tidigare forskning ...10

3.1 Jobbet med ungdomar som riskerar avhopp...10

3.2 Har ungdomsarbetslösheten långsiktiga effekter...10

3.3 Reasons for dropouts for vocational highschool students...11

3.4 Tio orsaker till avhopp...12

3.5 Motverka studieavbrott...13

3.6 Sammanfattning………...13

4 Teori...15

4.1 Karriärutvecklingsteori ...15

4.2 Careership...15

4.3 Social Cognitive Theory...16

4.4 Begränsning och kompromiss...17

4.5 Sammanfattning…………...18

5 Metod...20

5. Kvalitativ metod ...20

5.1 Urval...20

5.2 Datainsamling...21

5.3 Validitet och reabilitet... 21

5.4 Analysmetoden...22

5.5 Etiska ställningstagande...22

6 Resultat...23

6.1 Orsaker till studieavbrott ...23

6.2 Processen för ungdomar ...27

6.3 Uppföljning av ungdomar...28

6

7 Analys...31

7.1 Sociala situation och påverkansfaktorer...31

7.2 Processen under och efter avbrott...33

7.3 Se individens behov...34

7.4 Sammanfattning...35

8 Diskussion...36

8.1 Teorin och metodens betydelse för resultat...37

8.2 Diskussion och slutsatser...38

8.3 Förslag på fortsatt forskning ...40

9 Referenser...………..41

Bilaga 1. Styrdokument………43

7

1. Inledning

Ungdomstiden är en händelserik tid av förändringar och valsituationer, där villkoren kan påverka resten av ungdomarnas liv. I dagsläget befinner sig tusentals ungdomar i utanförskap i Sverige. Det innebär att ungdomarna varken studerar eller arbetar. Att befinna sig utanför arbetsmarknaden och studier kan leda till socioekonomisk marginalisering. Detta kan leda till svårigheter att komma in i arbetsmarknaden och pågå i flera år och leda till negativ utveckling i ungdomarnas liv (Ungdomsstyrelsen, 2013).

Var tredje elev avbryter studierna på gymnasiet eller behöver längre tid än tre år på sig för att fullfölja sin utbildning. Orsakerna till studieavbrott kan vara olika men oftast är det att eleverna valt fel utbildning, skoltrötta elever eller mobbning (Nordström, 2004). Studier från Skolverket visar även att elevers förväntningar på vägledningen inför gymnasievalet är stora men efter gymnasievalet anser många att förväntningarna inte uppfyllts genom att de inte fått hjälp att se sina starka och svaga sidor i vad de passar till (Skolverket, 2012). Tidigare rapporter inom ungdomars utanförskap har visat att det leder till ohälsa och ilska (SOU: 2003, SOU:2006). Förblir ungdomar i utanförskap under en längre tid resulterar det även till omfattande ekonomiska kostnader för samhället. Det innebär att det blir minskade skatteintäkter för den offentliga sektorn och även utebliven produktion och konkurrenskraft (Nordström 2004).

Därför är det viktigt för dessa ungdomar att bli informerade om den kommunala uppföljningen för att det inte ska förbli i utanförskap under en längre tid. Ju längre de befinner sig i utanförskap desto svårare är det för dem att ta sig ur det och det blir även svårt för uppföljarna att fånga upp ungdomarna (Ungdomsstyrelsens skrifter 2009; SOU:2003). Det är därför viktigt att söka upp de unga som befinner sig i utanförskap och ge information om vad som erbjud och om åtgärder som kommunen erbjuder (SKL,2012).

8

1.1 Styrdokument

Varje kommun har ansvar att följa upp ungdomar i åldern 16-20 åt som avslutat ett gymnasieprogram med slutbetyg. De personer som är utsedda i kommunen att göra en uppföljning på ungdomarna ska kontakta och aktivera dem genom att erbjuda olika åtgärder som exempelvis studier och praktik. Dessa bestämmelser som reglerar ansvaret för ungdomarna finns i skollagens 5 kapitel 1,5 och 13 § (Se bilaga 1).

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka orsaker det finns för ungdomar som väljer att göra avhopp i gymnasiet, hur processen ser ut och hur de följs upp. Det vill säga, belysa orsakerna, processen och hur vägledare följer upp eleverna efter att det genomfört ett avhopp från sin gymnasieutbildning.

Vi utgår från följande frågeställningar:

1. Vilka är de faktorer som gör att ungdomar avbryter sin gymnasieutbildning?

2. Hur ser processen ut från att ungdomarna bestämmer sig för att hoppa av till att den gör det?

3. Hur arbetar studie – och yrkesvägledare med uppföljning av ungdomar efter avhopp från gymnasiet?

9

2. Disposition

Uppsatsen består fortsättningsvis av kapitel tre till åtta. Kapitel tre tar upp tidigare forskning som handlar om orsaker till studieavbrott. Kapitel fyra presenterar uppsatsens teoretiska utgångspunkter. I kapitel fem behandlas metodval. Kapitel sex presenterar resultatsredovisning av det empiriska materialet. I kapitel sju följer analys av resultatet med hjälp av valda teorier. Slutligen, kapitel åtta innehåller diskussioner av resultat och ges förslag på fortsatt forskning.

10

3. Tidigare forskning

I detta kapitel bearbetas tidigare forskning om ungdomars orsaker till studieavbrott på gymnasiet och vilka effekter det kan ha senare i framtiden. Det framgår även i kapitlet hur vägledare eller andra personal arbetar för att motverka avbrott i gymnasiet. Vi har även med rapporter om det som nämnts ovan. I slutet av kapitlet görs en sammanfattning på bakgrund och tidigare forskning som varit mest relevant för vår studie.

3.1 Jobbet med ungdomar som riskerar avhopp i gymnasiet

Studien undersöker vägledares och psykologers uppfattningar om förberedelser, motivation och effektivitet för att motverka studieavbrott för elever som befinner sig på väg att hoppa av. Sju kategorier av högriskbeteende undersöktes: självmordsförsök, skolvård, ätstörningar och beteende, sexuellt beteende som exempelvis risk för HIV och andra könssjukdomar och slutligen missbrukande beteende. Konsekvenser för utbildning, praktik och forskning diskuteras.

Det framkommer i resultatet att vägledare arbetar mycket med samtal och försöker få ut eleverna på praktik om de behöver komma ifrån skolan. Skulle elever ändå vilja hoppa av gymnasiet brukar de gå igenom tillsammans vad det innebär att göra avhopp och vilken hjälp de kan få. Det framgår utifrån elevers perspektiv att vissa inte vet vad en vägledare jobbar med och vilken roll denne har. Vissa elever kände att de inte fick ut så mycket av att träffa en vägledare så de ansåg att de inte behövde vägledning eller samtal med någon psykolog.

11

Denna rapport är skriven av Oskar Nordström Skans (2004) och redovisar resultat från en studie av alla 18- och 19-åringar som slutförde praktiska eller tvååriga gymnasieutbildningar mellan 1991 och 1994. Rapporten undersöker i vilken utsträckning arbetslösheten i tonåren har effekter på olika arbetsmarknadsutfall under följande tio åren. Syftet är att studera om ungdomsarbetslösheten kan ha negativa effekter på lång sikt.

Resultatet som författaren kommer fram till i studien är att ungdomsarbetslösheten har långvariga negativa effekter. Det skiljer sig inte så mycket åt mellan män och kvinnor eller mellan nyanlända och övriga. Studien visar även på att ett misslyckat arbetsmarknadsinträde leder till ett sämre arbetsmarknadsutfall under åtminstone fem år efteråt.

Resultaten visar alltså att ungdomsarbetslöshet trots att den är relativt kortvarig, har kraftiga långvariga effekter.

Det är viktigt att förstå vilka effekter ungdomsarbetslösheten har vilket studien visar att det arbetslösheten för unga har negativa effekter. Denna studie är relevant för vårt arbete då det framgår effekter som kan kopplas samman med resultatet från intervjuerna där vi bland annat ställer frågan vilka effekter det kan bli för ungdomar som inte har någon aktivitet.

3.3 Reasons for dropout for vocational high school students

Denna studie är skriven av Tas Ali, Selvitopu Abdullah, Bora Veysel, Demirkaya Yusuf (2013) och den utfördes i Turkiet.

Syftet med denna studie är att ta reda på orsakerna till studieavbrott för personer som inte har fullgjort sin yrkesutbildning i gymnasieskolan och hoppat av utan fullständiga betyg. Författarna har använt sig av snöbollsmetoden och intervjuat 19 personer Enligt författarna finns det brist på teorier om just ungdomars förklaring till studieavbrott.

Resultatet av undersökningen visar att orsakerna till avhopp kan delas in i fyra kategorier, individuellt, skolan, familjen eller grannarna. De flesta familjer stöttade barnen men vissa kunde inte på grund av ekonomiska svårigheter. De flesta informanter har aldrig tänkt återvända till skolan igen. Det framkommer vidare att deltagarna kände ingen behov att tala med en psykolog eller vägledare på grund av att de känner att de inte får den hjälp som behövs.

12

samhället. Personer som hoppar av har svårigheter med att återvända tillbaka till studier och även svårigheter till att hitta ett välbetalt arbete i framtiden. Dessa individer som hamnar i utanförskap riskerar att arbeta svart , ha hälsoproblem och kan även hamna i kriminalitet.

Det framgår i resultat att de flesta elever hoppas av gymnasiet på grund av familjens påverkan och uppväxt. En annan orsak är också social situation, att de kanske inte har bra inkomst i familjen vilket också har en påverkan. Själva processen visar att eleverna anser att det inte finns något behov att tala med en vägledare som tidigare nämnts ovan. Vissa av eleverna visste inte vad en vägledare gör och detta leder till brister i kommunikationen mellan vägledare och elever.

3.4 Tio orsaker till avhopp

Den här rapporten har 379 unga deltagare delat med sig av sina erfarenheter där de inte har fullföljt sina gymnasiestudier. Detta är en rapport från ungdomsstyrelsen (2013). Mer än hälften av ungdomarna är orsaken till avhopp mobbning och för många började mobbningen redan i de övre åren i grundskolan. Skolpersonalen och vuxna får kritik för att de inte gör något åt det trots att de ser vad som händer.

Den näst vanligaste orsaken är att de på grund av bristande pedagogiskt stöd i skolan inte klarat av målen. Detta har då bidragit till att många har känt oro, stress och till slut mycket låg tilltro till sin egen förmåga, hög frånvaro och till slut avhopp från gymnasiet. Det framgår i rapporten att arbetsmiljön varit dålig, stora klasser och att det är stökigt. Ungdomarna vill vistas i mindre grupper samt i ett lugnt arbetsklimat där det finns lärare som har tid för dem.

Det som hade hindrat avhopp för gymnasieelever lyfte ungdomarna fram vissa faktorer:

 Lärare och vuxna som bryr sig och inte blundar för problem

 Tillräckligt med pedagogiskt stöd

 Mindre grupper och klasser

 Individuell och anpassad studieplan

 Mer praktik och mindre teori

 Flexibla tider och scheman

13

de redan började skolka i grundskolan men att vuxna blundade för det och följde inte upp.

3.5 Motverka studieavbrott

Sveriges kommun och landsting (SKL,2012) har med hjälp av statistiska centralbyrån tagit fram hur stor andel elever som fullföljt gymnasiet de senaste åren. De har studerat andelen elever som inte fullföljt sin gymnasieutbildning inom tre, fyra eller fem år. Intervjuer har även utförts med nio kommunala gymnasieskolor med god förmåga att hjälpa elever att gå ut gymnasieutbildningen.

Ungefär var tredje elev hoppar av gymnasiet eller behöver längre tid än tre år på sig för att fullfölja sin utbildning. Ett mönster som man ser är att män i högre grad avbryter din gymnasieutbildning än kvinnor, elever inom yrkesförberedande utbildningar avbryter i högre grad än elever vid studieförberedande program och att de flesta avbrotten sker under sista året på gymnasiet.

Orsakerna skiljer sig åt och det innebär att det krävs olika åtgärder och insatser för att motverka dem.

Behovet av studie – och yrkesvägledare är stort men studien visar att elevers förväntningar på vägledningen är stora inför gymnasievalet, men efter gymnasievalet anser många att de inte fått förväntad hjälp att se sina egna starka respektive svaga sidor och vad man passar till.

De framgår i rapporten att ju bättre beslutsunderlag eleverna har inför val av utbildning, desto mindre risk att de avbryter sina gymnasiestudier på grund av fel förväntningar eller dylikt.

3.6 Sammanfattning

Den tidigare forskning och artiklar som vi valt presenterar olika slutsatser och förslag som är relevanta för vårt arbete. Forskningen som använts har gjorts med ungdomar i samma ålder där våra frågor syftar till just elevers avbrott i gymnasiet. Det handlar om orsaker till studieavbrott för elever på gymnasiet och vilka effekter det blir för ungdomarna efter deras avbrott. Det framgår även hur vägledare arbetar på gymnasiet för att motverka avbrott och vad eleverna förväntar sig av dem. Detta kommer vi ta upp i resultat på just hur ungdomarna följs upp av vägledarna som vi har intervjuat. Slutsatsen här är att de undersökta vägledarna besitter de egenskaper som beskrivs i tidigare forskningen. Våra forskningsfrågor liknar till en viss del de som använts i tidigare undersökningar men det enda som kan skilja är att

14

intervjuerna gjorts mer med elever än med vägledare. I vårt fall är det endast vägledare som deltagit i intervjuerna.

15

4. Teori

Följande kapitel presenterar de teorier som vi har använt för att analysera det empiriska materialet. De två första teorier är karriärutvecklingsteorier därför ges en förklaring, inledningsvis till vilken betydelse dem har. Den tredje teorin är en sociologisk teori.

4.1 Karriärutvecklingsteori

Dessa teorier förklarar människors studie- och yrkesval, både i ett kort och långsiktigt perspektiv. Det finns en annan teori som heter yrkesvalsteori och en viss skillnad finns mellan karriärutvecklingsteori och yrkesvalsteori. Skillnaden är att yrkesvalsteorierna endast förklarade det enskilda yrkesvalet som utfördes vid en tidpunkt i livet medan karriärutvecklingsteori menar att människor inte bara väljer yrke en gång i livet utan måste lära sig ändra yrke flera gånger. Begreppet karriär används numera ofta och betecknar individens levnadsbana i både utbildning och arbetsliv (Herr & Kramer, 1996).

4.2 Carrership

Hodkinson och Sparkes sammanfattar Careership följande:

 Individen fattar pragmatiskt rationella karriärbeslut grundade på hennes/hans habitus

 Interaktionerna med andra inom fältet påverkas av att individer har ojämlika resurser.

 Beslut inom ett livslopp som består av omväxlande perioder av vändpunkter och rutiner. Hodkinson och Sparkes (1997) pratar om tre dimensioner som samverkar i helhet. Den första är praktiskt rationellt beslutsfattande utifrån individens habitus. Den andra är interaktionen med andra aktörer på utbildnings- och arbetsmarknaden och den sista är brytpunkter och perioder mellan dessa av rutin. Tredje dimensionen är att individers livslopp

16

är omväxlande perioder av rutiner och brytpunkter. Individer tar beslut i brytpunkter, och vid en brytpunkt genomgår individen en förändring och identiteten ändras. Enligt författarna finns det tre olika kategorier av brytpunkter men de anser att det kan vara en kombination av två eller alla tre. Den första är strukturell, den är bestämd av externa strukturer såsom utbildningssystem eller arbetsmarknadslagar. Den andra kategorin är självinitierade, frivilliga brytpunkter, individen deltar frivilligt i brytpunkten. Den tredje kategorin är påtvingad, ofrivilligt och sker på grund av externa händelser. Exempel på externa händelser kan vara uppsägning från ett jobb. Hodkinson och Sparkes (1997) menar att när individer tar ett beslut inom en brytpunkt förändras dennes habitus. Vissa brytpunkter är planerade och sker stegvis medan andra kommer som en överraskning.

Sammanfattningsvis utgår teorin från att unga fattar pragmatiskt rationella beslut inom sina handlingshorisonter beroende på möjligheterna i utbildning och arbete, individernas socialt och kulturellt bundna habitus, samt deras ackumulerade kapital. Yrkesvalen görs inom ett fält där reglerna bestäms av formella lagar maktinteraktioner. Unga har mindre makt än andra aktörer men hur individens resurser värderas ser olika ut. Under individens livslopp fattar beslut vid olika brytpunkter som både kan vara påtvingade och självinitierade (Hodkinson och Sparkes, 1997).

4.3 Social Cognitive theory (SCCT)

Social Cognitive Career theory härstammar främst från Bandura’s omarbetade social cognitive theory. Teorin fokuserar mer på specifika kognitiva medlare som påverkar människors erfarenheter av lärande i karriär beslutsfattande. Vidare handlar teorin om att människor upprepar beteenden om de upplever att det leder till positiva förstärkningar.

kanske framgång (Patton och McMahon, 2006).

Teorin beskriver även hur intresse och förmåga stämmer överens och på vilket sätt omgivningen och personliga faktorer påverkar människors karriärbeslut.

SCCT fokuserar på tre olika sammankopplade processer, hur karriär och akademiska intressen samverkar, hur olika karriärval är genomförda, och hur prestanda resultat uppnås (Patton och McMahon, 2006).

Personer som tycker att dem är bra på någonting skapar ett varaktigt intresse och de tror att resultatet blir bra genom att fortsätta med det. Upplever personera att det blir något bra utav det så kommer intresset att fortsätta och om de upplever negativa erfarenheter så försvinner intresset. Processen går med en under hela livets gång men kan vara tydligast i sena tonåren

17

eller tidig vuxenålder. Denna process går (Brown och Brooks, 1996). Därför bli andra människor och individens närmiljö väldigt viktig för hur en individ gör sina val. Teorin anser vidare att individer som får stöd av omgivningen är mer beredda att ta sig an denna process än de som inte stöds av omgivningen i deras val eller beslutsfattande (Patton och McMahon, 2006).

4.4 Begränsning och kompromiss

Gottfredsons teori handlar om begränsningar och kompromisser i karriärvalsprocessen och detta är en icke medveten process. Teorin bygger på antagandet att vi fattar beslut utifrån processer där vi värderar olika handlingsalternativ och gör kompromisser mellan dem. Dessa kompromisser styrs av både genetiska och sociala förutsättningar. Vi prioriterar i första hand yrkesområden som motsvarar vårt kön, därefter status/socialgrupptillhörighet och sist intresse, självförverkligande och personliga behov (Patton och McMahon,2006).

Kärnan i Gottfredsons teori handlar om människors självuppfattning (self concept) som innebär hur individen ser på sig själv. Individen gör sina karriärval utifrån faktorer såsom förmågor, personligheter, genus, värderingar och klass. Enligt teorin så har människor olika föreställningar om yrken och personer som arbetar inom vissa yrken, exempelvis vad arbetet innebär och vilken status de har. Människor skapar en mental bild, kognitiv karta över yrken (cognitive map of occupations) och jämför med sig själv utifrån sin egen självuppfattning och tänkbara utbildningar och yrken (Patton och McMahon,2006).

Individen formar av sin omgivning och bildar därigenom en bild av sig själv och sina förmågor och detta är en icke medveten process. Individen skapar begränsningar om och kring sin förmåga och när det senare är dags att utföra yrkesval har individen förkastat det mest önskade yrkesvalet. Det slutliga beslutet är kompromissat och inte det mest önskade alternativet men däremot det som man tror passar bäst (Patton och McMahon,2006).

4.5 Sammanfattning

I detta kapitel presenteras det centrala inom teorierna som varit relevanta för vårt arbete. Careership teorin handlar om att unga fattar pragmatiskt rationella beslut inom sina handlingshorisonter beroende på möjligheterna i utbildning och arbete. Yrkesvalen görs inom fält där reglerna kan se olika ut och bestäms av formella lagar makinteraktioner. Under

18

individens livslopp fattas beslut under olika brytpunkter som kan vara påtvingade eller självinitierade. När ett beslut fattas så ändras individens habitus. Hodkinson och Sparkes (1998) har varit relevant för vår studie då vi använt den för att analysera varför ungdomar väljer som det gör och vad det beror på. Den första frågeställningen har vi använt oss av teorin.

Vi har vidare beskrivit Social Cognitive Career Theory (SCCT). Enligt teorin kan människor skapa ett varaktigt intresse exempelvis någonting som de anser vara bra på om de tror att detta kommer att ge något i utbyte sen. I teorin framgår det också hur viktig omgivningen är för en individs val och handlingar. Teorin har vi använt oss för att analysera orsakerna kring studieavbrott för ungdomar på gymnasiet. Den har varit användbar då den tar upp påverkansfaktorer och hur viktigt det är att få stöd kring val. När det gäller påverkansfaktorer och stöd kring val anser vi att det saknas i föregånde teori och därför har vi valt att ha med Social Cognitive Career Theory.

Slutligen har vi valt att ha med Gottfredsons teori. Denna beskriver begränsningar och kompromisser i karriärvalsprocessen. Den bygger på antaganden att individer fattar beslut utifrån processer där vi värderar olika handlingsalternativ och gör kompromisser mellan dessa. Dessa styrs av både genetiska och sociala förutsättningar. Teorin har vi använt för att analysera ungdomars process till studieavbrott på gymnasiet. Det centrala i teorin har varit synen på sig själv (self concept) vem man är och inte är. Den skiljer sig från de andra två teorierna då det är en sociologisk teori och tar upp begränsningar och kompromisser vilket de ovannämnda teorierna inte tar upp. Därför har den varit relevant för att analysera det empiriska materialet.

19

5. Metod

Följande kapitel beskriver metodval, urval, genomförande och etiska ställningstagande som vi använt oss av i studien.

5.1 Kvalitativ metod

Denna studie bygger på en empirisk undersökning om orsaker till ungdomars studieavbrott på gymnasiet och hur studie- och yrkesvägledare följer upp dem. Detta har gjorts med en kvalitativ metod. Vi har genomfört intervjuerna med studie- och yrkesvägledare. Enligt Larsen (2009) så är en kvalitativ metod relevant för studier om forskaren vill gå in djupare i undersökningen och få mycket information från de intervjuade. Detta menar vi stämmer bra överens med vår studie eftersom vi vill komma åt så mycket information som möjligt för att få tydlig bild av varför ungdomar väljer att hoppa av och vad som händer efter.

Fördelarna med kvalitativ metod är att vid intervjun finns det möjlighet för både den intervjuade och den som intervjuar att ställa följdfrågor samt förklara eventuella oklarheter som dyker upp (Larsen 2009). Det är också positivt enligt Dalen (2008) att intervjuaren kan ställa följfrågor och förklara oklarheter precis som Larsen (2009) skriver. Nackdelen med kvalitativ metod kan vara att det är tidskrävande att behandla data när de inte finns färdigkryssade svarskategorier. En annan nackdel är att informanterna kan vara oärliga när intervjuaren sitter ansikte mot ansikte (Larsen, 2009).

5.2 Urval

Vårt mål var att vi ville undersöka orsaker till ungdomars studieavbrott och hur de följs upp och därför valde vi att genomföra vår undersökning på en organisation där studie- och yrkesvägledare arbetar med ungdomar som genomgått ett avbrott i gymnasiet. Vi valde att intervjua studie- och yrkesvägledare. En annan tanke med vårt val var att ungdomar inte ville

20

ställa upp på intervjuer och då ansåg vi att vägledare också hade rätt bra kunskaper kring ämnet och kunde ge oss svar på våra frågor.

Vi började med att skicka ut e-post till informanterna där vi presenterade oss själva och undersökningen och därefter fråga om de var intresserade av att delta i undersökningen. Efter att vi fick svar ringde vi upp deltagarna och bokade in tider för intervjuer. Detta tillvägagångssätt valdes för att vi skulle vara säkra på att de har fått en bild på vad vi vill med undersökningen och även veta om de verkligen vill ställa upp på intervjuer. Vi fick fyra informanter som var intresserade av att delta i intervjuerna. Resterande som vi skickade e-post till fick vi inte svar eller så tackade de nej.

5.3 Datainsamling

Kontakten med studie- och yrkesvägledare togs via e-post. Efter detta genomfördes fyra intervjuer med vägledarna. Anledningen till att det blev fyra informanter var att andra inte ville delta i intervjuer. Vid intervjuerna använde vi oss av semistrukturerad intervjuguide i tre teman (bilaga 2). Efter genomförande av intervjuer tyckte vi att vi fick mycket information och svar på det vi ville ha så vi nöjde oss med dem intervjuerna vi fick. Dalen (2008) nämner begreppet mättnad och med detta menar han att intervjuaren får mycket information från informanten (Dalen, 2008, s.36). Vi tyckte att vi fick den informationen vi behövde och mycket mer för att analysera det.

Varje intervju varade i cirka 45-60 minuter och spelades in på band. För att arbetet skulle bli mer hanterbart och för att vi inte skulle missa viktig information gjorde vi transkribering av all material. Dalen (2008) rekommenderar att man använder ljudband när man genomför kvalitativa intervjuer, eftersom det är viktigt att få med informantens ord. Det är också viktigt att intervjuaren informerar informanten om att endast vi som forskare ska lyssna på banden (Dalen 2008,s.33).

5.4 Validitet och reliabilitet

Dalen (2008) skriver att det finns svårigheter med begreppen validitet och reliabilitet när det gäller just kvalitativ forskning. För att försäkra sig om reliabilitet i undersökningen ska man vara noggrann i beskrivningen av det enskilda leden i forskningsprocessen så att någon annan kan sätta sig in i arbetet och verkligen få en tydlig bild av hur det har gått till i genomförandet av arbetet (Dalen 2008 s.114). Vi tycker att vi har uppfyllt detta krav genom att vi tydligt har

21

beskrivit hur intervjuerna genomförts och vilka metoder som använts vid bearbetning av materialet. När det kommer till validitet finns det enligt Dalen (2008) ett antal element som knyts an till validiteten i kvalitativa studier. Det är viktigt, menar han, att det som kommer fram är så nära den intervjuades upplevelse och förståelse som möjligt. Vi har försökt att uppfylla detta krav genom att försöka skapa en lugn och avslappnad intervju där vi tydligt visat intresse för informanternas svar. Val av metod har anpassats efter studiens syfte och intervjuerna är inspelade på band.

5.5 Analysmetod

Intervjuerna har spelats in och därefter transkriberats ordagrant. Svaren har därefter bearbetats och sorterats utifrån skillnader och likheter på vad som kommit fram i intervjuerna. Med det menar vi skillnader och likheter på svaren som vi fått från informanterna. Resultat och analysen har vi valt att lägga ihop utifrån tre rubriker som är följande: faktorer som gör att ungdomar avbryter sin gymnasieutbildning, processen från att ungdomar bestämmer sig för att göra avhopp och till att de gör det och slutligen hur ungdomarna följs upp efter avbrott från gymnasiet. I analysen utgår vi från tre rubriker utifrån svaren som vi har fått från informanterna. De olika teorierna har använts för att analysera resultatet.

5.6 Etiska ställningstagande

Vi har i vårt arbete utgått från Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning och vi beskriver nedan hur de olika kraven har tillgodosetts. (Vetenskapsrådet 2002). Informationskravet tillgodosågs genom att berörd studie- och yrkesvägledare fick information om vilka villkor som gäller för deras deltagande. De fick information om att deltagandet är frivilligt och att de har rätt att avbryta sin medverkan när som helst. Genom att deltagarna själva fick bestämma över sin medverkan tillgodosågs samtyckeskravet. Deltagarna som medverkade i undersökningen ska ha rätt till att bestämma om, hur länge och på vilka villkor de skall delta.

Både organisationen och vägledarna fick vara anonyma och då följdes konfidentialitetskravet. Innan vi startade intervjun fick vi skriva på papper om att tystnadsplikt om att deltagarnas personuppgifter skulle förvaras på ett säkert sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Informanterna fick information om att de inspelade materialet endast kommer att användas för forskningsändamål och att de kommer att fördärvas när studien är

22

klar. På det sättet har även nyttjandekravet tillgodosetts. Alltså får inte uppgifterna som man fått under en intervju användas för andra icke-vetenskapliga syften (Vetenskapsrådet 2002).

23

6. Resultat

I presentationen av resultatet har vi valt att dela upp det utifrån de tre frågeställningarna som är, Vilka är det faktorer som gör att ungdomar avbryter sin gymnasieutbildning? Hur ser processen ut från att ungdomarna bestämmer sig för att hoppa av till att den gör det? Hur arbetar studie- och yrkesvägledare med uppföljning av ungdomar efter avhopp från gymnasiet? Informanterna nämner vi som informanter och efter citat har vi valt att kalla informanterna för Allis, Anna, Björn och Olof.

6.1 Orsaker till studieavbrott?

På frågan om vilka faktorer som gör att eleven avbryter sin gymnasieutbildning svarar samtliga informanter att största orsaken är felval, grupptryck men även mobbning. Med detta menar de att elever oftast väljer utifrån vad kompisar väljer och när de då påbörjat utbildning kommer de på att utbildningen inte är rätt för dem. Allis utvecklar det följande:

”Det är felval, just att eleverna väljer fel utbildning på grund av att man tittar på vad kompisen väljer och väljer då samma och sen efter tre månade inser man att oj det var visst inte denna utbildning jag ville gå trots allt…” (Allis).

En av informanterna konstaterade vidare att det kan finnas andra orsaker till att ungdomar väljer att hoppa av gymnasieutbildningen. Det händer att elever blir skoltrötta och känner att utbildning inte är någonting för dem för tillfället och väljer att hoppa av. Orsakerna kan även vara sociala, att ungdomarna har bekymmer i familjen som påverkar deras skolgång eller att de hamnat i kriminalitet och inte kan dra sig ur det. Det framgår vidare i en av intervjuerna att en faktor till avhopp kan vara att det har någon slags funktionshinder som påverkar skolgången men detta är mer sällan än de orsaker som nämnts ovan. Det har framgått under vissa samtal med klienter som informanterna har haft att klienterna känner

24

att de inte blir sedda av vägledare eller lärare. Med detta menar de att klienterna uttrycker att de ibland inte får den hjälp som förväntas. De känner helt enkelt att de inte blir sedda och efter ett tag ger ungdomarna upp och försöker komma på någon lösning själv. Detta blir inte bra i slutändan menar en av informanterna då ungdomarna är som mest i behov av hjälp när de befinner sig i en sådan situation. Får de då inte den hjälpen så väljer de kanske en väg som i detta fall då att hoppa av gymnasiet.

Anna konstaterade att ungdomarna kommer på efter att de påbörjat en utbildning att det var felval och väljer därefter att antingen byta program eller fortsätter ändå men efter ett tag orkar de inte och hoppar av istället,

”Ja ungdomarna kanske väljer en utbildning för att han eller hon ska hamna i samma program och inser i början att det inte är riktigt det programmet som han ville gå men fortsätter ändå och efter några månader så händer det, att de hoppar av…” (Anna)

Har de då inte blivit insatt resurser innan eleven väljer att hoppa av så är det för sent menar informant 1 då eleven redan gjort ett val och kanske inte fått den hjälpen som denne behövt. Ibland kan det innebära att de endast ligger efter med något ämne som de då behöver fixa till och ibland kan det handla om andra faktorer.

Informanterna pratade om att tiden då ungdomarna väljer befinner de sig i tonåren vilket också kan påverka de val som de gör. De kanske även befinner sig i en förändring just då att de ska välja ett program, något som de är intresserade av att kanske arbeta med i framtiden eller fortsätta studera. Just då kan det vara svårt för dem och de behöver all hjälp som de kan få av lärare och vägledare. Detta kan påverka dem både positivt och negativt. Vissa kanske redan vet vad de ska välja medans andra inte vet och kanske känner sig tvungna att välja något så att de kommer in på något program i alla fall. Då kanske ungdomarna kan känna sig tvungna att välja någon utbildning snabbt så att de inte blir utan fast det kanske inte är rätt just då. Allis utvecklar det på följande sätt:

”Ungdomar kan känna press hemifrån att de ska välja fast de kanske inte vet vad de ska välja eller att föräldrar uppmanar dem att söka ett program som inte de är intresserade av. Det finns såna fall också” (Allis).

De intervjuade uttrycker även att det är viktigt att ta hänsyn till ungdomars situation just när de sitter och samtalar med en. Med de menar vägledarna påverkansfaktorer och vilket stöd ungdomarna har från främst familjen under deras valsituation. Det kan ha en påverkan på hur ungdomar väljer om exempelvis föräldrarna saknar högre utbildning eller har ekonomiska bekymmer. Med detta menar informanterna att om ekonomiska problem finns i

25

familjen så kan detta påverka hur ungdomarna väljer. Björn utvecklar detta på följande citat:

De har en påverkan för då kanske Kalle känner att skola inte är prio ett just nu att han inte orkar ta tag i skolan utan kanske vill ta en paus och jobba i och med att ekonomin inte ligger bra till hemma (Björn).

Han säger även att det finns vissa som har gjort avbrott och kommit till dem för att prata och då har det visar sig att deras bekymmer är just att deras ekonomi i familjen är ett problem. Då har ungdomar valt att hoppa av gymnasiet för att de inte har haft motivation till studier och kanske velat arbeta istället för att hjälpa till med ekonomin för familjen. På frågan om hur vägledarna tycker att man ska motverka avbrott i gymnasiet var de ganska överens om att valet till gymnasiet är väldigt viktigt för ungdomar och att det gäller att fånga upp dessa ungdomar tidigt. Att tvinga in någon till någonting blir aldrig bra i slutändan. Detta konstaterade en av de intervjuade. Han uttryckte även att samhället säger att du måste ha utbildning men ungdomarna kanske inte befinner sig där just nu, kanske inte är mogen än att välja. Därför är det viktigt att se individen, vad individens behov verkligen är och därefter utgå från det. Det står i skollagen att skolan ska göra det allra yttersta för de elever som finns kvar i skolan. Skulle eleverna bestämma sig för att hoppa av så ska skolan ha försökt göra allt för att motverka men det finns ingen dokumentation på detta för att se om man gjort sitt yttersta. Vägledare eller lärare kan säga att de har gjort sitt yttersta men det finns ingen dokumentation på det vilket informanterna var överens om att det skulle ha funnits för att verkligen se vad som gjorts för eleverna. Informant uttrycker det på följande citat:

” Ja de står ju i skollagen men det är också viktigt att det finns dokumenterat vad som gjorts för den elev som valt att göra avhopp, annars vet man egentligen inte om man gjort de yttersta som de säger” (Anna).

Informanten utvecklar vidare att det kanske hade sett annorlunda ut om man skulle haft dokumentation på allt arbete som utförts med elever som riskerar att hoppa av för att kanske till nästa gång om det skulle hända att man tittar på vad som kan göras på annat sätt eller vad behövs mer. Finns de då ingen dokumentation då är det ingen som vet utan utgår från vad som sägs ha gjorts.

Sammanfattningsvis kommer det fram i intervjuerna att det är olika faktorer som gör att gymnasieelever väljer att hoppa av men oftast beror det enligt informanterna på, felval, påverkansfaktorer och mobbning. Det kan även vara sociala orsaker som gör att ungdomar

26 väljer att hoppa av eller andra orsaker.

Det som då är viktigt att göra enligt informanterna är att fånga upp ungdomarna så tidigt som möjligt. Att se individen och individens behov är något som kommer fram i intervjuerna och anses vara viktigt för vägledarna.

Att motverka avbrott är enligt informant även att se vad det finns för utbud av utbildningar. Med detta menar han att det är viktigt att besöka skolorna och verkligen se vad utbildningen ger och hitta så mycket information som möjligt för att allting ska bli solklart när eleven väljer. Ibland kan det vara bra att vända på det hela och inte bara titta på vilken skola man vill gå på för det är inte det viktigaste, byggnaden är inte det viktigaste utan själva utbildningen är viktigast som de velat komma in på. Det framgår även i intervjuerna att det finns många som inte besöker skolorna utan man får höra det från andra och sen görs valen i sista minuten. Informant utvecklar detta i följande citat:

” Och så frågar man pappa i sista minuten och han säger klart du ska bli bilmekaniker, det har jag också varit så välj du det med (Björn).

Han säger vidare:

” Sen helt plötsligt ångrar man sig och det finns inga platser kvar i oktober när man insett att man valt fel. Då börjar man en uppförsbacke direkt. Klarar du det? Det är såna saker som man inte tänker på. Ah jag tänkte inte på det. Nej men det gör man sen, jag gillar inte gult och hela denna skolan är gul… (Björn).

Informanterna är överens om att gymnasievalet är ett viktigt val i livet och det finns många ungdomar som inte tar detta på allvar för de vet att det finns möjlighet till omval. De kan även bli förvirrade av att det idag finns mycket mer utbildningar att välja och det kan skapa förvirring för ungdomar som ska göra ett val.

Slutligen det som kommer fram i intervjuerna är att möta individen där den befinner sig och fånga upp denne direkt, tidigt. Det är viktigt att se var individen befinner sig och ta tillvara på tidigt om man börjar se att det börjar hända saker. Många av ungdomarna går igenom puberteten och bara det kan ställa till det. Det är viktigt för ungdomarna att ta eget ansvar också, exempelvis ut och besöka skolor hitta så mycket information som möjligt på internet och för vägledare är det viktigt att ta ett ansvar att se individen och följa individen på dennes villkor. Att våga utmana är också viktigt för en vägledare, våga vara orädd och ta chanser. Med detta menar de att det inte gynnar ungdomarna att bara säga ja och att det blir bra för då kommer den ungdomen gå igenom något som den absolut inte vill.

27

6.2 Processen för ungdomar

När det gäller processen från att ungdomar bestämmer sig för att hoppa av gymnasiet och till att den gör det var informanterna överens om att det fanns två delar. Den kommunala delen och friskolorna. Har eleven påbörjat en utbildning på gymnasieskola och bestämmer sig efter några veckor eller månades att han/hon vill hoppa av så är det studie – och yrkesvägledarna ansvar på skolan som har ansvaret till att göra en uppföljning. Hur uppföljningen läggs upp variera beroende på skola. Alla skolor har inte samma rutiner och samma process. Olof utvecklar detta på följande sätt:

” Där finns vissa skolor som kanske använder sig av praktik precis som vi gör här för att få ungdomarna att komma ifrån skolmiljön ett tag. Sen kan det vara nyttigt för vissa men inte för andra det vet man inte om man inte provar (Olof).

Vad som sedan sker är att det är inskrivning i skolan och regler följs som finns på den skolan. Informant konstaterar att det aldrig går in om inte vägledare på skolan kontaktar dem själva:

” Nej det gör vi inte utan är det så att studievägledaren bestämmer sig för att kontakt oss och säger att av olika anledningar så känns detta som att det inte kommer bli bra för denna eleven och då tar vi över” (Allis).

När det gäller friskolorna så skiljer det sig från den kommunala delen:

”Där gör eleverna avbrottet direkt och kommer sedan till oss antingen via kontakten från studie – och yrkesvägledaren från friskolorna eller så är det så att vägledaren bara skriver ut dem och då hamnar dem på en lista på gymnasieantagningen...(Björn).

Efter det skickar gymnasieantagningen ett brev till ungdomarna som finns med på listan och är intresserade av att veta vad de gör helt enkelt. Ibland kan det dröja för att det finns en vändpunkt som är den femtonde varje månad och det innebär att det är då friskolorna ska få sin betalning eller inte. Tyvärr är det vissa friskolor som väntar att skriva ut ungdomarna till efter den femtonde och då får de betalt för en månad till.

Informant tycker att de har blivit lite bättre på att ha kontrollfunktion på systemet:

” De flesta är duktiga på att kontakta oss. Ehm att nu är Kalle på väg ut och då brukar vi fånga upp dem direkt här. Precis som att liksom då kallar jag Kalle och sen får Kalle se vad vi kan erbjuda honom (Björn).

Informanten menar att när de skriver in sig hos dem så är det ingen skola utan det blir att ungdomarna får gå ut i praktik eller har någon annan planering att utgå efter. Då är det många som tar ett beslut att återvända till skolan för att de kanske kände att arbetslivet var rätt stort och ställer helt andra krav än vad de förväntat sig. Sen finns det de som känner att de kan slappna av att det får göra annat än att studera. De kan känna en slags lättnad att de får göra

28

något annat och komma bort från skolan som inte känns rätt just nu.

På frågan om hur ungdomarna känner sig under uppföljningsprocessen är de flesta informanter överens om att de sker förändringar hos dessa ungdomar, de växer med tiden och påverkas positivt. De känner lättnad att de inte är tvungna att gå i skolan just då utan att de kan välja någonting annat som passar dem för stunden. Sen efter ett tag kanske de inser att de är redo att återvända till sina studier igen när de fått prova på arbetslivet.

Slutligen kommer det fram i intervjuerna att ungdomarna befinner sig i en svår situation när de ska bestämma sig för att hoppa av gymnasiet och de kan ibland känna press hemifrån att fortsätta sina studier fastän det inte är där de befinner just då. Synen på dem själva vem de är och vem de inte är kan vara svårt just då om det finns andra runt omkring som påverkar deras val. Påverkan kan både vara positivt och negativt beroende på vad individen själv vill. Om ungdomarna bestämmer sig för att göra avbrott i gymnasiet och prova på något nytt så kan det bli en positiv erfarenhet att ha provat på något som de själva vill just då. Då har de fått bestämma själv och det gör att ungdomarna växer och utvecklas mer och mer och i slutändan hittar de kanske tillbaka till studier eller får anställning på en arbetsplats där dem trivs.

6.3 Uppföljning av ungdomar

På frågan om hur ungdomarna följs upp efter ett avhopp från gymnasiet var alla informanter överens om att det kommunala informationskravet har sin utgångspunkt i skollagen där det framgår att varje kommun är skyldig att hålla sig informerad angående ungdomarnas sysselsättning. De ska även erbjuda åtgärder för unga i utanförskap. Syftet att arbeta med uppföljning av ungdomar i 16-20 års ålder kan formuleras i två målsättningar.

Kortsiktiga målet är att komma i kontakt med ungdomar som befinner sig i utanförskap. Det långsiktiga målet idag är att erbjuda de ungdomar som kommer i kontakt med uppföljningen åtgärder som bidrar till att förbättra ungdomens situation samt bidra till att göra ungomen sysselsättningsredo. Detta är informanterna överens om. Uppföljarna är vägledarna och de avser att ha den kompetens som krävs för att möta den breda målgruppen.

På frågan om hur planeringen kan se ut svarade en av informanterna att uppföljningen kan se olika ut beroende på individens behov. Det kan innebära studie – och yrkesvägledning eller kontinuerlig stödsamtal med uppföljningens kurator som också jobbar med uppföljning.

29

Det kan även innebära att ungdomar hamnar på praktik eller medverkan i andra projekt. Den andra informanten förklarade att de får information från skolor när elever hoppar av gymnasiet och därefter skickar de ut första brevet där ungdomarna ska besvara frågor om nuvarande situation, vad de gör just nu. Därefter bestämmer ungdomarna själva om de vill ha hjälpen eller inte, alltså är det frivilligt. Vill de ha hjälp kontaktas ungdomen omgående av en vägledare.

”Det gäller att ge snabb respons, ”här och nu” för att fånga upp ungdomarna snabbt för man vet aldrig om de helt plötsligt rätt snabbt ändrar sig och då tappar man dem”(Anna).

Detta jobbar de mycket med att fånga upp ungdomarna snabbt ”här och nu” så att de snabbt kan få hjälp för annars finns det risk att de ändrar sig och att de inte vill ha någon kontakt efter det. Informanten konstaterade att det är frivilligt att vara med och inget tvång men ibland kan ungdomarna uppleva att vägledarna har ett kontrollbehov men så är inte fallet. Detta är det enda negativa med programmet som det kunde komma på just då. Alla informanter konstaterade att programmet alltid behöver utvecklas och ändras någon gång för att det ska bli bättre och bättre. En av dem tyckte att det var synd att eleverna inte blev uppföljda efter uppföljningstiden för att se hur det går för dem och var de befinner sig. Kontakten med ungdomarna tar slut efter uppföljningstiden som varar ungefär i ett år eller mindre beroende på individens behov. Att se individen är det som var viktigast med uppföljningen. Det handlar om att alltid ha fokus där och utgå från var individen befinner sig. Vägledarna utgår där ungdomarna befinner sig just nu och därefter kolla på dennes behov och vilken hjälp och planering det behövs.

6.4 Sammanfattning

Det som kommer fram i intervjuerna är att ungdomar hoppar av gymnasiet av olika anledningar. Orsakerna som händer mest är felval, påverkan av andra, social situation och mobbning. De intervjuade ansåg att det fanns flera orsaker men dessa var de vanligaste from framkom. Ungdomar befinner sig i ett svårt val och behöver allt stöd som kan erbjudas av vuxna på skolan men även stödet hemifrån och från andra i omgivningen är viktigt. Det var viktigt enligt informanterna att fånga upp ungdomarna tidigt och se individens behov. Detta var ett av förslagen för att motverka studieavbrott. Vägledarna har klart för sig hur processen ser ut för ungdomarna från att de bestämmer sig för att hoppa av gymnasiet och till att de gör

30

det. Det skiljer sig mellan den kommunala delen och friskolorna. När ungdomarna väljer att göra avbrott så skickas de vidare för uppföljning som informanterna jobbar med. Då erbjuds ungdomarna någon form av praktik eller sysselsättning. Oftast väljer ungdomarna att gå tillbaka till skolan igen på grund av de krav som finns ute i arbetslivet eller så tycker de att det känns bra att slippa gå i skolan och göra något annat ett tag innan de går tillbaka till utbildning.

31

7. Analys

Syftet med vår studie är att undersöka orsaker kring studieavbrott för gymnasieelever och hur studie- och yrkesvägledare följer upp ungdomarna efter avbrottet. Nedan följer vår analys utefter övergripande svaren som även har koppling till valda teorier. Vi har delat upp det i tre olika teman. Först presenteras de vanligaste orsakerna till studieavbrott och där har vi valt teorierna Careership och SCCT, därefter processen för ungdomarna när de väljer att hoppa av, koppling till Careership, SCCT och Gottfredson. Sista temat är uppföljningen av ungdomarna och där har vi använt Careership och Gottfredson. Resultatet analyseras alltså utifrån valda teorier men även tidigare forskning kan framgå i en del.

7.1 Social situation och påverkansfaktorer

Ungdomarna som väljer att hoppa av gymnasieutbildningen kan ha med deras val som de gjort på grundskolan innan de påbörjat utbildningen på gymnasiet. De befinner sig i puberteten vilket också är en svår tid för dem. Ungdomarna väljer utifrån vad kompisar väljer, vad familjen har sagt eller att de känner press att välja fast de inte är redo. De väljer att starta en utbildning som de ångrar efter ett tag. Den sociala situation kan vara avgörande för hur en ungdom väljer. Enligt Hodkinson och Sparkes (1997) kan ungdomar vara rationella i sina val. De kan exempelvis avvisa eller påbörja en utbildning grundat på deras erfarenheter från ett jobb eller praktik eller efter råd från vänner, familj och släktingar som har erfarenhet från utbildningen eller området. Besluten är mer praktiska än systematiska och baseras på information från deras egna erfarenheter. Besluten har en påverkan vad gäller familjebakgrunden, kultur och livshistoria. Besluten är inte helt rationella enligt författarna eftersom ungdomarna även är påverkade av sina känslor och sinnestämningar.

32

har blivit påverkade av andra och utgått från det. De kan både ha blivit påverkade positivt men även negativt. Ett exempel som vi nämnt i resultat är att ungdomar som träffat informanterna har känt att de inte fått tillräckligt med stöd och att de inte blir sedda av vägledare. Enligt SCCT är människor mer beredda at ta sig an denna process om de upplever att de har ett stöd från omgivningen än de som upplever att deras planer inte stöds av omgivningen (Brown och Brooks, 1996).

Informanterna konstaterade att det är viktigt att se individen och fånga upp individen tidigt för att denne ska göra ett så bra val som möjligt som den önskar själv. Fångar man inte upp eleverna direkt så finns det risk att de hamnar i den situationen att de väljer avhopp. För en vägledare är det viktigt att möta individen där den befinner sig. Det framgår i intervjun att vissa ungdomar befinner sig i en förändring när de ska välja utbildning till gymnasiet. Det kan vara ett svårt val för dem och de kan behöva all hjälp som de kan få av exempelvis vägledare. Detta kan både påverkas ungdomarna positivt och negativt. Hodkinson och Sparkes (1997) pratar om tre dimensioner som samverkar i helhet. Den tredje dimensionen som är att beslut fattas inom ett livslopp som består av omväxlande perioder av vändpunkter och rutiner, kan förklara ungdomars situation till val av gymnasiet då de befinner sig i en vändpunkt. Tredje dimensionen är att individens livslopp är omväxlande perioder av rutiner och brytpunkter. Individer tar beslut i brytpunkter, och vid en brytpunkt genomgår individen en förändring och identiteten förändras (Hodkinson och Sparkes, 1997). Vissa ungdomar kanske redan vet vad de ska välja medans andra inte vet och känner sig tvungna att välja något så att de kommer in på någon utbildning. De kanske inte är redo just då men känner en slags press så att de inte blir något val av utbildning alls. Detta kan förklaras med hjälp av Hodkinson och Sparkes (1997) som skriver om tre olika kategorier av brytpunkter men att det kan vara en kombination av två eller tre. Kategorierna är strukturell, självinitierade och påtvingade. För ungdomarna i detta fall var det en påtvingad brytpunkt på grund av att det var ett snabbt beslut fast de inte var redo. Den påtvingade brytpunkten är inte frivillig och sker på grund av externa händelser. Exempel på externa händelser kan vara uppsägning av jobb (Hodkinson och Sparkes, 1997).

Det framgår i resultatet att mobbning också kan vara en orsak till att ungdomar väljer avhopp på gymnasiet. Ungdomsstyrelsen (2013) konstaterar att mer än hälften av orsakerna till studieavbrott på gymnasiet är mobbning och mobbningen kan ha pågått sen grundskolan. Det framgår vidare att skolpersonal får kritik för att de inte gör något åt mobbingen utan ibland låtsas som att de inte ser. I intervjuerna framgår det att studie – och yrkesvägledare

33

möter ungdomar som anser att de inte blir sedda av vägledare och att deras förväntningar inte blir som de tror. Detta påverkar dem negativt och gör att de tappar tron på vägledare och andra vuxna på skolan. Den näst vanligaste orsaken är på grund av bristande pedagogiskt stöd i skolan som gjort att elever inte klarat av målen i skolan. Detta har bidragit till stress och oro och till slut låg tilltro till sin egen förmåga, och därefter avhopp från gymnasiet (Ungdomsstyrelsen,2013). SCCT teorin handlar bland annat om att människor upprepar beteenden som de upplever och att det sedan även kanske leder till positiva förstärkningar i den miljö de agerar och även kanske framgång. Om människor upplever något negativt så kan det bli tvärtom att det blir en undergång för dem istället för framgång (Brown och Brooks, 1996).

6.2 Processen för ungdomarna under och efter avbrottet

På frågan om hur processen ser ut från att eleverna bestämmer sig för att hoppa av gymnasiet till att dem gör det, var alla informanter överens om att eleverna känner en enorm press hemifrån att fortsätta studierna i skolan och inte hoppa av. Detta kan förklaras med hjälp av Hodkinson och Sparkes (1997) då de framgår i teorin att varje individ fattar pragmatiskt rationella karriärbeslut grundade på dennes habitus. Att ungdomar kan känna press hemifrån kan påverka deras framtida val vilket framgår i intervjuerna med vägledarna.

Det kan finnas olika anledningar till att ungdomar väljer att hoppa av gymnasiet, men valet är oftast frivilligt. Hodkinson och Sparkes (1997) menar att det finns tre olika kategorier av vändpunkter men kan vara en kombination av två eller tre. I detta fall så har ungdomarna valt att hoppa av gymnasiet själva och det kan förklaras med begreppet frivillig vändpunkt.

På frågan om hur ungdomarna känner sig under uppföljningsprocessen är informanterna överens om att det sker en förändring hos dem, de utvecklas och påverkas positivt. SCCT handlar för det mesta om tre olika sammankopplade processer som är karriärrelaterade intressen, val och utförande. Personer skapar ett varaktigt intresse när de tycker att de är bra på just det och tror att de kommer att uppnå något bra genom att fortsätta med det (Patton och McMAhon, 2006). Informanterna menar att ungdomarna känner lättnad att de inte behöver gå i skolan utan att de kan välja någonting annat som passar dem just då. Då kan det bli ett intresse för ungdomarna som de vill fortsätta med för att uppnå något bra som passar just dem. Hodkinson och Sparkes (1997) skriver att vid en brytpunkt genomgår individen en

34

förändring och identiteten förändras. Det kommer fram i intervjuerna att ungdomarna förändras under processen och det leder till en positiv påverkan. SCCT menar att när det sker positiva erfarenheter kommer intresset för just de som de håller på med att fortsätta (Patton och McMahon, 2006). Ungdomarna hoppar av gymnasiet för att exempelvis komma ut i arbetslivet istället och det blir deras positiva intresse som de själva valt enligt informanterna.

Det framgår i resultatet att ungdomarna befinner sig i en svår situation när de ska bestämma sig för att hoppa av gymnasiet. Deras syn på sig själva, vem de är och vem de inte är kan vara svårt just då när det finna andra som påverkar deras val. Gottfredson (1981) nämner i sin teori begreppet self concept, som innebär personens syn på sig själv. Begreppet innebär vidare vem man förväntas eller vill bli i framtiden. Enligt teorin har små barn en positiv bild till det flesta yrken men allt eftersom deras självuppfattning utvecklas ändras deras tankar och deras syn på sig själva i olika yrken (Gottfredson, 1981). När ungdomarna befinner sig i valsituation och är osäkra till det och samtidigt känner press från andra kan det vara svårt att veta vem man är och vem man inte är. Att välja till gymnasiet är ett stort steg för ungdomarna därför kan synen på dem själva ändras.

Att ungdomarna påverkas hemifrån och av andra kan både vara positivt och negativt beroende på vad individen själv vill. Ett avbrott kan innebära något nytt och kan bli en positiv erfarenhet att ha provat på arbetslivet eller något som de är intresserade av. Då har de fått bestämma själv och detta gör att ungdomarna växer och i slutändan hittar de kanske tillvaka till sina studier eller får anställning på en arbetsplats där dem trivs. SCCT nämner i teorin bland annat att människor upprepar beteenden som de upplever och att de sedan kanske leder till positiva förstärkningar i den miljö de agerar och även kanske framgång (Patton och McMahon, 2006). I resultatet framgår det att ett avbrott kan leda till någonting bra för ungdomarna. Ungdomarna kanske behöver prova på någonting annat just då istället för studier för att de på något sätt ska hitta sig själva och leda till något positivt så småningom. För vissa kan det leda till att de får anställning efter avhoppet medans andra återvänder till studier igen.

Enligt Social Cognitive Career Theory (SCCT) menar författarna att personer skapar ett varaktigt intresse när de tycker att det är bra på just det och tror att de kommer att uppnå något bra genom att fortsätta med det, när det gäller intressen kan personer göra detta. Om personerna upplever positiva erfarenheter kommer intresset för just det som de håller på med att fortsätta och om personen misslyckas kommer intresset att försvinna.

35

kommer intresset för att ”hoppa av skolan” att försvinna och dem väljer att istället återvända.

6.3 Se individens behov och börja där den befinner sig

Informanterna var överens om hur viktigt det är fånga upp ungdomarna snabbt så att de kan få den hjälp de behöver. De utgår från ungdomars situation och deras behov just då och därefter tittar de på vilken planering det krävs för dennes behov. Att se individen var det som var viktigt för studie- och yrkesvägledarna. Bourdieu menar att komma fram till ett beslut är en krävande process för individer. Det behövs mycket samtal och arbete för att komma fram till något bra (Hodkinson och Sparkes 1997).

Informanterna tar hänsyn till individens situation men det är också viktigt att kunna utmana ungdomarna. De blir oftast erbjudna praktik som de provar på och därefter brukar de flesta vilja gå tillbaka till skolan på grund av kraven som ställs i arbetsmarknaden men det finns de som tycker tvärtom att det är roligt att komma ut på praktik.

Enligt Hodkinson och Sparkes (1997) fattar unga pragmatiskt rationella beslut inom sina handlingshorisonter beroende på möjligheterna i utbildning och arbete. För ungdomar som hoppar av kan det innebära att för tillfället är inte utbildning rätt men kanske arbete känns lite mer attraktivt för dem. Hodkinson och Sparkes (1997) menar att yrkesvalen görs inom fält där reglerna bestäms av formella lagar, och unga har mindre makt än andra aktörer. I intervjuerna kommer det fram att det finns ungdomar som provar på arbetslivet men på grund av att det är andra krav än på gymnasiet så väljer dem att gå tillbaka till studier. Det visar på att i arbetsmarknaden är det andra som har makten medans i skolan är det eleverna som har lite mer makt ibland.

Sammanfattning

Efter att ha analyserat resultatet anser vi att vi funnit förklaring till varför ungdomar väljer att göra avhopp i gymnasiet med hjälp av Careership. Hodkinson och Sparkes pratar just om att unga fattar rationella beslut och under brytpunkter och därefter ändras deras habitus. När det gäller ungdomarna så har de blivit påverkade av andra, deras situation men även erfarenheter som de bär med sig. De kan ha påverkats positivt men även negativt av omgivningen och enligt SCCT så är omgivningens stöd viktigt för ungdomarna och får de inte det stöden så är de inte lika förberedda som de som har stöd från omgivning.

36

Analysen av resultatet blir särskilt tydligt när man ser kopplingar mellan svaren och teorierna som valts. Det blir tydligare att se förklaringar utifrån teorierna, alltså vad de beror på att ungdomar hoppar av, deras process och hur de följs upp. Allting har en koppling vilket vi kan se.

37

8. Diskussion

Syftet med vår studie var att undersöka vägledares tankar på vilka orsaker det finns för unga i gymnasiet som väljer att göra avhopp i gymnasiet och hur ungdomarna följs upp av vägledare. För att kunna ta reda på det intervjuade vi fyra vägledare och frågade dels om vilka orsaker som gör att ungdomar avbryter sin gymnasieutbildning och hur studie – och yrkesvägledare arbetar med uppföljningen av ungdomar efter avhopp. Nedan diskuterar vi teorins och metodens betydelse för resultatet, drar slutsatser av resultat och analys och ger förslag på fortsatt forskning.

8.1 Teorins och metodens betydelse för resultatet

Den kvalitativa metoden intervju valdes för att vi ville undersöka studie – och yrkesvägledares tankar om dessa frågor som vi haft i vår studie. Vi upplevde att intervjuerna gick bra och de svarade så utförligt som de kunde på våra frågor. Att intervjua vägledare var att svaren blev betydligt mer långa än om vi hade intervjuat ungdomar vilket vi gjort i vårt tidigare fördjupningsarbete. Detta påverkar arbetet positivt då vi haft mycket information att utgå från men det tar betydligt mer tid att bearbeta intervjuerna efteråt. I slutändan så använder man inte sig av all material utan det viktigaste som kommit fram i intervjuerna är relevant för studien. Det är bättre att ha för mycket material från intervjuer än tvärtom. Enligt Larsen (2009) kan slutsatsen bli ett tunt förlag om man inte har så mycket information att utgå ifrån. Detta påverkar även datamaterialets validitet. När det gäller vägledares intervjusvar så är det deras upplevelser och även erfarenheter efter samtal med ungdomar som kommer fram i svaren. Det hade blivit ännu mer intressant att få höra ungdomarna själva men det var svårt att få ungdomarna att ställa upp på intervjuer så vi valde att intervjua vägledare som jobbade med dem.

Teorierna som vi har valt för att analysera materialet bygger delvis på teorier som handlar om val och beslutsfattande, påverkan av andra och begränsningar och kompromisser. Social

38

Cognitive Theory (SCCT) har varit användbar främst när det gällde att resonera kring omgivningens påverkan och vikten av positiv förstärkning.

Tidigare forskning (Reasons for dropout) framgår det att det behövs nya teorier och utveckling av teorier på grund av det finns brist på det när det gäller just förklaring till varför ungdomar bestämmer sig för avhopp och hur det påverkas. Alltså är det svårt att hitta specifika teorier när det gäller ungdomars tankar kring studieavbrott. Det har även varit svårt att hitta teorier om studie – och yrkesvägledares arbete för att motverka avbrott. Enligt studien från Sveriges kommun och landsting ställs det högre krav på studie – och yrkesvägledning på grund av att kvalitén på vägledningen som erbjud är ojämn. Det framgår vidare att elevers förväntningar på vägledningen inför gymnasievalet är stora, men efter gymnasievalet anser många att de inte fått förväntad hjälp.

8.2 Diskussion och slutsatser

Syftet med vårt arbete var att undersöka vilka orsaker det finns för elever som väljer att göra avbrott i gymnasiet och hur dem följs upp av vägledare och med hjälp av teorierna förstå varför de ser ut som det gör. Tidigare forskning visar att ungdomar har saknat stöd från vuxna och vägledare på skolan under deras valsituation och att de påverkat deras förväntningar negativt. Social Cognitive Theory (SCCT) menar att människor som upplever att omgivningen stödjer de är mer beredda at ta sig an processen än de som upplever att deras planer inte stöds av omgivningen. Gottfredsson (1981) menar att äldre barn begränsar sina yrkesalternativ och om man fångade upp ungdomars tankar i tidigare ålder innan processen har startat skulle det kanske vara fler dörrar öppna. Detta framgår i intervjuerna då de framgår hur viktigt det är att fånga upp ungdomarna så tidigt som möjligt för att motverka studieavbrott på gymnasiet. Vi kan hålla med om att det är bra att fånga upp elever tidigt för att de ska få så mycket stöd som möjligt så att dem är redo inför ett val.

Största delen av ungdomars liv är i skolan och denna miljö blir viktigt för deras sätt att tänka. Under studiens gång blev det tydligare att det fanns andra faktorer som har betydelse för hur ungdomar tänker och vad som påverkas deras val att hoppa av gymnasiet. Detta framkom även i resultat som blev allt tydligare för oss för hur de resonerar kring studieavbrott och vad som orsaker det men också vilken hjälp dessa ungdomar får och vilken hjälp som de skulle kunnat få tidigare innan de bestämmer sig för avbrott. En slutsats som vi drar av detta är att allting inte behöver ha fokus på skolan och att allting inte behöver