Här följer en diskussion kring de resultat som vi har fått fram med hjälp av undersökningen. Intervjuundersökningen visar att praktisk matematikundervisning förekommer mest inom geometrin. Lärarna poängterade även att i deras praktiska matematikundervisning
förekommer det ibland att de lämnar salen och har lektioner i annorlunda miljöer, samt att de använder olika material för att underlätta lärandet hos eleverna.
Antalet praktiska lektioner avgörs, enligt lärarna, beroende på vilka elever klassen består av. Skolverket (2003) nämner att valet av klassrumsmiljö avgörs beroende på vilka elever klasserna är uppbyggda av. De nämner även att kategorisering och specificering av miljöer som skapar lust eller olust för lärande inte är enkelt. Orsaken är att olika individer reagerar olika beroende på behovet av lärande. Enligt lärarna behöver vissa elever se och känna på föremål för att lättare förstå och lära sig matematiken.
Praktiska moment förekommer i de klasser där flertalet av eleverna har lägre betyg och inte kan ta till sig matematiken enbart genom teorier. Enligt Malmer (1999) får eleverna större förutsättningar att bli delaktiga i inlärningsprocessen om de får göra – pröva. Får de dessutom möjligheter att kunna se och ta på material, förbättras förståelsen för att upptäcka matematiska sammanhang.
Enligt lärarna är nivågruppering ett sätt att individanpassa sina lektioner. Även individuella samtal med eleverna förekommer, men då främst i grupper där det inte är så många elever. Detta för att mäta elevernas kunskaper inom ämnet och hur mycket de har förstått. Eleverna angav i sina svarsmotivationer att grupparbete leder till diskussion och tankebyte med andra elever i klassen. Enligt Berggren och Lindroth (1997) kan diskussioner och generella
lösningar och lösningsmetoder uppkomma med hjälp av praktiska lektioner. Stenaasen och Sletta (2000) förstärker dessa teorier med att grupparbete är en process där eleverna kan byta kunskaper med varandra och därmed få bättre kvaliteter i sina kunskaper och sociala
utveckling. Samspelet inom gruppen har en avgörande betydelse för lärandet.
Våra praktiska lektioner visade eleverna att man kan variera undervisningsmetoden i ämnet matematik. Enligt Nilsson (1999) ska lärare ge impulser till undervisningsidéer och variera lektionsinnehållet för att eleverna ska ta till sig kunskaper bättre.
Den stora nackdelen med praktisk undervisningsmetod är enligt lärarna att tiden oftast inte räcker till, samt att det är krävande på planering och resurser. Även Hult (2000) påpekar att det är en tidskrävande process och kräver dessutom en god planering av lärarna. Ett problem
elever har svårt att se att det är matematik de har och inte bara lek eller liknande. Eleverna kan komma ihåg de praktiska matematiklektionerna, men inte själva matematiken som är syftet med dem. Hult (2000) skriver att en orsak till detta kan vara att eleverna har svårigheter att koppla teorier till innehållet av de praktiska lektionerna.
Lärarna angav i vår intervjuundersökning att praktiska lektioner oftast inte har någon
uppföljning och att det är en tidskrävande process, samt kräver mycket planering och resurser. Hult (2000) nämner att en av nackdelarna med praktiska lektioner är att de ofta inte har någon uppföljning och att läraren inte kan veta hur mycket eleverna har förstått med hjälp av den praktiska lektionen.
5.1 Hur kan man arbeta med area och omkrets genom att integrera
matematik och idrott?
Vår intervjuundersökning med lärarna visar att integration mellan matematik och idrott aldrig förekommer på dessa skolor. Men flertalet av lärarna ansåg att det skulle vara intressant att prova på ett samarbete mellan dessa två ämnena. Lärarna i vår undersökning angav att de har samarbete med många andra ämneslärare, men aldrig med idrottsläraren. De nämnde också att det finns många delar av idrotten som innehåller matematik, men man tänker inte på det under idrottslektionerna, exempelvis när man tar tider och mäter längder. Enligt lärarna skulle dessa moment kunna utnyttjas och därmed integrera matematiken med idrotten och på detta sätt underlätta lärandet hos eleverna.
De uppgifter som vi har haft med eleverna under de praktiska lektionerna är exempel på hur man kan jobba med matematiken i idrottshallen. Lärarna nämnde även att matematiken kan tas in i andra delar av idrotten som sker utanför skolområdet, t.ex. vid volymberäkning av en simbassäng, samt bestämma antalet liter vatten i bassängen.
5.2 Hur påverkar praktiska lektioner i geometrins area- och
omkretsbegrepp, elevernas intresse och motivation?
Allmänt kan det ses i resultaten att eleverna tycker att det är roligt och givande med praktisk matematikundervisning. Undersökningen visar även att praktisk matematik, gör
matematikämnet roligare för eleverna, vilket motiverar dem till att lära sig mer. Nilsson (1999) skriver att när olika infallsvinklar i matematiken visas för eleverna, blir själva ämnet mer intressant och roligare än att enbart jobba med boken.
5.3 Hur arbetar lärarna med integrering av matematik och idrott?
Intervjuundersökningen visar att det aldrig förekommer någon integrering mellan ämnena idrott och matematik, men enligt lärarna skulle det vara roligt för eleverna att få prova på en integration mellan dessa två ämnen. Lärarna angav att de integrerar matematiken med andra ämnen som t.ex. biologi, fysik och kemi, men aldrig med idrott.
5.4 Hur påverkar praktiskt geometriundervisning elevernas lärande?
Resultat från både enkät och intervjuundersökningen visar att lärandet påverkas positivt med hjälp av praktiska lektioner inom geometrins area- och omkretsbegrepp. Detta kunde vi läsa av från elevernas svar och motivation på frågorna fyra och nio i enkäten där vi frågar om hur givande lektionen varit och vad eleverna hade lärt sig under lektionen. Även den sista frågan i våra intervjuer visar samma resultat. Eleverna har lättare att komma ihåg matematiken när de väl har förstått syftet med de praktiska lektionerna.
Enkätundersökningen visar att flertalet av elever tycker att praktiska lektioner inom geometrins area och omkrets, stimulerar deras vilja att lära sig mer inom området.
5.5 Slutsatser
Vår undersökning visade att möjligheten finns att integrera matematik med idrott inom geometrins area- och omkretsbegrepp. Undersökningen visade även att praktiska lektioner motiverar och intresserar elever med lägre betyg och elever som inte är teoretiska i sitt lärande, i ämnet matematik enligt lärarna.
Ämnesintegration förekommer ofta mellan olika ämnen, men aldrig mellan matematik och idrott på de skolor som varit delaktiga i vår undersökning. Praktisk geometriundervisning hade både för- och nackdelar för elevernas lärande. Den största fördelen var enligt lärarna, att eleverna kunde komma ihåg det de hade utfört praktiskt under matematiklektionerna. En av nackdelarna var att vissa elever inte kunde koppla de matematiska teorierna till de praktiska övningarna.
Undersökningen visade att lärarna varierar sina lektioner olika beroende på vilka elever klasserna är uppbyggda av.
5.6 Förslag på fortsatt forskning
Efter att vi genomfört vår undersökning fick vi funderingar som vi tyckte kunde vara intressanta att forska vidare kring. Ett av områdena var att undersöka hur motivationen påverkas med volymbegreppet som bas istället för area- och omkretsbegreppen i årskurs nio.
Ett annat område som skulle vara intressant att forska kring är hur praktiska
matematiklektioner påverkar motivationen och lärande hos eleverna i ett genusperspektiv. Vi skulle även ha velat se hur vår forskning hade fungerat på gymnasienivå, där huvud momentet bygger på praktiska matematiklektioner.