7.1 Varför rasar väderskydd?
Denna rapport ger ej ett definitivt svar på frågan. Vi anser dock att rapportens syfte och målformuleringar har uppnåtts med motivering att rapportens frågeställningar har besvarats på ett sätt som öppnar upp för en diskussion om de betydande momenten i användning av ett väderskydd. I nedanstående rubriker belyses viktiga områden för en säker
väderskyddsanvändning och vi presenterar även våra egna tankar och slutsatser om vad som kan vara orsaken till att väderskydd rasar.
7.2 Uppföljning av lagar och föreskrifter
7.2.1 AFS2013:4 – Ställningar
Med syfte att få en bättre helhetsbild över rådande föreskrifter utfördes en intervju med Åke Norelius, projektledare för författningssamlingen. Intervjun gav god insyn i hur AFS2013:4 bearbetats för att främja arbetsmiljön och framförallt säkerheten på byggarbetsplatsen.
Arbetsmiljöverkets föreskrift ”AFS2013:4 – Ställningar” ger en utförlig beskrivning av vad som krävs för ett säkert användande av väderskydd och ställning. Det ska dock poängteras att föreskrifterna endast förklarar vad som ska uträttas men hur är upp till arbetsgivaren att tolka. Exempelvis krävs det att arbetsgivaren kontrollerar
ställningen/väderskyddet fortlöpande under byggtiden men hur kontrollen ska utföras och vad som bör kontrolleras är arbetsgivarens ansvar.
Slutsats:
Vår studie av gällande regelverk AFS2013:4 - Ställningar visar att en korrekt tillämpning av regelverket är tillräcklig för att uppföra och använda väderskydd på ett säkert sätt.
7.2.2 Möjlig säkerhetsrisk
Enligt AML kap. 3 3a§ krävs bara att incidenter där ett väderskydd kollapsat behöver inrapporteras om en arbetstagare fanns på arbetsplatsen vid incidentens tidpunkt. Om en incident sker som innebär olycka för tredje man går det via polismyndigheten istället.
Om en incident sker utan att arbetstagare fanns på platsen och om ingen annan kommer till skada behöver det alltså inte rapporteras in. Detta medför ett antal problem:
1. Ingen anmälan behöver göras till Arbetsmiljöverket.
2. Det förs inte statistik på samtliga väderskydd som kollapsat vilket gör det omöjligt att dra slutsatser om detta är ett aktuellt problem eller inte.
3. Arbetsmiljöverket gör ingen utredning om varför ett väderskydd kollapsat vilket gör det omöjligt att fastställa orsaken och dra lärdom av händelsen.
• En utredning skulle även kunna påvisa om gällande regelverk är bristfällig och behöver revideras ytterligare.
• En utredning skulle också kunna ge svar på huruvida arbetsgivaren använt regelverket eller ej.
Slutsats:
Samtliga väderskydd som kollapsar bör utredas för att förebygga allvarliga händelser i framtiden.
7.3 Skanskas arbetsätt
7.3.1 Ledningssystem och intranät
Skanska arbetar aktivt med ledningssystemet Vsaa med syftet att ge personalen medvetenhet om Skanskas sätt att arbeta. Genom att följa de metoder som beskrivs i systemet skapas en förutsättning för att alla arbetsmoment utförs på samma sätt i varje individuellt projekt. Utöver detta är Vsaa en bank fylld av kunskap och erfarenhet där tidigare misslyckanden och olyckor dokumenteras för att förhindra att de uppstår igen.
Vid sökning på väderskydd hittades flertalet dokument med olika relevans för sökningen.
De mest relevanta sökträffarna innehöll tydliga beskrivningar och checklistor som ska användas vid planering, uppförande och användning av ställning med väderskydd. Andra träffar hade en otydlig koppling till väderskydd och upplevdes som vilseledande. I praktiken anar vi att en viss förvirring kan uppstå vid sökning eftersom det inte finns en tydlig struktur för de träffar som erhålls.
Slutsats:
Skanskas ledningssystem Vsaa innehåller tillräcklig information för hur man ska arbeta säkert med väderskydd.
7.3.2 Från teori till praktik
Vsaa ger en tydlig bild av hur Skanska vill styra sin organisation mot en hållbar och framförallt säker riktning. De arbetsmetoder som finns att tillgå är ingen rekommendation utan de ska följas i genomförandet av ett projekt.
Vi upplevde att kunskapen om Vsaa såg olika ut beroende på faktorer såsom erfarenhet och den anställdes tid på Skanska. Med andra ord finns det en skillnad på om man fostrats i Skanska eller om man formats av ett annat företags synsätt och arbetsmetoder. De som har arbetslivserfarenhet från ett annat företag riskerar att luta sig tillbaka på sin egen erfarenhet och missar viktig information om hur Skanska utför specifika arbetsmoment enligt Vsaa.
Vi kunde från intervjuerna som utfördes med de 3 berörda projekten se att Projekt - Kontor och Projekt - Sjukhus kunde besvara våra frågor väldigt omgående och grundligt. Vid Projekt - Skola hade produktionschefen svårare att ge svar på intervjufrågorna, detta kan vara ett direkt resultat av att personen var ny på arbetsplatsen och inte arbetat länge på Skanska.
Vi kunde dock ändå tolka resultaten från intervjuerna att Vsaa hade följts i alla 3 projekt, men att projektchefen för skolan inte har samma rutin kring hur man på Skanska arbetar med de berörda frågeställningarna.
Värt att poängtera är vad Produktionschef - Kontor sa under intervjun angående
ansvarsfrågan för väderskyddet, att ansvarsfrågan kan bli otydlig vid semestertid och vid omorganisering i produktionsledningen.
Enligt vår uppfattning är detta just vad som skett på Projekt - Skola där produktionschefen nyligen tillträtt projektet och av den anledningen inte mottagit all information från
överlämnandet av väderskyddet.
Vi håller även med Produktionschef - Kontor om att den bästa lösningen är att köpa hela tjänsten kring väderskyddet och inte bara beställa ett väderskydd. Om man redan vid upphandlingen specificerar att ställningsentreprenören skall ha ansvaret för kontroller och beredskap för väderskyddet så minimeras risken att den som annars blir ansvarig skulle ha för lite kunskap i området.
Slutsats:
Ansvarsfrågan för väderskydd kan bli otydlig vid omorganisering i projektets produktionsledning.
7.4 Lärdomar
I de händelser beskrivna i 5.2.1 har den mänskliga faktorn varit en av grundorsakerna till att tillbud och olyckor skett. På grund av bristande kommunikation mellan Skanska och ställningsentreprenören samt otillräcklig kunskap om ställningar har missförstånd skett.
Utifrån intervjuerna med ställningsentreprenörerna finner vi även här att den mänskliga faktorn har tidigare varit orsaken till att olyckor sker. Detta eftersom att bristande underhåll varit den bidragande orsaken när väderskydd har kollapsat.
Slutsats:
Skanska har lärt sig från tidigare olyckor genom att utreda vad som gick fel och sedan gjort ändringar för att förhindra liknande händelser från att uppstå igen.
Den mänskliga faktorn har varit en bidragande orsak till att väderskydd tidigare rasat.