Problematik vid användning av väderskydd
Problems related to weather protected building production.
Foto: Daniel Svantorp 2017-04-26
Författare: Adam Deleskog
Daniel Svantorp Uppdragsgivare: Skanska Sverige AB
Handledare: Carina Lind, Skanska Sverige AB Mikael Eriksson, KTH ABE Examinator: Per-Magnus Roald, KTH ABE
Examensarbete: 15,0 Högskolepoäng - Byggteknik och Design Godkännandedatum: 2017-06-22
Serienummer: BD2017;50
Sammanfattning
Efterfrågan av väderskyddande ställningar inom byggproduktion har ökat under de senaste åren. En konsekvens vid användning av väderskydd är att ställningen tar upp större laster vid vind och nederbörd, vilket ökar risken för att konstruktionen kollapsar. Under vintern 2016/2017 rasade två väderskydd på Kungliga Tekniska Högskolans område efter ett kraftigt snöfall vilket gav författarna idén till denna examensrapport.
Syftet med rapporten är att utreda varför väderskyddade ställningar rasar genom att undersöka processen för uppförande och användande av väderskydd i produktion samt gällande lagar och regler. Rapporten gjordes i samarbete med Skanska och således studerades enbart företagets egna tillvägagångssätt.
Litteraturstudier och en genomförd kvalitativ undersökning på tre projekt ligger till grund för rapportens diskussion och slutsatser.
Genom studie av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS) drogs slutsatsen att dessa är tillräckliga för att förebygga att olyckor sker. Studierna visade även att Skanskas säkerhetsarbete är välutvecklat med detaljerade arbetsmetoder för ett säkert arbete med ställningar och väderskydd. Skanska har även gjort egna tillägg som kompletterar AFS:en för ett säkrare arbete.
Rapporten påvisar även ett behov av utredningar från Arbetsmiljöverket när väderskydd kollapsar för att förebygga allvarliga olyckor i framtiden.
Nyckelord: Väderskydd Ställning Kollaps Snö Vind Regelverk
Abstract
The demand for weather protected scaffolding in building production has increased during recent years. A consequence when using weather protection is that the scaffolding will have to endure bigger loads from wind and snow, which increases the risk of a collapse.
During the winter of 2016/2017 two weather protected scaffoldings collapsed by heavy snowfall at the site of KTH (the Royal Institution of Technology) in Stockholm, Sweden.
This gave the authors the idea of this report.
The purpose of the report is to investigate why weather protected scaffoldings collapses by examining the procedure of building and using weather protection in production and also a study of the current regulations regarding the subject. The report was made in cooperation with Skanska and therefore only the company’s intern procedure was studied.
During the studies of the Swedish Work Environment Authority’s statute book a conclusion was made that the statute book was sufficient enough to prevent accidents to occur. The studies also showed that Skanska’s safety work is well developed with it’s detailed working methods for a safe work environment regarding scaffolding and weather protection. Skanska has made own additions to the statute book in order to improve safety even more.
The report also shows a need of an investigation made of the Swedish Work Environment Authority when a weather protected scaffolding has collapsed to prevent serious accidents in the future.
Keywords: Weather protection Scaffolding Collapse Snow Wind Regulations
Förord
Detta examensarbete är avslutet på vår utbildning Byggteknik och Design 180 HP på Kungliga Tekniska Högskolan, campus Vallhallavägen.
Vi vill rikta ett stort tack till våra handledare Carina Lind, Skanska och Mikael Eriksson, KTH för den feedback och stöttning vi har fått under examensarbetets gång. Vi vill även tacka Åke Norelius på Arbetsmiljöverket och ni andra som har ställt upp på intervjuer eller på annat sätt hjälpt oss att färdigställa rapporten!
Adam Deleskog Daniel Svantorp Stockholm, 2017
Innehåll
1 Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Syfte ... 1
1.3 Frågeställningar ... 1
1.4 Målformuleringar ... 2
1.5 Avgränsningar ... 2
1.6 Lösningsmetoder ... 2
2 Nulägesbeskrivning ... 3
2.1 Historia ... 3
2.2 Verksamheten idag ... 3
2.3 Skanska och säkerhet ... 3
2.4 Skanskas förhoppning med denna rapport ... 4
3 Teoretisk referensram... 5
3.1 Väderskydd ... 5
3.1.1 Allmänt ... 5
3.1.2 Väderskyddad produktion ... 5
3.1.3 Typer av väderskydd ... 6
3.2 Lagar/förordningar ... 7
3.2.1 Plan- och bygglagen (PBL) ... 7
3.2.2 Boverkets Byggregler (BBR) ... 7
3.2.3 Arbetsmiljölagen (AML) ... 8
3.2.4 Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) ... 8
3.2.5 Arbetsmiljöverkets inspektioner ... 10
4 Faktainsamling ... 11
4.1 Litteraturstudier ... 11
4.2 Intervju ... 11
4.3 Fallstudie ... 11
5 Genomförande ... 13
5.1 Skanskas arbete ... 13
5.1.1 Vsaa - Vårt sätt att arbeta ... 13
5.1.2 Planeringsprocessen för väderskydd... 13
5.1.3 Val av ställningsentreprenör ... 13
5.1.4 Skanskas egna tillägg till AFS2013:4 ... 14
6 Resultat... 15
6.1 Skanskas arbete i praktiken ... 15
6.1.1 Projekt 1 - Sjukhus ... 15
6.1.2 Projekt 2 - Kontor ... 17
6.1.3 Projekt 3 - Skola ... 19
6.2 Lärdomar från tidigare tillbud och olyckor ... 20
6.2.1 Inrapporterade händelser gällande väderskydd/ställning ... 20
6.3 Ställningsentreprenörer ... 20
7 Diskussion och slutsatser ... 23
7.1 Varför rasar väderskydd? ... 23
7.2 Uppföljning av lagar och föreskrifter ... 23
7.2.1 AFS2013:4 – Ställningar ... 23
7.2.2 Möjlig säkerhetsrisk ... 23
7.3 Skanskas arbetsätt ... 25
7.3.1 Ledningssystem och intranät ... 25
7.3.2 Från teori till praktik ... 25
7.4 Lärdomar ... 26
8 Rekommendationer ... 27
8.1 Arbetsmiljöverket ... 27
8.2 Skanska ... 27
Referenser ... 29
Bilagor ... 31
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Efterfrågan av väderskydd inom byggproduktion har ökat under de senaste åren (Axelsson, et al., 2004). En väderskyddad produktion ger naturligtvis ett skydd mot nederbörd och vind men har även positiv inverkan på exempelvis arbetsmiljö. Tidigare utförda studier påvisar också att merkostnaden av väderskydd vägs upp av fördelarna av en kontrollerad produktionsmiljö. (Larsson & Söderlind, 2006)
Innan ställningen dimensioneras måste man ha beslutat om ställningen ska användas med eller utan väderskydd. En konsekvens vid användning av väderskydd är att ställningen tar upp större laster vid vind och nederbörd, vilket ökar risken för att konstruktionen kollapsar.
(Arbetsmiljöverket, 2013)
Idén till examensarbetet uppkom efter snöovädret som drog in över Stockholm den 9:e november 2016. Snöovädret innebar att cirka 4 dm blötsnö föll över Kungliga Tekniska Högskolans område vilket resulterade i att två väderskyddstak kollapsade till följd av den stora snölasten. Under efterföljande veckor kunde vi följa det påfrestande arbetet med att röja bort all snö. En diskussion kring detta uppstod och utvecklades till en
problemfrågeställning.
1.2 Syfte
Syftet är att ta reda på varför väderskydd rasar genom att undersöka processen vid
användande av väderskydd i produktion. Rapporten kommer att utreda hur ett väderskydd planeras, dimensioneras och vem som bär ansvaret för att väderskyddet uppfyller de krav som finns.
1.3 Frågeställningar
1. Varför en väderskyddad produktion?
2. I vilket skede i byggprocessen planeras väderskydd?
3. Hur regleras dimensionering och besiktning av väderskydd?
4. Vem bär ansvaret för väderskyddet under produktion?
1.4 Målformuleringar
Målet med detta examensarbete är att undersöka processen för planering och utförande av väderskydd. Eftersom att ras har skett senast i vinter så avser denna rapport att klargöra varför detta sker. Rapporten ska undersöka om det beror på en bristfällighet i
arbetsprocessen rörande väderskydd, om de lagkrav som finns är undermåliga eller om det finns andra faktorer som är den bidragande orsaken.
Examensarbetet skrivs tillsammans med Skanska och kommer tydliggöra hur företaget arbetar med väderskydd. Förhoppningsvis kan rapportens resultat leda till
förbättringsåtgärder i Skanskas sätt att arbeta.
1.5 Avgränsningar
Examensarbetet kommer endast att behandla problem och konsekvenser relaterade till snö- och vindlaster.
Examensarbetet skrivs tillsammans med Skanska och således studeras enbart företagets interna tillvägagångssätt för användande av väderskydd i produktion av husprojekt.
Rapporten kommer alltså inte ge en generell bild av hur väderskydd används inom byggnadsbranschen i Sverige.
Väderskydden som studeras i rapporten är endast den typ som är avsedda för
byggproduktion och utgör ett temporärt tak som kan kombineras med fasadställning.
1.6 Lösningsmetoder
Rapportens resultat är baserat på en kvalitativ forskningsmetod där ett fåtal personer intervjuats mer ingående. Intervjuerna har varit semistrukturerade och utgjorts av ett antal förberedda frågor som kompletterats med följdfrågor under pågående intervju.
2 Nulägesbeskrivning
2.1 Historia
År 1887 startade Skanska (då Aktiebolaget Skånska Cementgjuteriet) upp sin verksamhet.
Tillverkning av betongprodukter var affärsidén men det tog inte lång tid förrän företaget utvecklades till ett fulländat byggbolag. Redan 1897 etablerades en internationell verksamhet men först under 1950-talet blev Skanska ett välkänt företag utomlands med sysselsättning i många världsdelar. Under 70-talet togs steget in på den amerikanska marknaden där man exempelvis byggde tunnelbanesystemen i New York och Washington D.C. (Skanska, 2017)
2.2 Verksamheten idag
Idag är Skanska ett av världens ledande byggföretag med verksamheter i stora delar av Europa samt Nordamerika. Företaget strävar efter ett hållbart byggande och att vara en stabil grundsten i samhällsutvecklingen.
Skanska Sverige med 10200 medarbetare och en omsättning på 37 miljarder kr (räkenskapsåret 2016) arbetar inom fyra områden:
• Bygg- och anläggningsverksamhet är den avdelning inom Skanska som bedriver byggverksamhet. Enheten fungerar som entreprenör åt de andra tre avdelningarna.
• Bostadsutveckling som fokuserar på bostäder.
• Kommersiell fastighetsutveckling som fokuserar på kontor.
• Infrastrukturutveckling, verksamheten utarbetar lösningar för infrastruktur i samhället.
(Skanska, 2017)
2.3 Skanska och säkerhet
”Vi jobbar säkert eller inte alls” är ledord som företaget förmedlar och säkerhet är den högsta prioriteten för Skanska. Alla har rätt att komma hem oskadda och friska efter en arbetsdag. Målet med säkerhetsarbetet är en skadefri och hälsosam arbetsmiljö. (Skanska, 2017)
Skanska har sedan 2006 månadsvis redovisat sin olycksstatistik som lett till sjukfrånvaro.
Detta gör man för att kunna vissa på ett mätbart sätt att olyckor sker samt för att alla inom företaget ska kunna ta lärdom ifrån olyckorna så att dem framöver kan undvikas. (Skanska, 2017)
Säkerhetsmeddelande skickas ut när ett allvarligt tillbud eller olycka inträffat på något av Skanskas projekt. Arbetsledningen skall informera de som arbetar på projekten om vad som har inträffat och vilka konsekvenser detta medfört. Detta görs för att öka
medvetenheten om riskerna som tagits för att undvika att det sker igen. (Skanska, 2017) Säkerhetsstopp hålls varje gång någon inom koncernen har avlidit till följd av en olycka på en arbetsplats. Varje projekt stannar då upp för att meddela de som arbetar vad som har inträffat, vart det har inträffat och hur man ska arbeta för att det inte ska kunna hända igen.
Det hålls också en tyst minut för att hedra den som avlidit. (Skanska, 2017)
Alla medarbetare på Skanska utbildas inom arbetsmiljö och som anställd har man tillgång till intranätet där det finns e-Learnings inom riskområden för att man ska kunna skaffa sig fördjupande kunskap. Dessa är specifika kortfilmer om ett riskområde som förklarar vad man ska tänka på och hur man ska agera för att se till att en olycka inte ska kunna ske. På arbetsplatser där det finns specifika risker kan arbetsledningen även välja att visa dessa filmer för de som arbetar på projektet, detta följs sedan av diskussioner i grupp för att öka medvetenheten om riskerna. (Skanska, 2017)
Skanska ställer som krav på de som vistas på en arbetsplats att man ska ha rätt
skyddsutrustning. Den som utför ett arbete som medför att en viss certifiering behövs ska också kunna bevisa att man har den utbildning som krävs. (Skanska, 2017)
Safety week är en vecka varje år då Skanska lägger fokus på just säkerhet. Under veckan planeras aktiviteter för att öka medvetenheten på säkerhet och hälsa. 2017 var det vecka 19 och temat var ”må bra på jobbet”. (Skanska, 2017)
2.4 Skanskas förhoppning med denna rapport
Skanska har utarbetat beskrivningar och metoder för hantering av väderskydd och vill undersöka hur detta tillämpas i praktiken på arbetsplatsen. Med hjälp av denna rapport hoppas Skanska finna förbättringsområden i deras arbetssätt som förhoppningsvis kan förebygga tillbud och olyckor i framtiden.
3 Teoretisk referensram
3.1 Väderskydd
3.1.1 Allmänt
Historiskt sett har väderskydd använts mest frekvent vid om- och tillbyggnad av hus där det oftast pågår en viss verksamhet i byggnaden. Användandet av väderskydd möjliggör för verksamheten i huset att pågå utan väderstörningar under om- eller tillbyggnaden. På senare år har efterfrågan av väderskydd ökat i nyproduktion. (Axelsson, et al., 2004) I produktionsskedet finns stor risk för att regnvatten tränger in i konstruktionen vilket exempelvis kan ge direkta fuktskador på material, medan somliga skador kan uppträda först efter färdigställd produktion (Norling Mjörnell, 2007). De fuktskador som
uppkommer på längre sikt är ofta mögelrelaterade och beror på att fukt byggts in före den blivande byggnaden uppnått ”tätt hus”, alltså innan ytterväggar, tak och medföljande klimatskydd är färdigställt. Syftet med en väderskyddad produktion är således att förebygga ovannämnda fuktproblem. (Nevander & Elmarsson, 2016 )
3.1.2 Väderskyddad produktion
Man har på arbetsplatser där väderskydd använts kunnat se en effektivare produktion, förbättrad arbetsmiljö samt en högre kvalitet på färdig produkt. (Larsson & Söderlind, 2006)
En väderskyddad produktion förändrar även andra förutsättningar på arbetsplatsen.
Exempelvis kan väderkänsliga arbeten fortgå oavsett rådande väderlek. I rapport
”Väderskyddad produktion. Framtidens byggande” har ett antal färdigställda husprojekt studerats och det konstaterades att de projekten med heltäckande väderskydd genomförde produktionen utan avbrott på grund av dåligt väder. Dessutom finns inget behov av att skydda ofärdiga arbeten från nederbörd vid dagens slut vilket innebär att tid frigörs som medför en kortare och mer effektiv tidplan för projektet.
(Larsson & Söderlind, 2006)
Väderskyddet förbättrar även arbetsmiljön för byggnadsarbetarna. För det första innebär ett skydd mot nederbörd att ställningen hålls torr och halkfri vilket minskar risken för olyckor vid ställningsarbeten. För det andra förblir byggmaterial torra och lättare att bearbeta.
Resultatet blir en minskad sjukfrånvaro och en ökad effektivitet i produktionen. (Larsson
& Söderlind, 2006)
Frågan hur vida väderskydd är lönsamt för projektet i helhet är en aktuell diskussion.
Rapporten ”Väderskyddad produktion. Framtidens byggande” visar att särkostnaden för väderskyddet uppvägs av särintäkten. En faktor är att produktionstiden minskar med 20- 30% jämfört med en produktion utan väderskydd, vilket minskar både arbets- och etableringskostnaden. (Larsson & Söderlind, 2006)
3.1.3 Typer av väderskydd Fasadväderskydd på ställning
Fasadväderskyddet utgörs av en duk eller hårda skivor som monteras på befintlig
byggnadsställning som är förankrad i byggnadens stomme. Fasadväderskyddet kan sedan kompletteras med ett takväderskydd för att få ett fullgott skydd mot klimatets påverkan.
(Larsson & Söderlind, 2006)
Takväderskydd som lyfts av och på
En typ av takväderskydd som antingen består av husets blivande tak (färdigställs innan stommen är på plats) eller ett temporärt dukförsett tak. Väderskyddet lyfts på i slutet av varje arbetsdag för att sedan lyftas av morgonen därpå när arbetsdagen börjar. (Larsson &
Söderlind, 2006) Fasta takväderskydd
Består av duk eller hårda skivor som monteras på balkar för att bilda en komplett takkonstruktion. Väderskyddet byggs upp efter att husstommen är färdigställd och förankras i befintlig fasadställning och/eller i byggnadens stomme. (Larsson & Söderlind, 2006)
Mobila takväderskydd
Grunden till ett mobilt väderskydd utgörs av en bärande ramverkskonstruktion klädd med en duk eller plastpaneler. Rambenens underkant är försedda med hjul. Hjulen rullar i sin tur på skenor, likt ett tåg på räls, vilket ger möjlighet att flytta väderskyddet i horisontell led. (Larsson & Söderlind, 2006)
Klättrande väderskydd
Ett klättrande väderskydd är en variant av det mobila takväderskyddet men med möjlighet att flyttas i höjdled. Höjdledsförflyttningen sker i takt med att stommen byggs på genom antingen kran eller hydraliska lyftare. (Larsson & Söderlind, 2006)
Fristående hallar
Ett relativt otestat koncept som innebär ett heltäckande väderskydd vars konstruktion är bärande, likt ett stort tält. Vid rapport ”Väderskyddad produktion. Framtidens byggande”
publicerande har två olika system av detta väderskydd testats, ett av JM och ett av Skanska. Den stora skillnaden på dessa är att JM använde traverser monterade på väderskyddet för lyft medan Skanska använde sig av kran. (Larsson & Söderlind, 2006)
3.2 Lagar/förordningar
Det finns i Sverige lagar, förordningar och föreskrifter för hur man får uppföra ett byggnadsverk. Dessa regler är tvingande bestämmelser för hur byggandet ska gå till och måste följas.
3.2.1 Plan- och bygglagen (PBL)
Syftet med Plan- och bygglagen framställs i första kapitlet:
”Kapitel 1 Syfte, innehåll och definition.
1 § I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda
människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för
människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.” (Riksdagen, 2017)
I PBL framgår de tekniska krav som ställs på en byggnad. I kapitel 8 framgår:
”Kapitel 8 4 § Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om
3. Skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,” (Riksdagen, 2017)
För att säkerställa att byggnaden uppfyller detta krav kan en god förutsättning vara att bedriva en klimatskyddad produktion.
3.2.2 Boverkets Byggregler (BBR)
Regelverket som används inom byggnadssektorn heter Boverkets Byggregler och förkortas BBR. Byggreglerna finns till för att säkerställa att byggnadsverk som uppförs i Sverige produceras på ett säkert sätt för de som bygger samt att byggnaden efter färdig produktion är säker att vistas i och tillgänglig för alla. (Boverket, 2015)
Väderskydd inom produktionen av byggnadsverk i Sverige är ett sätt att skydda byggnaden under uppförande från klimatisk påverkan utav fukt. Byggnaden ska vara utformad för att klara de fuktpåfrestningar den utsätts för under sin nyttjandefas. Under uppförandefasen finns dock risker för att fukt byggs in i konstruktionen vilket kan leda till negativ påverkan på byggnaden samt dess brukare. (Norling Mjörnell, 2007)
”6:51 Allmänt
Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, lukt eller mikrobiell växt som kan påverka hygien eller hälsa. (BFS 2014:3).” – (Boverket, 2015)
3.2.3 Arbetsmiljölagen (AML)
Arbetsmiljölagen syfte är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetslivet och för att värna om en god arbetsmiljö. AML gäller på alla arbetsplatser i Sverige. (Arbetsmiljöverket, 2017)
I kapitel 3 i Arbetsmiljölagen regleras allmänna skyldigheter. Skyldigheterna som citeras nedan har betydelse för diskussionen senare i rapporten.
”Kapitel 3 – Allmänna skyldigheter 3 §
Arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren får god kännedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs, och att arbetstagaren upplyses om de risker som kan vara förbundna med arbetet. Arbetsgivaren ska förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet. Arbetsgivaren ska se till att endast arbetstagare som har fått tillräckliga instruktioner får tillträde till områden där det finns en påtaglig risk för ohälsa eller olycksfall.
Arbetsgivaren ska genom att anpassa arbetsförhållandena eller vidta annan lämplig åtgärd ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet.
Vid arbetets planläggning och anordnande ska beaktas att människors
förutsättningar att utföra arbetsuppgifter är olika. (Paragrafen ändrad genom 2002:585)
3a §
En arbetsgivare ska utan dröjsmål underrätta den myndighet som regeringen bestämmer om dödsfall eller svårare personskada som har inträffat i samband med arbetets utförande.
En arbetsgivare ska också utan dröjsmål underrätta samma myndighet om skador i samband med arbetet som drabbat flera arbetstagare samtidigt och om tillbud som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa. ” (AML)
Föreskrifter om befälhavares skyldighet att vid fartygsarbete rapportera vissa händelser finns i 6 kap. 14 § sjölagen (1994:1009). (Paragrafen ändrad genom 2013:610)” - (Arbetsmiljöverket, 2017)
3.2.4 Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS)
Det finns idag cirka 80 olika utföranden av Arbetsmiljöverkets författningssamling och dessa reglerar hur man ska arbeta inom olika områden för att säkerställa en god
arbetsmiljö. De namnges med ett årtal samt ett nummer t.ex. AFS 2013:4 som reglerar ställningar.
(Aretsmiljöverket, 2017)
3.2.4.1 Dimensionering
Ett väderskydd ska dimensioneras utefter dem påfrestningar det kan utsättas för.
Beräkningar ska ligga till grund för dimensioneringen och dessa ska efter uppförande finnas tillgängliga som dimensioneringshandlingar. (Arbetsmiljöverket, 2013)
”Väderskydd
42§ innan man påbörjar arbetet med att uppföra ett väderskydd ska det vara dimensionerat med betryggande säkerhet mot materialbrott, instabilitet och deformationer som har betydelse för säkerheten. Om följande laster kan uppstå ska väderskyddet vara dimensionerat för dem.
1. Snölast motsvarande minst den snömängd som kan falla under en tidsrymd av sju dagar baserat på 50-årsvärdet.
2. Vindlast
3. Personlast som motsvarar minst två punktlaster om 1,2 kN vardera. De behöver inte förutsättas vara placerade närmare varandra än 2,0 m.
Det är de mest ogynnsamma kombinationerna av laster som man ska ta hänsyn till.
Dimensioneringen ska baseras på beräkningar och dokumenteras skriftligt i särskilda dimensionshandlingar.” – (Arbetsmiljöverket, 2013)
Om man väljer att dimensionera efter den snölast som motsvarar den snömängd som kan falla under en tidsrymd av sju dagar baserat på 50-årsvärdet, kan man välja att
dimensionera för 0,6kN/m2.
Väljer man att dimensionera efter detta värde förutsätter det att man har beredskap för snöskottning.(Arbetsmiljöverket, 2014)
3.2.4.2 Ansvar
Under uppförandet av väderskyddet har ställningsentreprenören ansvar för konstruktionen i sin helhet. Innan överlämnande till byggentreprenören ska en kontroll av väderskyddet göras. Vid kontrollen bör den som ska använda ställningen närvara då denne också har ett ansvar att kontrollera ställningens funktion innan användande.
Kontrollen ska genomföras för att säkerställa att väderskyddet uppfyller de ställda krav som uppkom i planeringen och dimensioneringen utav skyddet.
(Arbetsmiljöverket, 2013)
När en kontroll utav väderskyddet är utförd och godkänd efter de förutsättningar som bestämdes i planeringen kan ett överlämnande av konstruktionen ske.
Vid överlämnande ska även handlingar rörande väderskyddet lämnas. (Arbetsmiljöverket, 2013)
Överlämning
57 § I samband med att den som uppfört ställningen eller väderskyddet lämnar över dem ska även följande handlingar lämnas över
1. Planen för uppförande, användning och nedmontering enligt 25 §, 2. Dimensioneringshandlingar enligt 40-42 och 44 §§,
3. Dokumentation av kontrollen enligt 55-56 §§,
4. Information om snöskottning, tillträde till taket och skydd mot fall från väderskyddet,
5. Information om hur väderskyddet ska kontrolleras,
6. Särskilda instruktioner för uppförande, användning, nedmontering och skötsel av väderskyddet, om sådana finns,
7. Instruktioner för uppförande, användning, nedmontering och skötsel enligt 22 §, om det är frågan om en prefabricerad ställning.
(Arbetsmiljöverket, 2013)
Efter överlämnandet så bär Bas-U ansvar för den fortlöpande kontrollen.(AFS2013:4) Ställningen är dimensionerad att klara av de påfrestningar som kan uppkomma men det är av stor vikt att skyddet regelbundet kontrolleras så att inga brister har inträffat.
Man bör även vara beredd på eventuellt snöfall om väderskyddet används under
vinterhalvåret. Ställningen kan vara konstruerad så att ett behov av snöskottning föreligger.
(Arbetsmiljöverket, 2014)
3.2.5 Arbetsmiljöverkets inspektioner
Arbetsmiljöverket utför inspektioner på aktiva byggarbetsplatser med syfte att kontrollera att arbetsmiljön uppfyller de krav som föreskrifterna ställer. Inspektion sker på 5% av alla byggarbetsplatser per år i Sverige. Av de inspekterade byggarbetsplatserna saknas statistik över hur många som använder väderskydd. (Norelius, 2017)
I Sverige saknas statistik helt över hur många väderskydd som kontrolleras.
Vid Arbetsmiljöverkets inspektion av ställning och väderskydd utförs en enklare okulär översyn och sedan en kontroll av att arbetsgivaren kan uppvisa
dimensioneringsberäkningar och övriga handlingar enligt 57§ i AFS2013:4. (Norelius, 2017)
4 Faktainsamling
4.1 Litteraturstudier
Första delen av litteraturstudien handlade om att söka allmän information om väderskydd och även om olyckor relaterat till väderskydd. Sedan studerades forskningsrapporter och gamla examensarbeten om väderskyddets för- och nackdelar vilket gav en uppfattning om hur ett väderskydd ska planeras och användas för bästa resultat.
Dessa rapporter användes mest:
• Rapport 0604 – Väderskyddad produktion. Framtidens byggande
• Rapport 0404 – Väderskyddad produktion. Möjligheter och erfarenheter
I andra delen av litteraturstudien gjordes en fördjupning av gällande lagar och regler. BBR, PBL, AML och AFS studerades för att få en helhetsbild över viktiga paragrafer relaterat till väderskydd. Speciellt Arbetsmiljöverkets AFS 2013:4 – Ställningar har varit till stor hjälp i denna rapport.
Den tredje och avslutande delen av litteraturstudien utgjordes av sökning i Skanskas ledningssystem Vsaa. Här hittades all behövlig information för att beskriva hur Skanska ska jobba med väderskydd.
4.2 Intervju
Vid fördjupningen av AFS 2013:4 uppkom ett antal frågor och funderingar. En intervju bokades in med Åke Norelius, projektledare för nämnd AFS, där frågorna besvarades.
Intervjun medförde även en bättre helhetsbild över rådande problem med ställningar och väderskydd vilket bidrog till rapportens slutsatser.
Två intervjuer har även förts med ställningsentreprenörer med syfte att undersöka deras syn på orsaker till väderskyddsolyckor.
4.3 Fallstudie
Tre Skanska-projekt studerades mer ingående genom platsbesök och intervju med projektens respektive produktionsledning. Målet var att kontrollera hur informationen på Vsaa användes i praktiken.
Svaren har sammanställts efter intervjun och sedan skickats till den intervjuade för ett godkännande. Vissa frågor och förtydliganden har även besvarats via mail.
5 Genomförande
5.1 Skanskas arbete
5.1.1 Vsaa - Vårt sätt att arbeta
Vsaa är Skanskas ledningssystem som innehåller information om hur Skanska ska arbeta i projekt. Systemet bygger på lärdomar från tidigare erfarenheter och uppfyller ISO-
standarderna 9001, 14001 och OHSAS 18001. Tillsammans bildar de en stor databas där användaren kan hitta all nödvändig information om hur Skanska utför ett specifikt arbetsmoment. (Vsaa, 2017)
I Vsaa finns en utarbetad mall för ställningar och väderskydd som innehåller en arbetsmetod med tillhörande checklistor som beskriver hela arbetsgången i detalj, från planeringsstadiet till nedmontering. Arbetsmetoden bygger på gällande lagstiftning men har utökats med egna förtydliganden och kompletteringar för ett säkrare arbete. (Vsaa, 2017)
5.1.2 Planeringsprocessen för väderskydd
Inför användande av ställning/väderskydd ska behovet klarläggas. Information om ställningens omfattning, typ och hyrestid ska tas fram. En riskbedömning över byggnationen och dess omgivning ska göras med syfte att hitta den bästa
ställningslösningen för aktuellt projekt. Sedan ska en plan för uppförande, användning och nedmontering samt en arbetsberedning upprättas. Om det visar sig att ställningen behöver anpassas utöver monteringsmanualen ska en konstruktionsberäkning göras av
ställningsbyggaren. (Vsaa, 2017)
5.1.3 Val av ställningsentreprenör
Vid val av ställningsentreprenör ska alltid ramavtalspartner väljas i första hand. Om regionen saknar ramavtal för ställningsentreprenad måste entreprenören uppfylla de krav som Skanska ställer på ställningsentreprenörer.
Kraven som ställs på entreprenören är att denne är auktoriserad utav ställningsföretagens branschorganisation (STIB) eller i andra hand medlem i organisationen. Företaget ska ha en omsättning på minst 20 MSEK/år samt minst 20 stycken anställda. Man ska ha bedrivit ställningsverksamhet i minst 5 år och ha ett kreditvärdighetsbetyg på minst 40 i creditsafe.
Entreprenören ska uppnå förkvalificering grön eller mörkgrön.
Förtydligande som görs i avtalet som skrivs med entreprenören är att utförandet skall ske i enlighet med AFS2013:4 med ändringsföreskrifter. Utförandet skall även följa Skanskas dokument ”Säkra arbetsmetoder - Ställningar och väderskydd” gällande kompetenskrav, planering, säkerhetsrutiner, uppförande, användande, nedmontering och kontroll.
(Vsaa, 2017)
5.1.4 Skanskas egna tillägg till AFS2013:4
För att säkerställa att uppförande, användning och nedmontering, sker på ett säkert vis har Skanska kompletterat AFS2013:4 med egna tillägg. Tilläggen har kommit till utifrån erfarenheter från tidigare olyckor och tillbud.
Tilläggen utgör tillsammans 19 punkter som utöver AFS2013:4 skall följas. En av punkterna är direkt riktad mot väderskydd:
”Vid montering av väderskydd skall avtalsbilagor ”Säkra arbetsmetoder – Temporära konstruktioner” följas”
”Temporära konstruktioner” är ett dokument under Skanskas ”säkra arbetsmetoder”.
Dokumentet finns till för att klargöra hur man skall upprätta konstruktionen på ett säkert sätt. Handlingen säger bland annat att om behovet föreligger ska en konstruktör göra beräkningar för konstruktionen, dennes arbete ska sedan granskas av en person som utsetts till granskare. Detta görs som en säkerhetsåtgärd för att eventuella brister eller fel i
beräkningar ska upptäckas.
(Vsaa, 2017)
6 Resultat
6.1 Skanskas arbete i praktiken
Tre ROT-projekt som använder eller har använt väderskydd under produktionen har intervjuats och besökts för att kontrollera hur arbetet med väderskydd har genomförts under projektets gång. Syftet med intervjuerna var att kontrollera om arbetsmetoderna i Vsaa har följts och hur de upplevts.
6.1.1 Projekt 1 - Sjukhus
Projektet är under produktion och det genomförs en totalrenovering parallellt med en tillbyggnad av ett sjukhus. Totalrenovering innebär i detta fall att byggnaden ska rivas ner till stommen och sedan rustas upp till modern sjukhusstandard. Man ska även bygga på två våningar på sjukhuset.
Intervjun hölls med produktionschefen för projektet.
Planering av väderskydd
Det bestämdes tidigt i projekteringsfasen att väderskydd var nödvändigt.
Entreprenadformen är av typen partnering vilket innebar att Skanska fick vara med och påverka i större utsträckning vilket kan vara en faktor till att väderskydd fanns med redan i projekteringen. Beställaren krävde inte väderskydd i förfrågningsunderlaget men Skanska argumenterade för väderskyddets vikt i upphandlingen.
Ställning och väderskydd
I projektet används ett mobilt takväderskydd monterat på en inklädd fasadställning för att få ett fullständigt skydd från nederbörd. Ställningen och väderskyddet är dimensionerat efter gällande normer och regler från Eurocode. Man beräknande ej för en speciell snölast utan använde sig av AFS/Eurocodes norm om 0,6 kN/m2. Vindmässigt är väderskyddet beräknat för en maxvind på 10 m/s, vid högre vindstyrkor måste väderskyddet vara stängt.
Två utsedda personer från ställningsentreprenören arbetar heltid på arbetsplatsen för översyn, skötsel och ev. ombyggnad av ställningen/väderskyddet.
Beredskap
Under vintern stod en personkorg kopplad till kran i beredskap för snöskottning. Jour fanns även under kvällstid för snabb åtgärd vid plötsliga snöfall.
På entreprenadens dagliga genomgång informeras personalen om planerad öppning och stängning av väderskyddet för dagen. Öppning och stängning får endast ske efter ett godkännande av Skanskas produktionsledning.
Under varje dag sker kontinuerlig uppföljning av väderprognoser samt kontakt med kranförare, som har en vindmätare i hytten. På detta vis finns alltid en beredskap vid ökande vindstyrka och snöfall.
För- och nackdelar med väderskyddet
En omfattande rivning av ett befintligt fläktrum på högsta våningen och samtidigt nyproduktion av två våningar hade varit svårt att genomföra utan väderskydd menar produktionschefen. Dessutom använde byggnaden invändig takavvattning vilket hade kunnat orsaka fuktproblem utan väderskydd. Väderskyddet är enligt produktionschefen en grundförutsättning för denna typ av projekt.
Nackdel med väderskyddet är att det måste hållas stängt vid vindstyrkor över 10 m/s. vilket medför att inga kranlyft då kan genomföras.
Produktionschefen anser dock att väderskyddets nytta har övervunnit dess nackdel flertalet gånger.
Övrigt
• Ställning- och väderskyddshandlingar finns att tillgå på arbetsplatsen.
• Dokumenten i Vsaa användes.
• Ställningsentreprenören är avtalspartner till Skanska och införstådd i Skanskas sätt att arbeta.
6.1.2 Projekt 2 - Kontor
Projektets produktionsfas är slutförd och i dagsläget pågår viss lokalanpassning för byggnadens hyresgäster. Projektet innebar rivning ner till stommen invändigt samt
tillbyggnad mot ljusgårdar, där väderskydd användes. Intervjun hölls med produktionschef för projektet.
Planering av väderskydd
Det bestämdes i projekteringen att väderskydd ska användas över två ljusgårdar på fastigheten. Från början var tanken att täcka in båda ljusgårdar med ett stort väderskydd.
Det konstaterades dock riskfyllt på grund av väderskyddets stora spännvidder som krävdes och de olika elevationerna på byggnadens tak. Detta resulterade i ett mindre väderskydd över varje ljusgård.
Beställaren hade inga krav på väderskyddet utan Skanska tog initiativet i sitt anbud.
Ställning och väderskydd
I projektet användes två mobila takväderskydd vars rälsbanor monterades genom underliggande bjälklag. Väderskydden var öppningsbara i 4 sektioner för att förenkla kranlyft genom taket.
Ställningsentreprenören behöll ansvaret över väderskyddet genom hela produktionen. De ansvarade för den dagliga skötseln och var även ansvariga för att öppna och stänga väderskyddet varje dag. BAS-U delegerade dessutom ställningsentreprenören att utföra kontrollronderna av väderskydden.
Beredskap
Ställningsentreprenören hade jour och stod i beredskap dygnet runt. En väderstation fanns på byggarbetsplatsen och var inställd på att larma till jouren vid en viss vindstyrka.
Beredskap fanns för snöskottning vid nederbörd.
För- och nackdelar med väderskyddet
Väderskydden gav ett fullgott skydd mot nederbörd under pågående rivningsarbeten som fortlöpte utan väderstörning.
Det var dock tidskonsumerande att öppna/stänga väderskydden varje dag.
Produktionschefen uppskattar att det tog 1 timme för 4 man per öppning/stängning. Man var även tvungen att göra extra kontroller av väderskydden under och efter hårda vindbyar.
Övrigt
• Vsaa användes men de aktuella versionerna av arbetsmetoder och checklistor fanns inte under projektets genomförandetid.
Den intervjuade produktionschefen delade även med sig av sina egna tankar kring hur ett väderskydd bör användas:
• Rent generellt är grundlig planering nyckeln till ett lyckat projekt. Snabba och provisoriska lösningar medför höga kostnader och bör undvikas. Detta gäller i högsta grad för väderskydd.
• Det är bättre att beställa in väderskydd som tjänst än produkt. Dvs. att ansvaret alltid ligger på ställningsentreprenören istället för att ansvaret överlåtes till Skanska efter färdigmonterad ställning. Detta på grund av att
ställningsentreprenören arbetar med väderskydd dagligen och bör således inneha större kunskap om skötsel, kontroll och dyl.
• Något som stärker ovanstående är att ansvarsfrågan kan bli otydlig i Skanska vid exempelvis semester eller omorganisering i produktionsledningen.
6.1.3 Projekt 3 - Skola
Projektet är en totalrenovering under produktion. Byggnaden rivs ner till stommen invändigt och byggs sedan upp för att klara dagens ställda krav på verksamheten.
Intervjun hölls med produktionschefen för projektet och en arbetsledare. Värt att notera är att produktionschefen tillsats efter omstruktureringar i projektet och hade således bara varit där cirka en månad vid intervjutillfället.
Planering av väderskydd
Beställaren ställde inget krav på väderskydd. Skanska var delaktig i projekteringen och vid framtagande av systemhandlingar föreslogs väderskydd för att på förhindra fuktproblem då stora ytor av taket helt behövde ersättas.
Ställning och väderskydd
Väderskyddet består av en inklädd fasadställning kombinerat med ett fast takväderskydd.
De intervjuade var osäkra på hur ställningen och väderskyddet beställts men enligt dem är det en helhetslösning beställd från en ramavtalsleverantör.
Beredskap
Ställningsentreprenör har beredskap för extremväder.
För- och nackdelar med väderskyddet
Fördelen är en torr produktion utan väderstörning.
Nackdelen är att ställningen varit i vägen i vissa arbetsmoment.
Övrigt
• Ställningshandlingarna fanns inte att tillgå på arbetsplatsen. Det rådde viss osäkerhet om var den tagit vägen men troligen har ställningsentreprenören tagit den inför nedmontering av vissa sektioner av ställningen
• Ingen av de intervjuade var med i projekteringsskedet och således vet man inte hur Vsaa använts tidigare.
6.2 Lärdomar från tidigare tillbud och olyckor
På Skanskas intranät finns ett arkiv där allvarliga händelser rapporteras in och lagras för att man ska få information om vad som hänt och hur man ska förebygga liknande händelser i andra projekt. Dessa inrapporterade händelser kallas för Säkerhetsmeddelanden och finns tillgängliga för hela Skanskas personal. (Vsaa, 2017)
6.2.1 Inrapporterade händelser gällande väderskydd/ställning
2015: Ställning i blåst – Tillbud och olycka
Under en pågående fasadrenovering i Malmö användes en inklädd ställning på fasaden.
Platsen var ca 20 meter från havet och var således särskilt utsatt för vind. Trots att förberedelser gjordes inför stormen ”Egon” inträffade flera tillbud och en olycka under stormen. (Vsaa, 2017)
2015: Ställning välte – Tillbud
Vid uppförande av ett parkeringshus välte en ställning vid en kraftig vindby. Orsaken var att ställningsmontörerna frångick monteringsinstruktionerna och uppförde ställningen utan tillräckligt antal förankringspunkter. Ställningen byggdes i två etapper i höjdled varav den första etappen var i nivå med parkeringshusets färdigställda stomme. Den andra etappen, dvs. påbyggnaden, byggdes innan stommen var uppförd i samma höjd och kunde således inte förankras tillräckligt. (Vsaa, 2017)
2017: Ställning kollapsar – Tillbud
På arbetsplatsen fanns en ställning med heltäckande väderskydd som uppfördes av Skanskas kontrakterade ställningsentreprenör. Vid arbetet med att färdigställa fasaden uppdagades att ett antal ställningsförankringar hindrade fasadarbetet. Således togs
förankringarna bort stegvis vilket resulterade i att ställningen slutligen kollapsade under en natt med både snöfall och kraftig vind. (Vsaa, 2017)
6.3 Ställningsentreprenörer
Intervjuer genomfördes med två olika ställningsentreprenörer. Företagen tillhandahåller väderskydd för byggproduktion och är två av de större ställningsentreprenörerna i Sverige.
Intervjuerna gjordes för att få en uppfattning om hur mycket av deras uthyrda material som har blivit skadat under tiden det varit monterat i samband med väderskydd. Vi ville även få svar på orsaken till att skadorna uppkommit och om detta berodde på fel i dimensionering eller på bristande underhåll. Samt även vem som får ta kostnaden när ett väderskydd skadas.
Vårt resultat från intervjuerna visar på att båda företagen får tillbaka skadat material, dock är det en mycket liten del av det skadade materialet som har att göra med väderskydd.
Resultatet visar även på att orsaken till att väderskydd kollapsat beror på bristfälliga kontroller och dålig beredskap vid framför allt extremt väder. Båda intervjuerna poängterade att efter att väderskyddet har uppförts och godkänts överlämnas oftast ansvaret till beställaren. Beställaren (kunden) är sedan ansvarig för att underhålla väderskyddet och får således stå för kostnaden vid uppkomna skador.
7 Diskussion och slutsatser
7.1 Varför rasar väderskydd?
Denna rapport ger ej ett definitivt svar på frågan. Vi anser dock att rapportens syfte och målformuleringar har uppnåtts med motivering att rapportens frågeställningar har besvarats på ett sätt som öppnar upp för en diskussion om de betydande momenten i användning av ett väderskydd. I nedanstående rubriker belyses viktiga områden för en säker
väderskyddsanvändning och vi presenterar även våra egna tankar och slutsatser om vad som kan vara orsaken till att väderskydd rasar.
7.2 Uppföljning av lagar och föreskrifter
7.2.1 AFS2013:4 – Ställningar
Med syfte att få en bättre helhetsbild över rådande föreskrifter utfördes en intervju med Åke Norelius, projektledare för författningssamlingen. Intervjun gav god insyn i hur AFS2013:4 bearbetats för att främja arbetsmiljön och framförallt säkerheten på byggarbetsplatsen.
Arbetsmiljöverkets föreskrift ”AFS2013:4 – Ställningar” ger en utförlig beskrivning av vad som krävs för ett säkert användande av väderskydd och ställning. Det ska dock poängteras att föreskrifterna endast förklarar vad som ska uträttas men hur är upp till arbetsgivaren att tolka. Exempelvis krävs det att arbetsgivaren kontrollerar
ställningen/väderskyddet fortlöpande under byggtiden men hur kontrollen ska utföras och vad som bör kontrolleras är arbetsgivarens ansvar.
Slutsats:
Vår studie av gällande regelverk AFS2013:4 - Ställningar visar att en korrekt tillämpning av regelverket är tillräcklig för att uppföra och använda väderskydd på ett säkert sätt.
7.2.2 Möjlig säkerhetsrisk
Enligt AML kap. 3 3a§ krävs bara att incidenter där ett väderskydd kollapsat behöver inrapporteras om en arbetstagare fanns på arbetsplatsen vid incidentens tidpunkt. Om en incident sker som innebär olycka för tredje man går det via polismyndigheten istället.
Om en incident sker utan att arbetstagare fanns på platsen och om ingen annan kommer till skada behöver det alltså inte rapporteras in. Detta medför ett antal problem:
1. Ingen anmälan behöver göras till Arbetsmiljöverket.
2. Det förs inte statistik på samtliga väderskydd som kollapsat vilket gör det omöjligt att dra slutsatser om detta är ett aktuellt problem eller inte.
3. Arbetsmiljöverket gör ingen utredning om varför ett väderskydd kollapsat vilket gör det omöjligt att fastställa orsaken och dra lärdom av händelsen.
• En utredning skulle även kunna påvisa om gällande regelverk är bristfällig och behöver revideras ytterligare.
• En utredning skulle också kunna ge svar på huruvida arbetsgivaren använt regelverket eller ej.
Slutsats:
Samtliga väderskydd som kollapsar bör utredas för att förebygga allvarliga händelser i framtiden.
7.3 Skanskas arbetsätt
7.3.1 Ledningssystem och intranät
Skanska arbetar aktivt med ledningssystemet Vsaa med syftet att ge personalen medvetenhet om Skanskas sätt att arbeta. Genom att följa de metoder som beskrivs i systemet skapas en förutsättning för att alla arbetsmoment utförs på samma sätt i varje individuellt projekt. Utöver detta är Vsaa en bank fylld av kunskap och erfarenhet där tidigare misslyckanden och olyckor dokumenteras för att förhindra att de uppstår igen.
Vid sökning på väderskydd hittades flertalet dokument med olika relevans för sökningen.
De mest relevanta sökträffarna innehöll tydliga beskrivningar och checklistor som ska användas vid planering, uppförande och användning av ställning med väderskydd. Andra träffar hade en otydlig koppling till väderskydd och upplevdes som vilseledande. I praktiken anar vi att en viss förvirring kan uppstå vid sökning eftersom det inte finns en tydlig struktur för de träffar som erhålls.
Slutsats:
Skanskas ledningssystem Vsaa innehåller tillräcklig information för hur man ska arbeta säkert med väderskydd.
7.3.2 Från teori till praktik
Vsaa ger en tydlig bild av hur Skanska vill styra sin organisation mot en hållbar och framförallt säker riktning. De arbetsmetoder som finns att tillgå är ingen rekommendation utan de ska följas i genomförandet av ett projekt.
Vi upplevde att kunskapen om Vsaa såg olika ut beroende på faktorer såsom erfarenhet och den anställdes tid på Skanska. Med andra ord finns det en skillnad på om man fostrats i Skanska eller om man formats av ett annat företags synsätt och arbetsmetoder. De som har arbetslivserfarenhet från ett annat företag riskerar att luta sig tillbaka på sin egen erfarenhet och missar viktig information om hur Skanska utför specifika arbetsmoment enligt Vsaa.
Vi kunde från intervjuerna som utfördes med de 3 berörda projekten se att Projekt - Kontor och Projekt - Sjukhus kunde besvara våra frågor väldigt omgående och grundligt. Vid Projekt - Skola hade produktionschefen svårare att ge svar på intervjufrågorna, detta kan vara ett direkt resultat av att personen var ny på arbetsplatsen och inte arbetat länge på Skanska.
Vi kunde dock ändå tolka resultaten från intervjuerna att Vsaa hade följts i alla 3 projekt, men att projektchefen för skolan inte har samma rutin kring hur man på Skanska arbetar med de berörda frågeställningarna.
Värt att poängtera är vad Produktionschef - Kontor sa under intervjun angående
ansvarsfrågan för väderskyddet, att ansvarsfrågan kan bli otydlig vid semestertid och vid omorganisering i produktionsledningen.
Enligt vår uppfattning är detta just vad som skett på Projekt - Skola där produktionschefen nyligen tillträtt projektet och av den anledningen inte mottagit all information från
överlämnandet av väderskyddet.
Vi håller även med Produktionschef - Kontor om att den bästa lösningen är att köpa hela tjänsten kring väderskyddet och inte bara beställa ett väderskydd. Om man redan vid upphandlingen specificerar att ställningsentreprenören skall ha ansvaret för kontroller och beredskap för väderskyddet så minimeras risken att den som annars blir ansvarig skulle ha för lite kunskap i området.
Slutsats:
Ansvarsfrågan för väderskydd kan bli otydlig vid omorganisering i projektets produktionsledning.
7.4 Lärdomar
I de händelser beskrivna i 5.2.1 har den mänskliga faktorn varit en av grundorsakerna till att tillbud och olyckor skett. På grund av bristande kommunikation mellan Skanska och ställningsentreprenören samt otillräcklig kunskap om ställningar har missförstånd skett.
Utifrån intervjuerna med ställningsentreprenörerna finner vi även här att den mänskliga faktorn har tidigare varit orsaken till att olyckor sker. Detta eftersom att bristande underhåll varit den bidragande orsaken när väderskydd har kollapsat.
Slutsats:
Skanska har lärt sig från tidigare olyckor genom att utreda vad som gick fel och sedan gjort ändringar för att förhindra liknande händelser från att uppstå igen.
Den mänskliga faktorn har varit en bidragande orsak till att väderskydd tidigare rasat.
8 Rekommendationer
8.1 Arbetsmiljöverket
• Anmälningsplikt vid samtliga väderskydd som rasat bör regleras i AFS:en.
• En utredning bör tillsättas vid samtliga väderskydd som rasat. Entreprenören kan föra interna utredningar men lärdomen av vad som gått fel skulle få bättre spridning om en myndighet klev in. Det skulle även få entreprenören att bli mer ordentlig i sitt arbete.
8.2 Skanska
• Väderskydd bör beställas som en tjänst istället för produkt med motivering att ansvaret alltid ska ligga på ställningsentreprenören.
o Dels för att ställningsentreprenören har mer kunskap om väderskyddet och kan därav uppfatta väderskyddets kondition och utföra nödvändiga
åtgärder där så krävs.
o Dels för att ansvarsfrågan kan bli otydlig i samband med omorganiseringar i Skanskas produktionsledning.
• Viss förbättringspotential finns i sökmotorn på Vsaa för att underlätta för användaren.
Referenser
Tryckta Källor
Arbetsmiljöverket, 2013. Ställningar. Stockholm: Anna Middelman.
Arbetsmiljöverket, 2014. Säkra Ställningar. 1 red. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Axelsson, K., Larsson, B., Sandberg, S. & Söderlind, L., 2004. Väderskyddad produktion.
möjligheter och erfarenheter, Göteborg: FoU-Väst.
Boverket, 2015. Regelsamling för byggande, BBR. 1 red. Karlskrona: Boverket.
Larsson, B. & Söderlind, L., 2006. Väderskyddad produktion. Framtidens Byggande, Göteborg: FoU-Väst.
Nevander, L. E. & Elmarsson, B., 2016 . Fukt handbok. Praktik och teori. tredje red.
Hässleholm: AB Svensk Byggtjänst .
Norling Mjörnell, K., 2007. ByggaF Metod för fuktsäker byggprocess, Göteborg: FoU- väst.
Elektroniska källor
Arbetsmiljöverket, 2017. av.se. [Online]
Available at: https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/lagar-och-regler-om- arbetsmiljo/arbetsmiljolagen/
[Använd 21 5 2017].
Aretsmiljöverket, 2017. av.se. [Online]
Available at: https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och- inspektioner/publikationer/foreskrifter/#3
[Använd 18 05 2017].
Riksdagen, 2017. riksdagen.se. [Online]
Available at: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/plan--och-bygglag-2010900_sfs-2010-900
[Använd 21 5 2017].
Skanska, 2017. one.skanska.com. [Online]
Available at: https://one.skanska.com/sv-se/my-unit/organizational-units/skanska- sweden/support/arbetsmiljo-och-sakerhet/globala-sakerhetsstopp/
[Använd 14 5 2017].
Skanska, 2017. Skanska.se. [Online]
Available at: http://www.skanska.se/om-skanska/skanska-i-sverige/verksamheten-i- sverige/
[Använd 16 5 2017].
Skanska, 2017. Skanska.se. [Online]
Available at: http://www.skanska.se/om-skanska/skanska-i-sverige/kort-om-skanska/
[Använd 24 3 2017].
Skanska, 2017. Skanska.se. [Online]
Available at: http://www.skanska.se/om-skanska/skanska-i-sverige/historia/
[Använd 31 3 2017].
Skanska, 2017. Skanska.se. [Online]
Available at: http://www.skanska.se/om-skanska/hallbarhet/sakerhet/
[Använd 14 5 2017].
Vsaa, 2017. vsaa.skanska.se. [Online]
Available at: https://vsaa.skanska.se/
[Använd 19 4 2017].
Muntliga källor
Norelius, Å., 2017. AFS2013:4 [Intervju] (20 4 2017).
Bilagor
Bilaga 1 - INTERVJU – Åke Norelius, Arbetsmiljöverket 2017-04-20 Bilaga 2 - PROJEKT 1, INTERVJU – Produktionschef, Sjukhus 2017-05-15 Bilaga 3 - PROJEKT 2, INTERVJU – Produktionschef, Kontor 2017-04-28 Bilaga 4 - PROJEKT 3, INTERVJU – Produktionschef, Skola 2017-04-28 Bilaga 5 - Intervju – Ställningentreprenör 1
Bilaga 6 - Intervju – Ställningentreprenör 2
