Nedan kommer vi diskutera vårt resultat och koppla till tidigare forskning, samt diskutera vårt metodval och hur man vidare kan forska kring makt mellan barn.
6.1 Resultatdiskussion
Makt kan komma till uttryck på olika sätt beroende på situation och barn. Ivar styrs av Ruth men till exempel inte av Alice, det kan bero på att Ivar ser mer upptill Ruth än Alice, det kan även bero på tidigare relationer till varandra. Makt är också situationsbundet och beroende på situation så tar olika barn makt eftersom de känner att de har kunskap inom ett visst område. Det här kunde vi se i våra observationer då Alice försöker styra memoryspelet eftersom hon kan reglerna, men lyckas i den här situationen inte ha kvar makten eftersom de andra barnen inte lyssnar på henne.
Den negativa makten kommer till uttryck då Ruth styr över alla Ivars beslut och inte lyssnar på Ivars åsikter. Det här såg vi under observationerna då ett barn var så bestämt att ett annat barn följde alla hans/hennes beslut och tankar och inte gav något motstånd. Öhman (2009) menar att barn gör motstånd till den som har makten genom att protestera och förhandla, som vi såg då Ruth sa emot Bea och Lisa, vilket som beskrivs under rubriken ”Tyst”. Det vi mest såg var när en styrde och de andra följde utan att ge motstånd. Det här kunde vi se i flera av våra observationer, till exempel då Ruth styr över Ivar i memoryspelet.
Tullgren (2003) och Palla (2011) har undersökt makt i olika situationer och använder sig utav Foucaults teorier, där de båda redogör för att kunna utöva makt behövs hjälp utav olika tekniker och redskap. Här ges en förståelse för att oavsett om man utgår från Foucaults eller Ravens maktperspektiv så kan makt indelas i olika kategorier, eller som Foucaults menar olika tekniker. Vi har alltså som Tullgren (2003) och Palla (2011) kommit fram till att barn tar hjälp av olika medel för att kunna utöva makt över andra
barn. Vilket medel eller kategori de ska använda sig utav är underförstått hos barnen, de vet vad de ska göra i olika situationer för att få makt och behöver inte fundera över vilken kategori de ska välja. Det här är något som vi fått en förståelse för under analyserandet då vi sett att barnen agerar snabbt och vet precis hur de ska göra för att kunna styra över någon annan.
För att kunna utföra makt måste man ha kunskap inom området (Palla, 2011). Det här tycker vi inte stämmer överens med våra observationer då vi beskriver en situation där Alice har kunskap om ett spel men ändå inte får möjlighet att utöva makt över spelet. Det här tror vi beror på att de andra barnen inte vill lyssna på hennes kunskap, trots att de vet att hon har rätt. Här får vi en förståelse för att makt och kunskap inte behöver höra samman, utan det beror även på den personen som utför makten, att han/hon måste vara en stark individ för att kunna styra över andra. Här får vi en förståelse för att makt kan bero på många faktorer, såsom vilken kategori man väljer att använda och på personens självförtroende samt gruppens individer. Makt är inget förutbestämt utan beror helt och hållet på hur situationen ser ut och hur alla agerar i just den situation där makt utförs.
Vi har gjort våra observationer under den fria leken där barnen använder sig utav av fantasilek. Vi ser att fantasileken utspelas på saker som barnen upplevt i verkliga livet som de sedan gör om till lek på förskolan. Russ (2016), Lillemyr (2013) och Knutsdotter Olofsson (2003, 2009) skriver alla tre att leken utspelar sig på verklighetsbaserade erfarenheter. Analyserna visar att barnen bygger sina lekar på saker de upplevt och kan genom den fria leken använda makt på olika sätt.
Resultat vi kom fram till efter att studien är genomförd, är att barn använder sig av olika maktkategorier och vet vilken förutsättning som fungerar vid just olika tillfällen. Vi kom även fram till att makt kan vara både positiv och negativ. Positiv makt är bra för barnen att utföra för att hjälpa andra barn in i leken, men även få känna att han/hon får bestämma.
6.2 Slutsatser
Vårt syfte för studien var att undersöka makt mellan barn i deras fria lek på förskolan. Vi har uppnått vårt syfte genom att vi undersökt makt mellan barn och då fått syn på att makt utspelas i den fria leken på olika sätt. En slutsats vi kom fram till är att det är väldigt viktigt att som förskollärare vara närvarande i barns lek för att kunna förhindra negativ maktutövning. Vi kom även fram till att det oftast är ett barn som styr och de andra barnen vet vad han/hon vill och följer oftast utan att säga emot. En annan slutsats vi kom fram till är att om förskolläraren är närvarande i barns lek kan det här förebygga att ett barn styr över de andra barnen. Genom att vara närvarande som förskollärare förebyggs den negativa makten och i stället kan förskolläraren hjälpa till att skapa den positiva makten. Genom den här studien kan vi alltså konstatera att förskollärarens närvaro är viktig för att leken ska upplevas positiv av alla barn.
6.3 Metoddiskussion
I insamlingen av materialet valde vi att använda oss av videoinspelningar och fältanteckningar. Anledningen till att vi valde att använda oss av båda metoderna var för att få in så mycket material som möjligt vid olika tillfällen. Vi valde vilka situationer som skulle filmas och antecknas och är medvetna om att det här kan påverka resultatet av studien. De situationer vi sedan analyserade var relevanta för vår studie. Eftersom vi valt ut materialet vi analyserat kan det medföra att om någon annan genomför samma studie kan resultaten skiljas åt. Resultatet kan också bli annorlunda beroende på vilken förskola och barngrupp som studeras. Vidare tror vi också att miljön har en stor betydelse för resultatet, då ytan vi observerade var väldigt liten och barnen befann sig i stort sett i samma rum. Skulle observationen gjorts på en förskola med fler rum hade resultatet antagligen blivit annorlunda.
Under analyserandet har vi även haft i åtanke att all empiri kanske inte stämmer överens med verkligheten då vi tyvärr inte fått in samtycke från hela barngruppen. Det här upplevde vi som ett problem då en helhetsbild av gruppens maktutövning inte framkom, det här är något att ta med sig när andra studier ska genomföras. Det är viktigt att skicka
ut samtyckesblanketter till flera grupper för att kunna observera den grupp där man får in flest samtycke, för att få ett så verklighetsbaserat resultat som möjligt.
6.4 Förslag till fortsatt forskning
Efter att vi utfört denna studie tänker vi att arbetet vidare kan vara att studera genusfrågan, genom att då titta på makten utifrån ett genusperspektiv. Är de någon skillnad på om en flicka eller pojke styr? Vilket kön styr mest? Och vilket kön lyssnar man mest på?
Vidare kan även förskollärarnas roll i olika maktförhållanden studeras, hur förskolläraren agerar när makt uppstår? Och hur arbetar förskolläraren för att den negativa makten ska försvinna? Den här studien har gett oss många nya insikter kring makt i förskolan så som hur barn använder sig utav makt och om barn ger motstånd eller inte.