Examensarbete i fördjupningsämnet
Barndom och lärande
15 högskolepoäng, grundnivå
”Det är rätt, jätterätt!”
En studie om makt mellan barn i deras fria lek på en
förskola
“That`s right, just right!”
A study about dominance among children in their independent play at a preschool
Mathilda Nilsson
Elin Svensson
Förskollärarexamen 210hp Examinator: Mariann Enö Datum för slutseminarium: 2017-05-29 Handledare: Fanny Jonsdottir
FAKULTETEN FÖR LÄRANDE OCH SAMHÄLLE
Barn Unga Samhälle
Förord
Efter att ha skrivit en del arbeten tillsammans bestämde vi oss även för att skriva examensarbetet tillsammans. Vi känner att vi i skrivandprocessen kompletterar varandra och har ett bra samarbete. Alla delar av vår studie är skrivna gemensamt av oss och vi vill därför tacka varandra för ett bra samarbete. Vi vill även tacka förskolan, pedagoger och barn för att vi fått genomföra vår studie på er förskola, detta har gjort att studien blivit fullständig. Vi vill också tacka Sara Karlsson och Janicke Hallkvist för att ni kontur läst arbetet. Vi vill även tacka vår handledare Fanny Jonsdottir som genom kompetens och erfarenhet hjälpt oss under processens gång.
Abstract
I denna studie kommer vi studera makt mellan barn i den fria leken. Studiens syfte är att undersöka makt mellan barn i deras fria lek på förskolan. Vi har valt att studera detta utifrån två frågeställningar, Har vissa barn större makt i leken än andra och hur kommer den till uttryck? Gör barn utan synlig makt motstånd eller följer det barnet som har makten? Om barnet skulle göra motstånd, hur utförs då motståndet? För att få svar på frågeställningarna har vi använt oss av en kvalitativ metod där observationerna genomförts med hjälp av mobiltelefon och fältanteckningar.
För att analysera vår empiri har vi använt oss utav Bertram H. Ravens sex maktkategorier. Vi kom fram till att barn använder fyra utav Ravens maktkategorier i leksituationer. Makt framkommer dagligen på förskolan och kan vara både positiv och negativ. Barn som använder sig utav makt vet hur de ska gå tillväga för att ta makten. Makt kan utspela sig både verbalt och icke-verbalt då underordnade barn vet vad han/hon med makt vill ha. Vi har i vår studie kommit fram till att underordnade barn sällan gör motstånd. Slutsatser vi kom fram till är att det är väldigt viktigt att som förskollärare vara närvarande i barnens lek för att kunna förhindra negativ maktutövning. Genom att vara närvarande som förskollärare förebyggs den negativa makten och i stället kan förskolläraren hjälpa till att skapa den positiva makten. Genom den här studien kan vi alltså konstatera att förskollärarens närvaro är viktig för att leken ska upplevas positiv av alla barn.
Innehållsförteckning Abstract ... 3 1. Inledning ... 7 1.1 Syfte ... 8 1.2 Frågeställningar ... 8 2. Teoretiska perspektiv ... 9 2.1 Maktens kategorier ... 9
2.1.1 Tvångsmakt (Corecion power) ... 9
2.1.2 Belönande makt (Reward power) ... 10
2.1.3 Legitim makt (Legitimate power)... 10
2.1.4 Expertmakt (Expertise power) ... 10
2.1.5 Informationsmakt (Informational power) ... 11
2.1.6 Personlig makt (Referent power) ... 11
2.1.7 Sammanfattning av social makt ... 11
3. Tidigare forskning ... 13 3.1 Makt ... 13 3.2 Leken ... 15 4. Metod ... 17 4.1 Val av metod ... 17 4.1.1 Observationer... 17 4.2 Urval ... 18 4.3 Genomförande ... 18 4.4 Etiska överväganden ... 20 4.5 Analysförfarande ... 21
5. Resultat och analys ... 22
5.1 ”De är rätt, jätterätt!” ... 22
5.2 ”Ta i billådan” ... 23
5.3 Makt under tystnad ... 24
5.4 ”Den får du!” ... 25
5. 5 ”Nä, Nä STOP!” ... 25
5.6 ”Jag vann”... 27
5.8 ”Tyst!” ... 29
5.9 Sammanfattning ... 30
6. Diskussion och slutsatser ... 32
6.1 Resultatdiskussion ... 32
6.2 Slutsatser ... 34
6.3 Metoddiskussion ... 34
6.4 Förslag till fortsatt forskning ... 35
7. Referenslista ... 36
1. Inledning
Efter den verksamhetsförlagda utbildningen var vi båda överens om att en studie kring makt mellan barn var en viktig studie att göra. Eftersom vi på våra praktikplatser sett maktutövande redan på småbarnsavdelningar, intresserade det här oss båda och vi kände att vi som blivande förskollärare ville bidra med en studie som är en hjälp för arbetet kring makt på förskolan.
Makt är något som finns världen över, till och med i barns lek. Makt kan utspelas på flera olika sätt. I den här studien har vi valt att studera maktens betydelse i leken mellan barn. I Läroplanen för förskolan Lpfö 98 (Skolverket, 2016) skrivs det om demokratiska värderingar och om individens frihet. Barn ska genom förskolan få förutsättningar för hur man ska vara med och mot andra barn. Förskolan ska även ge barnet förutsättningar så att han eller hon utvecklas som individ. Barnen ska bli medvetna om varje individs rättigheter och skapa en förståelse för varandras olikheter, vilket Öhman (2009) nämner då hon skriver om makt och individens rättigheter och om hur makten fördelas mellan barn. Enligt Johansson (2007, refererad i Öhman, 2009) menar Öhman att
Barn tar och ger varandra makt. Men makten fördelas inte lika mellan barn. Barn kan dela lika mellan varandra och de kan värna om varandras väl. Men de kan också utesluta varandra och ta ifrån varandra rättigheter” (Öhman, 2009 S.173).
Utifrån Öhmans (2009) citat får man en förståelse för att makten kan uppstå och utspelas på många olika sätt inom förskolans verksamhet.
I vår studie studerar vi begreppet makt, vilket finns i förskolan och kan tas ut på olika sätt. I läroplanen för förskolan Lpfö 98 skrivs det inte om makt det som däremot kommer fram är att ”förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde…” (skolverket, 2016 S.8). Det här citatet leder in på makt då ingen ska styra över någon annan, alla ska ha rätt till sin egen vilja och det är något förskolan ska jobba med. Makt är alltså något som förskollärare måste se och jobba med då jämlikhet är något som ska finnas integrerat i verksamheten. Den här studien är
angelägen för verksamma och blivande förskollärare eftersom makt är något där barn kan ta tillvara på varandras erfarenheter men även där barn kan styra och ställa över andra barns rättigheter. Den här studien ger en inblick i dagliga situationer där makt och fri lek tillsammans skapar situationer som kan vara både positiva och negativa för barn.
1.1 Syfte
Studiens syfte är att undersöka makt mellan barn i deras fria lek på förskolan.
1.2 Frågeställningar
• Har vissa barn större makt i leken än andra och hur kommer den till uttryck? • Gör barn utan synlig makt motstånd eller följer det barnet som har makten? Om
2. Teoretiska perspektiv
Nedan beskrivs Ravens maktkategorier och dess betydelse i den här studien. Makt kommer att beskrivas utifrån Bertram H. Raven som intresserar sig för inflytande och sociala maktrelationer. Han har skrivit en bok och ett antal artiklar kring det här (Raven, 2006). Han blev viktig i vår studie eftersom vi utgår från hans sex olika kategorier kring makt. Ravens maktkategorier är skrivna på engelska och vi har därför översatt dessa till svenska.
2.1 Maktens kategorier
Raven (2008) redogör för begreppet makt, vilket han definierar som en påverkan på en annan persons tro, attityder eller beteenden. Makt uppstår endast då minst två personer är involverade i en viss situation och därmed påverkar varandra. Enligt Raven (2008) är den övergripande kategorin för makt, social power alltså social makt. Raven delar in den sociala makten i sex kategorier: Tvångsmakt, belönande makt, legitim makt, expertmakt, informationsmakt och personlig makt. I följande text beskriver vi de sex kategorierna, vi översätter kategorierna vilket medför att det är vi som tolkar Ravens kategorier nedan.
2.1.1 Tvångsmakt (Corecion power)
Den första kategorin handlar om tvångsmakt som innebär att den som har makt ger bestraffningar och minskar på belöningar. Raven (2008) beskriver den här kategorin som negativ då överordnade använder sig utav tvång. Författaren ger exempel på vad tvångsmakt kan innebära och menar att tvångsmakt kan vara när maktinnehavaren påtvingar den underordnade att utföra något som han eller hon inte vill. Vid lyckat utförande av underordnade fås i bästa fall en belöning såsom löneförhöjning eller särskilda arbetsrättigheter, men det kan också visa sig att arbetet gjorts i onödan och då
fås ingen belöning. Det här kan leda till att personen som blir utsatt blir kränkt och att hans eller hennes sociala normer inte blir accepterade (Raven, 2008).
2.1.2 Belönande makt (Reward power)
Den andra kategorin handlar om belönande makt där Raven (2008) menar att överordnade använder sig utav lockelse, vilket innebär att personen ifråga använder materiella saker för att locka. Den här sortens makt styr underordnades beteende, dock kan det vara så att personens attityd och värdering inte ändras. Om lockelsen skulle försvinna kommer även överordnade att förlora förmågan att styra den underordnade. Författaren ger en beskrivning på det här och förklarar det som att belönande makt är när överordnade lockar med en belöning och underordnade får belöningen när arbetet är utfört. Överordnade hotar med straff om inte arbetet utförs.
2.1.3 Legitim makt (Legitimate power)
Den tredje kategorin är legitim makt, som innebär att överordnade bestämmer och underordnade följer det som överordnade bestämmer. Makt ger en skyldighet att rätta sig efter den överordnade. Raven (2008) delar upp legitim makt i fyra olika kategorier: Position power (positionsmakt), power of reciprocity (Ömsesidig makt), power of equity (Rättvis makt) and power of responsibility (Ansvarsmakt). Utifrån dessa fyra kategorier har vi i empirin enbart sett positionsmakten. Enligt Raven (2008) är
positionsmakt den största formen av makt inom kategorin legitimmakt. Positionsmakt
kommer från en social norm som kräver att vi följer personen som är överlägsen i en formell eller informell social struktur.
2.1.4 Expertmakt (Expertise power)
Den fjärde kategorin är expertmakt, där en person kan mycket inom ett visst område (det behöver inte vara sann fakta) och andra följer då den här personen. Skulle den som blir utsatt för expertmakt få en förståelse för att maktinnehavaren talat osanning kommer makten snabbt att försvinna. Raven (2008) ger ett exempel på det här och
menar att expertmakt är när en student litar på en person till exempel sin handledare inom ett visst område. Studenten behöver inte förstå det som handledaren förklarar men följer ändå det som handledaren säger då tilliten är stor.
2.1.5 Informationsmakt (Informational power)
Den femte kategorin handlar om informationsmakt där personen med hjälp utav information ska styra den andras chanser att uppnå målet. Det är sedan upp till mottagaren att välja om informationen ska användas eller inte. Raven (2008) ger en förklaring på det här genom att den som får informationen sedan delger informationen vidare på exakt samma sätt som den överfördes. Man efterliknar personens tal, logik samt leverans och tror på att den information som ges är den korrekta.
2.1.6 Personlig makt (Referent power)
Den sjätte kategorin är personlig makt, då individen ser upp till överordnade och följer hans/hennes beslut och åsikter. Den underordnade eftersträvar en bekräftelse vilket den kan få genom att uppträda så som överordnade vill. Här följs helt och hållet överordnades beslut och åsikter. Raven (2008) ger ett exempel på det här då studenten följer sin handledare och beundrar den här personen, studenten blir då tillfredsställd. Studenten vill alltså bli precis som sin handledare.
2.1.7 Sammanfattning av social makt
Raven (2008) jämför olika kategorier av makt och sätter dem mot varandra för att jämföra likheter och skillnader mellan dem. Den stora skillnaden mellan belönande- och tvångsmakt är att tvångsmakt lockar med en belöning men ger den inte, medan den belönande makten ger det utlovade. Belönande - och tvångsmakt skiljer sig från andra maktkategorier, eftersom de inte bara är socialt beroende utan kräver övervakning så att överordnade vet att arbetet blir utfört. Belönande-och tvångsmakt är de kategorier som kräver övervakning av arbetet som ska utföras för att agenten ska se om de blir rätt utfört. Legitim makt, expertmakt och personlig makt är tre kategorier där det till en
början är socialt beroende men övervakning är inte nödvändig för att inflytandet ska uppstå. Raven (2008) skriver om misslyckande skulle uppstå i informationsmakten kan man ta användning av tvångsmakt för att kunna uppfylla det uppsatta målet.
3. Tidigare forskning
I det här kapitlet redogörs för tidigare forskning som är relevant för vår studie. Vi redogör för Palla (2011), Tullgren (2003) och Öhmans (2009) forskning kring makt och det som är av betydelse för vår studie. Sedan går vi in på tidigare forskning kring lek utifrån Lillemyr (2013), Russ (2016) och Knutsdotter Olofssons (2003, 2009) forskning.
3.1 Makt
Under den här rubriken kommer vi att redogöra för makt utifrån olika perspektiv och synsätt. Vi kommer redogöra för det resultat som är mest relevant för vår studie.
Det syfte som Palla hade med sin studie Med blicken på barnet (2011) var att visa hur barn skapas som subjekt när barnets uppförande förvånar, oroar eller utmanar personalen i förskolan. Palla (2011) visade hur utrymmet för barn med särskilda behov blev och vilka begräsningar som kommer att skapas för just dessa barn inom förskolans verksamhet.
Hon har delat upp analysen och i en del av analyserandet utgår hon från Foucaults tankar angående makt. De slutsatser forskaren kom fram till är att makt finns överallt, i varje relation och i varje minut. Vidare skriver hon att Foucault menar att makt och kunskap hör samman eftersom kunskap måste finnas för att kunna utföra makt. Hon skriver att förskolan ska sträva efter att utbilda barnens medvetande så att de kan ha en grund för styrningskonsten. Med styrningskonsten menar Palla (2011), utifrån Foucaults tankar, att de finns många sätt att utöva makt och individen behöver ta hjälp utav olika tekniker och redskap. För att barnen ska kunna lägga grunden till styrningskonsten måste förskolan använda sig av mild och nyttig makt, barnen måste få testa de olika redskapen i en positiv bemärkelse för att se skillnaden emellan dem. När inåtvända barn märker av ett jämlikt maktförhållande, leder det här oftast till att barnet känner sig motiverat och vill vara med de andra barnen och leka. Vidare i analysen påpekas att
inåtvända barn som känner glädje med sin lekkamrat, kan ta del av lekkamratens identitet och leken kan då utvecklas till något positivt (Palla, 2011).
Öhman (2009) skriver i sin bok Hissad och dissad om relationsarbete i förskolan, där hon utifrån temat kränkningar och uteslutningar lägger fokus på pedagogens fördjupade kunskaper och hur de utifrån erfarenheter kan förhindra och motverka att ett negativt socialt mönster grundas. Hon beskriver makt där barnet får möjligheter att skapa och utöva inflytande. Vidare menar hon att det också handlar om vem som tar på sig rollen att bestämma, men även att makten tas och ges från varandra. Öhman framhåller att den fria leken är kopplad till makt och att makt beror på begreppen störst, äldst, snabbast och smartast. Makt och motstånd är begrepp som ofta hör ihop inom leken. Ett barn styr i den fria leken och ett annat barn gör motstånd genom att protestera och förhandla med den som styr. Makt och ömsesidighet är också två begrepp som hör ihop. Genom tillit ger barn makt till ett annat barn och detta barn får då styra och känna samhörighet med andra barn. Barnen kan även i den fria leken bestämma och styra leken tillsammans och skapar då en positiv interaktion med varandra (Öhman, 2009).
I Tullgrens (2003) avhandling Den välreglerade friheten att konstruera det lekande
barnet, studerar hon pedagogers makt och barns lek. Avhandlingen var från början en
studie som utifrån ett barnperspektiv studerade barns uppfattningar om vuxnas lekdeltagande som sedan i tidigt skede ändrades till att studera den styrning som sker inom lekens ramar i förskolan. Det övergripande syfte för studien var att ”belysa förskolan som en arena för politisk styrning, där leken utgör ett redskap i denna styrning” (Tullgren, 2003 s.23). Metoden hon använde för att få svar på sina frågeställningar var att intervjua barn och pedagoger samt att genomföra videoobservationer som underlag för att få svar på frågorna. (Tullgren, 2003).
Tullgren (2003) beskriver tekniken panoptikon utifrån Foucaults tankar då pedagogen får en stor överblick av leken. Hon menar att förskollärarna använder tekniken för att styra barnen från den onda makten till den goda makten. Hon nämner i resultatet, den disciplinära- och pastorala makten där hon utgår från Foucaults maktperspektiv. ”Om den disciplinära makten kräver uppoffring, skapar den pastorala makten välvilja och
välbefinnande” (Tullgren, 2003 s.115). Disciplinär makt innebär att underordnade ska göra det som överordnade säger. Den pastorala makten framstår som normaliserande men den kräver inte underkastelse på samma vis. Den pastorala makten skapar ett välbefinnande och välvilja hos dem som ska styras, de bestämmer då att bli en del av styrningen och att själv underordna sig. Styrningens mål är överdrivet sagt, att leken ska leda till att barnen i framtiden blir goda människor och gör goda val (Tullgren, 2003).
3.2 Leken
Under den här rubriken kommer vi redogöra för leken utifrån Lillemyr (2013) och Knutsdotter Olofsssons (2003, 2009) studier. Vi kommer också in på en internationell artikel skriven av Russ (2016) som handlar om lek.
Begreppet lek är ett stort begrepp som tolkas på olika sett. Han beskriver lek som något där barn blir engagerade och att lek är ett spännande fenomen för barn som gör att de vill utforska leken vidare varje dag. Genom lek får barn erfarenheter för hur han/hon kan utveckla sociala färdigheter och för hur barn ska vara i det vardagliga livet. Författaren menar vidare att lek oftast utspelar sig i ett socialt sammanhang och därmed kan miljön och dess material påverka lekens innehåll (Lillemyr, 2013).
I leken finns plats för barnet att utveckla fantasi, regler och verklighet. Hon menar vidare att barn genom lek lär sig problemlösning, kommunikation, empati och social kompetens. Inom lek finns tydliga sociala regler och barn är medvetna om när leken eller verklighetens regler gäller. Reglerna finns för att leken inte ska misslyckas och är uppdelade i tre olika lekregler: Samförstånd där barnen är överens om att man är i lekens ”värld” och är överens om vad man ska leka. Ömsesidighet där lek sker på lika villkor och inte är styrd av ålder eller styrka. Turtagande där barn turas om att bestämma (Knutsdotter Olofsson, 2009). I leken kan barn utveckla socialt samspel, fantasi, kreativitet, normer, värderingar och förståelse för varandra. I leken utspelar barnen det som upplevts i det verkliga livet, i den kreativa processen görs det verkliga livet om till fantasi och anpassas till leksituationer (Knutsdotter Olofsson, 2003).
Sandra W. Russ (2016) diskuterar i sin artikel Pretend Play: Antecedent of Adult
Creativit om vuxnas kreativitet. Barn som är kreativa och utforskar sin närmiljö
kommer i det vuxna livet känna av den kreativa förmågan. Hon skriver både om vuxna och barns kreativa förmåga och beskriver vad den bygger på.
Russ (2016) skriver “Children call on memories, television shows, daily life, or books to develop their stories” (Russ, 2016 S.23). Hon menar att barn genom fantasilek omvandlar leksaker eller naturmaterial till andra leksaker som behövs i leken. Barn skapar lek genom erfarenheter och egna tankar, de väljer ut de bästa delarna från det de upplevt i verkliga livet och skapar en kreativ lek. Lek kan utspelas var som helst och påverkas inte av miljön (Russ, 2016). Russ (2016) teorier understryks av Knutsdotter Olofsson (2003, 2009) och Lillemyr (2013) som även de skriver om att barn gör om erfarenheter i leken.
4. Metod
I det här avsnittet redogör vi för och motiverar vårt val av metod, urval, genomförande, analysförfarande och etiska överväganden.
4.1 Val av metod
I den här studien har vi använt oss utav en kvalitativ metod vilket innebär att observatören är intresserad av ett speciellt innehåll och bortser från statistiskt verifierbara sammanhang (Alvehus, 2013). Kvalitativ forskning innebär att forskaren gör en tolkning av studier som redan finns och bidrar sedan med något nytt inom området (Alvehus, 2013). Vi valde den här metoden eftersom vi var intresserade av ett speciellt ämne och den kvalitativa metoden gav oss då möjlighet att komma närmare fenomenet makt mellan barn i förskolan. Vi valde att använda oss utav videoinspelningar och fältanteckningar för att få ut så mycket som möjligt av det som studerats på förskolan.
4.1.1 Observationer
Vi valde att observera för att tydligare se makt mellan barn i den fria leken, det här eftersom vi ville se hur makt utspelas mellan barn och inte hur den uppfattas. Under observationerna valde vi att använda oss utav videoinspelningar och fältanteckningar. Videoinspelningarna gjordes med en mobiltelefon och fältanteckningarna har dokumenterats skriftligt. Nedan beskrivs de observationstekniker vi använde oss utav.
Observation är en metod där observatören kommer nära det som ska studeras, är på plats när det händer och själv tolkar det som studerats. Vi valde därför den här tekniken för att få en bra inblick i när maktutövning sker mellan barn i lek. Genom att själva ha utfört observationerna så är det vi som tolkat materialet som samlats in (Franzén, 2014). Alvehus (2013) skriver om sekundär- och primärdata, sekundärdata innebär att någon
annan samlat in materialet men du använder det i din studie. Primärdata innebär att observatören själv samlat in materialet och använder det endast till den studie som är tänkt (Alvehus, 2013). Vi har alltså i den här studien använt oss av primärdata eftersom vi var på plats när observationerna genomfördes för att få uppleva det som hänt och sedan kunna analysera materialet utefter det vi på egen hand studerat.
Bryman (2012) nämner olika typer av observationer. De två vanligaste han skriver om är deltagande- och icke-deltagande observationer. Deltagande observationer innebär att forskaren är delaktig i det som studeras. Icke-deltagande observationer innebär att forskaren står vid sidan av och enbart observerar, forskaren är alltså inte medverkande själv i observationen. Det här görs för att inte inverka på materialet som observerats. Icke-deltagande observationer görs när man har något specifikt att studera, vilket fanns i denna studie (Bryman, 2012).
4.2 Urval
Alvehus (2013) skriver om strategiska urval där passande miljö väljs utefter syftet, i det här fallet valdes en förskola då makt mellan barn i den fria leken skulle observeras. Den förskola och kommun vi valde var en bekant förskola och barngrupp. Förskolan låg i en medelstor kommun och barnen hade till största del svenska som modersmål. Barnen som vi observerade var fyra år eller blev det under 2017. Den här barngruppen valdes eftersom vi ville observera en barngrupp där barnen var äldre än tre år och hade det verbala språket. Gruppen bestod av 15 barn totalt varav nio flickor och sex pojkar. Vi observerade endast de barn där vi fått samtycke från vårdnadshavare och barn, totalt var det sju barn varav fem flickor och två pojkar. Namnen som användes i analysen är fingerade och barnen fick namnen: Ruth, Lisa, Alice, Bea, Diana, Ivar och Conrad.
4.3 Genomförande
Vi började med att kontakta förskolechefen på förskolan vi ville göra våra observationer på. När vi fått godkännande därifrån kontaktade vi pedagogerna på avdelningen vi ville vara på och presenterade studiens syfte vilket var att undersöka makt mellan barn i
deras fria lek på förskolan. Vi berättade att vi fokuserade på makten i den fria leken och
observerade vem som hade makten och vem som styrde leken, både på ett positivt och negativt sätt. När vi fått godkännande från förskollärarna skickade vi ut informations- och samtyckesblanketter till vårdnadshavarna (se bilaga 1). Vi skickade ut 15 samtyckesblanketter och av dem fick vi sju godkännanden. Under första dagen på förskolan höll vi i en samling med alla barnen och berättade för dem vilka vi var, vad vi skulle göra och deras rättigheter gällande de etiska övervägandena. Barnen som var med i observationerna gav sitt godkännande alla tre dagar, det var alltså ingen som ångrade sig under observationernas gång.
Vi var på förskolan och observerade vid tre olika tillfällen (måndag-onsdag). Alla tre dagarna gav givande material och efter tre dagar kände vi en mättnad utifrån vårt syfte och våra frågeställningar. Vi observerade cirka två timmar på förmiddagen och två timmar på eftermiddagen. På förmiddagarna valde vi att videofilma de sekvenser som var relevanta för frågeställningarna och syftet. De barn vi inte fått samtycke av var utomhus och endast de barn som fick filmas var inne och hade fri lek. På förmiddagen turades vi om att filma, medan en av oss filmade förde den andra fältanteckningar för att få in så mycket material som möjligt. På eftermiddagen var alla barn inne och lekte och då använde vi endast fältanteckningar och observerade enbart de barn vi hade samtycke på. Då utförde vi båda fältanteckningar ibland på samma lek och ibland på olika leksituationer. Den stora skillnaden var att det på förmiddagen var färre barn än på eftermiddagen och att det på eftermiddagen ibland blev andra gruppkonstellationer.
Avdelningen var inte så stor så observationerna skedde i ett stort rum med en öppen dörr in till ett litet rum. Var vi placerade vid entrédörren fick vi en bra överblick över hela avdelningen. Därifrån kunde man i stort sett se allt som skedde och observera på ett diskret sätt.
Under analyserandet tittade vi igenom alla videosekvenserna och läste igenom samtliga fältanteckningar och efter det här valde vi ut det mest relevanta ur empirin. Vi har alltså gjort urval av materialet vid två tillfällen, först när vi var på förskolan eftersom vi
studerade det som var relevant och sedan under analyserandet då vi tog ut de delar som var mest relevanta för vår studie.
4.4 Etiska överväganden
Vi tog hänsyn till vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska principer som utgår ifrån fyra huvudkrav. Dessa fyra är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationskravet
Informationskravet innebär att forskaren informerar pedagoger, vårdnadshavare och barn om vad studien omfattar och om deras rättigheter. Till en början fick vi godkännande från förskolechef och pedagoger för att utföra vår studie på den specifika förskolan. Därefter skickade vi ut information- och samtyckesblanketter till vårdnadshavarna och informerade barnen om vad som gällde under en samling.
Samtyckeskravet
Här ska forskaren få in samtycke från barn och vårdnadshavare. Även informera om att de som blir observerade när som helst kan välja att inte delta i studien längre. Vi skickade ut samtyckesblanketter till vårdnadshavarna och diskuterade det här med barnen i samlingen.
Konfidentialitetskravet
Konfidentialitetskravet innebär att läsaren inte ska kunna identifiera någon person eller verksamhet som medverkar i studien. Det här berättade vi om i vårt informationsbrev och namnen som användes i studien är fingerade.
Nyttjandekravet
Nyttjandekravet innebär att allt material och information som samlats in endast kommer att användas för studiens ändamål. Efter att studien är färdig ska allt material raderas, detta informerade vi om i vår informationsblankett. Materialet vi samlade in kommer endast användas av oss som utfört studien och vår handledare på Malmö högskola. Efter att vi avslutat kursen kommer allt material raderas.
4.5 Analysförfarande
I den här studien valde vi att utgå från en abduktiv ansats i analysen av vårt insamlade material. Alvehus (2013) förklarar att under analysens gång växlas teori, empiri och reflektion. När vi studerat empirin har vi samtidigt reflekterat över innehållet och kopplat det till Ravens kategorier om makt. Vi bearbetade allt material vi samlat in och valde sedan ut det mest användbara videoinspelningarna och fältanteckningarna för vår studie. Materialet vi transkriberade var de användbara videoinspelningarna och fältanteckningarna som var av störst vikt för studien.
För att kunna få svar på våra frågeställningar har vi under analyserandet utgått från Ravens (2008) sex kategorier. I analysen upptäckte vi att endast fyra av sex kategorier blev synliga i den barngrupp vi studerat. Videosekvenserna och fältanteckningarna kopplade vi till relevanta matkategorier och kom då fram till att det var fyra kategorier som var relevanta för vår studie. Efter att ha läst Ravens beskrivning av de olika kategorierna kom vi fram till att det var legitim makt, belönande makt, informationsmakt och personlig makt som stämde bäst överens med det material vi studerat.
5. Resultat och analys
Nedan beskrivs empirin sammankopplad med Ravens (2008) maktkategorier samt beskrivs vad som händer med hjälp av citat från empirin och beskrivningar som återberättar det som observerats. Det här analyserar vi sedan för att se makten och dess betydelse mellan barn.
5.1 ”De är rätt, jätterätt!”
Efter samlingen blir det fri lek, Ruth tar fram ett memoryspel med björnar. Ivar och Lisa frågar om de får vara med och spela. Ruth accepterar att de är med och alla tre barnen sätter sig ned för att spela. Ruth tog fram spelet och är styrande igenom hela spelet och bestämmer vad alla som är med ska göra. Ruth har lådan framför sig och lägger ut nallarna en efter en på bordet, de andra två barnen sitter tyst och tittar på. Efter ett tag ger Ruth kommando till Ivar.
Ruth: Ivar du tar såna där två men så. Du tar arga! Ivar tar och vänder nallen som Ruth pekar på. Ruth: Ivar inte ta!
Ivar: De är arga!
Ruth: Nej, de är glada och arga ju. Ivar: De är glada och arga.
Ruth: Japp är de. Jätterätt.
I situationen ovan har Ruth en legitim makt eftersom Ruth styr över Ivar och han godkänner det. Då Ruth bestämmer vad Ivar ska göra får Ruth en positionsmakt, eftersom Ruth styr allas drag och bestämmer vilken nalle Ivar får ta. Legitim makt bygger på att en styr och den underordnade håller med och följer det som bestämts (Raven, 2008).
Spelet fortsätter och Ruth är den som styr. Det tredje barnet, Lisa, som var med från början har bara suttit tyst och tittat på. Nu börjar hon tröttna och försöker få uppmärksamhet genom att säga:
Lisa: De är en vuxenstol! (Samtidigt pekar hon på stolen)
Ruth: Japp, de är vuxen stolen. De är rätt. Så nu har vi gjort klart det. Får jag ta vuxenstolen? Lisa flyttar foten från stolen så att Ruth kan få tag i den.
Här visar Ruth att hon fortfarande har makten och vill bekräfta det de andra barnen säger med ”De är rätt”. Ruths styrande följs igenom hela spelsituationen, inga av de andra barnen avbryter eller ifrågasätter. Ruth ser nöjd ut över att ha legitim makt igenom hela spelet, hon styr gärna vad de andra ska göra och säga.
5.2 ”Ta i billådan”
Alice sitter och leker med bilar vid ett torn på golvet, samtidigt en bit bort sitter Ruth och Ivar och tar fram en stor buss som de ska leka med. Ruth går fram till Alice för att ta bilarna som hon leker med.
Alice: Nä, De har redan åkt ner från tornet. Ruth: Jag vill också ha en bil!
Alice: Ta i billådan!
Ruth: Nej! (Går sedan till billådan för att hämta bilar.)
Ruth och Ivar fortsätter att leka medan Alice sitter och tittar på. Alice går ifrån men kommer sen tillbaka igen och vill vara med i leken. Ruth och Ivar visar inga tecken på att de bryr sig om Alice önskan om att vara med. Efter ett tag bjuder Alice in sig själv i leken utan att de andra reagerar och alla tre leker sedan vidare tillsammans. Efter en stund ska de försöka hjälpas åt att stänga bussen.
Ivar: Akta Alice! Ruth: Akta den!
Ivar: Akta den!
Alice fortsätter kämpa med att stänga bussen. När den är stängd tar Ruth upp den. Alice: Nej!
Ruth sätter då ner bussen igen.
Alice: Nej man ska bara ut med den. Nej man ska bara ut med den.
Leken fortsätter och Ivar och Ruth går med på att Alice styr. Ruth säger emot Alice, men i slutändan gör Ruth ändå som Alice säger och följer hennes beslut. Det går utifrån Raven (2008) att tolka det som att en legitim makt utspelar sig då ett barn styr över de andra och har deras godkännande. Det här gör Alice då hon styr över Ivar och Ruth och Alice får de i slutändan till att lyssna på henne.
5.3 Makt under tystnad
I de flesta situationer som observerats framkommer det att Ruth styr Ivar och Ivar ser upp till Ruth. Ivar gör gärna som Ruth i alla situationer och Ruth behöver inte uttrycka sig verbalt för att Ivar ska förstå vad Ruth vill utan det räcker att visa med kroppsspråket. Nedan beskrivs en situation där Ruth styr Ivar under tystnad.
Ruth och Ivar sitter och leker med bussen och bilarna. Ivar gör precis som Ruth gör, det här görs utan att Ruth säger vad Ivar ska göra. Ivar ser och härmar det som Ruth gör, när Ruth kör med bilen upp på bordet så gör Ivar exakt likadant och vet vad han ska göra för att Ruth ska bli nöjd. Ruth behöver inte uttrycka sig verbalt utan kan använda sig utav sitt kroppsspråk.
Situationen ovan kan kopplas till Ravens (2008) teorier om legitim makt och personligmakt. Legitim makt sker under tystnad, men är ändå väldigt tydlig då Ruth bestämmer och Ivar gör som hon säger utan att protestera. Inom legitim makt framkommer positionsmakt, då Ivar ser Ruth som överlägsen och följer hennes beslut och tankar. I den här observationen blir även den personliga makten synlig där Ivar ser upp till och följer Ruths beslut och vill även eftersträva en bekräftelse vilken han kan få genom att uppträda så som personen med makt gör och vill. Detta gör Ivar då han följer
Ruths alla beslut och tankar. De andra barnen som leker blir inte påverkade av Ruths makt över Ivar i leken. De fortsätter med det de gör och ignorerar Ruth och Ivars lek.
5.4 ”Den får du!”
Fyra barn ska leka med hästar. Ruth tar direkt över leken och radar upp de andra barnen på soffan. Ruth delar ut hästarna till sina kompisar. Ingen får välja själv utan Ruth ger en häst till var och en.
Ruth: Den får du. Ruth: Alice du får den! Ruth: Den får du.
De andra sitter stilla och lyssnar på vad Ruth säger men när alla fått vars en häst går Alice till lådan med hästarna och byter ut den häst hon fick. Bea och Lisa följer Alice och gör samma sak, då tappar Ruth kontrollen över leken. Därefter börjar de leka med hästarna, Ruth tittar på en stund och sen leker de alla tillsammans med hästarna utan att någon speciell styr leken.
I den här situationen använder sig Ruth av legitim makt (Raven, 2008). I början styr Ruth vem som ska ha vilken häst och ingen vågar säga ifrån. Här använder hon sig av positionsmakten då hon har en överlägsen position över de andra. Detta tar sedan snabbt slut då Alice går och byter häst. Alice vet att hon inte behöver lyssna in en person utan att alla ska få följa sin egen vilja vilket tyder på att hon vet vad jämlikhet innebär. I och med att Alice är en stark individ får hon även med sig de andra två barnen för att byta häst till den som de vill ha i leken.
5. 5 ”Nä, Nä STOP!”
Alice, Diana och Ruth sitter och spelar memoryspel, nallarna på bilderna tar deras fokus från själva spelet. Diana har fått par i chokladnallarna.
Alice: Vi kan dela på chokladen. Du kan få en och jag kan få en.
Diana: Nej!! Du får inte äta mina! Du får inte äta på mina! Jag vill äta dom. Nomnomnom… Alice: Men då får du äta dom när spelet är slut.
Diana skakar på huvudet
Alice: Men du får äta på dom när spelet är slut! Diana: NÄ!! Nu är de uppätna!
Alice vill fortsätta spela och Ruth som också är med och spelar har suttit tyst och kollat på när Diana och Alice diskuterat om nallarna.
Alice: Nu är det din tur Ruth. Ruth: Jag har redan spelat!
Alice: Men vi har inte spelat klart! Man får bara vända två. Diana: Var är pepparkakan?
Alice: Du får leta men du får bara vända en till.
Diana vänder på en men det är inte pepparkakan, så då vänder hon en till och då stoppar Alice henne.
Alice: Nä, Nä STOP!
Här blir Diana sur och sätter armarna i kors. Diana och Ruth vänder sen memorybrickorna och leker med dem. Då tappar Alice intresset eftersom de inte lyssnar på henne och går till en förskollärare och ber henne läsa upp reglerna för spelet. Alice är väldigt fokuserad på att förskolläraren ska läsa reglerna så att spelet kan utföras på rätt sätt. Men Diana och Ruth vill inte spela och försätter att leka med nallarna istället.
Denna situation kan man koppla till Ravens (2008) teori om informationsmakt. Alice vet hur man ska spela och vill fullfölja reglerna för att till slut bli av med alla nallarna på bordet. Raven (2008) nämner att informationen inte behöver följas, utan Diana och Ruth kan välja att gå sin egen väg, vilket de gör i den här situationen. Alice känner av att de inte vill använda informationen som hon har och tar då hjälp utav en förskollärare för att få en starkare informationsmakt, eftersom hon inte kan läsa reglerna själv. Även om Alice tar hjälp utav förskolläraren så har Diana och Ruth gått vidare och leker med
nallarna. Här får vi en förståelse för att informationsmakten i detta fall inte var så stark, då de andra inte ville lyssna på informationen som gavs.
5.6 ”Jag vann”
Conrad och Ivar sitter och leker med bilar vid fönstret. Conrad säger vad som ska hända och vad de ska göra med bilarna och Ivar är med på det och följer Conrads beslut. Bilarna utvecklas till att bli flygplan och de flyger runt i rummet, vilket leder de båda två in på en tävling och de börjar diskutera vem som vinner.
Conrad: Jag vann! Ivar: Jag vann! Conrad: Jag vann! Ivar: Jag vann! Conrad: Jag vann! Ivar: Jag vann!
Båda två säger att de vunnit och kommer inte överens om vem som vinner, diskussionen fortsätter och tar inte slut förrän de båda säger emot varandra igen.
Ivar: Jag vann!
Conrad: Nä de vara bara jag som vann! Ivar: Nä de var bara jag!
Conrad: Nä för då får du ingen guldstjärna.
När Conrad säger att Ivar inte får någon guldstjärna om han inte vinner så slutar diskussionen och Ivar går med på att Conrad ska vinna. Conrad använder sig här utav den belönande makten (Raven, 2008) då han i slutet av situationen använder sig av lockelse för att få ut vinsten vilket Ivar går med på. Belönande makt har här en stor påverkan på andra barn och vuxna då man får något om man uppfyller det som han/hon med makt vill. Eftersom Conrad såg att det fungerade med guldstjärnan så använde han
sig utav den här metoden vid flera tillfällen och på det sättet fick han makten över olika situationer.
5.7 ”Lyssna på mig!”
Alice, Conrad och Ruth sitter och leker med hästar, hästarna kan göra allt möjligt från att springa och hoppa till att simma i vatten. Barnen använder sin fantasi och kreativitet och leken håller på en lång stund. Emellanåt uppstår det situationer som gör att ett av barnen vill ha makten och styra leken vidare.
Alice: Kan vi leka med de här? Conrad: Ja
Ruth: Jag ska ha den! Alice: Nej!
Både Alice och Ruth står här och drar i hästen eftersom de inte är överens om vem som ska ha just den hästen, Conrad går in och försöker lösa situationen. Conrad säger:
Conrad: Man måste dela!
Ruth och Alice släpper hästen och Alice och Conrad fortsätter leka med hästarna medan Ruth lämnar situationen och går och leker med något annat. Conrad använder sig här utav informationsmakt (Raven, 2008) då han vet att man måste dela på saker och försöker förmedla detta till de andra barnen. Han lyckas med det och i det här fallet är informationsmakten fungerande även hos barn.
Leken med hästarna fortsätter och Conrad är genom hela leken styrande över vad som ska hända men kan emellanåt lyssna på Alice tankar. Conrad försöker få Alices uppmärksamhet och tillkallar henne genom att skrika hennes namn:
Alice fortsätter springa runt. Conrad: Lyssna på mig!
Alice stannar då och lyssnar på det som Conrad har att säga. Igenom hela leken använder Conrad sig av makt, han byter mellan de olika kategorierna för att hela tiden kunna vara den överordnade. Situationen som beskrivs ovan då han vill förmedla något och Alice stannar för att lyssna, använder han sig utav legitim makt. Han bestämmer vad Alice ska göra och hon lyssnar in och följer det som Conrad säger.
5.8 ”Tyst!”
Några barn leker koja, Lisa styr över leken och de andra barnen lyssnar till en början på vad Lisa säger.
Lisa: Sätt er i en lång rad!
Alla gör som hon säger och sätter sig på en rad och sitter tyst. Några andra barn sitter och leker bredvid deras koja och råkar stöta till kojan så att en madrass trillar.
Lisa: Nej! Förstör inte!
Lisa: Lyssna på mig! Lyssna på mig! Lyssna på mig!
De andra barnen ignorerar Lisas tillsägelser. Efter en stund börjar Ruth tröttna på Lisas tillsägelser. Ruth som varit med en stund vill nu lämna leken och ställer sig vid sidan om och vill titta på. Men Lisa och Bea vill att hon ska vara med i leken och går bort till Ruth.
Ruth: Jag vill vara i fred! Lisa: TYST!
Bea: Hör du inte vad vi säger? Ruth: Jag vill vara ifred!
Ruth: JAG VILL INTE!
Här går en förskollärare in och avbryter, då barnen inte kan lösa situationen själva. I början av leken visar Lisa en tydlig legitim makt då hon styr och alla gör som hon säger. Legitim makt har hon igenom hela leken från och till. När ett barn avviker får Lisa med sig ett annat barn, Bea, för att fortfarande ha kvar legitim makt.
5.9 Sammanfattning
I den här studien har vi studerat makten mellan barn i den fria leken. Genom empirin har vi fått svar på våra frågeställningar som är: Har vissa barn större makt i leken än andra och hur kommer den till uttryck? Gör barn utan synlig makt motstånd eller följer det barnet som har makten? Om barnet skulle göra motstånd, hur utförs då motståndet?
Resultatet i vår studie visar att makt kan ske på många olika sätt. Vi har studerat makt
utifrån Ravens (2008) sex olika kategorier och sett att barn använder sig utav olika maktpositioner. Vi har i vår analys valt att använda Ravens (2008) maktperspektiv vilket han kallar för social makt som han delar in i sex kategorier. I analyserna framträder fyra av dessa kategorier; informationsmakt, belönande makt, legitim makt och personlig makt. De här fyra maktkategorier kan utspelas på olika sätt beroende av
situation och individ. Det vi inte fått syn på är tvångsmakt och expertmakt, de här två
kategorier kan vi anse är lite väl avancerade för barn och utspelar sig kanske mer i det vuxna livet där den vuxne vet förutsättningarna för att till exempel kunna använda tvångsmakten. Den makt som varit mest synlig är legitim makt, då ett barn styr och en
följer. Vi kan se att den här makten kan vara både positiv och negativ. Positiv i den bemärkelsen att individen som styr ändå lyssnar in vad den andra har att säga och använder det i leken, fast på ett sätt som är mer fördelaktigt för den som har makt. Barnet som följer känner här att den blir hörd och sedd och känner inte av de fördelar som den överordnade tar. I ovan situationer har Ruth ofta makten, det här kan bero på många olika faktorer som vi inte vet om. Öhman (2009) skriver att det kan bero på ålder
och storlek, vilket vi inte tycker stämmer överens med våra observationer då alla barn är lika gamla och Ruth inte är större än de andra barnen. Makt kan utspelas både verbalt och icke-verbalt. Den icke-verbala makten fick vi vid ett tillfälle studera och det var
som vi beskriver ovan när hon använder sig av den personliga makten (Raven, 2008). Att använda sig utav icke-verbal makt kan i de flesta fall enbart göras då personen får övertaget över en annan person.
Den andra frågeställningen handlar om hur barn utan synlig makt reagerar på kamraters maktutövning och om det skiljer sig mellan barnen. De flesta barn följer den som har makt, men det finns även vissa barn som gör motstånd och försöker bryta hans/hennes makt. I just den frågeställningen kan alltså svaret variera beroende på situation och barn. Det empiriska materialet visar tydligt att barn både gör motstånd samt följer kamratens krav/maktutövning i lika stor utsträckning.
6. Diskussion och slutsatser
Nedan kommer vi diskutera vårt resultat och koppla till tidigare forskning, samt diskutera vårt metodval och hur man vidare kan forska kring makt mellan barn.
6.1 Resultatdiskussion
Makt kan komma till uttryck på olika sätt beroende på situation och barn. Ivar styrs av Ruth men till exempel inte av Alice, det kan bero på att Ivar ser mer upptill Ruth än Alice, det kan även bero på tidigare relationer till varandra. Makt är också situationsbundet och beroende på situation så tar olika barn makt eftersom de känner att de har kunskap inom ett visst område. Det här kunde vi se i våra observationer då Alice försöker styra memoryspelet eftersom hon kan reglerna, men lyckas i den här situationen inte ha kvar makten eftersom de andra barnen inte lyssnar på henne.
Den negativa makten kommer till uttryck då Ruth styr över alla Ivars beslut och inte lyssnar på Ivars åsikter. Det här såg vi under observationerna då ett barn var så bestämt att ett annat barn följde alla hans/hennes beslut och tankar och inte gav något motstånd. Öhman (2009) menar att barn gör motstånd till den som har makten genom att protestera och förhandla, som vi såg då Ruth sa emot Bea och Lisa, vilket som beskrivs under rubriken ”Tyst”. Det vi mest såg var när en styrde och de andra följde utan att ge motstånd. Det här kunde vi se i flera av våra observationer, till exempel då Ruth styr över Ivar i memoryspelet.
Tullgren (2003) och Palla (2011) har undersökt makt i olika situationer och använder sig utav Foucaults teorier, där de båda redogör för att kunna utöva makt behövs hjälp utav olika tekniker och redskap. Här ges en förståelse för att oavsett om man utgår från Foucaults eller Ravens maktperspektiv så kan makt indelas i olika kategorier, eller som Foucaults menar olika tekniker. Vi har alltså som Tullgren (2003) och Palla (2011) kommit fram till att barn tar hjälp av olika medel för att kunna utöva makt över andra
barn. Vilket medel eller kategori de ska använda sig utav är underförstått hos barnen, de vet vad de ska göra i olika situationer för att få makt och behöver inte fundera över vilken kategori de ska välja. Det här är något som vi fått en förståelse för under analyserandet då vi sett att barnen agerar snabbt och vet precis hur de ska göra för att kunna styra över någon annan.
För att kunna utföra makt måste man ha kunskap inom området (Palla, 2011). Det här tycker vi inte stämmer överens med våra observationer då vi beskriver en situation där Alice har kunskap om ett spel men ändå inte får möjlighet att utöva makt över spelet. Det här tror vi beror på att de andra barnen inte vill lyssna på hennes kunskap, trots att de vet att hon har rätt. Här får vi en förståelse för att makt och kunskap inte behöver höra samman, utan det beror även på den personen som utför makten, att han/hon måste vara en stark individ för att kunna styra över andra. Här får vi en förståelse för att makt kan bero på många faktorer, såsom vilken kategori man väljer att använda och på personens självförtroende samt gruppens individer. Makt är inget förutbestämt utan beror helt och hållet på hur situationen ser ut och hur alla agerar i just den situation där makt utförs.
Vi har gjort våra observationer under den fria leken där barnen använder sig utav av fantasilek. Vi ser att fantasileken utspelas på saker som barnen upplevt i verkliga livet som de sedan gör om till lek på förskolan. Russ (2016), Lillemyr (2013) och Knutsdotter Olofsson (2003, 2009) skriver alla tre att leken utspelar sig på verklighetsbaserade erfarenheter. Analyserna visar att barnen bygger sina lekar på saker de upplevt och kan genom den fria leken använda makt på olika sätt.
Resultat vi kom fram till efter att studien är genomförd, är att barn använder sig av olika maktkategorier och vet vilken förutsättning som fungerar vid just olika tillfällen. Vi kom även fram till att makt kan vara både positiv och negativ. Positiv makt är bra för barnen att utföra för att hjälpa andra barn in i leken, men även få känna att han/hon får bestämma.
6.2 Slutsatser
Vårt syfte för studien var att undersöka makt mellan barn i deras fria lek på förskolan. Vi har uppnått vårt syfte genom att vi undersökt makt mellan barn och då fått syn på att makt utspelas i den fria leken på olika sätt. En slutsats vi kom fram till är att det är väldigt viktigt att som förskollärare vara närvarande i barns lek för att kunna förhindra negativ maktutövning. Vi kom även fram till att det oftast är ett barn som styr och de andra barnen vet vad han/hon vill och följer oftast utan att säga emot. En annan slutsats vi kom fram till är att om förskolläraren är närvarande i barns lek kan det här förebygga att ett barn styr över de andra barnen. Genom att vara närvarande som förskollärare förebyggs den negativa makten och i stället kan förskolläraren hjälpa till att skapa den positiva makten. Genom den här studien kan vi alltså konstatera att förskollärarens närvaro är viktig för att leken ska upplevas positiv av alla barn.
6.3 Metoddiskussion
I insamlingen av materialet valde vi att använda oss av videoinspelningar och fältanteckningar. Anledningen till att vi valde att använda oss av båda metoderna var för att få in så mycket material som möjligt vid olika tillfällen. Vi valde vilka situationer som skulle filmas och antecknas och är medvetna om att det här kan påverka resultatet av studien. De situationer vi sedan analyserade var relevanta för vår studie. Eftersom vi valt ut materialet vi analyserat kan det medföra att om någon annan genomför samma studie kan resultaten skiljas åt. Resultatet kan också bli annorlunda beroende på vilken förskola och barngrupp som studeras. Vidare tror vi också att miljön har en stor betydelse för resultatet, då ytan vi observerade var väldigt liten och barnen befann sig i stort sett i samma rum. Skulle observationen gjorts på en förskola med fler rum hade resultatet antagligen blivit annorlunda.
Under analyserandet har vi även haft i åtanke att all empiri kanske inte stämmer överens med verkligheten då vi tyvärr inte fått in samtycke från hela barngruppen. Det här upplevde vi som ett problem då en helhetsbild av gruppens maktutövning inte framkom, det här är något att ta med sig när andra studier ska genomföras. Det är viktigt att skicka
ut samtyckesblanketter till flera grupper för att kunna observera den grupp där man får in flest samtycke, för att få ett så verklighetsbaserat resultat som möjligt.
6.4 Förslag till fortsatt forskning
Efter att vi utfört denna studie tänker vi att arbetet vidare kan vara att studera genusfrågan, genom att då titta på makten utifrån ett genusperspektiv. Är de någon skillnad på om en flicka eller pojke styr? Vilket kön styr mest? Och vilket kön lyssnar man mest på?
Vidare kan även förskollärarnas roll i olika maktförhållanden studeras, hur förskolläraren agerar när makt uppstår? Och hur arbetar förskolläraren för att den negativa makten ska försvinna? Den här studien har gett oss många nya insikter kring makt i förskolan så som hur barn använder sig utav makt och om barn ger motstånd eller inte.
7. Referenslista
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Bertram H. Raven (2006). Självbiografi. Tillgänglig på internet: http://raven.socialpsychology.org/
Bertram H. Raven (2008). The bases of power and the power/interaction model of
interpersonal influence. Los Angeles: University of California. Tillgänlig på internet:
http://onlinelibrary.wiley.com.proxy.mah.se/doi/10.1111/j.1530-2415.2008.00159.x/epdf
Bryman, Alan (2012). Social research methods. 4. ed. Oxford: Oxford University Press
Franzén, Karin. (2014). De yngsta barnen – exemplet matematik. I: Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.) (2014). Förskollärarens metod och
vetenskapsteori. 1. uppl. Stockholm: Liber
Lillemyr, Ole Fredrik (2013). Lek på allvar: en spännande utmaning. 1. uppl. Stockholm: Liber
Olofsson, Birgitta (2003). I lekens värld. 2. uppl. Stockholm: Liber
Olofsson, Birgitta (2009) Vad lär barnen när de leker. I: Jensen, Mikael & Harvard, Åsa (red.) (2009). Leka för att lära: utveckling, kognition och kultur. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Palla, Linda (2011). Med blicken på barnet: om olikheter inom förskolan som diskursiv
praktik. Diss. Malmö: Lunds universitet, 2011
Tillgänglig på Internet: http://dspace.mah.se/handle/2043/12151
Skolverket [Elektronisk resurs] (2016) Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/omskolverket/publikationer/visaenskildpublikation?_xurl_=htt p%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftry cksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442
Tullgren, Charlotte (2003). Den välreglerade friheten: att konstruera det lekande
barnet. Diss. Lund: Lunds universitet, 2004
Tillgänglig på Internet:
http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/7828/valreglerade_friheten.pdf
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet: http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
W.Russ Sandra (2016). Pretend Play: Antecedent of Adult Creativity. Ohio: Case Western Reserve University.
Tillgänlig på internet:
http://onlinelibrary.wiley.com.proxy.mah.se/doi/10.1002/cad.20154/full
Öhman, Margareta (2009). Hissad och dissad: om relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber
8. Bilaga: Samtyckesblankett
Hej!
Våra namn är Mathilda Nilsson och Elin Svensson och vi läser till förskollärare på Malmö Högskola. Vi går nu in på våra två sista terminer på förskollärarutbildningen och ska påbörja vårt examensarbete. Vi kommer att göra en del av vår studie här på förskolan genom observationer på barnen i den fria leken, där vi kommer titta närmre på barnen i olika leksituationer och hur de tillsammans diskuterar fram regler och viktiga saker för lekens betydelse.
Vid dessa tillfällen behöver vi observera era barn genom fältanteckningar och filmning, de som filmas kommer endast att visas av Mathilda, Elin och vår handledare i skolan. Vi kommer att använda detta material när vi ska skriva vår studie. I studien kommer varken förskolans namn eller barnens namn att förekomma, då vi kommer att följa de forskningsetiska principerna. Detta innebär att vi försäkrar era barns fulla anonymitet. På Malmö Högskola kommer materialet att presenteras i en sammanhängande text på cirka 25 sidor och på en opponering där vi ska berätta om hela vår studie och vad vi kommit fram till.
Inom förskolans verksamhet råder det stark sekretess enligt offentlighets- och
sekretesslagen. Vi får därför inte dokumentera, fotografera eller filma ditt/ert barn utan att du/ni har samtyckt till det. Även personuppgiftslagen kräver ett sådant samtycke. Genom att skriva under detta samtycke godkänner du/ni att ditt/ert barn dokumenteras av mig på det sätt jag har beskrivit inom ramen för mina studier. Det insamlade materialet kommer inte att användas i något annat syfte och det kommer att förstöras när studien är färdig.
Du/Ni kan när som helst återkalla detta samtycke. Då kommer inga nya uppgifter att samlas in.
Detta är en viktig del i vår utbildning till förskollärare och vi hoppas få godkännande från er föräldrar. Vid frågor hör av er på nedanstående kontaktuppgifter. Var vänlig lämna in talongen nedan så fort som möjligt!
Med vänliga hälsningar Mathilda Nilsson och Elin Svensson Vid frågor var god kontakta oss på:
Mathilda Nilsson Elin Svensson Mobilnummer: XX XX
Mailadresser: XX XX På sida två finns blanketten att underteckna. LÄRANDE OCH
SAMHÄLLE Lärande samhälle Barn Unga Samhälle
Barnets namn:________________________________
___ Jag godkänner att mitt barn får medverka under observationerna
___ Jag vill ej att mitt barn medverkar under observationerna
Vid gemensam vårdnad måste båda vårdnadshavarna underteckna blanketten
Vårdnadshavarens underskrift Vårdnadshavarens underskrift _________________________ _________________________
LÄRANDE OCH
SAMHÄLLE Lärande samhälle Barn Unga Samhälle
