Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur tidigare forskning beskriver unga kvinnors försäljning av framför allt dolda sexuella tjänster, med fokus på bakomliggande motiv, på vilket sätt de upplever och hanterar stigmatisering samt vilka konsekvenser deras aktiviteter får. Som det redogörs för i studiens inledande avsnitt föreligger det ett stort
mörkertal av unga kvinnor som säljer sexuella tjänster i det dolda (Socialstyrelsen, 2015). Av studiens resultat går det att utläsa att mörkertalet i sin tur påverkar på vilka sätt de unga kvinnornas motiv och upplevelser av stigmatisering uttrycker sig. Resultatet har analyserats utifrån handlingsteori och stigmateori, och visar att det finns likheter, men också skillnader i upplevelser baserade på vilka olika motiv som anges. I detta avsnitt presenteras studiens resultat, praktiska implikationerna för det sociala arbetet och dess interventionsarbete mot dessa unga kvinnor diskuteras, följt av förslag till vidare forskning.
De unga kvinnornas motiv till den dolda försäljningen av sexuella tjänster var av huvudsakligen två karaktäristiska: ekonomiska och materiella motiv samt psykologiska motiv. Det ekonomiska och materiella motivet avser bland annat att kvinnorna sålde sexuella tjänster i syfte att erhålla pengar, alkohol och droger, kläder och smycken samt mat för dagen och tak över huvudet (Svedin & Priebe, 2007; Ungdomsstyrelsen, 2009; Fredlund,
Dahlström, Svedin, Wadsby, Jonsson & Priebe, 2018). Det psykologiska motivet innebär att kvinnorna sålde sexuella tjänster för att tillfredsställa emotionella behov, såsom att uppleva en känsla av närhet, uppskattning och bekräftelse, men också som ett sätt att ångestreducera och självskada (Coy, 2008; Fredlund, et al., 2018). Som det nämnts tidigare föreligger det ett stort mörkertal vad gäller unga kvinnors dolda försäljning av sexuella tjänster. En förståelse för kvinnornas motiv till försäljningen upplevs därmed viktig för att i ett framtida
myndighetsarbete kunna förstå komplexiteten med detta fenomen. Förståelsen för ämnesområdets komplexitet är avgörande för att kunna erbjuda de kvinnor som faktiskt fångas upp, de mest adekvata och effektiva stödinsatser som är relevanta för individens givna handlingsutrymme, med stigma i åtanke. Detta är av stor vikt då hjälpbehovet hos dessa kvinnor kan skilja sig åt beroende på vilket/vilka motiv som föreligger till försäljningen. En sådan uppgift kan vara mycket svår och komplex då det kan föreligga ett stort hjälpbehov som kräver olika stödåtgärder.
De kvinnor som säljer sexuella tjänster främst för att erhålla pengar kan tänkas kunna erbjudas praktiska stödåtgärder såsom försörjningsstöd och hjälp in i arbetslivet. Det kan tänkas att sådana stödåtgärder är av hög relevans då det bland annat i en studie av Cusick (2002) framkommer att denna grupp av kvinnor inte sällan har en låg klasstillhörighet och till följd av det sämre ekonomiska förutsättningar. Utöver detta kan undergruppen, de kvinnor som definierar sig som sugar babies, behöva andra stödformer som möjligen innehåller ett större fokus på terapeutiska interventioner. Syftet med dessa interventioner är att hjälpa kvinnan att förstå och arbeta med bakomliggande emotionella problem som ligger till grund för deras önskan om att främja sin sociala och ekonomiska status via sugar dating, som inte sällan innebär sexuella tjänster i utbyte mot ersättning. Praktiska åtgärder som är lämpade för de kvinnor vars motiv är psykologiska kan dels vara stöd och terapi för att lösa emotionella problem och tidigare svåra erfarenheter såsom brister i omsorg samt utsatthet för olika typer av övergrepp. Det är dock viktigt att inte utesluta möjligheten att kvinnornas motiv till dold försäljning av sexuella tjänster kan vara av båda karaktäristiska. Det skulle innebära att de är i behov av en kombination av stödåtgärder för att fånga upp helheten av problematiken och inte endast “släcka bränder”. Stödåtgärderna bör därmed anpassas efter de bakomliggande faktorerna till kvinnornas motiv till försäljning, såsom att erbjuda ekonomisk stöttning vid behov samt olika strategier kvinnorna kan använda sig av för att hantera sina svåra tidigare
erfarenheter och emotionella problem. Tidigare forskning av (Saphira & Oliver, 2002) bekräftar även detta då den betonar vikten av ett arbete med de bakomliggande faktorerna till unga individers involvering i försäljning av sexuella tjänster. Det för att arbeta med kärnan av problematiken och inte endast konsekvenserna som i detta sammanhang är den dolda
försäljningen. Sammantaget är komplexiteten i försäljning av sexuella tjänster ett problem som måste angripas med flera olika perspektiv i åtanke.
De unga kvinnorna upplever stigma till följd av sin dolda försäljning av sexuella tjänster, men inte i samma avseende som kvinnor vars försäljning är öppen. Med den dolda aspekten av försäljningen tillkommer en stor oro för att bli upptäckt samt sämre förutsättningar att erhålla hjälp vid utsatthet för bland annat övergrepp (Preble, et al., 2019). I och med att kvinnorna aktivt handlar för att hålla sin försäljning av sexuella tjänster dold resulterar det i att
kvinnorna hamnar i riskfyllda situationer där de inte söker hjälp även om de är i behov av det. Cusick (2002) beskriver att kvinnorna exempelvis gömmer sig för myndigheterna i rädsla för att försäljningen ska upptäckas. Det som beskrivs i Cusicks (2002) studie ligger i linje med föreliggande studies resultat då det framkommer att den främsta anledningen till varför kvinnorna döljer sin försäljning grundas i en rädsla för att bli diskrediterad, att exponera det avvikande beteende för omgivningen. Den rädslan föds och upprätthålls av stigmat bundet till försäljning av sexuella tjänster. Därmed är det av relevans att se till den diskurs som är
kopplad till fenomenet. Om kvinnorna skulle bli diskrediterade skulle de av samhället tillskrivas ett identitetsvärde som har utgångspunkt i försäljningen. Det vill säga att de
negativa egenskaper som är kopplade till identitetsvärdet skulle bland annat vara prostituerad, eller med ett mer populistiskt begrepp “hora”, men också egenskaper som smutsig, mindre värd etc. Ett sådant språkbruk skulle resultera i att kvinnans handling, det vill säga
försäljningen, plötsligt definierar hela hennes identitet och därmed troligtvis styr kvinnans vardagsteori. I och med denna stigmatisering försvårar det kvinnans möjlighet att utveckla en positiv vardagsteori, och istället främjar ett fortsatt avvikande beteende. Det kan därmed fastställas att samhället, dess normer och den diskurs som är kopplad till försäljning av sexuella tjänster bidrar till en stigmatisering av dessa kvinnor samt deras strävan att hålla försäljningen dold. Det innebär att en attitydförändring och samhällssyn på dessa kvinnor är av vikt för att reducera mörkertalet.
Negativa, långsiktiga konsekvenser som tillkommit till följd av de unga kvinnornas dolda försäljning av sexuella tjänster är psykosocial problematik, såsom psykisk ohälsa, depression, ångest, självskadebeteende och antisocialt beteende samt ett alkohol- och/eller drogmissbruk (Svedin & Priebe, 2007; Svensson, et al., 2013; Jonsson, et al., 2014; Betzer, et al., 2015; Fredlund, et al., 2018). Av resultatet går det att utläsa att dessa konsekvenser, psykosocial problematik och missbruk, också kan vara bidragande faktorer till de unga kvinnornas dolda försäljning av sexuella tjänster. Det blir tydligt då de unga kvinnorna inte sällan utvecklar psykosocial problematik till följd av övergrepp och därefter involverar sig i försäljning av sexuella tjänster. Vidare är övergrepp en risk och ofta en konsekvens av försäljningen och det föreligger därmed en svårighet i att utröna om dessa faktorer endast kan betraktas ha en funktion eller flera inom aktuellt fenomen. I förhållande till de tidigare
forskningsöversikterna är detta ett utvecklat resonemang då studier av bland annat Heilemann & Santhiveeran (2011) och Love (2015) endast lyfter psykosocial problematik och missbruk som konsekvenser av försäljningen, inte som eventuella bakomliggande faktorer till
problematiken. De nämnda negativa, långsiktiga konsekvenserna kan vidare delas in i två kategorier, den första innefattar de konsekvenser kvinnorna själva inte kan styra över. Den andra kategorin avser de konsekvenser kvinnorna aktivt handlar för att upprätthålla, såsom självskade- och antisocialt beteende samt missbruk. Psykosocial problematik och missbruk är
beteenden som betraktas som avvikande av samhället och därmed löper kvinnorna risk för att uppleva ytterligare stigmatisering - dels för den dolda försäljningen, men också för eventuellt självskadebeteende och missbruk. Det innebär att dessa kvinnor kan utsättas för dubbelt och i vissa fall trippelt stigma. Det i sin tur resulterar i att kvinnorna tillskrivs ett identitetsvärde som har sin grund i dessa avvikande beteenden och således tillskrivs en rad negativa egenskaper - vilket kan tänkas påverka kvinnornas vardagsteori i negativ mening. Det är därför av vikt att samhället och inte minst dess myndigheter fångar upp dessa kvinnor och erbjuder rätt typ av hjälp- och stödåtgärder för att minska risken för ytterligare stigmatisering och således djupare involvering i försäljning av sexuella tjänster och lidande av psykosocial problematik och missbruk.
Det kan fastställas av studiens resultat och analys att unga kvinnors dolda försäljning av sexuella tjänster är ett komplext fenomen, där samtliga aspekter påverkar varandra på ett eller annat sätt. Aspekterna ingår i ett cirkulärt samband med varandra, där stigma är en konstant och drivande faktor. Det innebär att ett förebyggande- och interventionsarbete gentemot unga kvinnor som säljer sexuella tjänster i det dolda behöver utvecklas i syfte att kunna fånga upp fler och erbjuda rätt typ av hjälp- och stödinsatser. Det är viktigt att se till helheten och hur samtliga aspekter hänger ihop, annars föreligger en risk att endast en del av problemet åtgärdas och till följd av det inte främjar en hållbar utveckling i längden.
8.1 Praktiska implikationer för socialt arbete
Med utgångspunkt i föreliggande studies resultat identifierades ett antal praktiska
implikationer för socialt arbete. Först och främst bidrar studien till en djupare förståelse för tre olika aspekter av fenomenet dold försäljning av sexuella tjänster. Vidare visar studien på det cirkulära samband dessa aspekter ingår i och att det är av vikt att se till samtliga för att i framtiden arbeta med helheten av problemet. I förhållande till den tidigare forskningen bidrar denna studie med en ökad förståelse för specifikt den dolda aspekten av de unga kvinnornas försäljning av sexuella tjänster. De tidigare forskningsöversikter som redovisas för i denna studie brast i det avseendet och berörde endast den öppna försäljningen. Det innebär att föreliggande studie tillsammans med de tidigare forskningsöversikterna kan tänkas generera i en ökad förståelse för och kunskap om ett flertal delar av helheten av aktuell problematik. Genom en utveckling av det förebyggande- och interventionsbaserade arbetet för dessa kvinnor ökar möjligheterna för att reducera mörkertalet och i längden en positiv utveckling hos de kvinnor som fångas upp. En sådan utveckling kan tänkas främjas av den djupare kunskap föreliggande studie bidrar med i kombination med annan tidigare forskning på ämnesområdet. Det då tidigare forskning dels menar på att det är viktigt att
myndighetspersoner vågar ställa frågan om försäljning av sexuella tjänster till unga kvinnor trots att det inte är en sådan problematik kvinnan sökt stöd för (Svensson, et al., 2013) - det speciellt när kvinnan eventuellt söker stöd för någon av de nämnda negativa, långsiktiga konsekvenser försäljningen tillför, såsom psykosocial problematik och missbruk. Vidare betonar den tidigare forskningen att de kvinnor som blir erbjudna stöd och hjälp har större möjligheter att nyttja positiva strategier för att hantera de svårigheter de upplevt. Det handlar bland annat om att kvinnorna finner stöd i sitt sociala nätverk men också använder positivt tänkande om dem själva och deras styrkor, som i sin tur genererar i en framtidstro
(Heilemann & Santhiveeran, 2011). Det kan även vara av vikt att identifiera de arenor den dolda försäljningen sker på, där bland annat internet är en av de mest förekommande. En samverkan mellan myndigheter betonas i den tidigare forskningen av Cusick (2002) vara av vikt för att i förebyggande syfte arbeta mot ungdomars involvering i försäljning av sexuella tjänster. Det kan tänkas att sociala myndigheter i samverkan med skolor bör framställa ett
utbildningsmaterial för ungdomar vad gäller sexuella beteenden på internet samt dess risker och konsekvenser. Detta i ett förebyggande syfte då sexuell exponering på internet i vissa fall leder till sexuell exploatering (Jonsson, Svedin, & Hydén, 2014; Jonsson, Bladh, Priebe & Svedin, 2015).
8.2 Studiens begränsningar och styrkor
En diskussion kring huruvida studiens metodologiska val har påverkat studiens resultat är av relevans. De valda sökorden och databaser som nyttjades i sökningsprocessen styr dels vilken typ av forskning som har inkluderats i studien, det då två av databaserna förser forskning på det sociala vetenskapsområdet och den tredje på det psykologiska forskningsområdet. I och med att ett brottsofferperspektiv avseende de unga kvinnorna lyfts i studien hade eventuellt forskning på det kriminologiska forskningsområdet varit relevant och således även en sådan databas vid sökningsprocessen. Det kan därmed betraktas som en begränsning i föreliggande studie att en sådan databas inte nyttjades. Valet av vetenskapsteoretiskt anspråk, som i denna studie var ett hermeneutiskt perspektiv, har också påverkat studien, dess metodval och resultat. Det då hermeneutiken betonar tolkning för att erhålla förståelse för ett meningsfullt fenomen (Andersson, 2014). Det innebär att valet av analysmetod och teoretiskt ramverk har influerats av hermeneutiken och således påverkat studiens resultat och analys. Det är möjligt att ett annat resultat hade redovisats om ett annat vetenskapsteoretiskt perspektiv hade applicerats i studien, exempelvis kritisk realism. En annan konsekvens det
vetenskapsteoretiska anspråket resulterat i är att studiens resultat inte är möjligt att generalisera (Booth et al., 2016). Med det nämnda i åtanke är det dock av vikt att betona hermeneutikens relevans för studien och dess syfte, detta då ambitionen var att bidra till en ökad förståelse för delar av ett komplext fenomen som i dagens samhälle är högst aktuellt. Den bristfälliga tillgången till forskning avseende de unga kvinnornas dolda försäljning av sexuella tjänster var en begränsning i föreliggande studie, bristen kan dock förklaras med det faktum att dessa kvinnor döljer sin försäljning och därmed är svåra att upptäcka samt
inkludera i forskningsstudier. Vidare kan den unga åldern, de under 18, försvåra
möjligheterna till att inkludera dessa kvinnor i forskningsstudier då det föreligger etiska principer som är av stor vikt att se till för att skydda kvinnornas integritet. Från en början var ambitionen att endast inkludera nationella studier på ämnesområdet, men till följd av bristen på forskning inkluderades internationella studier samt att vissa studiers respondenter inte alltid ingick i ramen för studiens definition av unga kvinnor. Vidare resulterade den bristfälliga tillgången till forskning på området att studier där endast öppen försäljning av sexuella tjänster behandlades inkluderades. Denna forskning behandlade främst
stigmatiseringen och risker avseende öppen försäljning av sexuella tjänster och ansågs därmed kunna indikera varför kvinnor vars försäljning är dold, väljer att dölja sitt avvikande beteende. Detta innebär att representativiteten i föreliggande studie går och bör beaktas vid tolkning av resultatet. En styrka i studien är däremot att den bidrar med en djupare förståelse för tre aspekter av fenomenet. Vidare är en annan styrka att studien inte inkluderade några respondenter utan endast såg till befintlig forskning. Det innebär att denna grupps integritet och välmående inte riskerades att försämras till följd av deltagande i studien. Slutligen är denna studie ett tillskott till forskningen på ämnesområdet och inspirerar förhoppningsvis till vidare forskning.
8.3 Förslag till vidare forskning
Konsekvenser föreliggande studie resulterar i, är att den bidrar med en ökad förståelse för tre delar av helheten vad gäller unga kvinnors dolda försäljning av sexuella tjänster. I och med studiens hermeneutiska ansats är det viktigt att ha i åtanke att det finns fler aspekter av detta
fenomen att undersöka - men denna studie kan vara ett steg i rätt riktning mot en djupare förståelse för dessa kvinnor och deras utsatthet. Förhoppningarna med studien är att den belyser en viktig grupp i samhället samt gynnar en framtida utveckling av arbete med dessa kvinnor. Vidare finns det om en önskan att denna studie inspirerar till vidare forskning på ämnet. Förslag till vidare forskning är att undersöka hur myndighetsarbetet med de unga kvinnorna ser ut idag. Det i syfte att kritiskt granska strategier och teorier som tillämpas för att eventuellt identifiera brister och därmed även utvecklingsmöjligheter. Ett mer specifikt förslag skulle därför vara att undersöka hur myndigheterna hanterar och arbetar med det stigma som är en konstant och drivande faktor i dessa kvinnors liv.